Förordning (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel SFS nr: 2013:254 Departement/myndighet: Klimat- och näringslivsdepartementet Utfärdad: 2013-05-08 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2020:651 Öv

§ och som avser beläggning av träytor där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 15 ton men högst 25 ton per år får

1. punktutsläpp inte innehålla mer än 100 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om användningen av lösningsmedel sker i en innesluten beläggnings- eller torkningsprocess, och
2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 25 procent av lösningsmedelstillförseln. 57 §

§ och som avser beläggning av träytor där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 25 ton per år får 1. punktutsläpp inte innehålla mer än

1. a)75 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om användningen av lösningsmedel sker i en innesluten beläggningsprocess, och
2. b)50 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om användningen av lösningsmedel sker i en innesluten torkningsprocess, och 2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 20 procent av lösningsmedelstillförseln. Läderbeläggning 58 §

§ och som avser läderbeläggning där lösningsmedelsförbrukningen är högre än 10 ton per år men inte överstiger 25 ton per år får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel inte uppgå till mer än 85 gram per kvadratmeter belagt läder. Om lösningsme- delsförbrukningen överstiger 25 ton organiska lösningsmedel per år, får de totala utsläppen uppgå till högst 75 gram per kvadratmeter belagt läder. Trots första stycket får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel uppgå till högst 150 gram per kvadratmeter belagt läder, om verksamheten avser lädervaror som används som väskor, skärp, plånböcker eller andra mindre konsumtionsvaror. Förordning (2019:641). Fordonslackering 59 §

§ och som avser fordonslackering där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 0,5 ton men högst 15 ton per år får

1. punktutsläpp från verksamheten inte innehålla mer än 50 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, och
2. diffusa utsläpp från verksamheten inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 25 procent av lösningsmedelstillförseln. För kontroll av att första stycket 1 följs ska mätningar av 15 minuters medelvärden anses tillräckliga vid tillämpningen av 24 §, om omständigheterna i det enskilda fallet inte föranleder en annan bedömning. 60 §

§ och som avser lackering av nya lastbilshytter där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 15 ton per år, får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel

1. inte uppgå till mer än 65 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar högst 5 000 hytter per år, och
2. inte uppgå till mer än 55 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar fler än 5 000 hytter per år. Från en 2001-anläggning får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel trots första stycket 1 uppgå till 85 gram per kvadratmeter fordonslackyta och trots första stycket 2 uppgå till högst 75 gram per kvadratmeter fordonslackyta. 61 § Från en verksamhet som inte omfattas av 60 § men avses i 53 § och som avser lackering av nya lastbilar, skåpbilar eller släpvagnar där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 15 ton per år, får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel
3. inte uppgå till mer än 90 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar högst 2 500 bilar eller vagnar per år, och
4. inte uppgå till mer än 70 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar fler än 2 500 bilar eller vagnar per år. Från en 2001-anläggning får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel trots första stycket 1 uppgå till 120 gram per kvadratmeter fordonslackyta och trots första stycket 2 uppgå till högst 90 gram per kvadratmeter fordonslackyta. 62 §

§ och som avser lackering av nya bussar där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 15 ton per år, får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel

1. inte uppgå till mer än 210 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar högst 2 000 bussar per år, och
2. inte uppgå till mer än 150 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar fler än 2 000 bussar per år. Från en 2001-anläggning får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel trots första stycket 1 uppgå till 290 gram per kvadratmeter fordonslackyta och trots första stycket 2 uppgå till högst 225 gram per kvadratmeter fordonslackyta. 63 § Från en verksamhet som inte omfattas av någon av 60-62 §§ men avses i 53 § och som avser lackering av nya bilar där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 15 ton per år, får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel
3. inte uppgå till mer än antingen 45 gram per kvadratmeter fordonslackyta eller 1,3 kilogram per kaross plus 33 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar fler än 5 000 bilar per år, och
4. inte uppgå till mer än antingen 90 gram per kvadratmeter fordonslackyta eller 1,5 kilogram per kaross plus 70 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten utan att omfattas av kraven i 1 omfattar högst 5 000 skalbyggda bilar per år eller fler än 3 500 chassibyggda bilar per år. Från en 2001-anläggning får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel trots första stycket 1 uppgå till högst antingen 60 gram per kvadratmeter fordonslackyta eller 1,9 kilogram per kaross plus 41 gram per kvadratmeter fordonslackyta. Fordonsreparationslackering 64 § Denna förordning ska tillämpas på en verksamhet som innebär att fordon industriellt eller kommersiellt förses med en beläggning, om
5. verksamheten avser ursprunglig lackering av vägfordon eller delar av sådana fordon, det material som används är avsett för reparationslackering och lackeringen sker på en annan plats än fordonens ursprungliga produktionslinje, eller
6. verksamheten avser lackering av sådana påhängsvagnar eller andra släpvagnar som är konstruerade och byggda för transport av gods eller personer eller för bostadsändamål. Förordningen ska tillämpas också på avfettning som hör till en sådan lackeringsverksamhet som avses i första stycket 1 eller
7. 65 § Om lösningsmedelsförbrukningen i en verksamhet som avses i 64 § uppgår till mer än 0,5 ton per år, får
8. punktutsläpp från verksamheten inte innehålla mer än 50 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, och
9. diffusa utsläpp från verksamheten inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 25 procent av lösningsmedelstillförseln. För kontroll av att första stycket 1 följs ska mätningar av 15 minuters medelvärden anses tillräckliga vid tillämpningen av 24 §, om omständigheterna i det enskilda fallet inte föranleder en annan bedömning. Annan beläggning 66 §

