Vägmärkesförordning (1978:1001)

Vägmärkesförordning (1978:1001) SFS nr: 1978:1001 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 1978-12-21 Omtryck: SFS 1988:1601 Ändrad: t.o.m. SFS 2006:316 Övrig text: Inga symboler eller vägmärken med här. Upphävd: 2007-06-01 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning gäller anvisningar för trafik på väg och i terräng genom vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar, säkerhetsanordningar vid järnvägs- eller spårvägskorsningar, tecken av polisman, andra trafikanvisningar. 2 § De beteckningar som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Med linjetrafik avses i denna förordning detsamma som i yrkestrafiklagen (1998:490). Förordning (2001:1005). Bestämmelser för väg Vägmärken Allmänna bestämmelser 3 § Vägmärken delas in i varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken och upplysningsmärken. Upplysningsmärken delas in i anvisningsmärken och lokaliseringsmärken. Under ett vägmärke kan anbringas en eller flera tilläggstavlor med kompletterande anvisningar. Förordning (1999:720). 4 § Vägmärken och tilläggstavlor har den utformning, färgsättning och innebörd som framgår av 15, 21, 22, 24, 25 och 27--32 §§. Förordning (1988:1601). 5 § Varningsmärken anger förhållanden som kan medföra fara för vägtrafikanterna. Märke 1.1.23 anger även väjningsplikt. Förbudsmärken, påbudsmärken och anvisningsmärken utmärker förbud och påbud som följer av trafikförordningen (1998:1276) eller av föreskrifter eller förbud som har meddelats med stöd av den förordningen, av förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet, av lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering eller av 41 § väglagen (1971:948), om inte annat anges i 21, 22 eller 24 §. Lokaliseringsmärken visar vägen eller ger andra upplysningar av betydelse för vägtrafikanterna. Förordning (2003:256). 6 § När vägmärken används för att tillkännage förbud eller villkor som avses i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering skall det av en tilläggstavla framgå vem som har upplåtit eller förbjudit parkeringen. Förordning (1999:720). 7 § Vägmärken och tilläggstavlor sätts upp så att de blir väl synliga. Vägmärken är vända mot färdriktningen. Märken för påbjuden körriktning, enkelriktad trafik, parkering och vägvisning kan dock sättas upp så att de är i huvudsak parallella med vägens längdriktning. Tilläggstavlan är vänd åt samma håll som det vägmärke den anbringats under. En tilläggstavla med vågrät pil kan dock sättas upp så att den är i huvudsak parallell med vägens längdriktning. 8 § Vägmärken och tilläggstavlor skall vara utförda så att de reflekterar ljus. Detta gäller dock inte om de är belysta inifrån eller om det finns särskilda skäl för att de inte skall vara reflekterande. 9 § Varningsmärken och förbudsmärken sätts upp vid högra kanten av vägen eller körbanan, om inte annat följer av 10 eller 21 §. Detta gäller även påbudsmärken, om inte föreskrifterna i 22 § eller särskilda förhållanden motiverar en annan placering. Dessa märken kan dessutom sättas upp på vänster sida, på mittremsa eller refug eller ovanför körbanan. Om det finns särskilda skäl behöver märket i sådana fall inte sättas upp vid höger sida. 10 § Märken som anger plats där hastighetsbegränsning eller omkörningsförbud börjar sätts upp vid båda kanterna av vägen eller körbanan. Märken för hastighetsbegränsning behöver dock inte sättas upp på vänster sida om det kan underlåtas utan fara för trafiksäkerheten. Märken som anger slut på omkörningsförbud behöver inte sättas upp vid vänstra kanten av vägen eller körbanan. Andra märken som anger slut på förbud och som anbringas på baksidan av förbudsmärken för motsatt färdriktning behöver inte sättas upp vid högra kanten av vägen eller körbanan. 10 a § Trots bestämmelserna i 9 och 10 §§ får märken för hastighetsbegränsning sättas upp enbart över vägen på en sådan väg eller vägsträcka som avses i 2 § förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet och som har flera körfält för trafik i samma riktning. Ett sådant märke anger att hastighetsbegränsningen gäller det körfält som det placerats över samt i förekommande fall vägrenen intill körfältet. Förordning (2003:256). Varningsmärken 11 § Utanför tättbebyggt område sätts ett varningsmärke upp 150--250 meter före den plats där faran kan finnas, om förhållandena inte motiverar en annan placering. Sätts märket upp på annat avstånd skall avståndet anges på en tilläggstavla. Uppgår avståndet till 500 meter eller mera skall märket upprepas. Inom tättbebyggt område sätts ett varningsmärke upp strax före den plats där faran kan finnas. Första och andra styckena gäller inte märke 1.1.23, 1.1.32.2, 1.1.32.3 och 1.1.34. 12 § Gäller varningen en längre vägsträcka, anges sträckans längd på tilläggstavla 1.11.1. Om det finns särskilda skäl, kan märket upprepas på lämpliga avstånd. 13 § Ett varningsmärke kan sättas upp för att ange fara på korsande eller anslutande väg. Ett sådant varningsmärke förses med tilläggstavla 1.11.18. 14 § Ett varningsmärke som avser endast tillfällig fara eller fara under en viss del av året tas bort eller täcks över när faran inte föreligger. 15 § Varningsmärken är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter ________________________________________________________________________ 1.1.1 Symbolen anpassas efter Farliga kurvor förhållandena på platsen. 1.1.1.1 Högerkurva 1.1.1.3 Flera kurvor, den första till höger Avser varningen en vägsträcka med mer än två farliga kurvor skall vägsträckans längd anges med tilläggstavla 1.11.1.1. 1.1.2 Symbolen anpassas efter Brant lutning förhållandena på platsen. 1.1.2.1 Brant nedförslutning 1.1.3 Avsmalnande väg Symbolen anpassas efter förhållandena på platsen. 1.1.3.1 Från båda sidor 1.1.4 Rörlig bro 1.1.5 Kaj, strand eller färjeläge 1.1.10 Ojämn väg 1.1.11 Vägarbete 1.1.12 Slirig körbana Märket används i allmänhet inte för att ange risk för halka på grund av snö eller is. 1.1.13 Stenras Symbolen anpassas efter förhållandena på platsen. 1.1.13.1 Stenras från höger 1.1.14 Stenskott 1.1.20 Vägkorsning Märket anger att den allmänna väjningsplikten mot fordon som kommer från höger gäller i korsningen. Märket används inte när cirkulationstrafik är påbjuden eller när ett annat märke anger att trafiken regleras på särskilt sätt. 1.1.21 Cirkulationsplats 1.1.22 Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Märket anger vägkorsning där förare på anslutande väg har väjningsplikt eller stoppplikt. Vid huvudled sätts märket upp endast om korsningen är komplicerad, svåröverskådlig eller på annat sätt farlig. I annan korsning sätts märket upp om väjningsplikt eller stopplikt föreskrivits för korsande väg. Märket behöver dock inte sättas upp om det är onödigt med hänsyn till att det ändå tydligt framgår att väjningsplikt eller stopplikt gäller för den korsande vägen såsom i en vägkorsning där stopplikt gäller i samtliga tillfarter. Symbolen på märket anpassas till förhållandena på platsen. 1.1.22.1 har upphävts genom förordning (1999:720). 