Förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder SFS nr: 2015:406 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RSL Utfärdad: 2015-06-11 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2021:1298 Övrig text: Bilaga 3 är inte med här. Rättelseblad 2016:16 har iakttagits. Upphävd: 2023-01-01 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet 1 kap. Gemensamma bestämmelser Normgivningsbemyndigande 1 § Denna förordning är meddelad med stöd av - 2 § lagen (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden i fråga om 1 kap. 28 och 29 §§, - 3 a § lagen (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden i fråga om 1 kap. 44 a §, - 6 § lagen (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden i fråga om 1 kap. 40 §, och - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Förordning (2021:1298). Tillämpningsområde 2 § Denna förordning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, 5. Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2020/2220 av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 och förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022, 6. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), samt om införande av övergångsbestämmelser, 7. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), 8. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor, 9. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor, 10. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron, och 11. rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen. Förordning (2021:331). 3 § Stöd får lämnas enligt denna förordning för åtgärder som omfattas av unionsprioriteringarna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1305/2013. Dessa avser 1. främjande av kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden, 2. förbättring av jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk, 3. främjande av organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket, 4. återställande, bevarande och förbättring av ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket, 5. främjande av resurseffektivitet och stödjande av övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, och 6. främjande av social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden. Av artikel 5 i samma förordning framgår att unionsprioriteringarna är indelade i fokusområden. 4 § I fråga om unionsprioriteringen i artikel 5.6 b i förordning (EU) nr 1305/2013 finns särskilda bestämmelser i förordningen (2015:407) om lokalt ledd utveckling. Allmänna bestämmelser 5 § Termer och uttryck i denna förordning har samma betydelse som i de EU-förordningar som anges i 2 § samt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1) och kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Förordning (2019:827). 6 § Stöd får lämnas som ekonomiskt bidrag i den mån det finns medel. Den myndighet som beslutar om stöd ska när det gäller stöd enligt 3-7 kap., 8 kap. 32 § och 12 kap. prioritera ansökningarna om stöd enligt ett urvalsförfarande och urvalskriterier som fastställs av Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) i de handlingsplaner som avses i 15 §. Förordning (2016:16). 6 a § Den myndighet som beslutar om stöd får när det gäller stöd enligt 3-6 kap. och 12 kap. sätta ned stödnivån för delåtgärder inom fokusområden där en stödnivå angetts. Nedsättningen får göras i ett ärende där hela stödbeloppet inte ryms inom stödmyndighetens budget för ett visst område. Stödnivån får sänkas till lägst 20 procent av de kostnader som berättigar till stöd. Hur nedsättning av stödnivåer ska tillämpas ska framgå av de handlingsplaner som utarbetas enligt 1 kap. 15 §. Stödmyndigheten ska informera den berörda sökande innan den fattar något beslut om att sätta ned stödnivån. Förordning (2018:124). 6 b § Den myndighet som beslutar om stöd får ställa som villkor för stödet att stödmottagaren har den offentliga finansiering som behövs när en sådan ytterligare finansiering är en förutsättning för att stödet ska kunna lämnas. Hur villkor om offentlig finansiering ska tillämpas ska framgå av de handlingsplaner som utarbetas enligt 1 kap. 15 §. Förordning (2021:331). 7 § Stöd får inte lämnas för åtgärder som staten, regioner eller kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning. Stöd får inte heller lämnas för åtgärder som endast syftar till att uppfylla villkor i unionslagstiftningen, lag eller annan författning. Detta gäller dock inte stöd enligt artikel 24 i förordning (EU) nr 1305/2013 för återställande av skadad skog när en naturkatastrof är anledning till åtgärden. Förordning (2019:1140). Organisation Förvaltande myndighet 8 § Jordbruksverket ska vara förvaltande myndighet för Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020. Attesterande organ 9 § Ekonomistyrningsverket ska vara attesterande organ för stöd ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Utbetalande organ 10 § Jordbruksverket ska vara utbetalande organ för stöd ur Ejflu. Jordbruksverket ska fullgöra de uppgifter avseende Ejflu som framgår av förordning (EU) nr 1306/2013 om inte något annat särskilt anges i denna förordning eller i förordningen (2007:1042) med instruktion för Statens jordbruksverk. Förvaltningen av fondmedel och anmälan om brister 11 § Länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket ska uppfylla sina åtaganden i enlighet med gällande bestämmelser så att förvaltningen av fondmedel är effektiv. Jordbruksverket ska ge länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket stöd att uppfylla sina åtaganden i enlighet med gällande bestämmelser så att förvaltningen av fondmedel är effektiv. Om myndigheterna inte uppfyller kraven enligt första stycket, eller i övrigt inte fullgör sina uppgifter enligt denna förordning och därmed riskerar fondens medel, ska Jordbruksverket anmäla bristerna till regeringen. Förordning (2016:16). Avtal 12 § Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket ska säkerställa att det krav som anges i bilaga 1.C.1 i) i förordning (EU) nr 907/2014 är uppfyllt. Förordning (2016:16). Övervakningskommitté 13 § Genomförandet av Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020 ska övervakas av en övervakningskommitté som inrättas av regeringen. Övervakningskommitténs uppgifter framgår av artikel 49 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 74 i förordning (EU) nr 1305/2013. 