Lag (2022:1568) om Sveriges riksbank

Lag (2022:1568) om Sveriges riksbank SFS nr: 2022:1568 Departement/myndighet: Finansdepartementet Utfärdad: 2022-11-24 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 2026:1078 Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens innehåll

1 §Denna lag innehåller bestämmelser om Sveriges riksbanks

(Riksbanken) verksamhet, organisation och kapital. I lagen finns också bestämmelser om finansiella företag, företag som bedriver verksamhet som påverkar tillgången till kontanter i Sverige och företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar.

Definition av finansiella företag

2 §Med finansiella företag avses

Riksbankens ställning

3 §Riksbanken är enligt 9 kap. 13 § regeringsformen rikets

centralbank och en myndighet under riksdagen.

Riksbanken har tillgångar som den förvaltar. Staten garanterar Riksbankens förpliktelser.

Europeiska centralbankssystemet

4 §Riksbanken ingår i Europeiska centralbankssystemet och är

delägare i Europeiska centralbanken.

Allmänna krav på verksamheten

5 §Riksbanken får bara bedriva eller delta i sådan verksamhet

som har stöd i lag eller unionsrätten.

6 §Riksbanken får inte lämna krediter till eller förvärva

skuldförbindelser direkt från 1. staten, kommuner, regioner eller kommunalförbund eller juridiska personer som staten, regioner, kommuner eller kommunalförbund, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande över, eller 2. institutioner, organ eller byråer inom Europeiska unionen, som inte är centralbanker.

Riksbanken får dock 1. förvärva skuldförbindelser på andrahandsmarknaden enligt

2 kap. 4 § första stycket 3 och 4 och 3 kap. 6 § 2 och 3,

7 §I Riksbankens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas

och god hushållning med statens medel iakttas.

8 §Riksbanken får vidta en åtgärd bara om

Om en åtgärd innebär ett ingrepp i ett enskilt intresse tillämpas 5 § tredje stycket förvaltningslagen (2017:900).

9 §Riksbanken ska följa den allmänna ekonomiska utvecklingen

och utvecklingen på de finansiella marknaderna.

Riksbanken ska identifiera hot mot en hållbar utveckling som påverkar förutsättningarna för verksamheten enligt denna lag.

Forskning

10 §Riksbanken får bedriva och ekonomiskt bidra till

forskning som har betydelse för myndighetens verksamhet.

Statistik

11 §En av Riksbankens grundläggande uppgifter är att samla in

den statistik som behövs enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Riksbanken ska löpande framställa och offentliggöra statistik över finansmarknaderna, betalningsbalanser och utlandsställningen.

Riksbanken får också framställa och offentliggöra statistik som behövs 1. för att banken ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna lag, eller 2. för samarbetet inom Europeiska centralbankssystemet, Banken för internationell betalningsutjämning, Internationella valutafonden eller andra internationella organisationer.

Referensvärden

12 §Riksbanken får tillhandahålla och offentliggöra

referensvärden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014.

Riksbanken får ta ut avgifter från dem som använder referensvärden enligt första stycket.

2 kap. Penningpolitik

Allmänna bestämmelser

1 §Det överordnade målet för Riksbanken är att upprätthålla

varaktigt låg och stabil inflation (prisstabilitetsmålet).

Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning (realekonomiska hänsyn).

2 §Riksbanken ska tillämpa det växelkurssystem som regeringen

har beslutat om enligt lagen (1998:1404) om valutapolitik.

3 §Riksbanken ska, efter riksdagens godkännande, besluta om

precisering av prisstabilitetsmålet.

Uppgifter och befogenheter

4 §

Riksbanken får, i förhållande till finansiella företag, 1. ta emot inlåning, 2. lämna krediter i svenska kronor och utländsk valuta mot betryggande säkerhet, 3. ingå återköpsavtal i finansiella instrument, 4. ingå återköpsavtal i utländsk valuta mot svenska kronor i likviditetsstyrande syfte, och 5. köpa och sälja svenska statspapper.

Riksbanken ska bestämma styrränta för transaktioner som anges i första stycket 1-3.

5 §Riksbanken får

6 §Riksbanken får kräva att en viss andel av ett finansiellt

företags placeringar eller förbindelser ska motsvaras av företagets inlåning i Riksbanken (kassakrav).

Lag (2024:1372).

Information

7 §Riksbanken ska skyndsamt informera det statsråd som

regeringen utser om viktiga penningpolitiska beslut som banken har fattat.

3 kap. Det finansiella systemet

Allmänna bestämmelser

1 §

Riksbanken ska, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt, inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar.

Uppgifter och befogenheter Betalningar

2 §Riksbanken ska tillhandahålla system för avveckling av

betalningar.

Riksbanken bestämmer vilka finansiella företag och myndigheter som får delta i bankens system för avveckling av betalningar.

Banken får ta ut avgifter från deltagarna.

3 §Riksbanken får, i fråga om bankens system för avveckling

av betalningar, 1. ta emot inlåning från deltagarna, och 2. mot betryggande säkerhet lämna kortfristiga krediter i svenska kronor till deltagarna i syfte att främja systemets funktionssätt.

En kredit enligt första stycket 2 får lämnas till Riksgäldskontoret om den 1. inte löper längre än 24 timmar, och 2. är förenlig med de åtaganden som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Riksgäldskontoret behöver inte ställa säkerhet.

4 §Riksbanken ska ta emot betalningar till staten och

förmedla utbetalningar för statens räkning.

Riksbanken får ta emot inlåning från staten.