1.1.23 Väjningsplikt Märket anger korsning med huvudled eller annan korsning eller plats där föraren har väjningsplikt mot fordon. Märket behöver inte sättas upp om det av omständigheterna tydligt framgår för förare på de korsande vägarna vem som har väjningsplikt. I fall som avses i 3 kap. 21 § andra stycket trafikförordningen (1998:1276) behöver märket sättas upp endast om det finns särskilda skäl till det. Märket skall sättas upp så nära som möjligt den punkt som inte bör passeras när väjningsplikten skall iakttas. Märket används med tilläggstavla 1.11.2.2 som förberedande upplysning om märke 1.2.50. 1.1.24 Trafiksignal 1.1.30 Järnvägskorsning med bommar Sätts upp före en hel- eller halvbomsanläggning som har anbringats enligt 57--59 §§ vid korsning utom tättbebyggt område och, om det behövs, även före sådan anordning inom tättbebyggt område. Under märket sätts avståndsmärke upp, se under 1.1.32. 1.1.31 Järnvägskorsning utan bommar Sätts upp före sådan korsning mellan järnväg och allmän väg som saknar hel- eller halvbomsanläggning. Vid korsning av detta slag mellan järnväg och enskild väg sätts märket upp om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. I de fall som avses i 60 § används inte märke 1.1.31 utan märke 1.1.54. Detsamma gäller när skyldighet inte föreligger att sätta upp och underhålla säkerhetsanordningar eller kryssmärken vid hamnspår, industrispår eller därmed jämförligt spår. Under märket sätts avståndsmärke upp, se under 1.1.32. 1.1.32 Avstånd till järnvägskorsning Sätts upp utom tättbebyggt område före järnvägskorsning som har utmärkts med märke 1.1.30 eller 1.1.31. Sätts upp inom tättbebyggt område om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. Märke 1.1.32.1 sätts upp under märke 1.1.30 eller 1.1.31. Märke 1.1.32.2 sätts upp där två tredjedelar av avståndet till korsningen återstår och märke 1.1.32.3 där en tredjedel återstår. På märken som sätts upp på vänster sida av vägen eller körbanan lutar strecken ned åt höger. 1.1.32.1 Tre snedstreck 1.1.32.2 Två snedstreck 1.1.32.3 Ett snedstreck 1.1.33 Korsning med spårväg Sätts upp före sådan korsning med spårväg som ligger utom tättbebyggt område och, om det behövs av särskilda skäl, före sådan korsning inom tättbebyggt område. 1.1.34 Kryssmärke Sätts upp före en plankorsning. Om det inte krävs med hänsyntill trafiksäkerheten behöver märket inte sättas upp vid plankorsning med enskild väg. Märket kan även sättas upp vid en korsning i plan mellan väg och järnväg som inte är anlagd på särskild banvall och vid en korsning i plan mellan väg eller led som inte allmänt används för trafik och järnväg eller spårväg. Finns det en anläggning med flerfärgssignaler vid korsningen behöver märket inte sättas upp. 1.1.34.1 Vid korsning med ett spår 1.1.34.2 Vid korsning med flera spår 1.1.40 Övergångsställe Märket anger att vägtrafikant närmar sig övergångsställe för gående. 1.1.41 Barn Märket sätts upp före plats på väg där barn ofta vistas, såsom vid skola, lekplats eller liknande. 1.1.43 Djur Märket används vid viltstråk. Symbolen utgörs av bild av älg eller hjortdjur. Märket kan även användas där tamdjur förekommer på vägen. I sådana fall utgörs symbolen på märket av bild av tamdjur. 1.1.43.1 Älg 1.1.44 Cyklister och mopedförare på Märket anger att cyklister och körbanan mopedförare kan väntas köra in på eller korsa körbanan. 1.1.45 Korsande skidspår 1.1.46 Korsande ridväg 1.1.50 Lågt flygande flygplan 1.1.51 Farlig sidvind Symbolen anpassas efter förhållandena på platsen. 1.1.51.1 Farlig sidvind från höger 1.1.52 Mötande trafik 1.1.53 Tunnel 1.1.54 Annan fara Märket används för att ange fara för vilken särskilt märke inte finns. Farans art anges på tilläggstavla. Om användning vid järnvägskorsning, se under 1.1.31. Förbudsmärken och påbudsmärken Förordning (1999:720). 16 § Förbudsmärken och påbudsmärken anger, om inte något annat följer av 21 eller 22 § eller framgår av förhållandena på platsen, att förbudet eller påbudet börjar där märkena satts upp och gäller till nästa vägkorsning. 17 § Gäller förbud eller påbud som anges med ett vägmärke även efter vägkorsning, upprepas märket efter korsningen. Gäller förbudet eller påbudet en längre vägsträcka, upprepas märket dessutom på lämpliga avstånd. Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 21 §. 18 § Begränsning av förbud eller påbud som ges till känna genom ett vägmärke anges på en tilläggstavla. För vissa fall ges närmare bestämmelser i 21 §. Förordning (1988:1601). 19 § Påbudsmärken som innebär att ett visst slags trafik är påbjuden innebär även förbud mot annan trafik, om inte annat är föreskrivet. 20 § Ett förbudsmärke med en tilläggstavla som anger avståndet till den plats där förbudet gäller eller börjar att gälla får användas endast för att ge förberedande upplysning om förbud mot fordonstrafik eller om begränsning av fordons eller fordonstågs bredd, höjd, längd, vikt eller axel- eller boggitryck längre fram i färdriktningen eller om stopp för tullkontroll. Påbudsmärken med tilläggstavlor för avstånd får inte användas. Förbudsmärken eller påbudsmärken kan sättas upp för att ange förbud eller påbud på korsande eller anslutande väg. Sådana märken förses med tilläggstavla 1.11.18. Förordning (1980:157). 21 § Förbudsmärken är följande. ______________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter ______________________________________________________________________ 1.2.1 Förbud mot fordonstrafik Märket anger förbud mot fordonstrafik i båda riktningarna, dock inte trafik som avses i 1 kap. 4 § andra stycket trafikförordningen (1998:1276). Avser förbudet även sådan trafikant som avses i 1 kap. 4 § andra stycket trafikförordningen anges detta på en tilläggstavla. 1.2.2 Förbud mot infart med fordon Avser förbudet även den som leder cykel eller moped, eller annan trafikant som avses i 1 kap. 4 § andra stycket trafikförordningen (1998:1276), anges detta på en tilläggstavla. 1.2.3 Förbud mot trafik med motordrivet fordon Märket anger förbud mot trafik med andra motordrivna fordon än moped klass II. Avser förbudet även moped klass II anges detta på en tilläggstavla. 1.2.4 Förbud mot trafik med Förbudet gäller även motorcykel motordrivet fordon som har eller moped med tillkopplad flera hjul än två sidvagn. 1.2.5 Förbud mot trafik med motorcykel och moped klass I 1.2.6 Förbud mot trafik med Förbudet gäller inte fordon med motordrivet fordon med tillkopplad påhängsvagn eller tillkopplad släpvagn enaxlig släpvagn. Avser förbudet endast fordonståg med släpvagn vars totalvikt överstiger visst tontal anges detta på tilläggstavla 1.11.4. 1.2.7 Förbud mot trafik med lastbil Avser förbudet endast lastbil vars totalvikt överstiger visst tontal anges detta på tilläggstavla 1.11.4. 1.2.8 Förbud mot trafik med traktor och motorredskap Gäller undantag från förbudet för ett visst slag eller en viss typ av fordon anges detta på tilläggstavla. 1.2.10 Förbud mot cykel- och Avser förbudet även ledande av cykel mopedtrafik eller moped anges detta på tilläggstavla. Gäller förbudet inte trafik med mopeder eller viss klass av mopeder anges detta på tilläggs- tavla. 1.2.11 Förbud mot mopedtrafik Avser förbudet även ledande av moped anges detta på tilläggstavla. Gäller förbudet inte viss klass av mopeder anges detta på tilläggstavla. 1.2.12 Förbud mot trafik med hästfordon 1.2.14 Förbud mot ridning 1.2.15 Förbud mot gångtrafik 1.2.16 Förbud mot trafik med terrängmotorfordon och terrängsläp Gäller förbudet inte terrängvagn anges detta på tilläggstavla. 