Församlingslag (1988:180)

Församlingslag (1988:180) SFS nr: 1988:180 Departement/myndighet: Civildepartementet KY Utfärdad: 1988-04-21 Omtryck: Ändrad: Övrig text: Upphävd: 1993-01-01 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet 1 kap. Allmänna bestämmelser Kyrkliga kommuner m.m. 1 § Denna lag gäller för församlingar och kyrkliga samfälligheter inom svenska kyrkan. Dessa är kyrkliga kommuner. 2 § Riket är indelat i församlingar (territoriella församlingar). Om ändring i församlingsindelningen finns bestämmelser i kyrkliga indelningslagen (1988:185). I riket finns även icke-territoriella församlingar. Denna lag gäller i tillämpliga delar också för sådana församlingar. Församlingsangelägenheter 3 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar sköta sina angelägenheter. Med församlingsangelägenheter avses frågor om 1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation, 2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål, 3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler, 4. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3, 5. anskaffande av lös egendom, som inte är byggnadstillbehör, för kyrkligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 4, 6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kommun, och underhåll av kyrkotomt, 7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen. Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns särskilda bestämmelser. Församlingar i enförsamlingspastorat 4 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter församlingen själv de församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket. Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet. Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter 5 § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat) sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1 och 2. De församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 3--7 skall skötas av en kyrklig samfällighet, som består av samtliga församlingar i pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att angelägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 6 §. Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet. 6 § En pastoratssamfällighet kan även få sköta de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1 och 2 (total pastoratssamfällighet). Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1--7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelägenheter (total flerpastoratssamfällighet). Sådana samfälligheter får även bildas för angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på pastoraten. Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1--7 till en flerpastoratssamfällighet, får ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna. Kyrkliga samfälligheter som avses i andra stycket får inte ha hand om sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten. Bestämmelser om hur de olika pastoratssamfälligheterna bildas finns i kyrkliga indelningslagen (1988:185). 7 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet utan att församlingen först har godkänt dessa. En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller andra åtgärder avseende kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler. Stiftssamfälligheter 8 § De territoriella församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta följande gemensamma församlingsangelägenheter: 1. främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet, 2. främjande av församlingsarbete bland finskspråkiga, samer och teckenspråkiga, 3. främjande av andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid kriminalvårdsanstalter samt vid militära förband i fredstid, 4. avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten. Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelägenheter än som avses i första stycket 2--4, om de är gemensamma för församlingarna inom stiftet. Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Utan hinder av detta kan stiftsfullmäktige anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande enar sig om beslutet. Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns särskilda bestämmelser. Även en icke-territoriell församling får ingå i stiftssamfälligheten, om den beslutar det. Lag (1990:300). Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter 9 § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma, om inte annat följer av 10 §. I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige. Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas på kyrkostämma. Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i kyrkofullmäktige förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring. 10 § Om en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar ingår i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det. 11 § Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige enligt 9 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet, liksom stiftsstyrelsen vid beslut enligt 9 §. 12 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderätten av församlingsdelegerade eller, om samfälligheten är total, av kyrkofullmäktige. I en stiftssamfällighet utövas beslutanderätten av stiftsfullmäktige. Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och kyrkliga samfälligheter 13 § I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller stämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer. Fullmäktige eller stämman får uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. 14 § I annan samfällighet än stiftssamfällighet ankommer förvaltningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder. I en stiftssamfällighet sköts dessa uppgifter av stiftsstyrelsen och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller församlingsdelegerade. Bestämmelserna i 13 § om en särskild beredning och om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas även i samfälligheten. 