Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

SFS nr: 1998:1252 Departement/myndighet: Klimat- och näringslivsdepartementet Utfärdad: 1998-09-03 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 2026:1045 Övrig text: Rättelseblad 2005:1159 har iakttagits.

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Allmänna bestämmelser

1 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.

1 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.

Bestämmelser om förbud mot fiske med redskap som släpas i botten i skyddade områden finns i 2 kap. 6 a-6 d §§ förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Förordning (2025:750).

2 §Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för

områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 § och Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för vattenskyddsområden och det centrala vägledningsansvaret för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller vattenmiljöer eller grundvatten.

Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §. Förordning (2011:629).

Skötselplan för naturreservat och kulturreservat

3 §Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en

skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

Föreskrifter för naturminne

4 §Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana

föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne.

Biotopskyddsområde

5 §Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1

utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken.

Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken som avser sådana biotopskyddsområden.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena. Förordning (2009:1328).

6 §Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av

bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Skogsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 §Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av

bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 a § En kommun får i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 eller 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Kommunen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2010:319).

8 §Bestämmelserna i 5-7 a §§ gäller inte mark- eller

vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse.

Förordning (2010:319).

8 a § Inom ett mark- eller vattenområde som är ett biotopskyddsområde får en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas, om 1. en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900) antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller 2. en nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) meddelades för en starkströmsledning innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla

8 b § Försvarsmakten får bedriva verksamhet inom ett mark- eller vattenområde som används som övningsfält eller skjutfält även om området är ett biotopskyddsområde.

Förordning (2010:319).

Djur- och växtskyddsområde

9 §Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från

föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 §Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om

förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

Strandskyddsområde

11 §Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap

17 § miljöbalken. Förordning (2009:622).

12 §Har upphävts genom förordning (2009:622)

Miljöskyddsområde

13 §Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 §

första stycket miljöbalken.

Marinvetenskaplig forskning

14 §Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom

svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen.

Kustbevakningen får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på tillstånd, om det finns särskilda skäl.

Förordning (2011:629).

14 a § Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana tillstånd till marinvetenskaplig forskning som avses i 14 §.

Innan Kustbevakningen meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska den höra Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629).

Särskilda skyddade områden

15 §Naturvårdsverket ska föra den förteckning över

naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har 1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken, 2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, 3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska kommissionen inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller 4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.

Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som meddelas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem.

Förordning (2011:629).

16 §Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden

som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om ett sådant område som avses i 15 § andra stycket 1-3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter samt vidta åtgärder för att förhindra 1. att den livsmiljö eller de livsmiljöer som avses att skyddas i området försämras, och 2. att den art eller de arter som avses att skyddas i området utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.

Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när 1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, 2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och 3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer.

En arts bevarandestatus anses gynnsam när 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Förordning (2024:155).

17 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket 1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas.

Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap. 28 a-29 §§ miljöbalken.

Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem.

Förordning (2001:449).

17 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket 1-3 ska länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus ska upprätthållas eller återställas.

Beskrivningarna ska utformas för att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap. 28 a-29 §§ och 24 kap. 10 och 10 a §§ miljöbalken. Beskrivningarna ska vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem. Förordning (2026:742).

18 §Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen

(2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

19 §Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön

i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §.

Förordning (2001:449).

20 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör 1. människors hälsa, 2. den allmänna säkerheten, 3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller 4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P. Förordning (2010:1189).

20 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § eller en prövning enligt 24 kap. 10 a § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör 1. människors hälsa, 2. den allmänna säkerheten, 3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller 4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P. Förordning (2026:742).

20 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Förordning (2010:1189).

20 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I tillstånds- eller omprövningsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § eller 24 kap.

10 a § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten informera Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Förordning (2026:742).

20 b § Av 2 § förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon framgår att i fråga om sådana särskilda skyddade områden som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 och 2 miljöbalken ska bestämmelserna i 16, 17 och 19-20 a §§ denna förordning tillämpas även i Sveriges ekonomiska zon.

Förordning (2024:155).

Överlåtelse av förvaltning

21 §Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan

myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

Ordningsföreskrifter

22 §Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 §

miljöbalken.

Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.

Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket. Förordning (2005:1159).

Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens

23 §En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap

miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken ska vara skriftlig och åtföljd av en karta samt, i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet, en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

I 19 kap. 6 § miljöbalken finns det en bestämmelse om det underlag som ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap.

28 a § miljöbalken. Förordning (2017:974).