14 § Ordförande i övervakningskommittén utses av regeringen. Regeringen beslutar vilka berörda myndigheter och andra parter som ska vara företrädda i övervakningskommittén. Dessa ska i sin tur utse sina företrädare i kommittén. Jordbruksverket ska inrätta ett sekretariat till övervakningskommittén och offentliggöra en förteckning över kommitténs medlemmar. Beslut av övervakningskommittén fattas med enkel majoritet. Handlingsplaner 15 § Länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket ska efter det att berörda myndigheter, kommuner och organisationer getts tillfälle att lämna synpunkter utarbeta handlingsplaner för stöd enligt 3-7 kap., 8 kap. 13 § och 12 kap. inom sina respektive ansvarsområden. Jordbruksverket ska godkänna handlingsplaner enligt första stycket. Jordbruksverket ska, efter att berörda myndigheter, kommuner och organisationer getts tillfälle att lämna synpunkter, utarbeta handlingsplaner för vissa länsöverskridande åtgärder och åtgärder som på grund av sin omfattning, karaktär eller av administrativa skäl lämpar sig bättre för ett genomförande på nationell nivå. Förordning (2016:16). 16 § Stöd som lämnas enligt 3-7 kap., 8 kap. 13 och 32 §§ samt 12 kap. ska vara förenliga med en sådan handlingsplan som avses i 15 §. Förfarandet i stödärenden Var ansökan ska ges in 17 § En ansökan om stöd, åtagande eller utbetalning av stöd ska ges in till den myndighet som enligt 19-23 §§ ska pröva ansökan. Ansökan om stöd enligt 8-10 kap. till företag vars verksamhet till huvuddelen bedrivs i Blekinge län får ges in till länsstyrelsen i Skåne län. Överflyttning av ansökan 18 § Regeringen får besluta att en annan länsstyrelse än den som en ansökan om stöd enligt 17 § första och andra styckena ska ges in till ska pröva ansökan om det finns risk för att prövningen annars fördröjs på ett sådant sätt att det påverkar Jordbruksverkets möjligheter att betala ut stödet. Prövning av ansökan om stöd och utbetalning av stöd 19 § Länsstyrelserna prövar ansökningar om stöd, åtaganden och utbetalning av stöd om inte annat följer av 20-23 §§. En ansökan ska prövas av länsstyrelsen i det län där huvuddelen av den verksamhet som ansökan gäller bedrivs eller ska bedrivas. 20 § Jordbruksverket prövar ansökningar om stöd, åtaganden och utbetalning av stöd enligt 8 kap. 28 och 32 §§ och 11 kap. samt om stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) enligt 12 kap. 5 §. Jordbruksverket prövar även ansökningar om stöd och utbetalning av stöd enligt 3 kap., 6 kap. och 12 kap. 1-4 §§ i ärenden där det med hänsyn till åtgärdernas omfattning, karaktär eller av administrativa skäl är lämpligt att prövningen sker samlat. Förordning (2017:1253). 21 § Skogsstyrelsen prövar ansökningar om stöd och utbetalning av stöd enligt 7 kap. och enligt 3 kap. och 12 kap. 1-4 §§ när det gäller skogsbruk, om inte något annat följer av 20 § andra stycket. Förordning (2017:1253). 22 § Sametinget prövar ansökningar om stöd och utbetalning av stöd när det gäller stöd till rennäringsföretag och annan verksamhet med anknytning till renskötsel eller annat samiskt närings-, kultur- eller samhällsliv enligt 3 kap., 4 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 2 och 5 §§, 6 kap. 2, 8, 9, 13, 15 och 19 §§ samt 12 kap. 1-4 §§, om inte något annat följer av 20 § andra stycket. Förordning (2017:1253). 23 § Tillväxtverket prövar ansökningar om stöd och utbetalning av stöd enligt 3 kap., 6 kap. 13 § och 12 kap. 1-4 §§, om inte något annat följer av 20 § andra stycket. Förordning (2021:331). 24 § Den myndighet som prövar ansökan om stöd ska kontrollera att ansökan avser stöd som är förenligt med Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020 och med tillämpliga unionsrättsliga och nationella bestämmelser. Utbetalning 25 § Beräknade stödbelopp som är lägre än 1 000 kronor per insats och stödår och som avser stöd enligt 8-11 kap. ska inte betalas ut. Förordning (2016:16). 26 § Före utbetalning av stöd ska Jordbruksverket kontrollera att utbetalningen är förenlig med EU:s regelverk, denna förordning, föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning och de villkor som gäller för stödet. Om Jordbruksverket anser att en utbetalning skulle strida mot EU:s regelverk, denna förordning, föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning eller de villkor som gäller för stödet ska Jordbruksverket besluta att inte betala ut stödet. Jordbruksverket ska i sådana fall sända tillbaka stödärendet till den myndighet som beslutat om utbetalningen. Jordbruksverkets beslut innebär att beslutet om utbetalning upphör att gälla. Beslut om att bevilja stödbelopp eller underrättelser om sådana beslut ska innehålla en upplysning om innehållet i första och andra styckena. Förskott 27 § Den myndighet som beslutar om stöd får besluta om förskottsutbetalning. Förskott får inte lämnas till myndigheter, regioner och kommuner. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 250 000 kronor. För stöd enligt 6 kap. 4 § och 7 kap. 4 § får förskott lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 1 000 000 kronor. Förordning (2021:331). Kontroller 28 § Jordbruksverket samordnar kontrollen över att förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1305/2013, förordning (EU) nr 1306/2013, förordning (EU) nr 807/2014, förordning (EU) nr 808/2014, förordning (EU) nr 640/2014, förordning (EU) nr 809/2014, förordning (EU) nr 907/2014, förordning (EU) nr 651/2014, förordning (EU) nr 702/2014, förordning (EU) nr 1407/2013 och förordning (EU) 2020/2220 följs. Förordning (2021:331). 29 § Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket genomför den administrativa kontrollen och kontrollen på plats över stöd inom sina respektive ansvarsområden om inte annat följer av andra och tredje styckena. Jordbruksverket genomför kontrollerna på plats inom Sametingets, Skogsstyrelsens och Tillväxtverkets ansvarsområden samt samtliga kontroller på plats för stöd enligt 3-6 och 12 kap. Länsstyrelserna genomför kontrollerna på plats när det gäller stöd enligt 8 kap. 28 § och 11 kap. Jordbruksverket genomför kontrollerna i efterhand. 30 § Av 35 § i förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare framgår att det integrerade administrations- och kontrollsystem som avses i artikel 67 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska inrättas av Jordbruksverket. Förordning (2016:16). Varningssystem 31 § Jordbruksverket ska inrätta ett system för tidig varning enligt artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/2013. Översynsklausul 32 § För stöd enligt artiklarna 28, 29 och 33 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska åtagandena, vid ändringar av de tillämpliga bindande normer, krav eller skyldigheter som åtagandena måste gå utöver, anpassas till dessa ändringar. Detta gäller också justeringar som görs för att förhindra dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 43 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, om de metoderna ändras. Om stödmottagaren inte godtar en sådan anpassning som anges i första stycket, ska åtagandet upphöra att gälla. Återbetalning ska inte krävas för den period under vilken åtagandet gällde. Ersättningsnivåerna för stöd enligt första stycket får justeras under pågående åtagandeperiod. Förordning (2016:16). Återbetalningsskyldighet och upphävande av stöd 33 § Den myndighet som beslutar om stöd får avslå eller häva åtaganden enligt 8-11 kap. om åtagandet motsvarar mindre än 1 000 kronor per år. 34 § Stöd enligt 8-10 kap. lämnas inte för mark som huvudsakligen används för annat ändamål än jordbruk eller för mark som används på ett sätt som är oförenligt med stödets syfte. Förordning (2016:16). 