5 §Riksbanken får medverka i andra avvecklings-, betalnings

och clearingsystem inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än sådana som avses i 2 §.

Generellt likviditetsstöd

6 §Om det behövs för att motverka en allvarlig störning i det

finansiella systemet i Sverige, får Riksbanken 1. mot betryggande säkerhet lämna krediter i svenska kronor eller utländsk valuta till

Särskilt likviditetsstöd

7 §Riksbanken får mot säkerhet och på andra särskilda villkor

lämna krediter i svenska kronor eller utländsk valuta till ett livskraftigt finansiellt företag som avses i 6 § i syfte att tillfälligt tillgodose företagets behov av likviditet, om 1. det behövs för att motverka en allvarlig störning i det finansiella systemet i Sverige, eller 2. det finns andra synnerliga skäl.

Övervakning

8 §Riksbanken ska övervaka

Riksbanken ska följa betalningsmarknadens utveckling.

9 §Riksbanken ska bedöma om det finansiella systemet är

stabilt och effektivt, identifiera risker för allvarliga störningar eller betydande effektivitetsförluster och redovisa sina bedömningar.

Om Riksbanken bedömer att dessa risker kan påverka andra myndigheters verksamhet, ska banken underrätta dessa myndigheter och andra berörda.

Krisförberedande arbete

10 §Riksbanken ska ha en god förmåga att motverka allvarliga

störningar i det finansiella systemet i Sverige. Riksbanken ska identifiera likviditetsstödjande åtgärder som kan användas för att motverka sådana störningar.

Riksbanken får delta i krisförberedande arbete i Sverige och utomlands.

Samverkan

11 §Riksbanken ska

Riksbanken ska lämna den myndighet som banken samverkar med de uppgifter som myndigheten behöver för samverkan.

Första stycket gäller inte om ett beslut är brådskande. I så fall ska Riksbanken utan dröjsmål underrätta berörda myndigheter om beslutet.

Information

12 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Riksbanken ska 1. informera det statsråd som regeringen utser innan Riksbanken beslutar om en kredit enligt 7 §, 2. underrätta regeringen, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och stödmyndigheterna enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden och lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter om genomförda likviditetsstödjande åtgärder och lämna de uppgifter som behövs, och 3. underrätta myndigheter med ansvar för gruppbaserad tillsyn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om en sådan kritisk situation som avses i 6 kap. 3 § första stycket 7 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

12 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Riksbanken ska 1. informera det statsråd som regeringen utser innan Riksbanken beslutar om en kredit enligt 7 §, 2. underrätta regeringen, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och stödmyndigheterna enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden och lagen (2022:739) med komplet- terande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter om genomförda likviditetsstödjande åtgärder och lämna de uppgifter som behövs, och 3. underrätta myndigheter med ansvar för gruppbaserad tillsyn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om en sådan kritisk situation som avses i 6 kap. 3 § första stycket 8 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Lag (2026:1078).

4 kap. Kontanter och andra betalningsmedel

Allmänna bestämmelser

1 §Sveriges valuta benämns krona. En krona består av 100 öre

Riksbanken ska bidra till att det finns tillgång till sedlar och mynt i kronor (kontanter) i betryggande utsträckning i hela Sverige.

Uppgifter och befogenheter Kontantutgivning

2 §Riksbanken ska själv eller genom någon annan ge ut och

lösa in kontanter.

3 §

Sedlar får ges ut med valörerna tjugo, femtio, etthundra, tvåhundra, femhundra och ettusen kronor.

Mynt får ges ut med valörerna en krona, två kronor, fem kronor och tio kronor. Minnes- eller jubileumsmynt får ges ut även med andra valörer.

4 §Riksbanken får lösa in kontanter som är skadade eller

förslitna.

Riksbanken får lösa in kontanter som har upphört att vara lagliga betalningsmedel, om det finns särskilda skäl.

Riksbanken får ta ut avgifter vid inlösen av kontanter.

Tillverkning av kontanter

5 §Riksbanken får själv eller genom någon annan tillverka

kontanter, medaljer och liknande föremål.

Depåer

6 §Riksbanken ska själv eller genom någon annan

tillhandahålla minst fem platser för lagring och ut- och inlämning av sedlar i Sverige (depåer).

Det ska finnas minst en depå i 1. Norrbottens eller Västerbottens län, och 2. Jämtlands eller Västernorrlands län.

Riksbanken bestämmer vilka företag som ska få tillgång till depåerna. Banken får ta ut avgifter av dessa företag.

7 §Riksbanken får betala räntekostnadsersättning eller lämna

räntefri kredit till företag som avskilt och lagrat kontanter.

Övervakning

8 §Riksbanken ska följa, analysera och vid behov samordna

hanteringen av kontanter i Sverige.

Ett företag som bedriver verksamhet som påverkar tillgången till kontanter i Sverige ska underrätta Riksbanken om företaget avser att upphöra med denna verksamhet.

Digitala betalningsmedel

9 §Riksbanken får, efter riksdagens medgivande, ge ut

digitala betalningsmedel.

Beredskapspengar

10 §Vid höjd beredskap får Riksbanken ge ut beredskapspengar

Kontanter som har förändrats eller bearbetats

11 §Kontanter som har förändrats eller bearbetats får inte

spridas.

Lagliga betalningsmedel

12 §Kontanter och beredskapspengar är lagliga

betalningsmedel.

