Inkomstskattelag (1999:1229)

Inkomstskattelag (1999:1229) SFS nr: 1999:1229 Departement/myndighet: Finansdepartementet S1 Utfärdad: 1999-12-16 Omtryck: SFS 2008:803 Ändrad: t.o.m. SFS 2026:1353 Övrig text: Rättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits. Rättelsesida 2018:1206 och 2019:307 har iakttagits.

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig

inkomstskatt Innehåll

1 §I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig

inkomstskatt.

I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.

Skattskyldighet

2 §Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap

Skatter

3 §Fysiska personer ska betala

Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

4 §Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under

någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i en region, regionskatt till den regionen. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap.

3 §Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela

beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket. Lag (2019:907).

Underlaget för skatten Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

5 §Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas

på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten.

Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Lag (2011:1256).

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

6 §Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på

överskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Juridiska personers skatt

7 §Juridiska personers skatt ska beräknas på den

beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.

För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ minskas den fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960).

Bestämmelser för olika inkomstslag

8 §Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika

inkomstslagen finns för

Gemensamma bestämmelser

9 §Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om

grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap. Lag (2002:322).

10 §Bestämmelser finns om

Skattens beräkning och skattereduktion

11 §Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap

Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbets-inkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa finns i 67 kap. Lag (2025:539).

12 §Har upphävts genom lag (2011:1256)

Beskattningsår Fysiska personer

13 §Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår

Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i

3 kap. bokföringslagen, är beskattningsåret för

näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.

Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper.

Lag (2011:1256).

Inkomster i handelsbolag

14 §Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det

beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska tas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256).

Juridiska personer

15 §Beskattningsåret är för juridiska personer

räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid beskattningsår.

I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256).

Hänvisning till andra lagar

16 §Bestämmelser om

Lag (2020:1068).

17 §Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

1 §I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt

förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 § aktiebolag i 4 § aktiv näringsverksamhet i 23 § andelsbyte i 48 a kap. 2 § andelshus i 16 § artistisk och idrottslig verksamhet i 36 § barn i 21 § begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 § begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 § beskattningsår i 1 kap. 13-15 §§ och 37 kap. 19 § byggnadsinventarier i 19 kap. 19-21 §§ delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap.

6 §delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade

inkomster i 39 a kap. 5 § delägarrätt i 48 kap. 2 § dödsbo i 4 kap., se också 3 § egenavgifter i 26 § ekonomisk förening i 4 b § europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 § fast driftställe i 29 § fastighet i 6 § fastighetsägare i 7 § fission i 37 kap. 5 § fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§ fusion i 37 kap. 3 § fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§ fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§ fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§ företagsledare i 56 kap. 6 § försäkringsföretag i 4 d § förvärvsinkomst i 1 kap. 5 § handelsbolag i 5 kap., se också 3 § hemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena hyreshus i 15 § hyreshusenhet i 15 § i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.

2 a § ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § inventarier i 18 kap. 1 § investeringssparkonto i 42 kap. 35 § investmentföretag i 39 kap. 15 § juridisk person i 3 § kapitalförsäkring i 58 kap. 2 § kapitaltillgång i 25 kap. 3 § kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i

41 kap. 2 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap. 3-5 §§ koncern (svensk) i 5 § kooperativ förening i 39 kap. 21 § kvalificerad andel i 57 kap. 4-7 §§ kvalificerad fission i 37 kap. 6 § kvalificerad fusion i 37 kap. 4 § kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 3-5 §§ lagertillgång i 17 kap. 3 § lantbruksenhet i 15 § livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5-8 §§ makar i 20 § markanläggning i 20 kap. 2 § markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§ marknadsvärdet i 61 kap. 2 § marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap.