1.2.30 Begränsad fordonsbredd 1.2.31 Begränsad fordonshöjd Märket används när den fria höjden i en vägport eller på liknande platser är lägre än 4,5 meter. Det får sättas upp även på vägporten. Är den fria höjden olika i skilda körfält får märket sättas upp över varje körfält. I sådana fall anges på det till höger om vägen uppsatta märket den lägsta fria höjden och på en tilläggstavla att den fria höjden är högre i visst körfält. Mätplatser får utmärkas särskilt. Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att märket skall få användas. Korsning med elektrifierad järnväg kan anges med tilläggstavla 1.11.17.4. 1.2.32 Begränsad bruttovikt på fordon 1.2.33 Begränsat axeltryck 1.2.34 Minsta avstånd mellan motordrivna fordon 1.2.35 Begränsad längd på fordon eller fordonståg 1.2.36 Begränsad bruttovikt på fordon eller fordonståg eller bärighetsklass för väg Märket anger förbud mot trafik med fordon eller fordonståg över viss bruttovikt. Märket anger också bärighetsklass för väg. Den högsta bruttovikten eller bärighetsklassen anges på märket. Bärighetsklass anges genom förkortningen BK samt den siffra som anger bärighetsklassen. 1.2.37 Begränsat boggitryck 1.2.40 Förbud att parkera fordon Märket anger förbud att parkera fordon. Märket anger ett förbud att parkera på den sida av vägen där märket är uppsatt. Förbudet börjar att gälla där märket satts upp och gäller enligt vad som angetts på en tilläggstavla, till den plats där annan bestämmelse om stannande eller parkering märkts ut eller i annat fall till nästa vägkorsning. Gäller sådan annan bestämmelse på en kortare sträcka gäller dock förbudet på nytt efter sträckans slut utan att märket sätts upp igen. Förbudet gäller också på nytt utan att märket sätts upp igen i det fall en parkeringsplats anordnats vid sidan av körbanan. Gäller förbudet från den punkt där förbudet enligt 3 kap. 53 § 2 trafikförordningen (1998:1276) upphör att gälla, och kan märket på grund av vägkorsningens utformning eller av annat skäl inte sättas upp i denna punkt, sätts märket upp så nära denna punkt som möjligt och förses med tilläggstavla 1.11.7.1. Gäller olika bestämmelser om stannande och parkering för samma vägsträcka bör normalt den mest restriktiva föreskriften utmärkas med vägmärke och andra föreskrifter med tilläggstavla 1.11.6 eller 1.11.14. Märket anger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen om inte detta tydligt framgår av märkets placering eller anges på en tilläggstavla. Förbud att parkera på dagar med udda datum på den sida av vägen där adressnumren är udda och på dagar med jämnt datum på den sida som har jämna adressnummer anges genom en tilläggstavla med texten "Datumparkering" till märket. 1.2.41 Förbud att stanna och parkera fordon Märket anger förbud att stanna och parkera på den sida av vägen där märket är uppsatt. De närmare föreskrifterna till märke 1.2.40 andra och tredje styckena gäller även i fråga om detta märke. 1.2.50 Stopp vid vägkorsning eller järnvägskorsning Märket anger stopplikt för förare vid korsande väg, led eller spårområde. Används märket i en vägkorsning med stopplikt i alla tillfarter anges detta med tillläggstavla 1.11.22. Förberedande upplysning om stopplikt ges med märke 1.1.23 och tilläggstavla 1.11.2.2. Märket kan användas även i korsning med spårväg. Märket sätts upp så nära den punkt där fordon skall stannas som möjligt. 1.2.52 Stopp vid tull Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att märket skall få användas. Texten avfattas på språk som är lämpligt med hänsyn till gränsförhållandena. 1.2.53 Stopp . . . Märket anger skyldighet att stanna av anledning som framgår av text under det vågräta strecket. Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att märket skall få användas. 1.2.53.2 Märket gäller endast vid rött ljus och den trafik signalen avser. 1.2.60 Skyldighet att lämna företräde Märket används på en vägsträcka som är för mötande fordon så smal att möte inte lämpligen kan ske. Det anger förbud att föra in ett fordon på vägsträckan, om ett mötande fordon närmar sig och sträckan inte kan passeras utan att det mötande fordonet måste stannas. Märket används dock inte om trafiken regleras genom trafiksignal. Det får sättas upp endast vid ett sådant vägavsnitt som även under mörker kan överblickas i hela sin längd från ändpunkterna. Om det inte är onödigt, skall märke 1.4.21 sättas upp vid den andra ändan av vägsträckan, vänt åt motsatt håll. Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att märket skall få användas. 1.2.61 Förbud att svänga Märket sätts upp vid vägkorsningar eller utfarter från eller infarter till parkeringsplatser, fastigheter, bensinstationer eller andra liknande områden i anslutning till vägen. Det gäller endast i korsningen eller anslutningen, om det inte på en tilläggstavla anges att förbudet gäller en viss sträcka. Symbolen anpassas efter förhållandena på platsen. 1.2.61.2 Förbud mot vänstersväng 1.2.62 Förbud mot vändning på väg Ett märke som satts upp omedelbart före (U--sväng en vägkorsning eller en korsning mellan väg och cykelled anger att vändning inte får ske i den korsningen. I annat fall anger märket att förbudet gäller till nästa vägkorsning, om det inte anges något annat på en tilläggstavla. 1.2.63 Omkörning förbjuden Märket anger förbud att köra om andra motordrivna fordon än sådana tvåhjuliga mopeder eller motorcyklar som saknar sidvagn. Förbudet gäller till den plats där märke 1.2.70.2 satts upp. 1.2.64 Omkörning med lastbil förbjuden Märket anger förbud att med en lastbil vars totalvikt överstiger 3,5 ton köra om andra motordrivna fordon än sådana tvåhjuliga mopeder eller motorcyklar som saknar sidvagn. Förbudet gäller till den plats där märke 1.2.70.3 satts upp. Inträder förbudet vid en annan totalvikt, högre än 3,5 ton, anges detta på tilläggstavla 1.11.4. 1.2.65 Begränsad hastighet Märket anger att hastigheten inte får överstiga den som anges på märket. Den högsta tillåtna hastigheten anges på märket. Begränsningen gäller till den plats där ett märke med annan hastighetsbegränsning, märke 1.4.1 eller märke 1.4.14 satts upp. Märket behöver inte upprepas efter en vägkorsning om samma högsta tillåtna hastighet gäller på korsande väg. 1.2.66 Förbud mot fordon Märket anger förbud mot trafik med lastade med farligt fordon som omfattas av bestämmelserna gods om transport av farligt gods enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods. 1.2.70 Slutmärken 1.2.70.2 Slut på omkörningsförbud 1.2.70.3 Slut på omkörningsförbud för lastbil 1.2.77 Zon Tavlan anger att en zon börjar. Med zontavla kan anges förbud som avses med märke 1.2.1, 1.2.3, 1.2.4, 1.2.5, 1.2.6, 1.2.7, 1.2.8, 1.2.10, 1.2.11, 1.2.12, 1.2.14, 1.2.15, 1.2.16, 1.2.31, 1.2.32, 1.2.33, 1.2.35, 1.2.36, 1.2.37, 1.2.40 eller 1.2.41. Med zontavla kan också anges att parkering är tillåten viss begränsad tid. Förbud anges genom att förbudsmärket infogas i zontavlan. Parkeringstillåtelse anges genom att märke 1.4.3l infogas i zontavlan. Tidsbegränsningen anges på en tilläggstavla, som infogas i zontavlan. Begränsningar i förbudets eller parkeringstillåtelsens giltighet anges på tilläggstavla till zontavlan. Ovan i denna paragraf angivna bestämmelser och bestämmelserna i 24 § om märke 1.4.31 gäller i tillämpliga delar. Inom en zon med förbud mot parkering eller stannande eller med tillåten parkering viss begränsad tid kan avvikelser från förbudet eller tillåtelsen enligt zonmärket göras för vissa kortare vägsträckor. Avvikelsen och dess utsträckning anges med märke 1.2.40, 1.2.41, eller 1.4.31 enligt bestämmelserna för respektive märke. En avvikelse kan även anges med ett zonmärke av annan innebörd som avser kortare vägsträcka. Anges längden av vägsträckan som avvikelsen avser på vägmärket eller på en tilläggstavla eller anges platsen där avvikelsen upphör genom vägmärke, gäller zonregleringen åter utan att märket sätts upp igen. Med de undantag som följer av föregående stycke gäller ett zonmärke till den plats där ett slutmärke med motsvarande symbol satts upp. 1.2.77.1 Zon med förbud att parkera fordon 1.2.78 Slut på zon Det i tavlan infogade märket skall motsvara det märke som anger var zonen börjar. 