5 kap. Fredstida krissituationer och höjd beredskap

Allmänna bestämmelser

1 §Riksbanken ska ha en god förmåga att upprätthålla sin

verksamhet under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

Uppgifter och befogenheter

2 §Riksbanken ska planera och förbereda för att kunna

fortsätta sin verk-samhet under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Riksbanken ska beakta totalförsvarets krav.

3 §Riksbanken ska genomföra gemensamma utbildningar och

övningar för bankens egen personal och för arbets- och uppdragstagare i företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar.

4 §/Ny beteckning 5 kap. 6 § U:2026-07-01/

Ett företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar ska 1. planera och förbereda för att kunna fortsätta verksamhet som avser betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, 2. delta i verksamhet enligt 2 och 3 §§, och 3. se till att arbets- och uppdragstagare får den utbildning och övning som behövs.

Riksbanken ska övervaka att ett företag uppfyller sina skyldigheter enligt första stycket.

4 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Riksbanken ska ansvara för att leda en krishanteringsfunktion för att hantera allvarliga driftsstörningar i det finansiella systemet i Sverige.

Funktionen ska, under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, stödja arbetet med att upprätthålla ett stabilt och effektivt finansiellt system, inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Funktionen ska även planera och förbereda för sådana situationer. Lag (2026:830).

5 §/Ny beteckning 5 kap. 7 § U:2026-07-01/

När det gäller företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar får Riksbanken, i den omfattning som behövs för att allmänheten ska kunna göra betalningar vid höjd beredskap, besluta 1. hos vilka arbets- eller uppdragsgivare allmän tjänsteplikt ska fullgöras, och 2. vilka arbets- eller uppdragstagare som ska omfattas av allmän tjänsteplikt.

Ett beslut enligt första stycket får avse arbets- och uppdragstagare som inte tas i anspråk av totalförsvaret i övrigt.

5 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

I krishanteringsfunktionen ska, utöver Riksbanken, ingå 1. de företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar som avses i 6 §, 2. de företag som bedriver verksamhet som omfattas av Riksbankens övervakning enligt 3 kap. 8 § första stycket och som Riksbanken beslutar, 3. Finansinspektionen, och 4. Riksgäldskontoret.

Riksbanken får även bjuda in andra aktörer att medverka i krishanteringsfunktionens verksamhet, om de har kunskaper eller resurser som är av betydelse för funktionen.

Lag (2026:830). /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Tystnadsplikt

6 §/Ny beteckning 5 kap. 8 § U:2026-07-01/

Den som på grund av bestämmelser i detta kapitel har fått kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har fått veta.

I Riksbankens verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

6 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Ett företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar ska 1. planera och förbereda för att kunna fortsätta verksamhet som avser betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, 2. delta i verksamhet enligt 2-4 §§, och 3. se till att arbets- och uppdragstagare får den utbildning och övning som behövs.

Riksbanken ska övervaka att ett företag uppfyller sina skyldigheter enligt första stycket. Lag (2026:830). /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Information

7 §/Ny beteckning 5 kap. 9 § U:2026-07-01/

Under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap ska Riksbanken hålla regeringen och Riksgäldskontoret underrättade om viktigare frågor.

7 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

När det gäller företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar får Riksbanken, i den omfattning som behövs för att allmänheten ska kunna göra betalningar vid höjd beredskap, besluta 1. hos vilka arbets- eller uppdragsgivare allmän tjänsteplikt ska fullgöras, och 2. vilka arbets- eller uppdragstagare som ska omfattas av allmän tjänsteplikt.

Ett beslut enligt första stycket får avse arbets- och uppdragstagare som inte tas i anspråk av totalförsvaret i övrigt. Lag (2026:830). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Tystnadsplikt

8 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Den som på grund av bestämmelser i detta kapitel har fått del av uppgifter får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har fått veta om 1. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet, 2. förhållanden av betydelse för att förebygga eller hantera fredstida krissituationer och som behövs för den krishanteringsfunktion som avses i 4 §, 3. en enskilds affärs- eller driftförhållanden, eller 4. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med en enskild som enligt 5 § medverkar i den krishanteringsfunktion som avses i 4 § och som behövs för den funktionen.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2026:830). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Information

9 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap ska Riksbanken hålla regeringen, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret underrättade om viktigare frågor.

Riksbanken ska även hålla regeringen underrättad om viktigare frågor när det gäller verksamheten i den krishanteringsfunktion som avses i 4 §. Lag (2026:830). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Samverkan

10 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Riksbanken ska samverka med Finansinspektionen och Riksgälds-kontoret i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Vid samverkan ska Riksbanken lämna de uppgifter som Finansinspektionen och Riksgäldskontoret behöver.

Riksbanken ska även samverka med Myndigheten för civilt försvar och andra relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap. Lag (2026:830).

11 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Den som enligt 5 § medverkar i den krishanteringsfunktion som avses i 4 § ska lämna de uppgifter som behövs för funktionens verksamhet till någon annan som medverkar i funktionen.

En uppgift ska inte lämnas om det finns en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften och om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Lag (2026:830).

6 kap. Internationell verksamhet

Allmänna bestämmelser

1 §Riksbanken får verka som förbindelseorgan i förhållande

till internationella finansorgan som Sverige är medlem i.

Riksbanken får delta i sådant internationellt samarbete som 1. har betydelse för bankens verksamhet, eller 2. rör kunskapsutbyte med andra centralbanker.

Riksbanken ska i sin internationella verksamhet utgå från regeringens och riksdagens övergripande ståndpunkter inom olika politikområden.