2 kap. Kyrkofullmäktige i församling Grundläggande bestämmelser om val av kyrkofullmäktige 1 § I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns bestämmelser om 1. indelning i valdistrikt, 2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val, 3. utseende av suppleanter samt 4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under tjänstgöringstiden och när en suppleant har inträtt som ordinarie ledamot i fullmäktige eller av annan anledning har avgått som suppleant. Antalet ledamöter och suppleanter 2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därunder, 19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar, 25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar. När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Vid tillämpningen av första stycket skall som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd. Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet först när val i hela riket av fullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. 3 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofullmäktige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Beslutar fullmäktige om ändring av antalet suppleanter tillämpas 2 § fjärde stycket. När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet suppleanter. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Rösträtt vid valet 4 § Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige har den som är folkbokförd i församlingen, är medlem av svenska kyrkan och har fyllt arton år senast på valdagen. Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst. Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i annan församling. Frågor om rösträtt enligt första och andra styckena avgörs på grundval av en röstlängd som har upprättats före valet. Lag (1991:684). Valbarhet 5 § Ledamöter och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt 4 §. Den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som innehar en tjänst som kyrkoherde eller innehar ett långtidsvikariat på en sådan tjänst samt en präst som enligt 7 kap. 3 § andra stycket har förordnats att vara ledamot i församlingens kyrkoråd är inte valbar. Den som är anställd hos församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän är inte heller valbar. Om en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en ledamot eller en suppleant från uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det. */k/ Lag (1989:985). */-k/ Rätt till ledighet för uppdraget 6 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige eller beredning har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget. Valperiodens längd 7 § Ledamöter väljs för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år då valet har skett. Suppleanter utses för samma tid. Ordförandeskapet 8 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdraget. Till dess valen har förrättats utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den som är äldst företräde. Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att för tillfället vara ordförande. När sammanträdena skall hållas m.m. 9 § Kyrkofullmäktige sammanträder enligt den ordning som fullmäktige bestämmer med iakttagande av föreskrifterna i andra stycket samt i 10 kap. 4 § och 11 kap. 6 § om tid för handläggning av vissa ärenden. Sammanträde skall även hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum skall valen förrättas av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året. Hur sammanträdena kungörs 10 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall sammanträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt om de ärenden som skall behandlas. När sammanträde skall hållas första gången, sedan beslutanderätten har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordföranden i kyrkostämman. Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid tillställas varje ledamot och suppleant på lämpligt sätt. Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om fullmäktige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Vid sammanträde före december månads utgång avgörs för det följande kalenderåret i vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall införas. Därvid bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom olika grupper av församlingsmedlemmar når så många som möjligt. Om ett förslag om att införa uppgiften i en viss ortstidning får minst en tredjedel av rösterna, skall uppgiften införas i den tidningen. Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i andra och tredje styckena, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen. Dessutom skall kungörelsen inom samma tid på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och suppleant. Suppleanternas tjänstgöring 11 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i hans ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra. Vad som har sagts om ledamot gäller även suppleant som har kallats att tjänstgöra eller som tjänstgör i stället för ledamot. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en suppleant har inträtt i hans ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får dock därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. En suppleant som har börjat tjänstgöra med stöd av första stycket har företräde framför en annan suppleant, även om denne står i tur att tjänstgöra enligt den för suppleanterna bestämda ordningen. En suppleant som på grund av att han är jävig i ett ärende avbryter tjänstgöringen vid sammanträdet, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. Om samtliga suppleanter för en ledamot är förhindrade att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Beslutförhet 12 § Kyrkofullmäktige får handlägga ärenden endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige kan dock föreskriva att interpellationer och frågor får besvaras även om antalet närvarande är lägre än vad som nu har sagts. Om en närvarande ledamot enligt 13 § eller 11 kap. 2 § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga detta även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket. Jäv 13 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör honom själv eller hans make, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband med revision finns i 11 kap. 2 §. Rätt att rösta och närvara 14 § Varje ledamot har en röst. Rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten har även 1. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden, 2. ordföranden eller vice ordföranden i en annan nämnd eller i en beredning vid handläggning av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen, 3. ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som enligt 24 § tredje stycket har överlämnats för att besvaras av honom, 4. revisor hos församlingen vid behandling av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser, 5. sådan tjänsteman hos församlingen som avses i 5 § andra stycket, samt 6. i den mån kyrkofullmäktige har beslutat det, ledamot eller suppleant i kyrkorådet, annan nämnd eller beredning. Fullmäktige får kalla tjänstemän hos församlingen eller särskilda sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde. Ärendenas art och beredning 15 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av 1. kyrkorådet eller annan nämnd, om inte något annat är föreskrivet i lag, 2. ledamot genom motion, 3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden, 4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller 5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det. 16 § Ett ärende skall beredas av den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en beredning som kyrkofullmäktige särskilt har utsett för ändamålet. Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet. Val får förrättas utan föregående beredning. Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av antalet ledamöter eller suppleanter i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse från uppdrag som ledamot eller suppleant i fullmäktige, i rådet eller i annan nämnd eller som revisor eller revisorssuppleant. 17 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om den senast inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom den angivna tiden. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Opinionsundersökningar 18 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Därvid får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar det. Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av att en församling anlitar valnämnden. Avbrutna sammanträden 19 § Om ett sammanträde inte kan slutföras på utsatt dag, skall det fortsätta genast eller vid en senare tidpunkt. Om sammanträdet skall fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och tillkännager ordföranden genast tid och plats för det fortsatta sammanträdet. Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är proportionellt, finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. Bordläggning 20 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av ett tidigare bordlagt ärende krävs beslut av kyrkofullmäktige med enkel majoritet. Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden innan sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas. Ärendenas avgörande m.m. 21 § Ordföranden leder sammanträdena och föredrar ärendena. Ordföranden skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i 10 § om kungörelse och i 16 § om beredning har iakttagits. Ett ärende som fordrar skyndsam handläggning får, även om föreskrifterna i 10 § om kungörande inte har iakttagits, avgöras vid sammanträdet, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. Ett sådant ärende får, även om föreskrifterna i 16 § om beredning inte har iakttagits, avgöras vid sammanträdet, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet. 22 § Kan kyrkofullmäktige inte enas i ett ärende, lägger ordföranden fram de olika förslag till beslut som har väckts. Varje förslag läggs fram så att det kan besvaras med antingen ja eller nej. Sedan ledamöterna har tagit ställning till förslagen, anger ordföranden vad som enligt hans uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte omröstning begärs. Om omröstning begärs, skall den verkställas efter upprop och ske öppet utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen omröstning får dock omröstningsapparat användas. Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något annat är föreskrivet för särskilda fall. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst, där avgörandet sker genom lottning. Proportionella val 23 § Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, kyrkoråd, annan nämnd och beredning, av elektorer och deras ersättare för val av stiftsfullmäktige samt av revisorer och revisorssuppleanter som avses i 11 kap. 1 § skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Bestämmelser om förfarandet vid ett sådant proportionellt val finns i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m. Interpellationer och frågor 24 § En ledamot får till ordföranden i kyrkorådet, annan nämnd eller beredning framställa interpellation i ämnen som tillhör kyrkofullmäktiges handläggning. Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får framställas. Interpellationen skall vara tillgänglig för varje ledamot, innan fullmäktige fattar ett sådant beslut. Fullmäktige kan bestämma att ordföranden i kyrkorådet får överlämna en interpellation som har framställts till honom att besvaras av någon annan ledamot i rådet som på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. Om fullmäktige bestämmer det, får en ledamot till ordföranden i kyrkorådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som hör till fullmäktiges handläggning. Krav på protokollet 25 § Vid sammanträdena skall protokoll föras på ordförandens ansvar. Av protokollet skall framgå vilka ledamöter som har varit närvarande. Protokollet skall för varje ärende innehålla en kortfattad redogörelse för ärendets beskaffenhet, uppgift om de förslag och yrkanden i ärendet som inte har återkallats och kyrkofullmäktiges beslut i ärendet. Om omröstning har ägt rum, skall protokollet innehålla en redogörelse för förslagsordningen och uppgift om hur omröstningen har utfallit. När omröstningen har skett öppet, skall det i protokollet anges hur var och en har röstat. Om avvikande mening som avses i 26 § har anmälts, skall protokollet innehålla uppgift om detta. Protokollet skall justeras av ordföranden och ytterligare minst två ledamöter som fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande. Justeringen skall äga rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen på tid som ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet. Justeringen får också verkställas av fullmäktige antingen genast eller vid nästa sammanträde. Senast på andra dagen efter justeringen skall denna samt uppgift om den plats där protokollet finns tillgängligt tillkännages på anslagstavlan. Tillkännagivandet skall innehålla uppgift om vilken dag det har anslagits. Det får inte avlägsnas före överklagandetidens utgång. Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt. 26 § Den som vid ett sammanträde har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot det fattade beslutet genom att låta anteckna avvikande mening. Den skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den utvecklas närmare, avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras. Arkiv 27 § I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om kyrkofullmäktiges arkiv. Lag (1990:788). Offentlighet och ordning vid sammanträdena 28 § Sammanträdena skall vara offentliga. Kyrkofullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas inom stängda dörrar. Suppleanterna får närvara vid en sådan överläggning. Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdet. Han kan visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Om det uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa sammanträdet. Ersättning till ledamöter och suppleanter i fullmäktige eller beredning 29 § Kyrkofullmäktige får besluta att det till ledamöter och suppleanter i fullmäktige eller beredning skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av uppdraget. Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag. Arbetsordningens innehåll 30 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas handläggning. Arbetsordningen skall innehålla bestämmelser om 1. vem som skall föra ordet till dess tillfällig ordförande som avses i 8 § andra stycket har utsetts, 2. utsändning av handlingar inför sammanträde, 3. anmälan av hinder för tjänstgöring vid sammanträde, 4. inkallande av suppleanter, 5. handläggningen av motioner, 6. handläggningen av interpellationer och frågor, 7. förfarandet vid omröstning samt 8. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige och kyrkorådet. 3 kap. Kyrkostämma Rösträtt 1 § Rösträtt på kyrkostämma har den som enligt 2 kap. 4 § har rösträtt vid val av ledamöter i kyrkofullmäktige i församling. Ordförandeskapet 2 § Kyrkostämman väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en ordförande och en eller två vice ordförande. Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgöringstiden, väljs en annan för återstoden av denna tid. 3 § I fråga om valbarhet till ordförande och vice ordförande, verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 §. Rätt till ledighet för uppdraget 4 § Ordförande och vice ordförande i kyrkostämman samt ledamöter och suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget. Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på kyrkostämma 5 § Beträffande kyrkostämman tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 9 § första stycket första meningen och andra stycket första meningen, 10 § första--tredje styckena samt 13--17, 19--28 och 30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla. 1. Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda ordföranden i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången. Om en ny församling bildas, i vilken beslutanderätten skall utövas på kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och vice ordförande samt kyrkoråd. 2. Bestämmelserna om ledamot i kyrkofullmäktige skall i stället avse röstberättigad kyrkomedlem. 3. Kyrkostämma skall hållas när kyrkorådet begär det eller när ordföranden anser att det behövs. Vid sammanträde före november månads utgång det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum förrättas val av kyrkoråd. 4. Kungörelse om kyrkostämma behöver inte tillställas de röstberättigade i församlingen. Beslut om i vilken eller vilka ortstidningar kyrkostämmans sammanträden skall tillkännages får fattas för flera kalenderår, dock inte för längre tid än till utgången av det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. 5. Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande på det sätt som föreskrivs i 2 kap. 10 § första--tredje styckena inte hinns med, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast fyra vardagar före stämman. 6. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga. 7. Omröstning skall vara sluten även i annat ärende än ärende om val eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkomedlem begär det. 8. Av kyrkostämmans protokoll behöver inte framgå vilka som har deltagit i stämman. Inte heller behövs uppgift om hur var och en har röstat vid öppen omröstning. 9. Arbetsordningen för kyrkostämman behöver inte innehålla bestämmelser som anges i 2 kap. 30 § andra stycket 2, 3 och 4. Ersättning till ordförande samt till ledamöter och suppleanter i beredning 6 § Kyrkostämman får besluta att det till stämmans ordförande samt till ledamöter och suppleanter i beredning skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av uppdraget. 4 kap. Församlingsdelegerade Antalet ledamöter och suppleanter 1 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett udda tal och till minst 15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därunder, 25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade kyrkomedlemmar, 35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar, 45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar. När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa överenskommelse om antalet ledamöter med ledning av första stycket. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter. Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamöter. Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Församlingsdelegerade får besluta att suppleanter skall utses för ledamöterna i delegerade. Suppleanterna skall därvid utses till lika stort antal som ledamöterna. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av bestämmelserna i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m., hur många ledamöter i församlingsdelegerade som varje församling skall utse. Beslutet får överklagas hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Val av ledamöter och suppleanter 2 § Ledamöter och suppleanter väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i varje församling. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring. Valbarhet 3 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 §. Dessa bestämmelser tillämpas också på den kyrkoherde som är ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd. Rätt till ledighet för uppdraget 4 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade eller ledamöter och suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget. Valperiodens längd m.m. 5 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade väljs för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats. När val av ledamöter och suppleanter inte äger rum under år då val i hela riket av fullmäktige förrättas, skall valet dock inte avse längre tid än till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa gång. Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar. Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid. I en samfällighet där suppleanter har utsetts, skall dock för en ledamot som har utsetts vid proportionellt val inträda en suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på församlingsdelegerade 6 § Beträffande församlingsdelegerade tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 8--30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla. 1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla. 3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlemmar. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av ordföranden i församlingens kyrkostämma. 4. Rätt för ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser. 5 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter Antalet ledamöter och suppleanter 1 § Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Bestämmelser om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om fastställandet av det antal ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m. 2 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofullmäktige bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje valkrets, om valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet skall andelen vara densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut. När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt första stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 5 kap. 5 § andra stycket kyrkliga indelningslagen (1988:185) har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade. Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet 3 § Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4--30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla. 1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 § andra stycket om kyrkoherde skall avse den kyrkoherde som är ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd. 3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla. 4. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 4 kap. 6 § 3. 5. Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av församlingar som avses i 4 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga suppleanter är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder suppleant som har utsetts för partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst. 6. Rätt för ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1990:788). 6 kap. Stiftsfullmäktige Antalet ledamöter och suppleanter 1 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51. Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) skall genast underrättas om beslutet. 2 § För ledamöterna skall väljas lika många suppleanter. Val av stiftsfullmäktige Valkretsar 3 § För val av stiftsfullmäktige är varje stift indelat i valkretsar. Varje kontrakt utgör därvid en valkrets, om inte annat beslutas av länsstyrelsen i det län inom vilket kontraktsprosten har sin anställning som präst. För ett sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 1 § andra stycket. Antalet ledamöter i varje valkrets 4 § I varje valkrets skall väljas en ledamot och därutöver så många ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet ledamöter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Den centrala valmyndigheten skall före september månads utgång det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas fastställa det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse. Beslutet får överklagas hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. /r5/ Vilka som väljer ledamöter och suppleanter 5 § Ledamöter och suppleanter väljs av elektorer. /r5/ Val av elektorer 6 § För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje församling utgör ett valdistrikt. 7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden. Antalet elektorer bestäms utifrån antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i församlingen på följande sätt. */i54/ Antalet röstberättigade Antalet elektorer kyrkomedlemmar 1-- 500 1 501-- 2 000 2 2 001-- 4 000 3 4 001-- 6 000 4 6 001-- 8 000 5 8 001--10 000 6 Ytterligare en elektor väljs sedan för varje därefter påbörjat tvåtusental röstberättigade kyrkomedlemmar. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. För elektorerna utses lika många ersättare. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring. */k/ Lag (1990:300) */-k/. 8 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § första och tredje styckena om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den som är myndig på dagen för elektorsvalet är dock valbar. */k/ Lag (1990:300) */-k/. 9 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats. Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt översändas till stiftsstyrelsen. 10 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av församlingen. /r5/ Val av ledamöter och suppleanter 11 § För val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige skall stiftsstyrelsen utse en person i varje valkrets att vara valförrättare. Efter framställning av denne skall stiftsstyrelsen kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför honom. Sammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats. 12 §/n2/ Valbar är den som är folkbokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och har fyllt arton år senast på valdagen. Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i den valkrets som den församlingen tillhör. Valbar är dock inte 1. den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop, 2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen, 3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. /n2/ Senaste lydelse 1989:985.