1.3.7 1.2.78.1 Slut på zon med förbud att parkera fordon Förordning (2006:316). 22 § Påbudsmärken är följande. ________________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter _______________________________________________________________________ 1.3.1 Påbjuden körriktning Märkena anger att ett fordon får föras endast i pilens riktning eller, där två pilar finns, i endera pilens riktning. 1.3.1.1 Höger Behöver inte sättas upp vid högra kanten av vägen eller körbanan. 1.3.1.2 Vänster Behöver inte sättas upp vid högra kanten av vägen eller körbanan. 1.3.1.3 Rakt fram 1.3.1.4 Högersväng 1.3.1.5 Vänstersväng 1.3.1.6 Rakt fram eller högersväng 1.3.1.7 Rakt fram eller vänstersväng 1.3.1.8 Höger- eller vänstersväng 1.3.2 Påbjuden körbana Märkena anger påbjuden körbana eller påbjudet körfält. Märkena sätts inte upp på högra kanten av körbanan, om det inte finns särskilda skäl till detta. Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att märkena skall få användas. 1.3.2.1 Höger Märket anger att ett fordon får föras förbi märket endast på höger sida. 1.3.2.2 Vänster Märket anger att ett fordon får föras förbi märket endast på vänster sida. 1.3.2.3 Höger eller vänster Märket anger att ett fordon får föras förbi märket antingen till höger eller vänster. 1.3.3 Cirkulationsplats Märket anger cirkulationsplats. Märket får endast användas tillsammans med märke 1.1.23 eller 1.2.50. 1.3.6 Påbjuden bana för gående, Märkena anger banor som är avsedda för cyklister och mopedister gång- eller cykeltrafik eller för trafik med moped klass II. Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att märkena skall få användas. 1.3.6.1 Påbjuden gångbana 1.3.6.2 Påbjuden cykel- och mopedbana Märket anger en bana som är avsedd för trafik med cykel och moped klass II. 1.3.6.3 Påbjuden gång-, cykel- och Märket anger en bana som är avsedd för mopedbana (gemensam bana) gångtrafik samt trafik med cykel och moped klass II. 1.3.6.4 Påbjuden gångbana och cykel- Märket anger en bana som är avsedd för och mopedbana gångtrafik och en bana som är avsedd för trafik med cykel och moped klass II. Banorna är åtskilda med vägmarkering, skiljeremsa eller liknande. Märket anpassas efter förhållandena på platsen. 1.3.7 Påbjuden ridväg Märket anger inte förbud mot gångtrafik. Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att märket skall få användas. 1.3.8 Påbjuden led för terrängmotorfordon och terrängsläp Gäller påbudet inte terrängvagn eller terrängsläp anges detta på en tilläggstavla. Märket anger inte förbud mot gångtrafik och skidåkning. Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att märket skall få användas. 1.3.11 Början på körfält för fordon Märket anger att körfältet får i linjetrafik m. fl. trafikeras med fordon i linjetrafik, mopeder och cyklar. Det anger också att fordon som inte får trafikera körfältet inte heller får stannas eller vara parkerade där och att fordon som får trafikera körfältet inte får vara parkerade där. Är körfältet upplåtet även för annan trafik anges detta, om det behövs, med tilläggstavla. Finns det på vägen även körfält för annan trafik, avgränsas det reserverade fältet med vägmarkering 4.1.7. Om det behövs kan märket kombineras med andra anvisningar. 1.3.70 Slut på körfält för fordon i Märket behöver inte sättas upp om det linjetrafik m. fl. ändå klart framgår att körfältet upphör. Märket kan kompletteras i enlighet med 1.3.11. Förordning (2002:930). Upplysningsmärken 23 § har upphävts genom förordning (1999:720). 24 § Anvisningsmärken är följande. ________________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter ________________________________________________________________________ 1.4.1 Motorväg Märket anger att motorväg börjar. Där motorvägen börjar sätts märket upp på båda sidor av den högra körbanan i färdriktningen. Vid påfartsväg behöver märket inte sättas upp på vänster sida. Märket får användas till förberedande upplysning om att motorväg börjar. Avståndet till motorvägen anges då på en tilläggstavla. 1.4.2 Motorväg upphör Märket anger att motorväg upphör. Övergår motorvägen i en motortrafikled används dock i stället märke 1.4.3. Till förberedande upplysning används märke 1.4.2 eller 1.4.3 med en tilläggstavla som anger avståndet. Vid motorvägens slut sätts märket upp på båda sidor om den högra körbanan i färdriktningen. Vid slutet av en särskilt anordnad avfartsväg behöver märket inte sättas upp på båda sidor av vägen. 1.4.3 Motortrafikled Märket anger att motortrafikled börjar. Märket får även användas till förberedande upplysning med en tilläggstavla som anger avståndet. Där motortrafikleden börjar sätts märket upp på båda sidor om körbanan. Vid början av särskild påfartsväg behöver märket inte sättas upp på båda sidor av vägen. 1.4.4 Motortrafikled upphör Märket anger att motortrafikled upphör. Övergår motortrafikleden i en motorväg används dock i stället märke 1.4.1. Till förberedande upplysning används märke 1.4.1 eller 1.4.4 med en tilläggstavla som anger avståndet. Där motortrafikleden slutar sätts märket upp på båda sidor om körbanan. Vid slutet av en särskilt anordnad avfartsväg behöver märket inte sättas upp på båda sidor av vägen. 1.4.5 Huvudled Märket anger att vägen är huvudled. Det sätts upp vid huvudledens början och upprepas efter varje korsning med en annan väg, om det inte av omständigheterna framgår att huvudleden fortsätter efter korsningen. Vid korsning med ägoväg behöver märket sättas upp endast om särskilda skäl motiverar det. Märket kan upprepas före eller i en korsning. Att märket skall sättas upp i vissa fall följer av 15 § 1.1.23 och 21 § 1.2.50. 1.4.6 Huvudled upphör Märket anger att huvudled upphör. Märket sätts upp vid huvudledens slut. Till förberedande upplysning sätts märket upp med en tilläggstavla som anger avståndet. 1.4.7 Lågfartsväg Märket anger att sådana åtgärder vidtagits för att begränsa hastigheten så att det inte är lämpligt att hålla en högre färdhastighet än 30 km i timmen. 1.4.8 Lågfartsväg upphör 1.4.9 Gårdsgata Märket anger att gårdsgata börjar. Det sätts upp vid gårdsgatans början och kan upprepas vid behov. 1.4.10 Gårdsgata Märket anger att gårdsgata upphör. Det sätts upp vid gårdsgatans slut. 1.4.11 Enkelriktad trafik 1.4.12 Gågata Märket anger att gågata börjar. Förbud att föra fordon som får föras på gågata enligt 8 kap. 1 § andra stycket trafikförordningen (1998:1276) anges på en tilläggstavla. 1.4.13 Gågata upphör Märket anger att gågata upphör. 1.4.14 Tättbebyggt område Märket anger att tättbebyggt område börjar. Sätts ett förbudsmärke upp tillsammans med märket anger det att förbudet gäller hela området om inte annat anges för en viss väg eller vägsträcka. Ortnamn får infogas i märket. 