5 §medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §

näringsbetingad andel i 24 kap. 32 § näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§ näringsbostadsrätt i 19 § näringsfastighet i 14 § närstående i 22 § obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3-5 § obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 § omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 § option i 44 kap. 12 § partiell fission i 38 a kap. 2 § passiv näringsverksamhet i 23 § pension i 10 kap. 5 § pensionsförsäkring i 58 kap. 2 § pensionssparkonto i 58 kap. 21 § PEPP-produkt i 37 § personaloption i 10 kap. 11 § prisbasbelopp i 27 § privatbostad i 8-12 §§ privatbostadsfastighet i 13 § privatbostadsföretag i 17 § privatbostadsrätt i 18 § rörelse i 24 § sambor i 20 § sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§ skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § skatteavtal i 35 § skattemässigt värde i 31-33 §§ småhus i 15 § småhusenhet i 15 § statslåneräntan i 28 § svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 § svensk koncern i 5 § Sverige i 30 § taxeringsenhet i 15 § taxeringsvärde i 15 § termin i 44 kap. 11 § underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 § uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 § utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 § utländsk juridisk person i 6 kap. 8 § utländskt bolag i 5 a § uttagsbeskattning i 22 kap. 7 § verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 § verksamhetsgren i 25 § vinstandelslån i 24 kap. 10 § återföring av avdrag i 34 § ägarlägenhet i 15 § ägarlägenhetsenhet i 15 § ömsesidigt försäkringsföretag i 4 e §.

Lag (2022:1753).

Utländska motsvarigheter 2 § De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, regioner, kommuner och kommunalförbund.

Lag (2019:907).

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 2 a § Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Juridisk person

3 §Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas

på

Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och specialfonder.

Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap.

2 §I vilka fall utländska associationer anses som eller

behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §.

Lag (2013:569).

Aktiebolag

4 §Europabolag räknas som aktiebolag. Lag (2011:68)

Kreditinstitut 4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2004:438).

Ekonomisk förening 4 b § Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier), försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. Lag (2019:787).

Ideell förening 4 c § Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar. Lag (2016:1060).

Försäkringsföretag 4 d § Tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag räknas som försäkringsföretag.

Lag (2019:787).

Ömsesidigt försäkringsföretag 4 e § Ömsesidigt tjänstepensionsbolag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag räknas som ömsesidigt försäkringsföretag. Lag (2019:787).

Svensk koncern

5 §Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller

andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.

Vad som sägs i första stycket gäller dock inte i fråga om sådan koncern som avses i 2 kap. 7 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Lag (2023:879).

Utländskt bolag 5 a § Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.

Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.

Lag (2003:1086).

Fastighet

6 §Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom

Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i

2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.

Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.

Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202).

Fastighetsägare

7 §Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på

det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.

Privatbostad

8 §Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande

del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Lag (2009:107).

9 §Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en

lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.

Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Lag (2006:1520).

10 §Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett

visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag (2007:1419).

11 §Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma

ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat.

Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).

12 §Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en

privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. Lag (2007:1419).

Privatbostadsfastighet

13 §Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning

att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad, 1. småhus med mark som utgör småhusenhet, 2. småhus på annans mark, 3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och 4. ägarlägenhetsenhet.

Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§.

Lag (2009:107).

Näringsfastighet

14 §Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en

privatbostadsfastighet.

Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde

15 §

Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen. Lag (2018:1206).

Andelshus

16 §Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller

flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.

Privatbostadsföretag

17 §Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk

förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet 1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller 2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2006:1520).

Privatbostadsrätt

18 §Med privatbostadsrätt avses en andel i ett

privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.

Näringsbostadsrätt

19 §Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett

privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.

En andel i en kooperativ hyresrättsförening är dock inte en näringsbostadsrätt. Lag (2016:115).

Makar och sambor

20 §Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som

tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Lag (2007:1419).

Barn

21 §Styvbarn och fosterbarn räknas som barn

Närstående

22 §Med närstående avses

Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

Aktiv och passiv näringsverksamhet

23 §Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i

vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning.

Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet.

Självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet. Lag (2015:775).

Rörelse

24 §Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av

kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.

Verksamhetsgren

25 §Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som

lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.

Egenavgifter

26 §Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på

egenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan också på

Prisbasbelopp

27 §Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6

och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då beskattningsåret gick ut. Lag (2011:1256).

Statslåneräntan

28 §Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den

statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.

Fast driftställe

29 §Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en

stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt

Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.

Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.

Sverige

30 §Med Sverige avses Sveriges land-, luft- och

sjöterritorium samt de områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Lag (2017:1279).

Skattemässigt värde

31 §Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående

arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.

I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419).

32 §Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det

omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap.

16 § ska inte tillämpas.

I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419).

33 §Med skattemässigt värde på inventarier avses

anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).

Återföring

34 §Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som

motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.

Skatteavtal

35 §Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av

dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2004:985).

Artistisk och idrottslig verksamhet

36 §Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma

som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (2009:1060).