35 § Utöver det som sägs om återbetalningsskyldighet i förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1306/2013, förordning (EU) nr 809/2014, förordning (EU) nr 640/2014 och i Europeiska unionens statsstödsregler gäller att en stödmottagare är återbetalningsskyldig om 1. stödet beviljats på grund av att stödmottagaren i sin ansökan om stöd lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter, 2. stödmottagaren på ett allvarligt sätt brutit mot de villkor som gäller för stödet, eller 3. utbetalningen skett på grund av att stödmottagaren i sin ansökan om utbetalning av stöd lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter. 36 § Den myndighet som beslutar om stöd ska innan utbetalning sker upphäva ett beslut om stöd eller ett åtagande helt eller delvis om någon av förutsättningarna i 35 § 1 och 2 är uppfyllda eller om något annat inträffar som innebär att den som beviljats stöd med hänsyn till syftet med stödet inte bör få ha detta kvar. 37 § Den myndighet som fattar beslut om stöd ska besluta att kräva tillbaka belopp som stödmottagaren inte är berättigad till. 38 § Om stödmottagaren brutit mot stödvillkoren i fråga om sådana arealer, djur eller andra ersättningsgrundande enheter som ingår i beslut om stöd enligt 8-11 kap. men som inte finns med i ansökan om utbetalning, ska det leda till samma indragning av stödet som om dessa arealer, djur eller andra ersättningsgrundande enheter hade funnits med i denna ansökan. Preskription 39 § Bestämmelser om preskription för att vidta åtgärder på grund av sådana oegentligheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 finns i artikel 3 i den förordningen. I stället för de frister som anges i artikel 3.1 första och fjärde styckena gäller att ett beslut om återkrav på grund av oegentligheter ska fattas inom tio år från det att beloppet betalades ut. I fråga om preskription av andra fordringar på återbetalning än sådana som avses i första stycket gäller preskriptionslagen (1981:130). Ränta 40 § När ett stöd krävs tillbaka ska ränta tas ut enligt artikel 7.2 i förordning (EU) nr 809/2014. Räntan ska beräknas enligt räntelagen (1975:653). Bemyndiganden 41 § Jordbruksverket får, efter det att Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Vattenmyndigheterna, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och de organisationer som har representanter i övervakningskommittén getts tillfälle att yttra sig, meddela ytterligare föreskrifter om 1. stödvillkor, 2. de villkor och det sätt stöd får kombineras med äldre åtaganden på samma areal eller inom samma jordbruksföretag, och 3. avdrag på stöd, upphävande av stöd och åtaganden samt administrativa sanktioner på grund av att villkoren för stöd inte har följts. 41 a § Jordbruksverket får meddela föreskrifter 1. om att ansökningsförfarandet för ansökningar om stöd, åtagande eller utbetalning av stöd som är arealrelaterade och som enligt 19 § ska prövas av länsstyrelserna ska vara elektroniskt, och 2. om utformningen av det elektroniska ansökningsförfarandet som avses i 1. Förordning (2016:1180). 42 § Jordbruksverket får, efter det att Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Vattenmyndigheterna, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och de organisationer som har representanter i övervakningskommittén getts tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. 43 § Jordbruksverket får, efter det att de berörda myndigheterna getts tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om länsstyrelsernas, Sametingets, Skogsstyrelsens och Tillväxtverkets handläggning av ärenden om stöd. It-system för ärenden om stöd 44 § Hos Jordbruksverket ska det finnas it-system för elektronisk behandling av uppgifter i ärenden om stöd enligt denna förordning. Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket ska lämna de uppgifter till it-systemen som behövs för att pröva ett ärende om stöd. 44 a § Ett sådant organ som avses i artikel 3.56 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EG) nr 834/2007 ska, på begäran av en länsstyrelse, lämna uppgifter till länsstyrelsen om kontroll och certifiering av ekologisk produktion. Förordning (2021:1298). 45 § Uppgifter som länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket lämnat till it-systemen ska på begäran lämnas ut till Jordbruksverket. Vidare ska Jordbruksverket lämna ut uppgifter i ärenden om stöd till Ekonomistyrningsverket. 46 § Jordbruksverket får ha direktåtkomst till uppgifter som länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket har lämnat till it-systemen. 47 § Ekonomistyrningsverket får ha direktåtkomst till de uppgifter i ärenden om stöd som finns i Jordbruksverkets it-system och som myndigheten behöver för att kunna fullgöra sitt arbete som attesterande organ för landsbygdsprogrammet. Samlad information till enskilda 48 § Jordbruksverket och länsstyrelserna ska tillhandahålla samlad information om enskilda ärenden som handläggs av dessa myndigheter enligt denna förordning. Uppgifter i it-systemen som registrerats av Jordbruksverket och länsstyrelserna ska på begäran lämnas ut till en länsstyrelse. För att fullgöra uppgiften enligt första stycket får Jordbruksverket och länsstyrelserna ha direktåtkomst till uppgifterna i it-systemen. 49 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om en organisatorisk funktion som är gemensam för Jordbruksverket och länsstyrelserna och som ska utföra uppgiften enligt 45 § första stycket. Överklagande och verkställighet 50 § Länsstyrelsernas beslut om stöd enligt 8-10 kap. får överklagas till Jordbruksverket. I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än Jordbruksverkets beslut i ett överklagat ärende enligt första stycket, beslut i fråga om stöd enligt 8 kap. 28 § och 11 kap., beslut enligt 26 och 36 §§ samt beslut om utbetalning av stöd enligt 19-23 §§ får dock inte överklagas. Förordning (2018:886). 51 § Beslut om åtaganden för stöd enligt kapitel 8-11 och beslut om avdrag enligt avdelning VI i rådets förordning (EU) nr 1306/2013 gäller omedelbart, även om de överklagas. Förordning (2018:1620). 2 kap. Statligt stöd Gruppundantag 1 § Stöd till kompetensutveckling samt demonstrationer och information inom skogsbruket enligt 3 kap. får endast lämnas i enlighet med kap. I och artikel 38 i förordning (EU) nr 702/2014. 