Uppgifter och befogenheter Internationella valutafonden

2 §Riksbanken får vara finansiell motpart till

Internationella valutafonden. Riksbanken får också förvärva särskilda dragningsrätter.

Riksbanken ska fullgöra de skyldigheter som följer av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens system för särskilda dragningsrätter.

3 §

Riksbanken får, i fråga om Internationella valutafonden, 1. efter riksdagens medgivande, lämna krediter eller delta i annan finansiering som inte avser låginkomstländer, och 2. göra en framställning till regeringen om att

4 §Riksbanken ska besluta om upplåning som motsvarar belopp

enligt 3 §. Riksgäldskontoret ska ta upp lån till staten i syfte att tillgodose Riksbankens behov av sådan upplåning.

Riksgäldskontoret ska ta ut ersättning som motsvarar den ränta som Riksbanken tar emot från Internationella valutafonden.

Riksbanken ska betala tillbaka lån till Riksgäldskontoret när det inte längre finns skäl för upplåningen.

Riksbanken ska fatta beslut om upplåning eller återbetalning av lån efter att Riksgäldskontoret har fått tillfälle att lämna synpunkter.

Andra internationella finansorgan

5 §Riksbanken får, i fråga om andra internationella

finansorgan än Internationella valutafonden och efter riksdagens medgivande, 1. lämna krediter, 2. ingå avtal om långsiktiga internationella kreditåtaganden, och 3. i övrigt delta i finansiering av verksamhet som har anknytning till Riksbankens verksamhet.

Internationella betalningar

6 §Riksbanken får, med eller utan ränta, ta emot insättningar

i valuta eller guld från eller göra sådana insättningar hos 1. kreditinstitut, 2. utländska kreditinstitut, 3. andra centralbanker, 4. stater, och 5. internationella finansorgan.

Riksbanken får medverka vid och ta ut avgifter för avveckling av betalningar till eller från andra centralbanker eller internationella finansorgan.

Riksbanken får ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till sådana insättningar och betalningar som avses i första och andra styckena.

Information

7 §Riksbanken ska i sin internationella verksamhet hålla

regeringen underrättad om viktigare frågor.

7 kap. Organisation

Allmänna bestämmelser om Riksbankens organisation

1 §I Riksbanken ska det, utöver ett fullmäktige och en

direktion, finnas 1. en internrevisionsavdelning, 2. en personalansvarsnämnd, 3. en revisionsfunktion som leds av fullmäktige, och 4. de organisatoriska delar i övrigt som direktionen bestämmer.

Riksbanken ska ha sitt huvudkontor i Stockholm, där också fullmäktige och direktionen ska ha sitt säte.

Beslutsordning

2 §Ärenden som inte ska avgöras av fullmäktige avgörs av

direktionen. Direktionen får besluta att ärenden får avgöras av riksbankschefen eller någon annan anställd i Riksbanken. Om inte direktionen beslutar annat får riksbankschefen besluta att ärenden får avgöras av någon annan anställd i Riksbanken.

Fullmäktige

3 §Fullmäktige ska inom sig välja en ordförande och en vice

ordförande.

Fullmäktige är beslutsfört när minst åtta av ledamöterna är närvarande. Ett beslut om att skilja en ledamot i direktionen från anställningen förutsätter dock att minst åtta av fullmäktiges ledamöter är överens.

4 §Fullmäktige ska följa direktionens arbete och Riksbankens

verksamhet. Fullmäktige ska underrätta riksdagens finansutskott om frågor av större betydelse och regelbundet eller på begäran redovisa sina iakttagelser till utskottet.

Revisionsfunktionen ska granska direktionens arbete.

5 §Fullmäktige ska besluta vilka motiv som ska finnas på de

kontanter som Riksbanken ger ut.

Fullmäktige får för Riksbankens räkning lämna remissyttranden inom sitt ansvarsområde.

Fullmäktige ska besluta om lön och andra anställningsvillkor för ledamöter i direktionen.

Direktionen

6 §En ledamot i direktionen får inte

En ledamot får inte heller vara underårig, i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som kan strida mot första stycket, ska ledamoten genast anmäla det till fullmäktige.

7 §Direktionen ska bestå av fem ledamöter som utses för en

tid av fem eller sex år. Av dessa ska fullmäktige utse en ordförande (riksbankschef). Övriga fyra ledamöter ska vara vice riksbankschefer.

Riksbankschefen och en vice riksbankschef får utses på nytt en gång.

En vice riksbankschef får utses till riksbankschef.

8 §Direktionen ska ansvara för Riksbankens verksamhet och se

till att den drivs enligt denna lag.

Direktionen ska 1. besluta om arbetsordning för Riksbanken som reglerar organisation, arbetsfördelningen mellan direktionen och riksbankschefen, delegering av beslutanderätt, handläggningen av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, 2. besluta om verksamhetsplan för Riksbanken, 3. se till att det vid Riksbanken finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, och 4. besluta om föreskrifter och ärenden av principiell karaktär eller större betydelse.

Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att Riksbanken med rimlig säkerhet fullgör de krav som följer av första stycket. I denna process ska momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation ingå.

9 §Riksbankschefen ska leda direktionens arbete

Riksbankschefen ska ta upp frågor som avses i 8 § andra stycket 4 till behandling och beslut i direktionen. En ledamot i direktionen får alltid ta upp ett ärende till behandling och beslut i direktionen.

Riksbankschefen ska förbereda direktionens sammanträden och se till att dessa hålls vid behov eller efter begäran av en direktionsledamot.