PEPP-produkt

37 §Med PEPP-produkt avses en paneuropeisk privat

pensionsprodukt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt).

Lag (2022:1753).

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Innehåll

1 §Detta kapitel gäller för fysiska personer

Det finns bestämmelser om

För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.

Lag (2013:960).

2 §Bestämmelser om skattskyldighet finns för

Obegränsat skattskyldiga Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 §Följande personer är obegränsat skattskyldiga

Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.

4 §Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos

utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.

5 §Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller

någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.

En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419).

6 §I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens

immunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta.

Lag (2011:293).

6 a § /Träder i kraft I:2026-07-03/ Den som är obegränsat skattskyldig och avtjänar ett fängelsestraff utomlands enligt lagen (2026:983) om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands ska fortsätta att vara obegränsat skattskyldig under verkställigheten. Lag (2026:987).

7 §För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i

Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:

Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419).

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

8 §Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla

sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

9 §En obegränsat skattskyldig person som har anställning som

innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln).

Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln).

Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2019:907).

10 §Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller

liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.

11 §Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för

anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

12 §Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för

anställning ombord på fartyg.

Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om

Med oceanfart avses

13 §Om den skattskyldige när han började anställningen

utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.

Lag (2007:1419).

14 §Har upphävts genom lag (2004:654)

Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul

15 §En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst

av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.

Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset

16 §Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag

som anvisas av staten.

Begränsat skattskyldiga Vilka som är begränsat skattskyldiga

17 §Följande personer är begränsat skattskyldiga

Innebörden av begränsad skattskyldighet

18 §Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i

47 kap.,

43 kap., och

Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Lag (2026:114).

19 §Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Skattskyldigheten omfattar dock inte 1. andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller 2. delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att 1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och 2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.

Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. Lag (2013:569).

19 a § Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §.

Första stycket gäller bara om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.

Lag (2009:1229).

20 §En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp

ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419).

Skattskyldighet enligt andra lagar

21 §Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster

22 §Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt

enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.

23 §Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd

eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.

Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget.

4 kap. Dödsbon

Dödsåret

1 §Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets

inkomster.

Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

Senare beskattningsår

2 §För ett dödsbo efter en person som vid sin död var

obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

3 §För ett dödsbo efter en person som vid sin död var

begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.

5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska

intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer

1 §Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina

inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna.

Lag (2007:1419).

2 §Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska

ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem.

2 a § Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086).

3 §Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje

obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.

När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas

6 kap. Juridiska personer

Innehåll

1 §Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna

i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om

I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Lag (2004:614).

2 §Bestämmelser om skattskyldighet finns för

Obegränsat skattskyldiga Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 §Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på

grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

4 §Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla

sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Svenska värdepappersfonder och specialfonder

5 §Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte

skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.

Lag (2013:569).

Samfälligheter

6 §Svenska juridiska personer som har bildats enligt en

författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.

Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).

Begränsat skattskyldiga Vilka som är begränsat skattskyldiga

7 §Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga

8 §Med utländsk juridisk person avses en utländsk association

om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma, 1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter, 2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och 3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.

Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som 1. bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller 2. bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som avses i 1. Lag (2008:134).

9 §Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på

utländska stater och utländska menigheter.

I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2007:1419).

10 §Har upphävts genom lag (2003:1086)

10 a § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är begränsat skattskyldiga. Lag (2013:569).

Innebörden av begränsad skattskyldighet

11 §Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. Lag (2026:114).

12 §Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den

del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086).

Utländska värdepappersfonder och specialfonder

13 §Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte

skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.

Lag (2013:569).

14 §Har upphävts genom lag (2003:1086)

15 §Har upphävts genom lag (2003:1086)

16 §Har upphävts genom lag (2003:1086)

16 a § Har upphävts genom lag (2011:1271).

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

17 §Regeringen får befria en utländsk stat från

skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige.

Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.

Skattskyldighet enligt andra lagar

18 §Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster

19 §Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid

överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.

6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift Innehåll

1 §Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får

ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614).

Huvudregel

2 §Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om

de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).

Villkor Betalaren

3 §Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person

som anges i bilaga 6 a.1, och vara

Mottagaren

4 §Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk

person som anges i bilaga 6 a.1, samt 1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU, 2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och 3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419).

5 §Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av

ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614).

Intressegemenskap

6 §Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha

intressegemenskap.

Med intressegemenskap enligt första stycket avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller 2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. Lag (2007:1419).