2 § Stöd till rådgivningstjänster inom skogsbruket enligt 3 kap. får endast lämnas i enlighet med kap. I och artikel 39 i förordning (EU) nr 702/2014. 3 § Stöd till investeringar i biogasanläggningar enligt 5 kap. för produktion av biogas som inte är livsmedelsbaserad får lämnas i enlighet med kap. I och artikel 41 i förordning (EU) nr 651/2014. 4 § Stöd till bredband enligt 6 kap. får endast lämnas i enlighet med kap. I och artikel 52 i förordning (EU) nr 651/2014. 5 § Stöd till återställande av skadad skog enligt 7 kap. får endast lämnas i enlighet med kap. I och artikel 34 i förordning (EU) nr 702/2014. Stödet får inte genomföras förrän kommissionen har godkänt landsbygdsprogrammet. Förordning (2016:16). 6 § Stöd för att bevara och utveckla skogens miljövärden enligt 7 kap. får endast lämnas i enlighet med kap. I och artikel 35 i förordning (EU) nr 702/2014. Stödet får inte genomföras förrän kommissionen har godkänt landsbygdsprogrammet. Förordning (2016:16). 7 § Stöd enligt 1-6 §§ får inte betalas ut till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Stöd av mindre betydelse 8 § Annat stöd än stöd enligt 1-6 §§ som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som annars skulle utgöra statligt stöd får endast lämnas i enlighet med förordning (EU) nr 1407/2013. Övriga bestämmelser 9 § En stödmottagare är skyldig att på begäran av den förvaltande myndigheten lämna det underlag som behövs för att Sverige ska kunna fullgöra de skyldigheter som följer av förordning (EU) nr 651/2014, förordning (EU) nr 702/2014 och förordning (EU) nr 1407/2013 och i övrigt lämna sådana uppgifter som den förvaltande myndigheten behöver för att kunna utvärdera projekten. 10 § Om ansökan avser stöd som omfattas av förordning (EU) nr 1407/2013 ska den även innehålla en redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som mottagits under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret. 11 § Jordbruksverket ska föra de register som avses i 1. artikel 12 i förordning (EU) nr 651/2014, 2. artikel 13 i förordning (EU) nr 702/2014, och 3. artikel 6.4 i förordning (EU) nr 1407/2013. Om ansökan avser stöd enligt förordning (EU) nr 1407/2013, ska den myndighet som beslutar om stöd lämna de upplysningar till det stödmottagande företaget som framgår av artikel 6.1 i den förordningen. 3 kap. Stöd till kunskapsöverförings- och informationsåtgärder samt rådgivningstjänster 1 § Stöd får lämnas med 100 procent av de stödberättigande utgifterna för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder samt rådgivningstjänster som anges i artiklarna 14 och 15 i förordning (EU) nr 1305/2013. Förordning (2016:16). 2 § För rådgivningstjänster lämnas stöd med högst 1 500 euro per rådgivningstillfälle. För stöd för fortbildning av rådgivare får stöd till ett rådgivningsföretag för fortbildning av företagets personal lämnas med högst 200 000 euro under en treårsperiod. 3 § För rådgivningstjänster inom fokusområde 2 a, 3 a och 6 b samt för tvärvillkors- och förgröningsrådgivning inom fokusområde 4, 5 c och 5 d i artikel 5 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska den som tar emot rådgivningen betala 30 procent av det upphandlade priset. Om stödmyndigheten genomför rådgivningen i egen regi ska den som tar emot rådgivningen betala 30 procent av myndighetens kostnader för det specifika rådgivningstillfället. För andra rådgivningstjänster inom fokusområde 4, 5 c, 5 d och 6 a i samma artikel får en avgift tas ut från den som tar emot rådgivningen. Förordning (2021:331). 4 § För stöd till kompetensutveckling får en deltagaravgift tas ut. Förordning (2021:331). 4 kap. Stöd till investeringar i fysiska tillgångar 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för investeringar i fysiska tillgångar enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 1305/2013. Investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring 2 § Stöd får lämnas för investeringar inom jordbruks- och trädgårdssektorn samt rennäringen med 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. För uppförande av en ny anläggning för dränering får i stället stöd lämnas med 30 procent av de stödberättigande kostnaderna. Stöd lämnas inom de ramar som anges i bilaga 1. Förordning (2021:1065). 3 § Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) ska lämnas med ytterligare 10 procent. Stöd inom fokusområde 2 a i artikel 5 i förordning (EU) nr 1305/2013 som avser utveckling av jordbruksföretag inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län får lämnas med ytterligare 10 procent i de fall där investeringen är kopplad till betande djur. Det som sägs i andra stycket gäller inte renskötselföretag. Förädlingsstöd 4 § Stöd får lämnas för förädling av jordbruksprodukter med 40 procent av de stödberättigande kostnaderna och inom de ramar som anges i bilaga 1. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) ska lämnas med ytterligare 10 procent. 5 § Stöd får endast lämnas om huvudråvarorna omfattas av bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De framställda produkterna ska vara livsmedel men behöver inte omfattas av bilagan. Förordning (2016:16). Stängsel mot rovdjur 6 § Stöd får lämnas för investeringar i stängsel mot rovdjur med belopp som anges i bilaga 1. 7 § Investeringen är stödberättigande endast om arbetet påbörjats efter att den myndighet som beslutar om stöd har lämnat ett skriftligt besked om att arbetet med investeringen får påbörjas. 8 § För att investeringen ska berättiga till stöd ska hela inhägnaden skydda de betande tamdjuren mot angrepp av rovdjur och stängslet sättas upp runt betesmark eller åkermark med betesvall. 9 § Den som söker stöd ska äga marken eller ha tillstånd av markägaren för att genomföra investeringen. Engångsröjning av betesmark 10 § Stöd får lämnas för engångsröjning av betesmark med belopp som anges i bilaga 1. 11 § Investeringen är stödberättigande endast om arbetet påbörjats efter att den myndighet som beslutar om stöd har lämnat ett skriftligt besked om att arbetet med investeringen får påbörjas. 12 § Den mark som stöd lämnas för får inte ingå i ett pågående åtagande för betesmarker och slåtterängar. Marken ska dock tidigare vara brukad som betesmark eller slåtteräng. Den mark som fastställs vid slutbesiktningen ska senast året efter denna omfattas av ett miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar eller för fäbodar om det inte på grund av omständigheter som står utanför stödmottagarens kontroll är omöjligt. Andra stycket gäller under förutsättning att stödsökande kan ansöka om ersättningsformen. 13 § Den som söker stöd ska äga marken eller ha tillstånd av markägaren för att genomföra investeringen. Reglerbar dränering 14 § Stöd får lämnas för reglerbar dränering med belopp som anges i bilaga 1. Investeringen ska genomföras i ett nitratkänsligt område. 