1.4.15 Tättbebyggt område upphör Märket anger att tättbebyggt område upphör. Ortnamn får infogas i märket. 1.4.16 Rekommenderad högsta Märket anger att sådana förhållanden föreligger hastighet att det inte är lämpligt att färdas med högre hastighet än den som anges på märket. Angivelsen på märket anpassas efter förhållandena på platsen. Märket får ha lysande text och bård. 1.4.17 Rekommenderad högsta Märket anger att sådana förhållanden som legat hastighet upphör till grund för rekommendation av högsta hastighet inte längre föreligger. Märket får ha lysande symbol och bård. 1.4.18 Betalväg Märket anger att avgift eller särskild skatt skall betalas vid passage av viss plats eller för färd på en väg eller inom ett område. Märket sätts upp där skyldigheten att betala avgift eller skatt inträder. Förberedande upplysning om skyldighet att betala avgift eller särskild skatt får ges med märket tillsammans med en tilläggstavla som anger avståndet till den plats där skyldigheten inträder eller med en tilläggstavla med en pil som anger att skyldigheten gäller på en anslutande väg. Förberedande upplysning får också ges genom att märket infogas i lokaliseringsmärke för vägvisning. 1.4.21 Skyldighet för mötande fordon Märket används på vägsträckor som är så att lämna företräde smala att möte inte lämpligen kan ske och anger att för mötande fordon gäller förbud enligt 21 § 1.2.60. I övrigt gäller föreskrifterna under märke 1.2.60. 1.4.24 Återvändsväg Märket används även till förberedande upplysning. Det sätts då upp på lämplig plats före en korsning med återvändsväg och visar även korsningen. 1.4.28 Övergångsställe Är övergångsstället inte beläget vid vägkorsning, skall märket sättas upp på båda sidor om körbanan. Finns refug, kan märket sättas upp på den, om det är lämpligt. Märket skall vara riktat åt båda hållen, om det inte finns särskilda skäl till annat. 1.4.29 Mötesplats På ödebygdsvägar eller andra vägar av enklare slag kan andra utmärkningar användas. 1.4.31 Parkering Märket anger att parkering är tillåten. Under vardagar utom dagar före sön- och helgdagar gäller tillåtelsen dock för parkering under högst 24 timmar i följd. Märket anger inte rätt att parkera där det enligt trafikförordningen (1998:1276) är förbjudet att stanna och parkera, om inte detta tydligt framgår av märkets placering eller anges på en tilläggstavla. Används märket vid en särskilt anordnad parkeringsplats gällerdet hela parkeringsplatsen. Är märket uppsatt vid en väg, är parkering tillåten på den sida av vägen där märket är uppsatt. Märket anger i sådana fall att tillåtelsen börjar där märket satts upp och gäller enligt vad som angetts på en tilläggstavla, till den plats där annan bestämmelse om stannande eller parkering märkts ut eller i annat fall till nästa vägkorsning. Gäller sådan annan bestämmelse på en kortare sträcka gäller dock anvisningen på nytt efter sträckans slut utan att märket upprepas. Har en uppställningsplats på en parkeringsplats eller en vägsträcka som märkts ut med märke 1.4.31 angetts med vägmarkering 4.3.5 eller på något annat tydligt sätt, är det tillåtet att parkera endast på markerad plats. Om det på en tilläggstavla anges visst fordonsslag eller viss trafikantgrupp innebär detta att det är tillåtet att parkera endast för det angivna fordonsslaget eller den angivna trafikantgruppen. Märket anger då också att fordon som inte får parkeras inte heller får stannas annat än för på- eller avstigning. De närmare föreskrifterna till märke 1.2.40 tredje stycket gäller också i fråga om märke 1.4.31. Om det vid en uppställningsplats finns en stolpe med parkeringsmätare, hänvisning till biljettautomat eller liknande får märket jämte tilläggstavlor sättas upp i miniatyr på stolpen eller mätaren. Används tilläggstavla 1.11.12 skall fordonen ställas upp i enlighet med anvisningen på tavlan. 1.4.32 Infartsparkering Märket anger parkeringsplats som anordnats särskilt för parkering i anslutning till kollektivtrafik. Det används för vägvisning till sådan plats. Symbolen på märket skall ange vilken typ av kollektivtrafik som är tillgänglig. Vägverket får föreskriva vilka symboler som får användas. Märket får infogas i lokaliseringsmärke för vägvisning. 1.4.34 Taxistation Märket anger den i färdriktningen räknat bortre gränsen för uppställningsplats för taxibilar. 1.4.35 Automatisk trafikövervakning Märket anger att automatisk övervakning med kamera eller motsvarande sker på en plats eller vägsträcka för övervakning av trafiken, beskattning eller avgiftsbeläggning. Märket anger vidare att registrering av personuppgifter kan ske enligt personuppgiftslagen (1998:204), lagen (2001:558) om vägtrafikregister eller annan registerlag. Gäller anvisningen en längre vägsträcka, anges sträckans längd på tilläggstavla 1.11.1. Märket upprepas på lämpliga avstånd. 1.4.40 Anvisning om föreskriven Märkena anger färdväg för cyklister och färdväg för cyklister och förare av mopedklass II och används mopedförare tillsammans med någon av markeringarna 4.1.2, 4.1.8, 4.2.4 eller 4.3.8. Märkena utformas efter förhållandena på platsen. 1.4.40.10 Stora svängen Märket anger att cyklister och förare av moped klass II skall färdas på det sätt som anges i 3 kap. 28 § trafikförordningen (1998:1276). 1.4.41 Lång tunnel Märket anger en tunnel. Märket skall användas för att märka ut tunnlar som är längre än 500 meter. Märket får användas även för att märka ut tunnlar som är kortare än 500 meter. Tunnelns längd skall anges på den nedre delen av märket. I tunnlar som är längre än tre kilometer upprepas märket efter varje kilometer. Kvarvarande tunnellängd anges på den nedre delen av märket. Tunnelns namn får infogas i märket. 1.4.42 Nöduppställningplats Märket anger plats för uppställning av fordon vid haveri, motorstopp eller liknande. Om det finns nödtelefon eller brandsläckare på platsen skall detta anges på märket. Märket får även användas för vägvisning till närmaste nöduppställningsplats. Avståndet till nöduppställningsplatsen skall då infogas i märket eller anges med en tilläggstavla. 1.4.43 Nödutgång Märket anger nödutgång för gående. 1.4.44 Utrymningsväg Märket anger riktningen till nödutgång eller motsvarande för gående. Märket skall sättas upp med högst 25 meters mellanrum och ange avståndet till nödutgången. Förordning (2006:63). 25 § Lokaliseringsmärken för vägvisning är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter ________________________________________________________________________ 1.5.1 Orienteringstavlor 1.5.1.1 Orienteringstavla 1.5.1.3 Tabellvägvisare 1.5.1.4 Upplysning om körfält före Tavlan sätts upp före den punkt där vägkorsning trafikanten bör välja körfält för sin fortsatta färd och anpassas efter förhållandena på platsen. 1.5.1.5 Upplysning om körfält 1.5.1.5.1 Sammanvävning Märket anger att antalet körfält för färd i samma riktning minskar eller att körbanor löper samman och att förare skall anpassa sig till förhållandena på det sätt som anges i 3 kap. 44 § trafikförordningen (1998:1276). 1.5.1.5.2 Körfält upphör Märket anger att körfält upphör och att förare skall iaktta bestämmelserna i 3 kap. 43 § trafikförordningen (1998:1276). 