10 §Direktionen är beslutsför när minst tre ledamöter är

närvarande. Ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige har rätt att närvara vid direktionens sammanträden med yttranderätt men utan förslagsrätt eller rösträtt.

Om ett ärende är så brådskande att direktionen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom kontakter mellan ledamöterna.

Om inte heller detta hinns med eller är lämpligt får ärendet avgöras av två ledamöter, om de är ense om beslutet. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa sammanträde med direktionen.

11 §Ledamöterna i direktionen ska utses efter ett

ansökningsförfarande.

12 §Fullmäktige får bestämma i vilken inbördes ordning de

vice riksbankscheferna ska tjänstgöra i riksbankschefens ställe.

13 §Under ett år efter att en direktionsledamots anställning

har upphört får han eller hon inte utan fullmäktiges medgivande inneha en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som avses i 6 § första stycket 5 eller 6.

Riksbankschefen

14 §Riksbankschefen ska ansvara inför direktionen och sköta

den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som direktionen beslutar.

Gemensamma bestämmelser för fullmäktige och direktionen

15 §Vid fullmäktiges och direktionens sammanträden ska

protokoll föras.

16 §Fullmäktige och direktionen får inom sina respektive

ansvarsområden göra framställningar till regeringen.

Fullmäktige och direktionen ska ge varandra tillfälle att lämna synpunkter innan de gör framställningar till regeringen eller riksdagen.

En framställning till riksdagen enligt 2 kap. 3 § ska göras av direktionen.

17 §Fullmäktige och direktionen får inte sammanträda på

område som är ockuperat av främmande makt. En ledamot i fullmäktige eller direktionen får inte heller på annat sätt delta i beslutsfattande om han eller hon befinner sig på ett sådant område.

Internrevisionsavdelningen

18 §Internrevisionsavdelningen ska utifrån en analys av

verksamhetens risker självständigt granska om direktionens interna styrning och kontroll är utformad så att Riksbanken med rimlig säkerhet fullgör de krav som följer av 8 § första stycket.

Internrevision ska drivas enligt god sed för internrevision och internrevisorer.

Direktionen ska besluta om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionsavdelningen och åtgärder med anledning av internrevisionsavdelningens iakttagelser och rekommendationer.

Personalansvarsnämnden

19 §Personalansvarsnämnden ska bestå av riksbankschefen

(ordförande), personalföreträdare och de övriga ledamöter som direktionen utser.

Följande frågor ska, om de rör andra än direktionsledamöter, prövas av nämnden:

Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

19 a § Ett beslut om avstängning får, om personalansvarsnämndens prövning enligt 19 § inte kan inväntas, fattas av ordföranden i nämnden. Ett sådant beslut gäller till dess att ärendet har prövats av nämnden, dock högst i två veckor.

Om nämnden inte prövar frågan om avstängning inom denna tid upphör beslutet om avstängning att gälla. Lag (2025:1024).

Anmälan om finansiella instrument

20 §Ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige och

ledamöterna i direktionen ska när uppdraget eller anställningen påbörjas skriftligen anmäla följande till riksdagen:

2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229),

Första stycket gäller inte, om 1. tillgångarna och avtalen enligt första stycket 2-4 tillsammans understiger ett marknadsvärde på 500 000 kronor, eller 2. skulderna enligt första stycket 5 tillsammans understiger 500 000 kronor.

Om tillgångar, avtal eller skulder som enligt andra stycket inte behöver anmälas uppnår en sådan gräns som anges där, ska anmälan göras senast inom fyra veckor.

21 §En anmälan ska därefter göras av förändring som innebär

att 1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 avyttras eller förvärvas, 2. det sammanlagda värdet av tillgångar och avtal enligt 20 § första stycket 2-4 eller det sammanlagda beloppet av skulder enligt 20 § första stycket 5 förändrats med mer än 100 000 kronor sedan anmälan senast gjordes, under förutsättning att det sammanlagda värdet eller beloppet efter förändringen inte understiger 500 000 kronor, eller 3. villkoren för anmälda skulder ändras.

Anmälan av förändringar enligt första stycket ska göras senast fyra veckor från förändringen. Lag (2024:371).

22 §Bestämmelserna i 20 § första stycket 1 och 21 § första

stycket 1 och andra stycket gäller även för 1. övriga ledamöter i fullmäktige, och 2. de arbets- eller uppdragstagare som Riksbanken bestämmer.

Arbets- eller uppdragstagare som avses i första stycket 2 ska göra sin anmälan till Riksbanken.

Underrättelse om brott

23 §Riksbanken ska, trots det som anges i 31 kap. 1 § första

stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), underrätta Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten om det i verksamhet som avses i den bestämmelsen framkommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.

Om det finns särskilda skäl får Riksbanken avstå från att lämna en sådan underrättelse.

8 kap. Budget och redovisning

Budget

1 §Direktionen ska varje år före utgången av december månad

upprätta en budget för nästa kalenderår (räkenskapsår).

Fullmäktige, riksdagens finansutskott och Riksrevisionen ska underrättas om budgeten.

Redovisning

2 §Riksbanken är bokföringsskyldig och direktionen ska

upprätta en årsredovisning för varje räkenskapsår.

Bokföringsskyldigheten ska fullgöras och årsredovisningen ska upprättas i enlighet med denna lag och god redovisningssed, inbegripet Europeiska centralbankens riktlinjer i tillämpliga delar. Sådana avvikelser från riktlinjerna som inte följer av denna lag ska motiveras.

3 §Årsredovisningen ska bestå av en balans- och

resultaträkning och en förvaltningsberättelse.

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en redogörelse för penningpolitiken och övrig verksamhet.