15 § Investeringen är stödberättigande endast om arbetet påbörjats efter att den myndighet som beslutar om stöd har lämnat ett skriftligt besked om att arbetet med investeringen får påbörjas. 16 § För att investeringen ska berättiga till stöd ska reglerbrunnen installeras i befintligt eller nytt täckdikessystem på åkermark. 17 § Den som söker stöd ska äga marken eller ha tillstånd av markägaren för att genomföra investeringen. 5 kap. Jordbruks- och affärsutveckling 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för jordbruks- och affärsutveckling enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1305/2013. Startstöd 2 § Stöd får lämnas för nyetablering till unga jordbrukare och rennäringsföretagare med 250 000 kronor. Ansökan om stöd ska lämnas in senast 24 månader efter etableringen. Förordning (2018:771). 3 § Det nyetablerade företaget ska vid ansökningstillfället ha en produktionspotential inom jordbrukssektorn, trädgårdssektorn eller rennäringen som för den sökandens del motsvarar 860 standardtimmar per år. Verksamheten ska enligt affärsplanen för den sökandens del uppgå till högst 17 200 standardtimmar per år vid ansökanstillfället. Förordning (2018:771). 4 § En sökande som ska starta ett rennäringsföretag ska vara medlem av och aktiv inom en sameby vid ansökningstillfället. Stöd för att skapa och utveckla annan verksamhet än jordbruk 5 § Stöd lämnas för investeringar för att skapa och utveckla annan verksamhet än jordbruk med 40 procent av de stödberättigande kostnaderna och inom de ramar som anges i bilaga 1. 6 § För att investeringen ska berättiga till stöd vid produktion av elenergi från biomassa ska minst 30 procent av genererad spillvärme användas. 7 § En anläggning för värmeproduktion, elproduktion eller biogasproduktion är stödberättigande om den under minst 51 procent av driftstiden använder annat än spannmål, annan stärkelserik gröda eller oljeväxter som huvudsaklig energiråvara. 8 § Stöd till anläggningar för produktion av biodrivmedel från oljeväxter får ges så länge den totala oljeväxtarealen i Sverige inte överstiger den maximala areal som är lämplig utifrån rådande växtföljdsrestriktioner. 6 kap. Stöd till grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013. Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur 2 § Stöd får lämnas för investeringar i småskalig infrastruktur med 90 procent av de stödberättigande utgifterna och inom de ramar som anges i andra stycket, 3 § och i bilaga 1. Stöd enligt första stycket lämnas endast om de stödberättigande utgifterna enligt ansökan understiger 200 000 euro. Förordning (2017:1253). 3 § Investeringen ska vara förenlig med kommunala planer och befintliga lokala utvecklingsstrategier samt regionala utvecklingsstrategier och andra relevanta regionala strategier, planer och program. Stöd till bredband 4 § Stöd till bredbandsinfrastruktur får lämnas med minst 40 och högst 90 procent av de stödberättigande utgifterna och inom de ramar som anges i bilaga 1. 5 § Stöd får endast ges till projekt som avser nästa generations accessnät (NGA-nät) enligt definitionen i förordning (EU) nr 651/2014. NGA-infrastrukturen ska leda till faktiska anslutningar av slutanvändare. 6 § Projektet ska vara förenligt med befintliga kommunala och regionala bredbandsstrategier. 7 § Jordbruksverket ansvarar för att säkerställa att utbyggnaden sker i enlighet med förordning (EU) nr 651/2014. Den marknadsanalys som genomförs ska beakta regionala skillnader och uppdateras minst en gång om året. Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden 8 § Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden får lämnas med minst 50 och högst 90 procent av de stödberättigande utgifterna och inom de ramar som anges i bilaga 1. 9 § Stöd till investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler lämnas med 90 procent av de stödberättigande utgifterna. 10 § När det gäller stöd till kommersiell service får stöd lämnas med 50 procent av de stödberättigande utgifterna eller med 90 procent av dessa om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl för att stöd ska få lämnas med 90 procent är att stödet gäller 1. investeringar i förbättrad tillgänglighet, 2. investeringar vid nystart av nedlagd butik, 3. investeringar för bättre miljö och klimat som exempelvis energieffektivisering, 4. investeringar som görs för att komplettera ett försäljningsställe för dagligvaror eller drivmedel med andra grundläggande servicefunktioner, eller 5. investeringar som ryms inom prioriterat område i länsstyrelsens handlingsplan utifrån de regionala serviceprogrammen och görs i ett försäljningsställe för dagligvaror eller drivmedel. En ersättningsinvestering för kyl- och frysutrustning får inte lämnas med 90 procent om den inte kan motiveras utifrån första stycket 1-4. Förordning (2017:1253). 11 § Stöd till dagligvarubutiker, drivmedelsstationer och servicepunkter får endast lämnas om det behövs för att det i landsbygdsområden ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd får i vissa fall lämnas även till fackhandelsservice. Förordning (2016:16). 12 § För att berättiga till stöd ska investeringarna vara förenliga med kommunala planer och befintliga lokala utvecklingsstrategier samt regionala utvecklingsstrategier och andra relevanta regionala strategier, planer och program. Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation 13 § Stöd får lämnas till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation med 90 procent av de stödberättigande utgifterna och inom de ramar som anges i bilaga 1. Förordning (2016:16). 14 § För att berättiga till stöd ska investeringarna vara förenliga med kommunala planer och befintliga lokala utvecklingsstrategier samt regionala utvecklingsstrategier och andra relevanta regionala strategier, planer och program. Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö 15 § Stöd får lämnas till utveckling av natur- och kulturmiljöer med 50, 90 och 100 procent av de stödberättigande utgifterna och inom de ramar som anges i bilaga 1. Förordning (2017:1253). 16 § Investeringen är stödberättigande endast om arbetet påbörjats efter att den myndighet som beslutar om stöd har lämnat ett skriftligt besked om att arbetet med investeringen får påbörjas. Första stycket gäller inte investeringar inom fokusområde 6 b i artikel 5 i förordning (EU) nr 1305/2013. 17 § När det gäller stöd för investeringar i våtmarker, dammar, tvåstegsdiken och förbättrad vattenkvalitet samt för att återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet ska den sökande äga marken eller ha tillstånd av markägaren för att genomföra investeringen. 