1.5.1.6 Orienteringstavla vid Tavlan anger väg som bör väljas då förbjuden vänstersväng vänstersväng i nästa korsning är förbjuden och anpassas efter förhållandena på platsen. 1.5.2 Vägvisare Avstånd kan anges. Det skall då anges i kilometer. 1.5.2.1.1 Vägvisare för allmän väg 1.5.2.1.2 Vägvisare till motorväg och motortrafikled 1.5.2.1.3 Vägvisare till lokalt mål i tätort 1.5.2.1.4 Vägvisare för enskild väg 1.5.2.1.5 Vägvisare till inrättning m. m. 1.5.2.2 Körfältsvägvisare Körfältsvägvisare sätts upp över körfält som vägvisningen avser. 1.5.2.3 Förberedande upplysning om På märket anges för riktningen rakt fram avfart vägens nummer och, om det behövs, ortangivelse. För avfarten anges den eller de viktigaste orter eller motsvarande som avfarten leder till och avståndet till avfarten. 1.5.2.3.1 Förberedande upplysning om avfart från motorväg eller motortrafikled 1.5.2.3.2 Förberedande upplysning om avfart från annan väg än motorväg eller motortrafikled. 1.5.2.4 Avfartsvisare På märket anges samma ort eller orter som på den förberedande upplysningen om avfart. 1.5.2.5 Märken för vissa ändamål 1.5.2.5.1 Lastbil Anger förbifart för tunga, höga, långa eller breda fordon. Vägvisning till förbifart anges med tilläggstavla 1.11.18. Begränsningen i fråga om vikt, höjd, längd eller bredd anges på en tilläggstavla. 1.5.2.5.2 Personbil Anger förbifart för personbilar. 1.5.2.5.3 Buss Anger förbifart för bussar. 1.5.2.5.4 Flygfält Anger vägvisning till flygplats med reguljära flygförbindelser. 1.5.2.5.5 Färja Anger att vägen leder till färjeläge eller att angivet färdmål nås med färja. 1.5.3 Ortnamnsmärke Märket anbringas i allmänhet vid bebyggelsens början. Märket kan sättas upp även med uppgifter om vattendrag, broar eller andra platser av betydelse för orienteringen. Om märket sätts upp vid en kommun- eller länsgräns, skall ortnamnet följas av ordet kommun eller län. Kommun- eller länsvapen får då infogas i märket. Vapen som betecknar en tidigare kommun får infogas i märke som sätts upp före tätortsbebyggelse. 1.5.4 Vägnummermärken Märket sätts upp i anslutning till vägkorsningar. På märket får väderstreck anges. 1.5.4.1 Europaväg 1.5.4.2 Andra riksvägar än europavägar samt länsvägar med nummer 100--499 1.5.4.4 Vägvisning fram till Märket anger att den väg vid vilken numrerad väg märket är placerat leder till en väg med det nummer som märket visar. Om det finns särskilda skäl till det, kan riktning till den senare vägen anges. 1.5.4.5 Vägnummermärke vid omledning Märket anger att den väg vid vilken av trafiken Märket anger att den väg vid vilken märket är placerat är den lämpligaste vägen när det uppstått hinder för trafiken på den väg med det nummer som märket visar. 1.5.5 Avståndstavla Avståndet anges i kilometer. 1.5.6 Trafikplatsnummer Märket anger nummer på trafikplats. Om det behövs får märket kompletteras med upplysning om avfartens beteckning. 1.5.7 Samlingsmärke Märket anger orter eller motsvarande som kan nås via ett gemensamt vägval. Inom klammer anges de orter eller motsvarande som nås via ett gemensamt vägval och under klammerns spets anges det gemensamma vägvalet. På märket får avståndet till aktuell avfart eller korsning anges. Märket får användas endast när förhållandena är sådana att det inte är lämpligt att ange de mål som anges inom klammer med andra lokaliseringsmärken. 1.5.20 Lokaliseringsmärke för Märket anger rekommenderad färdväg farligt gods för fordon som omfattas av bestämmelserna om transport av farligt gods enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Förordning (2006:316). 26 § Vägvisning för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100-499 skall ske enligt vägvisningsplan. I fråga om trafikplatser som berör allmänna vägar skall det upprättas en förteckning över trafikplatsnummer. Vägvisningsplanen och förteckningen över trafikplatsnummer upprättas av Vägverket efter samråd med de väghållningsmyndigheter enligt väglagen (1971:948) som berörs. Förordning (2004:513). 26 a § För vägvisning till turistiskt intressanta mål får lokaliseringsmärken enligt 25 § användas med vit text och vita symboler på brun botten. För att ge upplysning om vägar eller platser med stort turistiskt intresse får dessutom följande märken användas. Märke Närmare föreskrifter 1.5.30 Turistväg Märket anger väg eller vägsträckning av stort turistiskt intresse. Märket får infogas i lokaliseringsmärke för vägvisning. 1.5.31 Turistområde Märket anger område av stort turistiskt intresse. Symbolen på märket skall visa något som är typiskt för området. Märket får infogas i lokaliseringsmärke för vägvisning. 1.5.32 Landmärke Märket anger plats av stort turistiskt intresse. Märket skall sättas upp där platsen är synlig för trafikanten på vägen. Symbolen på märket skall visa en siluett av platsen. 1.5.33 Världsarv Märket anger världsarv. Märket får infogas i lokaliseringsmärke för vägvisning. Vägvisning enligt första och andra styckena skall ske enligt en särskild vägvisningsplan som upprättas av Vägverket efter samråd med de väghållningsmyndigheter enligt väglagen (1971:948) som berörs. Förordning (2002:123). 27 § Lokaliseringsmärken för gång, cykel- och mopedtrafik är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter _______________________________________________________________________ 1.6.1 Märke för trafikantslag 1.6.1.1 Cykel- och mopedtrafik Gäller anvisningen inte förare av moped klass II, anges detta. 1.6.1.2 Gående 1.6.1.3 1.6.2 Orienteringstavlor Trafikantkategorier anges med märke 1.6.1.1, 1.6.1.2 eller 1.6.1.3. 1.6.3 Vägvisare Trafikantkategorier anges med märke 1.6.1.1, 1.6.1.2 eller 1.6.1.3. 1.6.4 Ortnamnsmärke 1.6.5 Avståndstavla Trafikantkategorier anges med märke 1.6.1.1, 1.6.1.2 eller 1.6.1.3. 1.6.7 Cykelledsmärke Utmärker särskilt anordnad cykelled. Ledens namn kan anges på märket. Märket får utföras i valfri färg dock inte ljusblå botten med vita tecken och bård eller orange botten med svarta tecken och bård. Förordning (1998:1256). 28 § För upplysning om allmänna inrättningar m. m. kan lokaliseringsmärken användas enligt följande. Förordning (1988:1601). _______________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter ______________________________________________________________________ 1.8.1 Märke för allmän anläggning 1.8.1.1 Post 1.8.1.2 Teleanläggning 1.8.1.2.1 Telefonautomat Avses hjälptelefon, utmärks detta med bokstäverna SOS under symbolen. 1.8.1.3 Radiostation för Anger en radiostation som sänder vägtrafikinformation vägtrafikinformation. För att märket skall få sättas upp skall informationen ges i regelbundet återkommande sändningar som är avsedda att täcka ett större område. 1.8.1.4 Brandsläckare Förordning (2006:63). 29 § För upplysning om serviceanläggningar m. m. kan lokaliseringsmärken användas enligt följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter ________________________________________________________________________ 1.9.1 Informationstavlor Avser turistinformation eller upplysningar om industriområden, hamnområden eller liknande. Rubriken på märket anpassas till upplysningens innehåll. Märket utformas efter förhållandena på platsen. 1.9.1.12 Informationsställe Märket används för utmärkning av samt vägvisning till turistbyrå och informationstavla. 1.9.2 Upplysning med symbol 1.9.2.1 Verkstad 1.9.2.2 Bensinstation Företagsemblem för bensinstation får anges på eller fogas till märket. 