Årsredovisningen ska innehålla en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande.

4 §Direktionen ska senast den 21 februari lämna

årsredovisningen till riksdagen, Riksrevisionen och fullmäktige.

Fullmäktige ska besluta om disposition av årets resultat.

Riksdagen och Riksrevisionen ska underrättas om beslutet.

5 §Riksdagen ska besluta om ansvarsfrihet för

Ansvarsfrihet får vägras bara om det finns skäl att föra talan om ekonomiskt ansvar mot en ledamot i fullmäktige eller direktionen eller om ledamoten bör åtalas för brottsligt förfarande i samband med sitt uppdrag eller sin anställning.

6 §Riksdagen ska fastställa balans- och resultaträkningen och

godkänna fullmäktiges beslut om disposition av årets resultat.

Riksdagen får vägra att godkänna ett beslut bara om det strider mot detta kapitel. Om godkännande vägras ska fullmäktige fatta ett nytt beslut.

Utdelning till staten ska ske senast en vecka efter riksdagens beslut.

7 §Riksbanken ska varje år redovisa för riksdagen vilka

åtgärder banken har vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Eget kapital

8 §Riksbankens eget kapital ska bestå av en grundfond, en

reservfond och balanserade vinstmedel. Grundfonden och reservfonden utgör bundet eget kapital.

Medel på sådana värderegleringskonton som avses i Europeiska centralbankens riktlinjer ingår inte i det egna kapitalet.

9 §Det egna kapitalet får uppgå till högst

60 miljarder kronor (målnivå), om inte riksdagen beslutar annat.

Ett belopp som motsvarar två tredjedelar av målnivån ska vara grundnivå för det egna kapitalet.

10 §Målnivån ska varje år räknas om i enlighet med den

förändring av konsumentprisindex som Statistiska centralbyrån publicerar. Om förändringen understiger noll kronor ska ingen omräkning ske.

Finansiella avsättningar

11 §Riksbanken får i skälig utsträckning göra finansiella

avsättningar i enlighet med Europeiska centralbankens riktlinjer.

Disposition av resultat

12 §Om resultaträkningen uppvisar vinst ska den överföras

till reservfonden, om inte annat följer av 14 § tredje stycket. Överföringen får inte överstiga ett belopp som motsvarar förändringen av grundnivån för det egna kapitalet.

Överskjutande vinstmedel ska överföras till balanserade vinstmedel.

Om eget kapital efter överföringar till reservfonden och balanserade vinstmedel överstiger målnivån, ska överskjutande vinstmedel delas ut till staten.

När reservfonden överstiger 5 miljarder kronor ska medlen i reservfonden överföras till grundfonden.

13 §Fullmäktige får, efter direktionens medgivande, besluta

om utdelning av balanserade vinstmedel.

14 §Om resultaträkningen uppvisar förlust ska den täckas i

följande ordning:

Om balanserade vinstmedel efter förlusttäckning enligt första stycket överstiger noll kronor, får det från balanserade vinstmedel till reservfonden överföras ett belopp som högst motsvarar förändringen av grundnivån för det egna kapitalet.

Om grundfonden har tagits i anspråk för förlusttäckning, ska grundfonden med kommande års vinster återställas till den nivå som den uppgick till innan förlusten uppkom. Överskjutande vinstmedel får överföras till reservfonden till dess att det egna kapitalet uppgår till den omräknade grundnivån.

Återställning av det egna kapitalet

15 §Om summan av det egna kapitalet och orealiserade vinster

på värderegleringskonton, utom det konto som avser guld, uppgår till ett belopp som understiger en tredjedel av målnivån, får Riksbanken göra en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.

Framställningen ska avse ett belopp som innebär att summan av det egna kapitalet och orealiserade vinster på värderegleringskonton, utom det konto som avser guld, återställs till en nivå som motsvarar grundnivån för det egna kapitalet.

Om det krävs för att säkerställa Riksbankens förmåga till långsiktig självfinansiering, får framställningen avse ett belopp som innebär att summan av det egna kapitalet och orealiserade vinster på värderegleringskonton, utom det konto som avser guld, uppgår till ett belopp som motsvarar målnivån.

Lag (2024:1372).

16 §Om det egna kapitalet understiger målnivån, får

Riksbanken kräva att en andel av kreditinstituts inlåning och emitterade skuldförbindelser (skulder) ska motsvaras av institutets inlåning i Riksbanken. Andelen får högst motsvara ett belopp som innebär att summan av Riksbankens eget kapital samt institutens samlade andelar enligt denna bestämmelse och

2 kap. 6 § motsvarar målnivån.

Ett sådant krav som avses i första stycket ska gälla samtliga svenska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut.

Som skulder enligt första stycket räknas inte skulder till 1. andra kreditinstitut eller filialer som omfattas av första stycket eller motsvarande krav i ett annat land inom EES, och 2. Riksbanken. Lag (2024:1372).

17 §Ränta på inlåning enligt 16 § första stycket får vara

negativ bara om den gällande styrräntan är negativ. Räntan på inlåningen får då inte understiga styrräntan. Lag (2024:1372).

Mervärdesskatt

18 §

Riksbanken har rätt till kompensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (2023:200), som hänför sig till verksamheten.

Första stycket gäller inte om den ingående skatten omfattas av begränsningar i avdragsrätten enligt 13 kap. 16 § eller någon av 13 kap. 18-27 §§ mervärdesskattelagen. Lag (2024:1372).