18 § Investeringar inom fokusområde 6 b i artikel 5 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska vara förenliga med kommunala och regionala planer och med befintliga lokala utvecklingsstrategier. 19 § Investeringar för att återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet ska genomföras i renskötselområdet. 20 § Investeringar för våtmarker, dammar, tvåstegsdiken och förbättrad vattenkvalitet ska genomföras i odlingslandskapet. 21 § För investeringar i våtmarker och dammar gäller att den våtmark eller damm som fastställs vid slutbesiktning senast året efter denna ska omfattas av ett miljöersättningsåtagande för skötsel av våtmarker och dammar om det inte på grund av omständigheter som står utanför stödmottagarens kontroll är omöjligt. Andra stycket gäller under förutsättning att stödsökande kan ansöka om ersättningsformen. 22 § För investeringar i tvåstegsdiken gäller att diket ska anläggas i eller vid åkermark och ha en lågvattenfåra samt terrasser på en eller båda sidor. 7 kap. Förbättring av skogens miljövärden och återställande av skadad skog 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd enligt artiklarna 21-26 i förordning (EU) nr 1305/2013. Förordning (2016:16). Skogens miljövärden 2 § För stöd till att sköta natur- och kulturmiljöer, gallra fram ädellöv- och lövrik skog, skapa våtmark, genomföra naturvårdsbränning, rensa stenmur och kulturmiljöer lämnas stöd med de belopp som anges i bilaga 1. Förordning (2016:16). 3 § Den sökande ska äga marken eller ha tillstånd av markägaren för att genomföra investeringen. Stöd får endast lämnas till investeringar på skogsmark och trädbuskmark enligt 2 och 2 a §§ skogsvårdslagen (1979:429). Återställande av skadad skog 4 § Stöd får lämnas för återställande av skadad skog med högst 100 procent av de stödberättigande utgifterna inom de ramar som anges i bilaga 1. Förordning (2019:827). 5 § Stöd får sökas av den som har eller kan antas få stödberättigande utgifter som minst motsvarar det belopp som anges i bilaga 1. Förordning (2019:827). 8 kap. Miljö- och klimatvänligt jordbruk 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 till miljö- och klimatvänligt jordbruk. 2 § Stöd får lämnas årligen under förutsättning att stödmottagaren åtar sig att under en period av ett år vidta sådana åtgärder eller bedriva sådan odling som avses i detta kapitel. Åtaganden för stöd för skötsel av våtmarker och dammar enligt 20 § får dock ingås för en period av fem år. Markersättning för skötsel av våtmarker och dammar får endast lämnas för en sammanlagd period om 20 år. Om våtmarken eller dammen är anlagd utan att något stöd har lämnats för investeringar i våtmarker och dammar enligt 6 kap. ska ansökan om åtagande ske inom två stödår efter det att våtmarken är färdigställd för att berättiga till markersättning. Första stycket gäller inte stöd till lantrasföreningar enligt 32 §. För samtliga ersättningsformer utom skötsel av våtmarker och dammar, restaurering av betesmarker och slåtterängar samt de kompletterande insatserna bränning och lövtäkt får åtagandet förlängas med ett år i taget. Förordning (2021:331). 2 a § Nya åtaganden får inte ingås för stöd för kompletterande insatser enligt 10 § andra meningen och 13 § samt stöd enligt 15, 18 och 24 §§. Förordning (2021:331). 3 § Stöd får lämnas med de ersättningsnivåer som anges i bilaga 1. 4 § Den myndighet som fattar beslut om stöd får medge att ett åtagande enligt 2 § omvandlas till ett annat åtagande inom samma åtagandeperiod under förutsättning att de villkor som anges i artikel 14.1 i förordning (EU) nr 807/2014 är uppfyllda. I fråga om stöd för skötsel av våtmarker och dammar ska dock ett sådant nytt åtagande omfatta fem år, oavsett hur lång period som återstår av det ursprungliga åtagandet. Även i de fall nivån särskild skötsel läggs till ett befintligt åtagande för betesmarker och slåtterängar ska det befintliga åtagandet omvandlas i enlighet med första stycket. Förordning (2021:331). 5 § Den myndighet som beslutar om stöd får medge att befintliga åtaganden utökas inom samma åtagandeperiod om utökningen uppfyller de kriterier som anges i artikel 14.2 eller 15.2 i förordning (EU) nr 807/2014. För stöd för kompletterande insatser enligt 10 och 13 §§ samt stöd enligt 15, 18 och 24 §§ får mer mark eller ytterligare kompletterande insatser inte läggas till ett befintligt åtagande. Förordning (2021:331). 6 § Ett befintligt åtagande får minskas genom att enskilda marker tas bort om marken har ingått i ett motsvarande åtagande under minst fem år, så länge minskningen inte äventyrar syftet med åtagandet. Om marken har ingått i ett åtagande i mindre än fem år, ska åtagandet hävas för den areal som tagits bort. Om minskningen är så stor att den skulle äventyra syftet med åtagandet, ska hela åtagandet hävas. 7 § Stöd enligt denna förordning får kombineras i den utsträckning som framgår av andra stycket eller bilaga 3. Det sammanlagda stödet för åtaganden enligt detta kapitel får inte överstiga det sammanlagda stödbelopp som är tillåtet enligt bilaga II till förordning (EU) nr 1305/2013. 8 § Ett jordbruksskifte eller område ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till stöd. För stöd till skyddszoner enligt 24 § gäller dock att den totala skiftesarealen ska omfatta minst 0,1 hektar. 9 § I fråga om stöd som förutsätter hållande av djur får Jordbruksverket meddela föreskrifter om hur innehavet ska beräknas och inom vilka perioder djuren ska hållas. Betesmarker och slåtterängar 10 § Stöd får lämnas för allmän skötsel av betesmarker och slåtterängar eller särskild skötsel av betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmark, alvarbete, skogsbete och gräsfattig mark. Stöd får även lämnas för de kompletterande insatserna lieslåtter, efterbete, höhantering, lövtäkt, bränning och svårtillgängliga platser. 11 § Den mark som stöd lämnas för ska vara jordbruksmark av ägoslaget betesmark. Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. 12 § Den myndighet som beslutar om stöd ska fastställa de skötselvillkor som ska vara uppfyllda för att stöd ska lämnas. Fäbodar 13 § Stöd får lämnas för hållande av fäbod i bruk samt för skötsel av fäbodbete och den kompletterande insatsen särskild skötsel av fäbodbete. 14 § Den mark som stöd lämnas för ska vara jordbruksmark av ägoslag betesmark. Den som söker stöd ska förfoga över fäboden med tillhörande betesrätt. Restaurering av betesmarker och slåtterängar 15 § Stöd får lämnas för restaurering av betesmarker och slåtterängar. 16 § Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. 17 § Den mark som stöd lämnas för ska ha eller kunna återfå höga naturvärden. Marken ska även ha förutsättningar att kunna restaureras så att den kan bli ersättningsberättigad för särskild skötsel av betesmarker och slåtterängar eller fäbodbete med kompletterande insatser för särskild skötsel av fäbodbete. Vallodling 18 § Stöd får lämnas för vallodling. 