// I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. */k/ Lag (1991:684). */-k/ 13 § Val av ledamöter och suppleanter skall ske inför öppna dörrar och på samma sätt som val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring. Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valförrättaren. 14 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat. Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren utan dröjsmål sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. 15 § För den som har blivit vald till ledamot eller suppleant skall stiftsstyrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller suppleanten har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald och stiftsfullmäktiges ordförande. Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis. Valperiodens längd m.m. 16 § Ledamöter och suppleanter väljs för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats. 17 § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen. Styrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den suppleant som står i tur att tillträda enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen. Överklagande av val Beslut som får överklagas 18 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom ledamöter och suppleanter har utsetts. 19 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter har utsetts får överklagas hos valprövningsnämnden. Rätt att överklaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigeval och som enligt 12 § är valbar inom valkretsen. Partier som har deltagit i valet får också överklaga beslutet. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till stiftsstyrelsen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har en skrivelse med överklagande kommit in till valprövningsnämnden inom överklagandetiden, skall den omständigheten att skrivelsen har kommit till stiftsstyrelsen först därefter dock inte föranleda att den avvisas. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. */k/ Lag (1991:684). */-k/ /r5/ Kungörelse om överklaganden m. m. 20 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för överklagande samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Stiftsstyrelsen skall dessutom skyndsamt yttra sig över överklagandena till valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas. Den som vill överklaga har rätt att hos stiftsstyrelsen genast få utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen. Handläggningen av överklaganden 21 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden skall 15 kap. 6,7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas. 22 § Den som har valts till ledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller också för suppleant. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte beslut som avses i denna paragraf. Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på stiftsfullmäktige 23 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 6 och 8--30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla. 1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla. 3. Om suppleanten för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga suppleanter är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder suppleant som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst. 4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har de personer som anges i 12 § andra stycket, ledamöter i stiftsstyrelsen samt ordförande i nämnd eller beredning vid handläggning av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellation eller fråga som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen, revisor hos stiftssamfälligheten vid behandling av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser samt ordförande i församlings eller kyrklig samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfälligheten särskilt. Stiftsfullmäktige får därtill kalla tjänstemän hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde. 5. Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av de nyvalda stiftsfullmäktige vid sammanträde snarast efter valperiodens början. Dessa förrättar även andra val som ankommer på stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året. */k/ Lag (1990:788). */-k/ 7 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församling /r4/ Kyrkorådets uppgifter 1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är församlingens styrelse. Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller flera angelägenheter. 2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Rådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs. Kyrkorådet skall vidare 1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta kyrkans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning inte har uppdragits åt annan nämnd eller annars ankommer på annan, 3. ha hand om medelsförvaltningen i den mån kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha hand om sin medelsförvaltning, 4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut i den mån verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan, 5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och ärenden i den mån detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon annan, 6. ha hand om församlingens informationsverksamhet i den mån kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan nämnd, 7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta enskildas kontakter med församlingen samt 8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har överlämnat till rådet. Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar ankommer på rådet. Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i församlingen, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas inte andra stycket 1, 3--6 och 8. /r4/ Ledamöter och suppleanter 3 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet. Kyrkoherden får förordna präst som tjänstgör i pastoratet att vara kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ordförande om förordnandet. Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd, förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot i rådet och en annan att vara suppleant. 