§ där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 5 ton per år och verksamheten avser beläggning på metall, plast, textil, väv, folie, papper eller annat och inte omfattas av någon av 56-63 §§ får punktutsläpp inte innehålla

1. mer än 75 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om användningen av lösningsmedel sker i en innesluten beläggningsprocess, eller
2. mer än 50 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om användningen av lösningsmedel sker i en innesluten torkningsprocess. Trots första stycket får punktutsläpp innehålla 100 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om lösningsmedelsförbrukningen i verksamheten inte uppgår till mer än 15 ton per år. Om lösningsmedelsförbrukningen i en textilbeläggningsanläggning uppgår till mer än 15 ton per år och det i verksamheten används en teknik som gör det möjligt att använda återvunna lösningsmedel, får punktutsläpp från den anläggningen trots första stycket innehålla högst 150 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas. 67 §

§ där lösningsmedelsförbrukningen är högre än 5 ton per år men inte överstiger 15 ton per år och verksamheten avser beläggning på metall, plast, textil, väv, folie, papper eller annat och inte omfattas av någon av 56-63 §§ får diffusa utsläpp inte inne- bära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som mot-svarar 25 procent av lösningsmedelstillförseln. Om lösningsmedelsförbrukningen överstiger 15 ton per år, får de diffusa utsläppen motsvara högst 20 procent av lösningsmedelstillförseln. Förordning (2019:641). Träimpregnering 68 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som innebär att virke konserveras och där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 25 ton per år. 69 § Från en verksamhet som avses i 68 § får 1. punktutsläpp inte innehålla mer än 100 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, 2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 45 procent av lösningsmedelstillförseln, och 3. de totala utsläppen inte innebära att mer än 11 kilogram organiska lösningsmedel släpps ut per kubikmeter impregnerat trä. Första stycket 3 gäller inte impregnering med kreosot. Trä- och plastlaminering 70 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som innebär vidhäftning av trä eller plast för framställning av laminatprodukter och där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 5 ton per år. 71 § Från en verksamhet som avses i 70 § får det inte släppas ut mer än 30 gram organiska lösningsmedel per kvadratmeter laminerad yta. Ytrengöring 72 § Denna förordning ska tillämpas på rengöring av materialytor genom avfettning eller genom att föroreningar på annat sätt avlägsnas med hjälp av organiska lösningsmedel i en sådan mängd som anges i 73 eller 74 §. Om det i en rengöringsverksamhet ingår ett eller flera rengöringssteg före eller efter en annan verksamhet, ska rengöringsstegen anses som en enda ytrengöringsverksamhet. Första och andra styckena gäller rengöring av produktytor men inte rengöring av utrustning. Första och andra styckena gäller inte kemtvätt. 73 § Om lösningsmedelsförbrukningen i en verksamhet som avses i 72 § uppgår till mer än sammanlagt ett ton per år av ett eller flera sådana lösningsmedel som avses i 14 §, får 1. punktutsläpp från verksamheten inte innehålla mer än 20 milligram sådana lösningsmedel per normalkubikmeter utsläppt gas, och 2. diffusa utsläpp från verksamheten inte innebära att mer sådana lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 10 procent av den lösningsmedelstillförsel som avser sådana lösningsmedel. Om lösningsmedelsförbrukningen av sådana lösningsmedel som avses i första stycket uppgår till högst 5 ton per år, får de diffusa utsläppen dock motsvara högst 15 procent av den lösningsmedelstillförsel som avser sådana lösningsmedel. 