19 § Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. För att vara stödberättigande ska marken vara jordbruksmark av ägoslag åkermark och vara belägen utanför det område som berättigar till kompensationsstöd enligt bilaga 2. Skötsel av våtmarker och dammar 20 § Stöd får lämnas för skötsel av våtmarker och dammar. 21 § Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. Marken ska vara jordbruksmark. Minskat kväveläckage 22 § Stöd får lämnas för odling av fånggröda och för vårbearbetning på åkermark i nitratkänsligt område. 23 § Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. Marken ska vara jordbruksmark av ägoslaget åkermark. Skyddszoner 24 § Stöd får lämnas för anläggning av skyddszoner på åkermark i nitratkänsligt område. 24 a § Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. Marken ska vara jordbruksmark av ägoslaget åkermark. Förordning (2017:1253). 25 § Skyddszonen ska anläggas senast under våren första året i åtagandeperioden. Skyddszonen får inte brytas förrän på hösten det sista året i åtagandeperioden. Skyddszonen ska bestå av vallgräs eller vallbaljväxter. 26 § Skyddszoner mot vattendrag ska anläggas vid åkerkanten utmed ett vattenområde enligt definitionen i 11 kap. 2 § miljöbalken. Förordning (2018:124). 27 § Anpassade skyddszoner ska anläggas på erosionsbenägen mark, mark som riskerar att få skador i markstrukturen på grund av vägsalt eller mark som löper risk att översvämmas. Hotade husdjursraser 28 § Stöd får lämnas till djurägare som håller minst ett renrasigt djur av följande hotade husdjursraser: 1. fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla, svensk lågland, 2. dala pälsfår, fjällnäsfår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår, åsenfår, gutefår, ryafår, svenskt finullsfår, gestrikefår, 3. svensk lantrasget, göingeget, jämtget, lappget, och 4. linderödsvin. Förordning (2016:16). 29 § Djurägaren ska vara djurhållare på sitt produktionsplatsnummer. 30 § Får, getter och gyltor ska ha satts i avel för att berättiga till ersättning. Galtar ska vara äldre än sex månader för att berättiga till ersättning. Besättningar med får ska vara anslutna till förenklad kontroll eller program för bekämpning av sjukdomen Maedi-Visna. Förordning (2016:16). 31 § Nötkreatur ska vara över sex månader och registrerade i centrala nötkreatursregistret (CDB) för att berättiga till ersättning. Förordning (2016:16). Lantrasföreningar 32 § Stöd får lämnas med 100 procent av de stödberättigande utgifterna och inom de ramar som anges i till lantrasföreningar som bedriver bevarandearbete med hotade raser av de raser som anges i 33 §. En godkänd avelsplan ska finnas för den eller de raser som föreningen bevarar. 33 § Stöd lämnas för bevarandearbete i fråga om följande raser: 1. fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla, svensk lågland, 2. dala pälsfår, fjällnäsfår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår, åsenfår, gutefår, ryafår, svenskt finullsfår, 3. svensk lantrasget, göingeget, jämtget, lappget, 4. linderödsvin, 5. gotlandsruss, svensk ardenner, nordsvensk brukshäst, 6. bjurholmshöna, bohuslän-dals svarthöna, fiftyfive flowery, gotlandshöna, hedemorahöna, kindahöna, gammalsvensk dvärghöna, svensk dvärghöna, orusthöna, skånsk blommehöna, åsbohöna, ölandshöna, öländsk dvärghöna, 7. skånegås, ölandsgås, 8. blekingeanka, svensk blå anka, svensk gul anka, svensk myskanka, 9. gotlandskanin, mellerudskanin, svensk pälskanin, och 10. nordiskt bi. 9 kap. Ekologiskt jordbruk 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd till ekologiskt jordbruk enligt artikel 29 i förordning (EU) nr 1305/2013. 2 § Stöd för ekologisk produktion och för omställning till ekologisk produktion får lämnas årligen under förutsättning att stödmottagaren under en period av ett år åtar sig att vidta sådana åtgärder eller bedriva sådan odling som avses i detta kapitel. Ett åtagande om stöd för ekologisk produktion får förlängas med ett år i taget. Förordning (2021:1065). 3 § Stöd får lämnas med de ersättningsnivåer som anges i bilaga 1. 4 § Den myndighet som fattar beslut om stöd får medge att befintliga åtaganden utökas inom samma åtagandeperiod för ekologisk produktion eller för omställning till ekologisk produktion, om utökningen uppfyller de kriterier som anges i artikel 14.2 eller 15.2 i förordning (EU) nr 807/2014. Den myndighet som fattar beslut om stöd får medge att ett åtagande enligt 2 § omvandlas till ett annat åtagande inom samma åtagandeperiod under förutsättning att de villkor som anges i artikel 14.1 i förordning (EU) nr 807/2014 är uppfyllda. För stöd för skötsel av våtmarker och dammar ska dock ett sådant nytt åtagande omfatta fem år, oavsett hur lång period som återstår av det ursprungliga åtagandet. I de fall ett åtagande för djurhållning läggs till ett befintligt åtagande ska det befintliga åtagandet omvandlas till ett nytt åtagande inom befintlig åtagandeperiod för ekologisk produktion eller för omställning till ekologisk produktion. Förordning (2021:1065). 5 § Ett jordbruksskifte eller område ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till stöd. 6 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur innehavet ska beräknas och inom vilka perioder djuren ska hållas i fråga om stöd som förutsätter hållande av djur. 7 § För att vara ersättningsberättigande ska grödan odlas för att användas till foder, livsmedel eller utsäde. Även 1-åriga jordbruksgrödor som används för industriändamål ger rätt till ersättning. 8 § Ytterligare ersättning får lämnas till jordbrukare för åkermark enligt 7 § eller för mark som omfattas av ett åtagande för betesmarker och slåtterängar enligt 8 kap. 10 och 11 §§ eller som omfattats av ett åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar enligt 2 kap. 11 och 12 §§ förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder om jordbrukaren har ekologisk djurhållning av djurslagen mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur), suggor, slaktsvin, värphöns eller slaktkycklingar. Ersättning för åkermark lämnas för så stor areal som motsvaras av en djurenhet per hektar. Ersättning för betesmarker och slåtterängar lämnas för så stor areal som motsvaras av en halv djurenhet per hektar. Omställning till ekologisk produktion 9 § Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. För åtaganden för omställning till ekologisk växtodling ska marken vara av ägoslaget åkermark. För ersättning för omställning till ekologisk djurhållning ska marken vara av ägoslaget åkermark eller ägoslaget betesmark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar. Produktionen ska vara godkänd för omställning till ekologisk produktion av ett ackrediterat certifieringsföretag. Ersättning för ekologisk produktion 10 § Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. För åtaganden för ekologisk växtodling ska marken vara av ägoslaget åkermark. För ersättning för ekologisk djurhållning ska marken vara av ägoslaget åkermark eller ägoslaget betesmark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar. Produktionen ska vara godkänd som ekologisk produktion av ett ackrediterat certifieringsföretag. 