4 § Andra ledamöter än den som avses i 3 § samt suppleanter i kyrkorådet väljs, utom i fall som avses i 5 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än fyra. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring. 5 § Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall andra ledamöter än den som avses i 3 § och suppleanter utses genom direkta val när val i hela riket till kyrkofullmäktige förrättas. Rösträtt vid ett sådant val har den som uppfyller de villkor som anges i 2 kap. 4 §. I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m. finns bestämmelser om 1. indelning i valdistrikt, 2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val, 3. utseende av suppleanter samt 4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänstgöringstiden och när en suppleant har inträtt som ordinarie ledamot i kyrkorådet eller av annan anledning har avgått som suppleant. Kyrkorådet beslutar hur många ledamöter som skall väljas. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får inte vara mindre än tio. Beslutar kyrkorådet om ändring av antalet ledamöter tillämpas beslutet först när val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. För de valda ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut. När kyrkorådet skall utses första gången, beslutar kyrkofullmäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och suppleanter. Kyrkorådet skall före utgången av januari månad varje år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet under det föregående året. 6 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamöter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskommelse mellan församlingarna. Varje församling skall välja minst en ledamot. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter i rådet och det antal som skall utses av varje församling. /r4/ Valbarhet m. m. 7 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den som är myndig på dagen för valet till kyrkorådet är dock valbar. Utöver de personer som avses i 2 kap. 5 § andra stycket får inte heller en tjänsteman som förestår någon förvaltning som är underställd rådet väljas till ledamot eller suppleant. /r4/ Rätt till ledighet för uppdraget 8 § Valda ledamöter och suppleanter har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget. /r4/ Valperiodens längd m. m. 9 § Sådana ledamöter och suppleanter som avses i 4 och 5 §§ väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats. Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som har valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall kyrkofullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Om en sådan ledamot som avses i 4 § och som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Om en annan av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma vald ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden. /r4/ Ordförandeskapet 10 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer bland kyrkorådets ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige eller stämman bestämmer tiden för uppdragen. Direktvalt kyrkoråd och gemensamt kyrkoråd skall dock själva välja ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter. Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för tillfället vara ordförande. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får kyrkorådet utse en annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. /r4/ Bestämmelser om sammanträdena i kyrkorådet 11 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträde skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller den ledamot som avses i 3 § begär det eller ordföranden anser att det behövs. Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid tillställas varje ledamot och suppleant i rådet på lämpligt sätt. Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kallelse inte kan ske på detta sätt, skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och suppleant. Det som sägs i detta stycke gäller bara när det inte finns föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet. Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla en ledamot eller en suppleant i kyrkofullmäktige, ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman, en ledamot eller en suppleant i annan nämnd eller beredning, en tjänsteman hos församlingen eller en särskild sakkunnig att närvara. Den som har kallats till ett sammanträde får, om rådet beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. /r4/ Suppleanternas tjänstgöring 12 § I fråga om suppleanternas tjänstgöring i kyrkorådet gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 kap. 11 § om suppleanternas tjänstgöring i kyrkofullmäktige. Detta gäller även när en av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum. Suppleanterna får närvara vid rådets sammanträden. /r4/ Beslutförhet och jäv 13 § Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. En ledamot eller någon annan som har att handlägga ärenden hos rådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett ärende som personligen rör honom själv eller hans make, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. /r4/ Val av särskild avdelning eller utskott inom kyrkorådet samt krav på beslut och protokoll 14 § När kyrkorådet väljer en sådan avdelning som avses i 17 § eller ett organ bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet för beredning av ärenden som rådet skall handlägga samt elektorer och deras suppleanter för val av stiftsfullmäktige, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 23 § om proportionellt val. I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll, protokollets innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering och reservation tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 22, 25 och 26 §§ om kyrkofullmäktige. Protokollet får dock justeras på det sätt som kyrkorådet bestämmer av ordföranden och ytterligare minst en ledamot. Lag (1990:300). /r4/ Framställningar till kyrkorådet m. m. 15 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till rådet tas emot. Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning. /r4/ Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses 16 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland d …