Oriktig prissättning

7 §Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats

mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).

7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade

trossamfund och andra juridiska personer Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från

skattskyldighet för

Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund.

I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap.

Lag (2013:960).

Helt undantagna juridiska personer

2 §Helt undantagna från skattskyldighet är

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.

Lag (2019:907).

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund Skattskyldighet

3 §Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och

fullföljdskraven i 4-6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.

Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och

10 §§ är dock inte skattskyldiga för

Vid tillämpningen av andra stycket 1 d ska verksamheten ses som en självständig näringsverksamhet. Lag (2018:1143).

Ändamålskravet

4 §Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade

trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål.

Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar

Stiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Lag (2013:960).

Verksamhetskravet

5 §Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade

trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.

Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

Fullföljdskravet

6 §Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade

trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår.

Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret.

Lag (2013:960).

7 §Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska

sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:

Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten.

Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960).

8 §Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för

en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.

Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:960).

9 §Om den ideella föreningen eller det registrerade

trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960).

Öppenhetskravet

10 §En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får

inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat.

Lag (2013:960).

11 §Ideella föreningars central-, distrikts- eller

samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.

Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i

10 §Lag (2013:960)

12 §Har upphävts genom lag (2013:960)

13 §Har upphävts genom lag (2013:960)

14 §Har upphävts genom lag (2013:960)

Vissa andra juridiska personer

15 §Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för

inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:

En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

16 §Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för

inkomst på grund av innehav av fastigheter:

Lag (2013:960).

17 §Följande juridiska personer är också skattskyldiga

bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

18 §Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i

15-17 §§ tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.

Vid tillämpning av fullföljdskravet beaktas inte avgifter som betalas av arbetsgivare till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 §.

Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det. Lag (2017:907).

19 §Har upphävts genom lag (2011:68)

20 §Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet

för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

Ägare av vissa fastigheter

21 §Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 §

fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.

För sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 § andra stycket 2. Lag (2013:960).

AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster

är skattefria vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

2 §Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är

skattefria.

En fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger 1. fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, eller 2. fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet. Lag (2017:625).

Spelvinster och tävlingsvinster

3 §Vinster i lotterier och kombinationsspel samt vid

vadhållning är skattefria om

Vinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria om vinstdragningen avser svenska premieobligationer eller om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES.

Lag (2018:2039).

4 §Tävlingsvinster är skattefria om de

Stipendier

5 §Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är

skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de

Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.

Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419).

Tillägg och räntor

6 §Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap

7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria.

Lag (2010:1277).

7 §Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt

följande bestämmelser är skattefria:

8 §Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2

skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Lag (2011:1256).

Bidrag till kostnader för barn

9 §Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är

skattefria:

Lag (2010:1277).

Bidrag till bostadskostnader

10 §Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt

socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria. Lag (2011:1516).

Bistånd

11 §Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400)

och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria. Lag (2025:422).

12 §/Upphör att gälla U:2026-10-01/

Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och lagen (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten är skattefria.

Lag (2026:384).

12 §/Träder i kraft I:2026-10-01/

Bistånd enligt mottagandelagen (2026:999) och lagen (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten är skattefria. Lag (2026:1002).

Ersättningar till nyanlända invandrare

13 §/Upphör att gälla U:2026-09-01/

Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning till vissa nyanlända invandrare är skattefria. Lag (2017:588).

13 §/Träder i kraft I:2026-09-01/

Etableringsersättning och barntillägg till vissa nyanlända invandrare är skattefria. Lag (2026:1263).

Ersättningar på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar från en PEPP-produkt

14 §Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring

och utbetalningar från en PEPP-produkt är skattefria.

Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring eller en PEPP-produkt inte ska tas upp.

Lag (2022:1753).

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.

Försäkringsersättningar

15 §Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas

ut på grund av en försäkring är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningar 1. i form av pension, 2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller 3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadestånds-försäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.

Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och liknande.

Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §.

Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap.

9 §Lag (2018:523)

Offentliga ersättningar

16 §Merkostnadsersättning enligt 50 kap

socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria.

Lag (2018:1268).

17 §Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till

föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap. Lag (2004:790).

18 §Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av

kommuners eller regioners medel till en vårdbehövande är skattefria. Lag (2019:907).

19 §Assistansersättningar enligt 51 kap

socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria.

Lag (2010:1277).

20 §Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom

statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en internationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462).