74 § Om lösningsmedelsförbrukningen i en verksamhet som avses i 72 § uppgår till mer än sammanlagt två ton per år och verksamheten inte omfattas av 73 §, får 1. punktutsläpp från verksamheten inte innehålla mer än 75 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, och 2. diffusa utsläpp från verksamheten inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 15 procent av lösningsmedelstillförseln. Om lösningsmedelsförbrukningen uppgår till högst 10 ton per år, får de diffusa utsläppen dock motsvara högst 20 procent av lösningsmedelstillförseln. Begränsningsvärdena i första och andra styckena gäller inte om den som bedriver verksamheten visar att genomsnittshalten av organiska lösningsmedel i alla rengöringsmedel som används i verksamheten inte överstiger 30 viktprocent. Kemtvätt 75 § Denna förordning ska tillämpas på industriella eller kommersiella verksamheter som innebär att ett organiskt lösningsmedel används i en anläggning för att rengöra kläder, inredning eller liknande konsumtionsvaror. Första stycket gäller inte manuell borttagning av fläckar i textil- eller beklädnadsindustrin. 76 § Från en verksamhet som avses i 75 § får det inte släppas ut mer än 20 gram organiska lösningsmedel per kilogram rengjord och torkad vara. 77 § Begränsningsvärdena i 16 § gäller inte verksamheter som avses i 75 §. Plan för minskade utsläpp 78 § Om den som driver en verksamhet som omfattas av denna förordning väljer att enligt 12 § inte följa de utsläppsbegränsningar som gäller för verksamheten enligt 25-77 §§, ska verksamhetsutövaren i stället följa en plan för minskade utsläpp av organiska lösningsmedel. Planen ska vara utformad och anpassad för verksamheten och den anläggning som verksamheten bedrivs på. Planen ska innebära att utsläppen av organiska lösningsmedel från verksamheten minskar lika mycket eller mer än vad som skulle ha blivit effekten av att tillämpa de utsläppsbegränsningar som gäller för verksamheten enligt 25-77 §§. 79 § I fråga om en verksamhet där ett organiskt lösningsmedel används i form av lack, lim eller tryckfärg eller för beläggning ska planen för minskade utsläpp innebära 1. att det referensvärde som i planen används som utgångspunkt för att jämföra utsläppsminskningens storlek enligt 78 § tredje stycket i så stor utsträckning som möjligt motsvarar de utsläpp som skulle ha skett om ingen åtgärd för minskade utsläpp hade vidtagits, och 2. att minskningen enligt planen tillåts ta den längre tid som är rimlig med hänsyn till att ersättningsämnen som innehåller inga eller endast en liten mängd organiska lösningsmedel fortfarande håller på att utvecklas. Om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet inte är lämpligt med en plan som uppfyller kraven i första stycket och tillsynsmyndigheten medger det, får en alternativ plan som uppfyller kravet i 78 § tredje stycket följas. 80 § Om det i fråga om användningen av produkter med organiska lösningsmedel i en verksamhet som omfattas av 79 § kan förutses en konstant halt av ämnen som blir fasta när vattnet eller de flyktiga organiska föreningarna har avdunstat, ska det referensvärde som i planen används som utgångspunkt för att jämföra utsläppsminskningens storlek enligt 78 § tredje stycket beräknas genom att 1. bestämma den totala massan av de fasta ämnena i den årliga mängd tryckfärg, lack eller lim eller annat medel som används för beläggning (massavärdet), och 2. multiplicera massavärdet