1.9.2.3 Servering 1.9.2.4 Restaurang 1.9.2.5 Hotell Märket används även för motell. 1.9.2.6 Rastplats 1.9.2.7 Toalett 1.9.2.8 Första hjälpen Märket används för vägvisning till plats med förstahjälpen-utrustning eller sjukhus med akutmottagning. 1.9.2.9 Industriområde Märket används för utmärkning av samt vägvisning till industriområde. 1.9.2.20 Vandrarhem 1.9.2.21 Stugby 1.9.2.22 Uppställningsplats för husvagnar 1.9.2.23 Campingplats 1.9.2.24 Badplats 1.9.2.30 Sevärdhet 1.9.2.40 Friluftsområde 1.9.2.41 Vandringsled 1.9.2.42 Stollift 1.9.2.43 Släplift 1.9.2.44 Försäljningsställe för fiskekort 1.9.2.45 Golfbana Tilläggstavlor 30 § Tilläggstavlor har, om inte annat anges i 31 §, samma bottenfärg och färg på tecken som det vägmärke det används tillsammans med. Förordning (1988:1601). 31 § A Tilläggstavlor är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________ Märke Närmare föreskrifter ________________________________________________________________________ 1.11.1 Vägsträckas längd 1.11.1.1 Vägsträckas längd med Den avsedda vägsträckan börjar på det början bortom märket avstånd från märket som första talet anger. 1.11.1.2 Vägsträckas längd med början vid märket 1.11.2 Avstånd 1.11.2.1 Avstånd till -- -- -- 1.11.2.2 Avstånd till stoppskyldighet 1.11.3 Fri bredd 1.11.4 Totalvikt Anger att regleringen gäller fordon vars totalvikt överstiger det angivna värdet. 1.11.5 Klockslag Tavlan anger när regleringen på märket gäller. Svarta eller vita siffror utan parentes anger vardagar utom vardag före sön- och helgdag. Svarta eller vita siffror inom parentes anger vardag före sön- och helgdag. Röda siffror anger sön- och helgdag. På tavlan kan andra kompletterande anvisningar ges. Klockslagen anger då när dessa gäller. Anges klockslag med svarta eller vita siffror utan parentes för viss veckodag gäller dock anvisningen denna dag oavsett om dagen är en vardag eller sön- och helgdag. 1.11.6 Parkeringsförbud med begränsning Tavlan används tillsammans med något av märkena 1.2.41, 1.3.11 eller 1.4.31 för att ange parkeringsförbud som är begränsat till vissa fordonsslag, vissa dagar eller viss tid på dygnet eller som på annat sätt avviker från de bestämmelser om uppställning av fordon, som anges med de nämnda märkena. Tavlan har gul bottenfärg. 1.11.6.1 Parkeringsförbud under viss tid 1.11.7 Utsträckning av förbud att På särskilt anordnade parkeringsplatser stanna eller parkera används i stället tavlorna 1.11.9. 1.11.7.1 Gäller på båda sidor om märket Om det i något fall är lämpligare, kan tavlan anbringas vågrätt. 1.11.7.2 Slutar 1.11.7.3 Gäller åt det håll pilen visar 1.11.9 Utsträckning av uppställningsplats Tavlan anger utsträckning av plats för uppställning av fordon. Tavlan används endast tillsammans med märke 1.4.31. Tavlan har vit bottenfärg. 1.11.9.1 Gäller på båda sidor om märket Om det i något fall är lämpligare, kan tavlan anbringas vågrätt. 1.11.9.2 Slutar 1.11.9.3 Gäller åt det håll pilen visar 1.11.12 Uppställning av fordon 1.11.12.1 1.11.12.2 1.11.12.3 1.11.13 Symboltavla för visst Tavlan innebär att det märke under fordonsslag eller vilket den anbringats gäller endast trafikantgrupp för det fordonsslag eller den trafikantgrupp som tavlan avser. Andra symboler än 1.11.13.1 och 1.11.13.2 får användas. 1.11.13.1 1.11.13.2 Används tavlan med märke 1.4.31, innebär den att märket endast avser rörelsehindrade med särskilt tillstånd. 1.11.14 Parkering med begränsning Tavlan används tillsammans med något av märkena 1.2.40, 1.2.41, 1.3.11 eller 1.4.5 för att ange att parkering är tillåten i fråga om vissa fordonsslag, vissa dagar eller en viss tid på dygnet. Tavlan har blå bottenfärg. 1.11.14.1 Parkering under viss tid 1.11.17 Farans art 1.11.17.1 Svag vägkant eller hög körbanekant 1.11.17.3 Korsande timmerväg 1.11.17.4 Livsfarlig ledning 1.11.18 Riktningsangivelse Vägvisning eller riktning till det som märket avser. Pilen utformas efter förhållandena på platsen. 1.11.18.1 1.11.20 Nedsatt syn 1.11.21 Nedsatt hörsel 1.11.22 Flervägsstopp Tavlan används tillsammans med märke 1.2.50 om samtliga tillfarter i en vägkorsning har stopplikt. Tavlan har röd bottenfärg. 1.11.23 Huvudleds fortsättning i Tavlan utformas efter förhållandena korsning på platsen. Tavlan kan även användas för att ange fortsättning av en annan väg där förare av fordon på anslutande vägar har väjningsplikt eller stopplikt. Tavlan har gul bottenfärg. 1.11.23.1 1.11.24 Trafik i båda riktningarna på cykel- och mopedbana Förordning (1999:720). 32 § Om det behövs en sådan anvisning genom en tilläggstavla som inte kan ges enligt 31 §, får en annan tilläggstavla med lämplig text användas. Trafiksignaler 33 § I signalanläggningar ges flerfärgssignaler, kollektivtrafiksignaler, körfältssignaler, blinksignaler eller ljudsignaler. Anläggningar med flerfärgssignaler 34 § Anläggningar med flerfärgssignaler utgörs av fordonssignaler och, om gångtrafik förekommer och det inte finns särskilda skäl till annat, gångsignaler. I anläggningen kan ingå cykelsignaler. 35 § Fordonssignaler (9.1) har tre ljusöppningar, en för rött, en för gult och en för grönt ljus. Dessutom kan i en signal ingå flera ljusöppningar för grönt och gult ljus. Ljusöppningarna är cirkulära. Ljusöppningar för grönt ljus kan dock ha formen av en pil. Fordonssignalen får förses med svart bakgrundsskärm med vit bård. Bakgrundsskärmen på en signal som placerats över ett körfält kan innehålla pilsymboler som visar vilken eller vilka riktningar signalen avser. Förordning (1988:1601). 36 § Fordonssignaler gäller fordon. En fordonssignal placeras till höger om det eller de körfält som den gäller för. Signalen kan upprepas omedelbart före eller efter korsningen. På en tilläggstavla kan anges att signalen gäller även gående. 37 § I en fordonssignal visas signalbilder i följande ordning: röd--röd+ gul--grön--gul--röd. I en trafikstyrd signalanläggning får signalen även återgå direkt från gul till grön signalbild. Signalbilderna har den innebörd som anges nedan. Förordning (1988:1601). _______________________________________________________________________ Signalbild Innebörd ______________________________________________________________________ Röd Stopp. Fordon får inte passera stopplinje eller, om sådan saknas, signal. Signal med konturpil gäller endast den färdriktning som anges med pilen. Röd+gul Stopp. Växling till grönt är omedelbart förestående. I övrigt har signalen samma innebörd som röd signal. Grön Kör. Grön pil innebär att signalen gäller den färdriktning som anges med pilen och att fordon får föras i denna riktning oavsett vilken signalbild fordonssignalen i övrigt visar. Gul Stopp. Fordon får inte passera stopplinje eller, om sådan saknas, signalen i annat fall än då det hunnit så långt fram när ljuset växlar från grönt till gult att det inte kan stannas utan fara. Fordonssignaler i järnvägs- eller spårvägskorsningar kan, när ett tåg eller en spårvagn nalkas, visa rött ljus omedelbart efter en signalbild med rött och gult ljus. 38 § Under de delar av dygnet eller veckan när trafiken är ringa kan signalen släckas. Vid installering eller driftavbrott får fordonssignaler, i stället för den signalväxling som anges i 37 §, visa blinkande gult ljus. Tas signalanläggning ur drift för längre tid skall signalerna täckas över. Förare som närmar sig blinkande gult ljus skall iaktta särskild försiktighet och följa förekommande vägmärken och vägmarkeringar. Förordning (1988:1601). 