11 § Ett befintligt åtagande får minskas genom att enskilda marker tas bort om marken har ingått i ett motsvarande åtagande under minst fem år, så länge minskningen inte äventyrar syftet med åtagandet. Om marken har ingått i ett åtagande i mindre än fem år, ska åtagandet hävas för den areal som tagits bort. Om minskningen är så stor att den skulle äventyra syftet med åtagandet, ska hela åtagandet hävas. 10 kap. Kompensationsstöd 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar enligt artiklarna 31 och 32 i förordning (EU) nr 1305/2013. 2 § Stöd lämnas för grovfodergrödor, växtodlingsgrödor och extensiva grödor med de belopp och till de områden som framgår av bilaga 1 och 2. Stödvillkor för företaget 2 a § Ett jordbruksskifte eller område ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till stöd. För stöd till skyddszoner enligt 9 § gäller dock att den totala skiftesarealen ska omfatta minst 0,1 hektar. Förordning (2017:243). 3 § En ansökan om kompensationsstöd ska omfatta en redovisning av minst 4 hektar åkermark eller betesmark i de områden som anges i bilaga 2 för att kompensationsstöd ska betalas ut. Jordbrukaren ska bedriva jordbruk på minst 4 hektar inom de områden som anges i bilaga 2. Under åren 2015-2018 ingår areal i områden som anges i bilaga 4 i dessa 4 hektar. Förordning (2016:16). Stödvillkor för marken 4 § Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. Marken ska vara åkermark eller betesmark. Areal med grovfodergrödor 5 § Med areal med grovfodergrödor avses all åkermark eller betesmark på jordbrukarens företag med betesmarker, slåtterängar, grönfoder, vall och foderbetor. Även sådan åkermark och betesmark med grovfodergrödor som jordbrukaren inte ansöker om utbetalning för eller som finns utanför kompensationsområdet enligt bilaga 2 ingår i arealen med grovfodergrödor. All åkermark och betesmark på företaget där grödan odlas och skördas eller betas som grovfoder ska redovisas och räknas som en grovfodergröda om jordbrukaren söker utbetalning för typ 1, 2 eller 3 enligt bilaga 1. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om undantag från vad som ska redovisas och räknas som grovfodergröda när det gäller mark i träda. Förordning (2016:16). 6 § För att jordbrukarens areal med grovfodergrödor ska ingå i typ 1, 2 eller 3 ska lantbrukaren sköta all sin areal med grovfodergrödor genom att för varje hektar ha djurhållning av minst följande djurenheter av tackor, getter av honkön samt nötkreatur som är äldre än sex månader: Område Typ 1 Typ 2 Typ 3 1-5 0,65 0,3 0,1 6-12 1 0,4 0,1 Lantbrukarens hela areal med grovfodergrödor ingår i antingen typ 1, 2 eller 3, beroende på vilken som motsvarar högst krav och som lantbrukaren uppfyller kravet för. Uppfylls inte kravet för typ 3 ingår hela arealen med grovfodergrödor i typ 5. En lantbrukare har aldrig foderareal i mer än en typ av jordbruk. Förordning (2017:1253). 7 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur innehavet ska beräknas och inom vilka perioder djuren ska hållas i fråga om stöd som förutsätter hållande av djur. Växtodlingsgrödor 8 § Med växtodlingsgrödor avses spannmål som odlas minst till full axgång, proteingrödor, ärtor och bönor som används till livsmedel, oljeväxter, fibergrödor, hampa, potatis, sockerbetor, frövall, energiskog, grönsaker, kryddväxter, frukt och bär samt plantskoleväxter. Extensiva grödor 9 § Med extensiva grödor avses grödor som odlas i skyddszoner, gröngödsling, vallgrödor som endast används för energiändamål eller levereras till vallfodertork enligt kontrakt samt rörflen och övriga grödor som odlas med syfte att få en skörd men som inte är växtodlingsgrödor och grovfodergrödor. 11 kap. Djurens välbefinnande 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd till djurens välbefinnande enligt artikel 33 i förordning (EU) nr 1305/2013. Stöd lämnas med de ersättningsnivåer som anges i bilaga 1. 2 § Stöd får lämnas årligen under förutsättning att stödmottagaren åtar sig att under ett år vidta åtgärder som avses i 3 §. 3 § Stöd lämnas för 1. extra djuromsorg för får, 2. extra djuromsorg för suggor, och 3. utökad klövhälsovård för mjölkkor. 4 § Den som söker ersättning ska vara registrerad djurhållare på sitt produktionsplatsnummer. För ersättning för extra djuromsorg för får gäller dessutom att den sökande ska ha minst en djurenhet i sin ansökan om åtagande. 5 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur innehavet ska beräknas och inom vilka perioder djuren ska hållas i fråga om stöd som förutsätter hållande av djur. 12 kap. Samarbete 1 § Stöd får lämnas för samarbetsåtgärder enligt artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013. Förordning (2016:16). 2 § Stöd får lämnas med minst 70 och högst 100 procent av de stödberättigande utgifterna och i enlighet med bilaga 1. Stödnivån för en investering inom ett projekt ska vara samma som om investeringen sökts enligt 4, 5 eller 6 kap. För övriga delar i projektet lämnas stöd med 100 procent av de stödberättigande utgifterna. Förordning (2017:1253). 3 § För att projektet ska vara stödberättigande ska minst två aktörer ingå i samarbetet. Första stycket gäller dock inte stöd till pilotprojekt och stöd till utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker. Stöd beviljas inte till pågående samarbetsprojekt, vilket innebär att befintlig verksamhet inom redan etablerade kluster eller nätverk inte beviljas stöd. 4 § Stöd får beviljas till transnationellt samarbete som komplement till ett projekt som redan har beviljats enligt 3 kap. eller detta kapitel. 5 § För stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) gäller att innovationsgruppen ska ha ett samarbetsavtal om det inte är obehövligt att gruppen har ett sådant avtal. Förordning (2017:1253). Övergångsbestämmelser 2015:406 1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2015. 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på åtaganden som har påbörjats från och med den 1 januari 2015. 3. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för stöd som har beviljats före ikraftträdandet. 4. Genom förordningen upphävs förordningen (2014:870) om ansökan om och handläggning av stöd för vissa landsbygdsutvecklingsåtgärder. 5. Genom förordningen upphävs förordningen (2015:45) om ansökan om och handläggning av stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. …