1. a)med 4, om verksamheten avser djuptryck eller flexografi, avser laminering eller lackering i en tryckverksamhet, avser träbeläggning, avser beläggning av textilytor, vävytor, folieytor eller pappersytor eller avser limbeläggning,
2. b)med 3, om verksamheten avser bandlackering eller fordonsreparationslackering,
3. c)med 2,33, om verksamheten avser beläggning med skikt som kommer i kontakt med livsmedel eller beläggning för rymdteknik, och
4. d)med 1,5, om verksamheten avser rotationsscreentryck eller annan beläggning. Om tillsynsmyndigheten medger det, får multipliceringsfaktorerna i första stycket 2 justeras för att återspegla visad effektivitetsökning till följd av användning av fasta ämnen. Förordning (2019:641). 81 § För en verksamhet som omfattas av 80 § ska planen för minskade utsläpp innebära ett mål för minskningen där utsläppsmålet bestäms genom att referensvärdet enligt 80 § multipliceras 1. med summan av 15 plus begränsningsvärdet för diffusa utsläpp enligt 59 eller 65 §, om verksamheten omfattas av någon av de bestämmelserna, 2. med summan av 15 plus begränsningsvärdet för diffusa utsläpp enligt 67 § första meningen, om verksamheten omfattas av den bestämmelsen, och 3. med summan av 5 plus det begränsningsvärde för diffusa utsläpp som gäller för verksamheten enligt 45, 48, 50, 51, 52, 56, 57 eller 67 § andra meningen, om verksamheten omfattas av någon av de bestämmelserna. Förordning (2019:641). 82 § För en verksamhet som omfattas av en plan för minskade utsläpp enligt 78-81 §§ ska utsläppskraven enligt denna förordning anses uppfyllda om de faktiska utsläppen av organiska lösningsmedel inte är större än utsläppsmålet enligt 80 §. Väsentlig ändring av en 2001-anläggning 83 § Om det på en 2001-anläggning bedrivs en verksamhet som omfattas av denna förordning och det i någon del av anläggningen görs en ändring av lösningsmedelstillförseln så att utsläppen av organiska lösningsmedel väsentligt ökar, får de bestämmelser som enbart gäller 2001-anläggningar tillämpas på den ändrade delen endast om utsläppen från anläggningen i sin helhet inte innebär att mer organiska lösningsmedel släpps ut än vad som skulle ha skett om den ändrade delen vore något annat än en 2001-anläggning. Bedömningen av om en ändring ska anses vara väsentlig ska göras utifrån de omständigheter som gäller när anläggningen drivs på den produktionsnivå som den är konstruerad för och inte under tid då anläggningen eller en sådan del av den som påverkar utsläppen tas i drift, tas ur drift, är i tomgångsläge eller underhålls. Ändringen ska anses väsentlig om den maximala lösningsmedelstillförseln, räknad som ett medelvärde under en dag, leder till att utsläppen av organiska lösningsmedel ökar med 1. mer än 25 procent, om den verksamhet som bedrivs på anläggningen
5. a)har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst 5 ton per år och omfattas av 73 §,
6. b)har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst 10 ton per år och omfattas av 25, 27, 31, 35, 41, 43, 51, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 68, 70, 74 eller 75 §,
7. c)har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst 15 ton per år och omfattas av 46, 66 eller 67 §,
8. d)har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst 25 ton per år och omfattas av 50, 52, 56 eller 58 §, eller
9. e)har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst 1 000 ton per år och omfattas av 37 §, eller 2. mer än 10 procent, om den verksamhet som bedrivs på anläggningen inte omfattas av 1. Dispenser 84 § Tillsynsmyndigheten får ge dispens från de bestämmelser i denna förordning som avser begränsningsvärden för diffusa utsläpp, om 1. det i fråga om den anläggning där verksamheten bedrivs inte är tekniskt och ekonomiskt genomförbart att följa begränsningsvärdet, 2. bästa tillgängliga teknik används i verksamheten, och 3. en dispens inte kan förväntas medföra någon betydande risk för människors hälsa eller miljön. 85 § Tillsynsmyndigheten får ge dispens från kraven i 66 och 67 §§ i fråga om skeppsbyggnad, flygplanslackering eller annan verksamhet, om 1. det inte är möjligt att använda de organiska lösningsmedlen i en innesluten process, 2. det inte är tekniskt och ekonomiskt genomförbart att uppfylla kraven, och 3. den teknik används som är förenlig med kraven i 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken. 86 § Om tillsynsmyndigheten ger en dispens enligt 84 eller 85 §, ska myndigheten informera Naturvårdsverket om dispensen. Tillsyn 87 § Om Naturvårdsverket begär det, ska tillsynsmyndigheten lämna uppgifter till Naturvårdsverket om varje verksamhet som omfattas av denna förordning och de utsläppskrav som gäller för verksamheten enligt 19-77 §§ eller enligt en sådan plan för minskade utsläpp som avses i 12 §. Ytterligare bestämmelser om tillsynen över att denna förordning följs finns i miljötillsynsförordningen (2011:13).