Ersättningar till arbetsgivare

21 §Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare

som enligt 27 kap. 56 eller 57 § socialförsäkringsbalken har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. Lag (2010:1277).

Ersättningar vid sakskador

22 §Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada

eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del

I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813).

23 §Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när

ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.

Återbäring på grund av försäkring

24 §Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på

grund av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar.

Lag (2018:523).

Underhåll till patient eller till intagen

25 §Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på

kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.

Begravningshjälp

26 §Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp

behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.

Ersättningar vid inställelse i domstol

27 §Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av

allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan.

Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

28 §Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och

kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354).

Blodgivning m.m.

29 §

Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.

Hittelön m.m.

30 §Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig

till anställning eller uppdrag:

Ersättningar vid självförvaltning

31 §Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en

hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.

Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar. /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Vindkraftsersättning

32 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Vindkraftsersättning enligt lagen (2026:1113) om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar är skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad. Lag (2026:1114).

9 kap. Utgifter som inte får dras av

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som

inte får dras av.

Levnadskostnader m.m.

2 §Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter

får inte dras av.

Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.

3 §Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar

till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.

Svenska allmänna skatter

4 §Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana

skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt. Lag (2007:1406).

Utgifter för vissa skattefria inkomster

5 §Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av

ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 §. Lag (2018:1206).

Bär-, svamp- och kottplockning

6 §Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp

och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.

Räntor och avgifter

7 §Följande räntor och avgifter får inte dras av

15 kap. 3 §. Lag (2010:1277).

8 §Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande

bestämmelser får inte dras av:

Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av.

Lag (2016:274).

Sanktionsavgifter

9 §Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte

dras av.

Mutor

10 §Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får

inte dras av.

Arbetsgivaransvar

11 §Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt

59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras

av. Lag (2011:1256).

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Avgränsningen av inkomstslaget

1 §Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på

grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

Med tjänst avses 1. anställning, 2. uppdrag, och 3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om

2 §Som tjänst behandlas rätt till

3 §Till inkomstslaget tjänst räknas

58 kap. 19 och 19 a §§,

58 kap. 33 §,

4 §Till inkomstslaget tjänst räknas inte

Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap.

5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån.

Definitioner Pension

5 §Med pension avses ersättningar som betalas ut

Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto 1. till pensionsspararen, 2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande, 3. till den som fått rätten till pension genom bodelning, 4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller 5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.

I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton.

Lag (2020:1240).

Periodiskt understöd

6 §Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller

förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag (2007:1419).

7 §Har upphävts genom lag (2018:523)

Beskattningstidpunkten Intäkter

8 §Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de

kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Lag (2007:1419).

9 §Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 §

ska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet. Lag (2007:1419).

10 §Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då

förmånen kommit den skattskyldige till del.

Förmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska räknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del. Lag (2017:1212).

11 §Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar

värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.

Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.

Lag (2017:1212).

12 §Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för

Kostnader

13 §Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den

skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. Lag (2007:1419).

14 §Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig

skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras.

Lag (2011:1256).

15 §Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en

personaloption har betalat en ersättning för förmånen, ska utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om personaloptionen inte utnyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande. Lag (2017:1212).

Resultatet

16 §Överskott eller underskott ska beräknas genom att

intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).

11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

1 §Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner

och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 11 a kap.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap. Lag (2017:1212).

Förmåner vid tjänsteresa och vid representation

2 §Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa

och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.

Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Förmån av kost i särskilda fall 2 a § Förmån av kost ska inte tas upp om måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och lämnas utan krav på motprestation. Lag (2020:1079).

Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst

3 §Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som

tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

4 §Förmån av resa till eller från fartyg eller

kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell.

Vad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2007:1419).

5 §Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos

skattskyldiga som har sjöinkomst. Lag (2007:1419).

Tryggande av tjänstepension

6 §Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga

pension ska inte tas upp hos arbetstagaren. Lag (2007:1419).

7 §Har upphävts genom lag (2006:1344)

Varor och tjänster av begränsat värde

8 §Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av

arbetsgivaren ska inte tas upp om

Kläder

9 §

Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. Lag (2007:1419).

Statsministerns tjänstebostad

10 §

Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för permanentboende. Lag (2007:1419).

Statsråds resa med statsrådsbil 10 a § Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Personalvårdsförmåner

11 §Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med

personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.

Som personalvårdsförmåner räknas inte 1. rabatter, 2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, 3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller 4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Lag (2007:1419).