Kungörelse av ansökan 23 a § Om ett ärende som avses i 23 § är av stort allmänt intresse, ska den som prövar ärendet kungöra ansökan.

Kungörelsen ska föras in i ortstidning. I kungörelsen ska det anges att skriftliga synpunkter på ansökan får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var handlingarna i ärendet hålls tillgängliga.

Förordning (2017:974).

Föreläggande att yttra sig

24 §Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar

ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut.

Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande.

Beslut som avses i första stycket är 1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne, 2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne, 3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne, 4. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde, 5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, 6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet, om beslutet är avsett att gälla längre tid än sex månader, 7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde, och 8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde. Förordning (2010:319).

Myndighetssamråd

25 §Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra

innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket.

25 a § En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken samråda med 1. Skogsstyrelsen, om beslutet rör skogsmark och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Skogsstyrelsen, 2. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör fiske och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Havs- och vattenmyndigheten, 3. Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Jordbruksverket, och 4. Sveriges geologiska undersökning, om beslutet rör grundvatten och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.

Förordning (2011:629).

25 b § En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde samråda med Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2010:319).

25 c § Skogsstyrelsen ska i ett ärende enligt 6 § samråda med 1. länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen, och 2. kommunen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för kommunen. Förordning (2010:319).

26 §Innan länsstyrelsen fattar beslut i ett ärende enligt

7 kap. eller 26 kap. 11 § miljöbalken ska länsstyrelsen

samråda med 1. Naturvårdsverket, om beslutet rör Naturvårdsverket och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt, 2. Riksantikvarieämbetet, om beslutet rör Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt, och 3. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör Havs- och vattenmyndigheten och är av vikt. Förordning (2011:629). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Särskilda bestämmelser om ärenden som rör förnybar energi 26 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Länsstyrelsen eller kommunen ska, om inte annat anges i 26 b §, avgöra ett ärende som avser en verksamhet eller åtgärd för förnybar energi inom 1. två år, om ärendet gäller en anläggning som är landbaserad, och 2. tre år, om ärendet gäller en anläggning som är havsbaserad.

Tidsfristen börjar löpa den dag länsstyrelsen eller den kommunala nämnden skickar information till sökanden enligt 26 c § om att handläggningen av ärendet har påbörjats.

Med verksamhet eller åtgärd för förnybar energi avses detsamma som i lagen (2026:399) om verksamheter och åtgärder för förnybar energi. Förordning (2026:1045).

26 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Trots 26 a § ska ett ärende avgöras inom 1. ett år, om ärendet gäller en landbaserad anläggning och innebär

Med uppgradering och samlokaliserad energilagringsanläggning avses detsamma som i lagen (2026:399) om verksamheter och åtgärder för förnybar energi. Förordning (2026:1045).

26 c § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den myndighet som ska pröva ett ärende som avses i 26 a eller 26 b § ska, så snart som möjligt och senast 45 dagar efter att ärendet kom in till myndigheten, 1. skicka information till sökanden om att handläggningen av ärendet har påbörjats, eller 2. om ansökan är bristfällig, förelägga sökanden att komplettera ansökan.

När bristerna har avhjälpts ska myndigheten, så snart som möjligt och senast 45 dagar efter att bristerna avhjälptes, skicka information till sökanden om att handläggningen av ärendet har påbörjats. Förordning (2026:1045).

26 d § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En tidsfrist enligt 26 a § får förlängas en gång med högst sex månader om det 1. efter att tidsfristen börjat löpa uppstår behov av kompletteringar på grund av nya bestämmelser eller ny information, 2. uppstår en försening vid handläggningen av ärendet och förseningen beror på någon yttre omständighet som den beslutande myndigheten inte hade kunnat påverka eller förutse när tidsfristen började löpa, 3. är nödvändigt för att en prövning som krävs enligt EU- lagstiftning på miljöområdet ska kunna genomföras, eller 4. finns andra synnerliga skäl än de som anges i 1-3.

En tidsfrist enligt 26 b § får förlängas en gång med högst tre månader om det finns skäl som anges i första stycket.

Om tidsfristen förlängs ska sökanden skriftligen informeras om förlängningen och skälen för den. Förordning (2026:1045).

Underrättelse om beslut

27 §När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett

redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs ska beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet ska också införas i ortstidning. Sökande och sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras.

Beslut som avses i första stycket är 1. beslut enligt 7 kap. miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål, 2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne, 3. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde, 4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren, 5. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet och beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken om upphävande av strandskydd, 6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde, 7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område, 8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och 9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter.