9 kap. Tillgångsförvaltning

Allmänna bestämmelser

1 §Riksbanken ska förvalta tillgångar i syfte att kunna

fullgöra sina uppgifter och befogenheter och generera tillräcklig avkastning för att finansiera sin verksamhet.

Tillgångarna ska förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångsinnehavet.

Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på kraven i första och andra styckena.

Riktlinjer

2 §Direktionen ska besluta om riktlinjer för

tillgångsförvaltningen.

Köp och försäljning av vissa tillgångar

3 §Riksbanken får

Riksdagens medgivande krävs, om 1. ett köp eller ingående av en förpliktelse som avses i första stycket 1 eller 2 sker för att fullgöra andra uppgifter än Riksbankens uppgift som centralbank, 2. en försäljning som avses i första stycket 1 eller 2 sker för att fullgöra andra uppgifter än Riksbankens uppgifter som centralbank och försäljningen innebär en minskning av statens ägarandel i ett företag i vilket staten innehar minst hälften av rösterna eller om ägarandelen har ett betydande samhällsintresse, eller 3. ett förvärv eller en försäljning som avses i första stycket 3 sker för att fullgöra andra uppgifter än Riksbankens uppgifter som centralbank och värdet av tillgången överstiger 20 miljoner kronor.

Förvärv av säkerheter och minskning av fordran

4 §Riksbanken får förvärva varje slag av egendom i syfte att

skydda en fordran. Egendomen ska säljas så snart det är lämpligt och senast när det kan ske utan förlust.

Riksbanken får anta ackord eller godkänna ett förslag till rekonstruktionsplan under företagsrekonstruktion och besluta om avskrivning, nedsättning eller eftergift av en fordran.

10 kap. Utländsk valuta

Valutareserven

1 §Riksbanken ska inneha tillgångar i utländsk valuta

(valutareserven).

2 §Riksbanken får besluta om upplåning i utländsk valuta till

valutareserven. Den samlade upplåningen får vid tidpunkten för ett beslut om upplåning motsvara högst fem procent av bruttonationalprodukten.

Om det finns synnerliga skäl får Riksbanken, i syfte att tillfälligt förstärka valutareserven, besluta om upplåning som överskrider det som anges i första stycket.

Riksdagens finansutskott ska underrättas om ett beslut enligt andra stycket.

3 §Om valutareserven har tagits i anspråk för åtgärder enligt

3 kap. 6 och 7 §§, får Riksbanken besluta om upplåning i

utländsk valuta i syfte att återställa reserven. Den del av valutareserven som inte har finansierats med upplåning i utländsk valuta ska med de upplånade medlen återställas till den nivå som den hade innan åtgärderna vidtogs.

Bestämmelsen i 2 § gäller inte vid återställning av valutareserven enligt första stycket.

4 §

Om Riksbanken beslutar om upplåning enligt 2 eller 3 §, ska Riksgäldskontoret ta upp lån till staten i detta syfte.

Riksgäldskontoret ska ta ut full ersättning för statens kostnader för upplåningen.

Riksbanken ska betala tillbaka ett lån till Riksgäldskontoret när det inte längre finns skäl för upplåningen.

Riksbanken ska fatta beslut om upplåning eller återbetalning av lån efter att Riksgäldskontoret har fått tillfälle att lämna synpunkter.

Handel med utländsk valuta

5 §Riksbanken får köpa och sälja utländsk valuta för att

finansiera åtgärder enligt 3 kap. 6 och 7 §§.

Krediter och valutaåterköpsavtal

6 §I syfte att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter

enligt denna lag får Riksbanken ingå 1. avtal om lån i utländsk valuta, och 2. valutaåterköpsavtal eller liknande avtal.

Avtal enligt första stycket får ingås med en annan centralbank eller Banken för internationell betalningsutjämning.

7 §Riksbanken får lämna krediter eller ingå

valutaåterköpsavtal eller andra liknande avtal för att tillgodose en annan centralbanks behov av valuta 1. om det tydligt förbättrar förutsättningarna för att Riksbanken ska uppnå målet att bidra till ett stabilt och effektivt finansiellt system, eller 2. efter riksdagens medgivande.

Riksbanken får lämna krediter till eller ingå valutaåterköpsavtal eller andra liknande avtal med 1. Banken för internationell betalningsutjämning inom ramen för verksamheten i den banken, och 2. Europeiska unionens system för medelfristigt finansiellt stöd.

11 kap. Insyn och öppenhet

Redogörelser till riksdagens finansutskott

1 §Riksbanken ska regelbundet eller på begäran lämna en

redogörelse till riksdagens finansutskott för den penningpolitiska verksamheten, särskilt 1. den penningpolitik som bedrivits och de penningpolitiska beslut som banken har fattat och skälen för dessa, 2. bankens penningpolitiska strategi, och 3. bankens bedömning av

2 §Riksbanken ska regelbundet eller på begäran lämna en

redogörelse till riksdagens finansutskott för hanteringen av kontanter i Sverige och för sin övriga verksamhet.

Information till allmänheten

3 §Riksbanken ska informera allmänheten om

Riksbanken ska också informera allmänheten om sin övriga verksamhet.

4 §Riksbanken ska offentliggöra allmänt gällande villkor för

in- och utlåning, återköpsavtal och de säkerheter som accepteras enligt 2 kap. 4 § första stycket 2.

Om det inte är olämpligt med hänsyn till det finansiella systemets stabilitet eller effektivitet, ska Riksbanken offentliggöra vilka likviditetsstödjande åtgärder som Riksbanken kommer att vidta för att motverka allvarliga störningar i det finansiella systemet i Sverige och de närmare villkoren för dessa.