12 §Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana

förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745).

Cykel 12 a § Förmån av cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk ska tas upp bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor.

Första stycket gäller under förutsättning att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.

Med cykel avses sådana fordon som omfattas av punkt 1 eller 2 i definitionen av cykel i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2021:1158).

Laddning på arbetsplatsen 12 b § Förmån av elektricitet för laddning av personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen ska inte tas upp.

Första stycket gäller inte om arbetsplatsen är belägen i den skattskyldiges bostad.

Med personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel avses detsamma som i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2023:345).

Rabatter

13 §Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från

arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten

Gåvor till anställda

14 §Följande förmåner ska inte tas upp

Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar.

Lag (2012:757).

Förvärv av aktier

15 §Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett

lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern ska inte tas upp, om 1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern, 2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, och 3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.

Beräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana aktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konvertibler, vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier.

Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Lag (2007:1419).

Vissa utbetalningar när en medlem har gått ur en ekonomisk förening

16 §Ett belopp som betalas ut till en fysisk person som

har gått ur en sådan ekonomisk förening som avses i 10 kap.

11 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tas upp till den del beloppet överstiger dennes inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser.

Första stycket gäller inte om

Lag (2018:1162).

Utbildning vid omstrukturering m.m.

17 §Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av

betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller löper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.

Första stycket gäller också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.

Första och andra styckena gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första och andra styckena inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren.

Lag (2013:960).

17 b § Förmån av omställningsstöd enligt 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska inte tas upp. Lag (2016:1120).

Hälso- och sjukvård

18 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.

Följande förmåner ska inte heller tas upp

18 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.

Följande förmåner ska inte heller tas upp

Grupplivförsäkringar m.m.

19 §Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp

Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, ska den dock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.

Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring ska bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för statligt anställda. Lag (2007:1419).

Gruppsjukförsäkringar

20 §Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som

fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer ska inte tas upp. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).

Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.

21 §Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad

personal vid en statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser 1. bostad på stationeringsorten, 2. avgift för barns deltagande i förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) eller liknande och avgift för barnets måltider där, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift som normalt tillämpas för sådan verksamhet i Sverige, 3. avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola eller liknande och avgift för barnets skolmåltider, 4. egna och familjemedlemmars resor till och från stationeringsorten, dock högst fyra resor per person och kalenderår, 5. medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst, till den del tillägget inte överstiger en tolftedel av tre och ett halvt prisbasbelopp per månad, 6. merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett belopp som motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna för den anställde och för medföljande familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och andra merkostnader på stationeringsorten, och 7. hälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som

Ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna 21 a § Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor ska inte tas upp. Detta gäller också för efterlevande till sådan personal. Lag (2009:583).

Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner

22 §Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta

upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser 1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, 2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller 3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.

Första stycket gäller bara om

Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger en och en halv gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.

Denna paragraf tillämpas under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Lag (2024:1131).

23 §Bestämmelserna i 22 § gäller

Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete. Lag (2000:1161).

23 a § Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av Forskarskattenämnden. Lag (2000:1161).

Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret

24 §Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det

svenska totalförsvaret ska tas upp. Lag (2007:1419).

25 §

Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ska inte tas upp.

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter som avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.

Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga. Lag (2010:461).

Resa vid anställningsintervju

26 §Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska

inte tas upp om resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

Lag (2007:1419).

Inställelse- och arbetsresor 26 a § Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska inte tas upp om

Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen.

Första och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt

12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).

Flyttningsersättningar

27 §Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig

på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort ska inte tas upp, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, transport och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.

Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska inte tas upp.

Ersättning till personal vid en statlig myndighet för andra utgifter eller merkostnader än som avses i första och andra stycket ska inte tas upp, om utgifterna eller merkostnaderna uppkommer som en nödvändig följd av en förflyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i utlandet. Lag (2007:1419).

Ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet

28 §Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet

ger ut till sina ledamöter ska inte tas upp:

Första stycket 3 gäller också för före detta ledamöter som har pension från Europaparlamentet och för personer som har efterlevandepension från Europaparlamentet.

Första stycket 5 gäller också för före detta ledamöter som har förvärvat rättigheter i den frivilliga pensionsfonden.

Lag (2009:583).

Ersättningar vid arbetskonflikt

29 §Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från

den organisation som han tillhör ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Sjukpenning m.m.