Förordning (2010:319).

28 §Följande beslut ska skickas till Naturvårdsverket

7 kap. 18 b § miljöbalken,

28 a § Följande beslut ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten:

7 kap. 18 b § miljöbalken,

28 b § Följande beslut ska skickas till Riksantikvarieämbetet:

Förordning (2011:629).

28 c § Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål ska skickas till Transportstyrelsen, om föreskrifterna har betydelse för luftfarten. Förordning (2011:629).

28 d § Beslut enligt 27 § andra stycket ska skickas till Statens jordbruksverk och Boverket, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.

Förordning (2011:629).

28 e § Följande beslut ska skickas till Lantmäterimyndigheten:

26 kap. 11 § första stycket miljöbalken,

8 §

§ miljöbalken, 5. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a-18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, 6. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och 7. sådana beslut enligt 27 § andra stycket som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten.

Förordning (2011:629).

28 f § Följande beslut ska skickas till väghållningsmyndigheten:

Förordning (2011:629).

29 §Följande beslut ska sändas till länsstyrelsen

30 §Följande beslut ska sändas till kommunen

31 §Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och

naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.

Förordning (2000:331).

32 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Länsstyrelsen eller kommunen ska för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen informera lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.

Förordning (2026:742).

Naturvårdsregister

33 §Länsstyrelsen ska föra ett register över beslut enligt

7 kap. miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens

område (naturvårdsregister). Förordning (2011:629).

33 a § Naturvårdsverket ska föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden som avses i 33 §. Förordning (2011:629).

33 b § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana naturvårdsregister som avses i 33 §. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Förordning (2011:629).

Ersättning och inlösen

34 §Länsstyrelsen ska på statens vägnar söka träffa

uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet i ärenden 1. enligt 7 kap. miljöbalken, eller 2. där sådana anspråk grundas på ett beslut om föreskrifter som avses i 31 kap. 4 § första stycket 8 miljöbalken eller på ett beslut enligt sådana föreskrifter.

I ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 § ska dock Skogsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet.

Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2025:33).

35 §Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan

samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.

36 §Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap

miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

Förskott på allmänna medel

37 §Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i

frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 § miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

Mätning och kartläggning

38 §Länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och

naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs.

Förordning (2010:171).

Tillsyn och avgifter

39 §Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i

miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i

2 kap. 4 och 7-10 §§ miljötillsynsförordningen.

Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Förordning (2020:640).

Överklagande

40 §Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen

och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får dock i fråga om strandskydd endast överklaga beslut enligt 7 kap. 18 och 18 a §§ miljöbalken.

Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2011:629).

41 §En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas

hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10-13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen.

Bestämmelser om överklagande till mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Förordning (2010:960).

Straff och förverkande

42 §I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och

förverkande.

Övergångsbestämmelser 1998:1252 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.

Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna förordning.

2005:1159 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut av en skogsvårdsstyrelse som meddelats före den 1 januari 2006.

Ärenden som inte har avgjorts före den 1 januari 2006 skall överlämnas till Skogsstyrelsen.

2009:622 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.

2012:709 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

2017:974 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

2026:1045 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.

Bilaga 1 Biotopskyddsområden som avses i 5 § 1. Allé Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.

Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet.

Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.

Förodrning (2007:849).

Bilaga 2 Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 och 7 a §§ Brandfält Lövbrännor Äldre naturskogsartade skogar Örtrika allundar Ravinskogar Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark Örtrika sumpskogar Äldre sandskogar Äldre betespräglade skogar Kalkmarksskogar Rik- och kalkkärr Alkärr Hassellundar och hasselrika skogar Källor med omgivande våtmarker Myrholmar Ras- eller bergbranter Mark med mycket gamla träd Strand- eller svämskogar Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Förordning (2010:319).

Bilaga 3 Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 och 7 a §§ Rik- och kalkkärr i jordbruksmark Ängar Naturbetesmarker Naturliga vattendrag Ras- eller bergbranter Naturliga vattenfall med omgivande mark Naturliga forsar med omgivande mark Naturliga sjöutlopp med omgivande mark Mynningsområden vid havskust Rev av ögonkorall Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma Helt eller delvis avsnörda havsvikar Grunda havsvikar Ålgräsängar Biogena rev Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Förordning (2010:319).

Bilaga 4 Förteckning över livsmiljötyper Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses.

Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad enligt direktiv 92/43/EEG.

Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i Sverige.

Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.

S - 3130 Oligotrofa-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder S - 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger S - 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation S - 3160 Dystrofa sjöar och småvatten