5 §Riksbanken ska offentliggöra protokoll från

penningpolitiska möten och andra sammanträden inom direktionen och fullmäktige.

Motivering av beslut

6 §Riksbankens beslut ska i lämplig utsträckning innehålla en

motivering. Protokollen från de penningpolitiska mötena ska återge vilka ståndpunkter som förts fram.

Om ett beslut kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt tillämpas 32 § förvaltningslagen (2017:900).

Avgifter för allmänna handlingar

7 §Riksbanken får ta ut avgifter för kopior, avskrifter och

utskrifter av allmänna handlingar.

Avgifterna ska bestämmas med ledning av de regler som gäller för statliga myndigheter i allmänhet.

12 kap. Administrativa bestämmelser

Uppgiftsskyldighet för vissa aktörer

1 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

På begäran av Riksbanken ska 1. finansiella företag lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt denna lag, 2. företag med kvalificerat innehav i deltagare i Riksbankens betalningsavvecklingssystem och underentreprenörer till sådana deltagare lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 3 kap., 3. företag som bedriver verksamhet som avses i 3 kap. 8 § och underentreprenörer till sådana företag lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 3 kap., 4. utgivare av värdepapper lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 2 och 3 kap., 5. företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 4 och

5 kap., och

1 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

På begäran av Riksbanken ska 1. finansiella företag lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt denna lag, 2. företag med kvalificerat innehav i deltagare i Riksbankens betalningsavvecklingssystem och underentreprenörer till sådana deltagare lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 3 kap., 3. företag som bedriver verksamhet som avses i 3 kap. 8 § och underentreprenörer till sådana företag lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 3 kap., 4. utgivare av värdepapper lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 2 och 3 kap., 5. företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 4 och

5 kap.,

5 kap. 4 §. Lag (2026:830).

Förelägganden

2 §Riksbanken får besluta om de förelägganden som behövs för

att en fysisk eller juridisk person ska följa uppgiftsskyldigheten enligt 1 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 §.

Riksbanken får också besluta om förelägganden för den fysiska eller juridiska person som bryter mot 4 kap. 11 § och som väsentligen har bidragit till spridningen och varit medveten om att kontanterna var förändrade eller bearbetade.

Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Sanktionsavgift

3 §Riksbanken får besluta att ett företag som inte uppfyller

kraven enligt 2 kap. 6 § eller 8 kap. 16 § ska betala en sanktionsavgift till staten. Avgiften ska uppgå till ett belopp som motsvarar en ränta på underskottet som för varje dag uppgår till den gällande styrräntan med ett tillägg av två procentenheter, dock lägst 1 procent.

Sanktionsavgiften får helt eller delvis sättas ned, om det finns särskilda skäl. Lag (2024:1372).

Överklagande

4 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Riksbankens beslut enligt 2 och 3 §§, 2 kap. 6 §, 4 kap.

4 § första och andra styckena och 8 kap. 16 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2024:1372).

4 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Riksbankens beslut enligt 2 och 3 §§, 2 kap. 6 §, 4 kap.

4 § första och andra styckena, 5 kap. 5 § första stycket 2 och

8 kap. 16 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2026:830).

Väckande av talan om att skilja direktionsledamot från anställning

5 §Talan mot fullmäktiges beslut om att skilja en ledamot av

direktionen från anställningen ska väckas inom två månader från delgivning av beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas 1. vid EU-domstolen av riksbankschefen, och 2. i Högsta domstolen av övriga ledamöter i direktionen.

Högsta domstolen får förklara att ett beslut om att skilja någon från anställningen är ogiltigt. Lag (2024:1372).

13 kap. Bemyndiganden

1 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Riksbanken får meddela föreskrifter om 1. avgifter enligt 1 kap. 12 §, 2. villkoren för transaktioner enligt 2 kap. 4 § första stycket och 5 §, 3. kassakrav enligt 2 kap. 6 §, 4. system för avveckling av betalningar och avgifter enligt

3 kap. 2 §,

7 §, 9. underrättelseskyldigheten enligt 4 kap. 8 § andra stycket, 10. vilka företag som avses i 5 kap. 3 § och vilken verksamhet som avses i 5 kap. 4 §, 11. uppgiftsskyldigheten enligt 12 kap. 1 §, och 12. att uppgifter som enligt 12 kap. 1 § ska lämnas till Riksbanken i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån.

1 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Riksbanken får meddela föreskrifter om 1. avgifter enligt 1 kap. 12 §, 2. villkoren för transaktioner enligt 2 kap. 4 § första stycket och 5 §, 3. kassakrav enligt 2 kap. 6 §, 4. system för avveckling av betalningar och avgifter enligt

3 kap. 2 §,

7 §, 9. underrättelseskyldigheten enligt 4 kap. 8 § andra stycket, 10. vilka företag som avses i 5 kap. 3 § och vilken verksamhet som avses i 5 kap. 6 §, 11. uppgiftsskyldigheten enligt 12 kap. 1 §, och 12. att uppgifter som enligt 12 kap. 1 § ska lämnas till Riksbanken i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån.

Lag (2026:830).

2 §Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån ska få

tillfälle att yttra sig innan Riksbanken med stöd av 1 § 12 meddelar föreskrifter om uppgifter enligt 12 kap. 1 § 1-4.

3 §Innan Riksbanken beslutar föreskrifter eller allmänna råd

ska banken göra en konsekvensutredning.

Övergångsbestämmelser 2022:1568 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2023:214 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.