39 § I fråga om cykelsignaler (9.2) gäller 35-38 §§ i tillämpliga delar. En cykelsignal utmärks genom en vit cykelsymbol mot blå bakgrund. Symbolen anbringas över cykelsignalen. Cykelsignaler gäller cyklister och förare av mopedklass II. Förordning (1998:1256). 40 § Gångsignaler (9.3) har två ljusöppningar, en för rött ljus som visar symbolen av en stående person och en för grönt ljus som visar symbolen av en gående person. Gångsignaler får kombineras med akustiska signaler. Förordning (1988:1601). 41 § Gångsignaler gäller gående. Rött ljus betyder förbud att beträda en körbana, cykelbana eller järnvägs- eller spårvägskorsning. Gående som befinner sig på körbanan eller cykelbanan, då signalen slår om till rött, skall fortsätta till andra sidan. Finns refug eller liknande anordning skall den gående dock stanna där. Grönt ljus betyder att körbanan, cykelbanan eller järnvägs- eller spårvägskorsningen får beträdas. Blinkande grönt ljus betyder att växling till rött ljus är omedelbart förestående. Akustisk signal med långsam pulsfrekvens anger att rött ljus visas i gångsignalen och akustisk signal med snabb pulsfrekvens anger att grön signal visas. Snabb pulsfrekvens med avbrott anger att växling till rött ljus är omedelbart förestående. Förordning (1988:1601). Anläggningar med kollektivtrafiksignaler 42 § Kollektivtrafiksignaler (10.1) har tre ljusöppningar för vitt ljus. I ljusöppningarna finns symboler, i den ena bokstaven S, i den andra ett vågrätt streck och i den tredje ett lodrätt streck. Den andra och tredje ljusöppningen kan dubbleras. Förordning (1988: 1601). 43 § Kollektivtrafiksignaler gäller förare av fordon i linjetrafik och av spårvagnar. Om en signal har satts upp vid ett körfält för fordon i linjetrafik gäller den för alla som trafikerar körfältet. Förordning (2002:123). 44 § I kollektivtrafiksignaler visas signalbilder i följande ordning: S--S+vågrätt streck--lodrätt streck--vågrätt streck--S. I en trafikstyrd signal får pågående växling till S avbrytas och signalen återgå direkt till lodrätt streck. I stället för ett lodrätt streck får en pil användas som signalbild. Signalbilderna har den innebörd som anges nedan. Förordning (1988:1601). _____________________________________________________________________ Signalbild Innebörd ____________________________________________________________________ S Stopp. Signalen får inte passeras. S+vågrätt Stopp. Växling till lodrätt streck är omedelbart streck förestående. I övrigt har signalen samma innebörd som S. Lodrätt streck Bilen eller spårvagnen får passera signalen. Pil anger att fordon endast får föras i den riktning som framgår av pilen. Vågrätt streck Signalen får inte passeras i annat fall än då bilen eller spårvagnen hunnit så långt fram när signalen växlar att den inte kan stannas utan fara. Anläggningar med körfältssignaler 45 § Anläggningar med körfältssignaler (11.1) har en gemensam ljusöppning eller en ljusöppning för varje signalbild. Signalbilderna utgörs av rött ljus som har formen av ett kryss och grönt ljus som har formen av en nedåtriktad pil. I anläggningen kan även ingå en signalbild med gult ljus som antingen har formen av en pil som pekar diagonalt nedåt till vänster eller till höger, eller av två pilar där en pekar till vänster och en till höger. Om signalbilderna avges från skilda ljusöppningar skall bilderna visas i följande ordning från vänster: Rött kryss--gul pil--grön pil. Körfältssignalen får förses med svart bakgrundsskärm med vit bård. Förordning (1992:250). 46 § Rött kryss ovanför ett körfält betyder att föraren inte får använda körfältet för trafik i riktning mot signalen. En eller två gula pilar ovanför ett körfält innebär att körfältet kommer att stängas för trafik och att föraren måste byta körfält enligt pilens eller pilarnas riktning. Grön pil ovanför ett körfält innebär att körfältet får användas i riktning mot signalen. Växlar en signal till rött kryss, skall föraren snarast köra över till ett körfält över vilket en grön pil visas. Finns det inte något sådant körfält, skall föraren stanna fordonet. Förordning (1992:250). Anläggningar med blinksignaler eller ljudsignaler 47 § Anläggningar med blinksignaler eller ljudsignaler är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________ Signalbild Innebörd ________________________________________________________________________ 12.1 Signalanläggning vid Sätts upp på en stolpe för kryssmärke eller, om plankorskning märke eller stolpe saknas, på annat sätt. Bakgrundsskärmen får förses med en vit bård. Stoppsignal avges då ett tåg eller en spårvagn närmar sig korsningen. Stoppsignal behöver inte avges då lätta järnvägsfordon passerar plankorsningen, om någon annan lämplig åtgärd vidtas. När rött ljus visas eller ljudsignal ljuder -- stoppsignal -- får signalen eller stopplinje inte passeras. Råkar en signalanläggning i olag, skall vakt sättas ut snarast möjligt för att varsko trafikanterna, om felet inte är av så ringa omfattning att anordningen ändå kan anses vara tillräcklig från trafiksäkerhetssynpunkt. Vakten skall varsko vägtrafikanterna med de tecken som anges i 76 §. Om en signalanordning dras in utan att ersättas med någon annan anordning, skall ett meddelande om detta anslås vid plankorsningen minst två veckor i förväg eller ges tillkänna på något annat lämpligt sätt. 12.1.1 Ljussignal Sätts upp vid plankorsningar. Om det inte krävs av hänsyn till trafiksäkerheten, behöver det inte sättas upp någon ljussignal i plankorsningar där motorfordonstrafiken är ringa eller där andra åtgärder är tillräckliga med hänsyn till den spårbundna trafikens hastighet. Om det finns en helbomsanläggning eller halvbomsanläggning som avses i 57 och 58 §§ skall dock ljussignaler alltid sättas upp. Ljussignaler sätts även upp vid sådana järnvägs- och spårvägskorsningar, som inte är plankorsningar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. Innehåller två cirkulära ljusöppningar på samma höjd för rött ljus, som kan avges växelvis blinkande från de båda öppningarna. Vid en helbomsanläggning kan det i stället finnas endast en ljusöppning från vilken kan avges blinkande eller fast rött ljus. Under de röda ljusöppningarna skall i en korsning utan helbomsanläggning finnas en cirkulär ljusöppning, från vilken kan avges blinkande vitt ljus. Någon ljusöppning för vitt ljus behövs inte i signaler som är uppsatta på vänster sida av vägen eller vid korsningar som avses i 60 §. 12.1.2 Ljudsignal Sätts upp vid korsningar där ljussignal 12.1.1 är uppsatt och kan anbringas vid plankorsningar där ljussignaler inte behövs på grund av den ringa motorfordonstrafiken. Ljudsignaler behöver inte sättas upp vid korsningar som avses i 60 §. Om det kan antas vara olämpligt sätts de inte heller upp i andra fall. 12.2 Signalanläggning Innehåller två cirkulära ljusöppningar på samma vid rörlig bro, färja, höjd för rött ljus, som kan avges växelvis flygfält, blinkande frå de båda öppningarna. Bak- utryckningsstation m. m.grundsskärmen får förses med en vit bård. När rött ljus visas får stopplinje eller, om sådan saknas, signalen inte passeras. 12.3 Signalanläggning för Består av en eller flera lyktor från vilka påkallande av särskild blinkande gult ljus kan avges. Används för uppmärksam …