30 §Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas

upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:

Vidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som avses i 28 a respektive 31 a kap. socialförsäkringsbalken tas upp.

Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp.

Lag (2011:1516).

Föräldrapenning m.m.

31 §Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken

i samband med vård ska tas upp:

Lag (2018:1268).

32 §Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap

socialförsäkringsbalken ska inte tas upp. Lag (2016:1296).

Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet Utvecklingsersättningar till ungdomar

33 §Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas

till de ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ska inte tas upp. Lag (2012:415).

Studiestöd m.m.

34 §Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också 1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för

35 §Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller

resor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare i 1. arbetslivsinriktad rehabilitering, 2. arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionsnedsättning vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.

Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionsnedsättning som lämnas till elever i utbildning för personer som är döva eller har en hörselnedsättning eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) ska inte tas upp. Lag (2017:588).

Ersättningar vid arbetslöshet

36 §Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas

upp:

Jobbpremie 36 a § En statlig ersättning till den som under viss tid har fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2025:400) och som därefter får inkomst av anställning samt inte får försörjningsstöd (jobbpremie) ska inte tas upp.

Lag (2025:1361).

Livräntor

37 §Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller

olycksfall på grund av försäkringar som inte är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt: högst 35 år 80 % 36 till och med 47 år 70 % 48 " " " 56 år 60 % 57 " " " 63 år 50 % 64 " " " 69 år 40 % 70 " " " 76 år 30 % 77 " " " 86 år 20 % minst 87 år 10 % Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll. Lag (2018:523).

Engångsbelopp

38 §Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning

för framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, ska 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras.

Lag (2007:1419).

39 §Om en livränta eller del av en livränta som betalas till

följd av personskada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en livränta som ska tas upp som intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.

Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än sådana som avses i första stycket ska inte tas upp.

Detta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket. Lag (2007:1419).

Barnpension

40 §Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska

bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp.

Det som sägs i första stycket om barnpension gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och en eller flera motsvarande utländska ersättningar betalas ut, eller om endast flera sådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första stycket tas upp. Lag (2015:775).

Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk

41 §Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av

pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt 39-42 kap. samma balk. Lag (2010:1277).

42 §Har upphävts genom lag (2018:523)

Utländska pensionsförsäkringar

43 §Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 §

anses som pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den skattskyldige 1. inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller 2. förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande avdrag.

Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 59 kap. 3-11 och 17 §§.

Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands. Lag (2007:1419).

Socialavgifter

44 §I 12 kap. 36 och 36 a §§ samt 62 kap. 5 § finns

bestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för egenavgifter och arbetsgivaravgifter. I 62 kap. 6 § finns bestämmelser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter. Lag (2012:832).

Vissa penninglån

45 §Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1-7 §§

aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1412).

Marie Curie-stipendier

46 §Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut

direkt eller indirekt av Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen ska tas upp. Lag (2011:293).

Periodiska understöd

47 §Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster

ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller

62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.

Som inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska understöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 §. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. Lag (2013:960).

Ersättning till dagbarnvårdare

48 §Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av

en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten. Lag (2007:1419).

Gåvor till godkända gåvomottagare

49 §En gåva som ger en juridisk person rätt till

skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som intäkt av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen. Lag (2025:1361).

11 a kap. Särskilda bestämmelser om personaloptioner Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om att förmån av

personaloption inte ska tas upp som intäkt i vissa fall.

Lag (2017:1212).

Definitioner

2 §Med företag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag

eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.

Lag (2017:1212).

3 §Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant

slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2017:1212).

4 §Med intjänandetid avses i detta kapitel en tid av tre år

från förvärvet av personaloptionen. Lag (2017:1212).

När förmån av personaloption inte ska tas upp

5 §Förmån av personaloption som förvärvas från ett företag

ska inte tas upp om 1. optionsinnehavaren, tidigast tre år och senast tio år efter förvärvet, utnyttjar personaloptionen för förvärv

Det som sägs i 6-16 §§ om företaget gäller det företag i vilket personaloptionen ger rätt att förvärva andel eller teckningsoption. Om företaget ingår i en koncern ska

I 17 och 18 §§ finns bestämmelser om när förmån av personaloption inte ska tas upp vid fusion och fission.

Lag (2021:1161).

Villkor Företaget

6 §Under det räkenskapsår som närmast föregår det år då

personaloptionen förvärvas ska 1. medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget vara lägre än 150, och 2. företagets nettoomsättning eller balansomslutning uppgå till högst 280 miljoner kronor. Lag (2021:1161).

7 §När personaloptionen förvärvas får inte

8 §Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva

annan rörelse än 1. bank- eller finansieringsrörelse, 2. försäkringsrörelse, 3. produktion av kol eller stål, 4. handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument, 5. uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, eller 6. tillhandahållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision.

Lag (2017:1212).

9 §Företaget får när personaloptionen förvärvas inte ha

bedrivit verksamhet i mer än tio år efter utgången av det år då verksamheten påbörjades.

Om företaget har förvärvat 25 procent eller mer av verksamheten från någon annan, ska personaloptionen förvärvas inom tio år från utgången av det år då den förvärvade verksamheten ursprungligen påbörjades, om den förvärvade verksamheten påbörjades före den övriga verksamheten i företaget. Lag (2017:1212).

10 §Företaget får när personaloptionen förvärvas inte vara

Personaloptionen

11 §

Värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner, som innebär rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte överstiga tre miljoner kronor när personaloptionen förvärvas.

Lag (2021:1161).

12 §Värdet på optionsinnehavarens personaloption tillsammans

med värdet på övriga personaloptioner som också innebär rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte överstiga 75 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas.

Lag (2021:1161).

13 §Värdet på en personaloption ska vid tillämpningen av 11

och 12 §§ anses motsvara värdet på den andel eller de andelar som personaloptionen ger rätt att förvärva, antingen direkt eller genom utnyttjande av teckningsoption.

Om det någon gång under de närmast föregående tolv månaderna innan personaloptionen förvärvas har genomförts marknadsmässiga transaktioner avseende företagets andelar, ska värdet på en andel bestämmas med ledning av dessa transaktioner.

Om någon sådan transaktion inte har genomförts, ska värdet på samtliga andelar i företaget anses motsvara skillnaden mellan företagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen. Om företaget inte har någon fastställd balansräkning, ska värdet på en andel bestämmas till andelens kvotvärde. Lag (2021:1161).

Optionsinnehavaren

14 §Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget eller

inneha ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant i företaget under intjänandetiden. För en optionsinnehavare som är anställd ska arbetstiden under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka. För en optionsinnehavare som är anställd under bara en del av intjänandetiden och som innehar ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant under hela eller en del av intjänandetiden, ska arbetstiden uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka under tiden som anställd.

Som arbetstid räknas semesterledighet med semesterlön och frånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra liknande förhållanden som ersätts inom socialförsäkringssystemet. Lag (2021:1161).

15 §En optionsinnehavare som är anställd i företaget ska

under intjänandetiden få sådan ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp.

För en optionsinnehavare som är anställd i företaget under bara en del av intjänandetiden ska kravet på ersättning från företaget enligt första stycket minskas i proportion till tiden då optionsinnehavaren inte är anställd. Lag (2021:1161).

15 a § En optionsinnehavare som innehar ett uppdrag som styrelse-ledamot eller styrelsesuppleant i företaget ska under intjänandetiden få sådanersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 1,5 inkomstbasbelopp.

För en optionsinnehavare som innehar uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant under bara en del av intjänandetiden ska kravet på ersättning från företaget enligt första stycket minskas i proportion till tiden då optionsinnehavaren inte innehar sådant uppdrag. Lag (2021:1161).

15 b § Vid tillämpning av 15 och 15 a §§ avses med inkomstbasbelopp det inkomstbasbelopp som enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken gäller för det år då personaloptionen förvärvas.

Som ersättning avses inte

45 § och 57 kap. Lag (2021:1161).

15 c § Om en optionsinnehavare som är anställd får ersättning inom socialförsäkringssystemet under intjänandetiden till följd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande förhållanden ska kravet på ersättning från företaget minskas i proportion till tiden med sådan ersättning.

Detsamma gäller en optionsinnehavare som innehar uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant, under förutsättning att optionsinnehavaren går miste om ersättning från företaget under tiden med sådan ersättning inom socialförsäkringssystemet. Lag (2021:1161).

15 d § En optionsinnehavare som är anställd och samtidigt innehar ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant i företaget anses vid tillämpning av 15-15 c §§ enbart vara anställd i företaget. Lag (2021:1161).

16 §

Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående,