Lag (2023:875) om tilläggsskatt SFS nr: 2023:875 Departement/myndighet: Finansdepartementet S1 Utfärdad: 2023-12-14 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2026:305 Övrig text: Rättelsesida 2024:1248 har iakttagi

ts. Källa: Regeringskansliet / Lagrummet 1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde 1 § I denna lag finns bestämmelser om tilläggsskatt. Tilläggsskatt utgör en skatt som syftar till att säkerställa en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Tilläggsskatt ska betalas till staten. 2 § Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande: - lagens innehåll och tillämpningsområde (1 kap.), - definitioner och förklaringar (2 kap.), - beräkning av tilläggsskattebeloppet (3 kap.), - val, tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall och justering av skattekostnad (4 kap.), - substansbelopp, verksamhet av begränsad betydelse och internationell sjöfartsverksamhet (5 kap.), - skattskyldighet för tilläggsskatt (6 kap.), - särskilda enheter och transaktioner (7 kap.), och - förenklingsregler (8 kap.). Lag (2024:1248). Lagens tillämpningsområde 3 § Denna lag ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för undantagna enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i första stycket. Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår. 4 § Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i 3 § ska belopp i annan valuta räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen för december året före det aktuella räkenskapsåret. Vid omräkningen ska de kurser som fastställs av Europeiska centralbanken användas. Om Europeiska centralbanken inte har fastställt någon kurs för en valuta, ska i stället motsvarande kurs från centralbanken i den stat där den aktuella koncernenheten hör hemma användas. Undantagna enheter 5 § Följande enheter är undantagna enheter: 1. myndighetsenheter, 2. internationella organisationer, 3. ideella organisationer, 4. investeringsfonder som är moderföretag, 5. fastighetsinvesteringsföretag som är moderföretag, 6. pensionsfonder, och 7. investeringsenheter för pensioner. 6 § Som en undantagen enhet behandlas också en enhet vars värde till minst 95 procent ägs av en eller flera sådana enheter som anges i 5 § 1-6 eller av offentliga organ, om 1. enheten uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver verksamhet som består i att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för den eller de undantagna enheterna eller offentliga organen, eller 2. enheten uteslutande bedriver verksamhet till stöd för verksamheten i den eller de undantagna enheterna eller offentliga organen. Ägandet kan vara direkt eller, om samtliga enheter i ägarkedjan är eller ska behandlas som undantagna enheter, indirekt. 7 § Som en undantagen enhet behandlas också en enhet vars värde till minst 85 procent ägs av en eller flera sådana enheter som avses i 5 § 1-6 eller av offentliga organ. Detta gäller dock bara om dess inkomst uteslutande eller så gott som uteslutande består av sådana utdelningar och andra värdeöverföringar eller vinster och förluster som enligt 3 kap. 9 eller 10 § inte ingår i det justerade resultatet. Ägandet kan vara direkt eller, om samtliga enheter i ägarkedjan är eller ska behandlas som undantagna enheter, indirekt. 7 a § Som en undantagen enhet behandlas också en enhet vars värde uteslutande ägs av en eller flera ideella organisationer, direkt eller indirekt, om 1. enheten och andra enheter som ingår i samma koncern och som inte är undantagna enheter enligt 5, 6 eller 7 § har en sammanlagd årlig intäkt som understiger 750 miljoner euro, och 2. den sammanlagda årliga intäkten för enheterna i 1 utgör mindre än 25 procent av koncernens sammanlagda årliga intäkt enligt moderföretagets koncernredovisning. Om räkenskapsåret är längre eller kortare än tolv månader ska beloppsgränsen justeras proportionellt. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 4 §. Lag (2024:1248). 8 § En rapporterande enhet kan välja att en enhet som avses i 6 eller 7 § inte ska behandlas som en undantagen enhet. Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. Förändringar i koncernen 9 § Om två eller flera koncerner har slagits samman för att bilda en ny koncern under något av de fyra räkenskapsår som närmast föregår det aktuella räkenskapsåret, ska beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd varje räkenskapsår före sammanslagningen för vilket summan av intäkterna i de enskilda koncernredovisningarna uppgår till minst 750 miljoner euro. Om en enhet som inte ingår i en koncern slås samman med en enhet eller koncern under det aktuella räkenskapsåret och om någon av dessa inte har upprättat en koncernredovisning för något av de fyra räkenskapsår som närmast föregår det aktuella året, ska beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd för varje räkenskapsår före sammanslagningen för vilket summan av intäkterna i de enskilda års- eller koncernredovisningarna uppgår till minst 750 miljoner euro. Med slås samman avses att alla eller i huvudsak alla koncernenheter i två eller flera separata koncerner ställs under gemensam kontroll på ett sådant sätt att de utgör enheter i en enda koncern eller att en enhet som inte ingår i någon koncern ställs under gemensam kontroll med en annan enhet eller koncern på ett sådant sätt att de utgör enheter i en enda koncern. 10 § Om en koncern som omfattades av lagens tillämpningsområde året före det aktuella räkenskapsåret delas i två eller flera nya koncerner, ska beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd - för det räkenskapsår då delningen sker: om summan av intäkterna i koncernredovisningen för vardera ny koncern för det räkenskapsåret uppgår till minst 750 miljoner euro, och - för det andra till fjärde räkenskapsåret efter delningen: om summan av intäkterna i koncernredovisningen för vardera ny koncern uppgår till minst 750 miljoner euro under minst två av dessa räkenskapsår. Första stycket gäller i fråga om varje arrangemang där koncernenheterna i en koncern delas upp i två eller flera nya koncerner och inte längre ingår i samma moderföretags koncernredovisning. I vilken stat en enhet eller ett fast driftställe hör hemma Var en enhet hör hemma 11 § En enhet som inte omfattas av bestämmelserna i 14 och 15 §§ hör hemma i den stat där den är skattskyldig för bolagsskatt enligt de regler som gäller i den staten. Detta gäller dock bara om den rättsliga grunden för skattskyldigheten är platsen för företagsledning, platsen för bildande eller annan liknande omständighet. Om en enhet inte är skattskyldig för bolagsskatt eller om det av annan anledning inte är möjligt att avgöra var en enhet hör hemma med ledning av vad som anges i första stycket, ska enheten anses höra hemma i den stat där den bildades. Om en enhet vid tillämpningen av första stycket anses höra hemma i mer än en stat, ska frågan om var enheten hör hemma avgöras enligt 12 och 13 §§. 12 § Om det finns ett tillämpligt skatteavtal mellan staterna hör en koncernenhet hemma i den stat där den har sin skatterättsliga hemvist enligt avtalet. Även om det finns ett tillämpligt skatteavtal mellan de berörda staterna ska bestämmelserna i 13 § tillämpas, om 1. koncernenhetens skatterättsliga hemvist enligt avtalet ska avgöras genom en ömsesidig överenskommelse mellan behöriga myndigheter och någon sådan överenskommelse inte har träffats, eller 2. avtalet inte leder till att dubbelbeskattning undviks därför att koncernenheten har skatterättslig hemvist i båda de berörda staterna. 13 § Om det inte finns något tillämpligt skatteavtal, hör en koncernenhet hemma i den stat som har påfört högst medräknade skatter under räkenskapsåret. Skatt som har betalats enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag ska inte beaktas. Om skatten är lika hög i båda staterna, hör koncernenheten hemma i den stat där den har det högsta substansbeloppet enligt 5 kap. 2 §. Om beloppet som avses i andra stycket är lika högt i båda staterna, ska enheten anses vara statslös eller, om den är ett moderföretag, anses höra hemma i den stat där den bildades. Var en delägarbeskattad enhet hör hemma 14 § Delägarbeskattade enheter som är moderföretag eller skyldiga att tillämpa en huvudregel för tilläggsskatt hör hemma i den stat där de bildades. Andra delägarbeskattade enheter är statslösa. Var ett fast driftställe hör hemma 15 § Ett fast driftställe som avses i - 7 kap. 17 § 1 hör hemma i den stat där det behandlas som ett fast driftställe och är skyldigt att betala skatt enligt ett skatteavtal, - 7 kap. 17 § 2 hör hemma i den stat där det är skyldigt att betala skatt på överskottet i sin verksamhet, - 7 kap. 17 § 3 hör hemma i den stat där det fasta driftställets affärsverksamhet bedrivs, - 7 kap. 17 § 4 ska behandlas som statslöst. Enheter som flyttar under räkenskapsåret 16 § Om en enhet flyttar under räkenskapsåret ska frågan om var den hör hemma avgöras med hänsyn till förhållandena vid räkenskapsårets ingång. Utvidgad tillämpning av huvudregeln för tilläggsskatt 17 § Om en moderenhet till följd av 12 eller 13 § hör hemma i en stat där den inte omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt, omfattas enheten av den andra statens huvudregel. Detta gäller dock inte om tillämpningen av en sådan regel inte är tillåten enligt ett tillämpligt skatteavtal. Val av valuta vid beräkningar enligt lagen 17 a § De beräkningar som ska göras för att bestämma ett tilläggsskattebelopp ska göras i den valuta som används vid upprättandet av moderföretagets koncernredovisning (presentationsvalutan). Belopp i annan valuta än presentationsvalutan ska räknas om till denna enligt de principer som används för valutaomräkning vid upprättandet av koncernredovisningen. Lag (2024:1248). 17 b § Om det justerade resultatet vad avser svensk nationell tilläggsskatt beräknas enligt 3 kap. 6 §, ska beräkningarna av tilläggsskatt göras i svenska kronor om samtliga koncernenheter använder svenska kronor som redovisningsvaluta. Om en eller flera svenska koncernenheter använder euro som redovisningsvaluta får den rapporterande enheten välja att beräkna tilläggsskatten antingen i den valuta som används vid upprättandet av moderföretagets koncernredovisning eller i svenska kronor. Vad gäller de koncernenheter som inte har sin redovisning i den valda valutan, ska omräkning ske enligt de principer som används för valutaomräkning enligt den redovisningsstandard som används vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för nationell tilläggsskatt. Ett val enligt andra stycket avser samtliga koncernenheter. Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Lag (2024:1248). Förfarandet 18 § I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om förfarandet vid beskattningen. 2 kap. Definitioner och förklaringar Var finns definitioner och förklaringar? 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner av vissa begrepp och förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen också i andra kapitel. Definitioner av följande begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: allmänt erkänd redovisningsstandard i 20 § asymmetrisk vinst och förlust i utländsk valuta i 3 kap. 13 § balansvärde i 5 kap. 5 § beskattningsår i 24 § bestämmande inflytande i 14 § betydande snedvridning av konkurrensen i 3 kap. 7 § bokfört nettovärde av materiella tillgångar i 23 § delägarbeskattad enhet i 7 kap. 2 § delägd moderenhet i 13 § dotterföretag till ett samriskföretag i 7 kap. 44 § effektiv skattesats i 3 kap. 37 § enhet i 6 § första stycket fast driftställe i 7 kap. 17 § fastighetsinvesteringsföretag i 40 § försäkringsinvesteringsenhet i 41 § godkänd redovisningsstandard i 21 § godkänt utdelningsskattessystem i 31 § huvudenhet i 7 kap. 18 § huvudregel för tilläggsskatt i 4 § hybridenhet i 41 a § hör hemma i 1 kap. 11-16 §§ icke kvalificerat imputationsbelopp i 28 § icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande i 29 f § ideell organisation i 34 § internationell organisation i 33 § investeringsenhet i 38 § investeringsenhet för pensioner i 37 § investeringsfond i 39 § justerat resultat i 3 kap. 2 § justerad skattekostnad i 3 kap. 23 § kompletteringsregel för tilläggsskatt i 5 § koncern i 7 § koncernenhet i 8 § koncernredovisning i 19 § kvalificerat imputationsbelopp i 27 § kvalificerat skattetillgodohavande i 29 § lågbeskattad koncernenhet i 44 § lågskattestat i 45 § marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande i 29 a- 29 e §§ medräknade skatter i 3 kap. 24-26 §§ mellanliggande moderenhet i 12 § minimiskattesats i 25 § minoritetsägd koncernenhet i 7 kap. 42 § modellreglerna i 47 § moderenhet i 10 § moderföretag i 11 § myndighetsenhet i 32 § nettoskattekostnad i 3 kap. 8 § offentligt organ i 6 § tredje stycket omorganisering i 7 kap. 59 § omvänd hybridenhet i 7 kap. 4 § pensionsenhet i 35 § pensionsfond i 36 § portföljinnehav i 17 § procentsats för tilläggsskatt i 3 kap. 38 § första stycket rapporterande enhet i 43 § redovisat resultat i 18 § regel om nationell tilläggsskatt i 3 § räkenskapsår i 22 § samriskföretag i 7 kap. 43 § skattetransparent enhet i 7 kap. 3 § stat i 46 § statslös koncernenhet i 48 § substansbelopp i 5 kap. 2 § svensk koncernenhet i 9 § system för beskattning av kontrollerade utländska företag i 26 § system med avdragsgill utdelning i 7 kap. 66 § särskild uppskjuten skattefordran i 4 kap. 13 § tilläggsskatt i 2 § tilläggsskattebelopp i 3 kap. 37-39 §§ tilläggsskatterapport i 42 § undantagna utdelningar i 3 kap. 9 § undantagen vinst och förlust avseende ägarintressen i 3 kap. 10 § undantagna enheter i 1 kap. 5-8 §§ värdet beträffande tilläggsskatt i 23 a § ägarenhet i 16 § ägarintresse i 15 § överskjutande vinst i 3 kap. 38 § andra stycket övrigt skattetillgodohavande i 30 §. Lag (2025:1461). Tilläggsskatt Vad som avses med tilläggsskatt 2 § Med tilläggsskatt avses svensk eller utländsk skatt som beräknas med stöd av en regel om nationell tilläggsskatt, en huvudregel för tilläggsskatt eller en kompletteringsregel för tilläggsskatt. Vid tillämpningen av en kompletteringsregel för tilläggsskatt ska även ett belopp som motsvarar skatteeffekten av ett vägrat avdrag vid inkomstbeskattning anses som sådan skatt. Regel om nationell tilläggsskatt 3 § Med en regel om nationell tilläggsskatt avses en stats regelverk som fastställer överskjutande vinster för de koncernenheter som hör hemma i den staten och som medför att dessa överskjutande vinster i staten beskattas med minst minimiskattesatsen. För att utgöra en regel om nationell tilläggsskatt ska regelverket vara likvärdigt med och administreras på ett sätt som är förenligt med 1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen, i den ursprungliga lydelsen, eller 2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Ett regelverk ska inte behandlas som en regel om nationell tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger förmåner för att kompensera för regelverket. Huvudregel för tilläggsskatt 4 § Med huvudregel för tilläggsskatt avses en stats regelverk som innebär att moderenheter i en koncern beräknar och betalar sin andel av en tilläggsskatt för lågbeskattade koncernenheter i koncernen. För att utgöra en huvudregel för tilläggsskatt ska regelverket vara likvärdigt med och administreras på ett sätt som är förenligt med 1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523, i den ursprungliga lydelsen, eller 2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Ett regelverk ska inte behandlas som en huvudregel för tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger förmåner för att kompensera för regelverket. Kompletteringsregel för tilläggsskatt 5 § Med kompletteringsregel för tilläggsskatt avses en stats regelverk som innebär att staten tar ut sin andel av kompletterande tilläggsskatt för en koncern. För att utgöra en kompletteringsregel för tilläggsskatt ska regelverket vara likvärdigt med och administreras på ett sätt som är förenligt med 1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523, i den ursprungliga lydelsen, eller 2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Ett regelverk ska inte behandlas som en kompletteringsregel för tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger förmåner för att kompensera för regelverket. Godkända regelverk för tilläggsskatt 5 a § En stats regler ska anses uppfylla villkoren i 3-5 §§ endast om regelverket är godkänt av OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS. Lag (2024:1248). Koncern och enheter Enheter och offentliga organ 6 § Med enhet avses en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion som upprättar särskilda räkenskaper. Vid tillämpningen av denna lag ska inte offentliga organ anses vara enheter. Med offentliga organ avses staten Sverige, Sveriges riksdag, Sveriges regering, svenska regioner, svenska kommuner och till någon av dessa hörande organ, verk och integrerade delar. Med offentliga organ avses även utländska motsvarigheter. Koncern 7 § Med koncern avses 1. enheter som är förenade genom ägande eller kontroll på så sätt att dessa enheters tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden ingår i moderföretagets koncernredovisning eller är undantagna från moderföretagets koncernredovisning endast på grund av enhetens ringa storlek eller väsentlighet eller på grund av att enheten innehas för försäljning, eller 2. en enhet som har ett eller flera fasta driftställen förutsatt att enheten inte är en del av en annan koncern i enlighet med vad som anges i 1. Koncernenhet 8 § Med koncernenhet avses 1. en enhet som ingår i en koncern, eller 2. ett fast driftställe till en huvudenhet som ingår i en koncern. Svensk koncernenhet 9 § Med svensk koncernenhet avses en koncernenhet som hör hemma i Sverige enligt bestämmelserna i 1 kap. 11-16 §§. Moderenhet 10 § Med moderenhet avses 1. ett moderföretag som inte är en undantagen enhet, 2. en mellanliggande moderenhet, eller 3. en delägd moderenhet. Moderföretag 11 § Med moderföretag avses 1. en enhet som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över en annan enhet och som i sin tur inte direkt eller indirekt ägs av en annan enhet som har ett bestämmande inflytande över den, eller 2. huvudenheten i en sådan koncern som avses i 7 § 2. En sådan myndighetsenhet som avses i 32 § andra stycket anses dock inte vara ett moderföretag även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda. Lag (2024:1248). Mellanliggande moderenhet 12 § Med mellanliggande moderenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern och som inte är ett moderföretag, en delägd moderenhet, ett fast driftställe, en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet. Lag (2024:1248). Delägd moderenhet 13 § Med delägd moderenhet avses en koncernenhet 1. där mer än 20 procent av ägarintresset i koncernenhetens vinst innehas direkt eller indirekt av en eller flera personer som inte är koncernenheter i koncernen, 2. som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i en annan koncernenhet i koncernen, och 3. som inte är ett moderföretag, ett fast driftställe, en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet. Lag (2024:1248). Ägande och kontroll Bestämmande inflytande 14 § Med bestämmande inflytande avses ett ägarintresse som innebär att innehavaren 1. är skyldig att post-för-post konsolidera en enhets tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller 2. skulle ha varit skyldig att konsolidera en enhets tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden post- för-post om innehavaren hade upprättat en koncernredovisning. En huvudenhet anses ha bestämmande inflytande över sitt fasta driftställe. En sådan myndighetsenhet som avses i 32 § andra stycket anses inte ha bestämmande inflytande över en annan enhet. Lag (2024:1248). Ägarintresse 15 § Med ägarintresse avses en sådan rätt till en andel i en enhets eller ett fast driftställes vinst, eget kapital eller reserver som har sin grund i ägande eller vad som motsvarar ägande. Ägarenhet 16 § Med ägarenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern. Portföljinnehav 17 § Med portföljinnehav avses en koncerns ägarintresse i en enhet om koncernen vid den tidpunkt då vinst delas ut eller andelar avyttras har rätt till mindre än tio procent av vinsten, kapitalet, reserverna eller rösterna. Redovisning, resultat och skatt Redovisat resultat 18 § Med redovisat resultat avses koncernenhetens redovisade resultat justerat i enlighet med de redovisningsprinciper som moderföretaget tillämpar eller ska tillämpa vid upprättande av sin koncernredovisning, dock utan eliminering av koncerninterna transaktioner. Om det inte skäligen kan krävas att det redovisade resultatet bestäms enligt första stycket, ska resultatet i stället beräknas enligt en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, dock utan eliminering av koncerninterna transaktioner, om 1. enheten upprättar sina räkenskaper enligt dessa alternativa principer, och 2. uppgifterna i redovisningen är tillförlitliga. Resultatet enligt andra stycket ska justeras om tillämpningen av en redovisningsprincip eller redovisningsstandard på en intäktspost, kostnadspost eller transaktion leder till permanenta skillnader i förhållande till resultatet enligt första stycket som överstiger en miljon euro. Vid tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Koncernredovisning 19 § Med koncernredovisning avses 1. en enhets redovisning som upprättats enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard och i vilken tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden hos enheten och eventuella enheter som den har ett bestämmande inflytande över redovisas som en enda ekonomisk enhet, 2. den redovisning som en enhet i en koncern som avses i 7 § 2 upprättar enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, 3. räkenskaper som upprättats av ett moderföretag, men inte enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, och som senare har justerats för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen, eller 4. om moderföretaget inte upprättar räkenskaper enligt 1, 2 eller 3, de räkenskaper som skulle ha upprättats om moderföretaget var skyldigt att göra det enligt

1. a)en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller
2. b)en annan redovisningsstandard under förutsättning att räkenskaperna har justerats för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen. Allmänt erkänd redovisningsstandard 20 § Med allmänt erkänd redovisningsstandard avses följande redovisningsstandarder: - International Financial Reporting Standards (IFRS) som antagits av International Accounting Standards Board, - IFRS som antagits av unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, eller - de allmänt erkända redovisningsprinciperna i Australien, Brasilien, Kanada, medlemsstaterna i Europeiska unionen, staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Hongkong (Kina), Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Republiken Korea, Ryssland, Singapore, Schweiz, Förenade kungariket och Amerikas förenta stater. Godkänd redovisningsstandard 21 § Med godkänd redovisningsstandard avses allmänt erkända redovisningsprinciper som är tillåtna av ett godkänt redovisningsorgan i den stat där enheten hör hemma. Ett godkänt redovisningsorgan är det organ i en stat som har rättslig behörighet att föreskriva, fastställa eller godta redovisningsstandarder. Räkenskapsår 22 § Med räkenskapsår avses den redovisningsperiod för vilken moderföretaget i en koncern upprättar sin koncernredovisning. Om moderföretaget inte upprättar en koncernredovisning avses med räkenskapsår i stället kalenderår. Bokfört nettovärde av materiella tillgångar 23 § Med bokfört nettovärde av materiella tillgångar avses genomsnittet av de materiella tillgångarnas värde i årsredovisningen vid räkenskapsårets ingång och utgång efter att hänsyn tagits till ackumulerade avskrivningar, värdeminskningar och nedskrivningar. Värdet beträffande tilläggsskatt 23 a § Med värdet beträffande tilläggsskatt avses det värde som tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader tas upp till vid beräkning av det justerade resultatet. Lag (2025:1461). Beskattningsår 24 § Med beskattningsår avses det år som motsvarar moderföretagets räkenskapsår. Minimiskattesats 25 § Med minimiskattesats avses en skattesats om 15 procent. System för beskattning av kontrollerade utländska företag 26 § Med system för beskattning av kontrollerade utländska företag avses skatteregler, med undantag för en huvudregel som avses i 4 §, som innebär att den som direkt eller indirekt äger andelar i en utländsk enhet eller ett fast driftställes huvudenhet är skattskyldig för sin andel av eller hela den utländska koncernenhetens inkomst, oavsett om den delas ut eller inte. Kvalificerat imputationsbelopp 27 § Med kvalificerat imputationsbelopp avses medräknad skatt som är betald av eller påförd en koncernenhet och som kan återbetalas till eller avräknas hos den som faktiskt har rätt till utdelning från enheten, om sådan återbetalning eller avräkning medges 1. i en annan stat än den som påförde den medräknade skatten, 2. den mottagare som faktiskt har rätt till utdelningen och utdelningen beskattas minst med minimiskattesatsen enligt den nationella lagstiftningen i den stat där den medräknade skatten påfördes, 3. en fysisk person som faktiskt har rätt till utdelningen och som har hemvist i den stat där den medräknade skatten påfördes och utdelningen beskattas minst med den allmänt gällande inkomstskattesatsen, eller 4. en myndighetsenhet, ett offentligt organ, en internationell organisation, en ideell organisation, en pensionsenhet, en investeringsenhet som inte ingår i koncernen, eller till ett livförsäkringsbolag i den mån utdelningen erhålls i samband med inhemsk pensionsenhetsverksamhet och beskattas på liknande sätt som en utdelning som erhålls av en pensionsenhet. I fråga om en ideell organisation, en pensionsenhet, en investeringsenhet och ett livförsäkringsbolag gäller första stycket 4 bara om den stat som påfört de medräknade skatterna är den stat där - den ideella organisationen eller pensionsenheten inrättats och förvaltas, - investeringsenheten bildats och regleras, eller - livförsäkringsbolaget hör hemma. I fråga om medräknad skatt som är betald av eller påförd ett fast driftställe avses sådan utdelning som huvudenheten lämnat. Icke kvalificerat imputationsbelopp 28 § Med icke kvalificerat imputationsbelopp avses skatt som inte uppfyller kriterierna i 27 § och som betalas av eller påförs en koncernenhet och som 1. återbetalas vid utdelningstillfället till den som har rätt till utdelningen från koncernenheten, 2. avräknas hos den som har rätt till utdelningen mot skatt på annan inkomst än utdelningen, eller 3. återbetalas till det utdelande bolaget vid utdelning till dess ägare. Kvalificerat skattetillgodohavande 29 § Med kvalificerat skattetillgodohavande avses 1. ett anspråk på återbetalning (skattetillgodohavande) som är utformat på ett sådant sätt att det ska betalas kontant eller på något motsvarande sätt till en koncernenhet inom fyra år från den dag då koncernenheten har rätt att erhålla betalningen enligt lagstiftningen i den stat som beviljar detta, eller 2. om skattetillgodohavandet delvis återbetalas, den del av skattetillgodohavandet som ska betalas kontant eller på något motsvarande sätt till en koncernenhet inom fyra år från den dag då koncernenheten har rätt att erhålla detta belopp. Ett kvalificerat skattetillgodohavande ska inte omfatta något skattebelopp som kan avräknas eller återbetalas på grundval av ett imputationsbelopp enligt 27 eller 28 §. Marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande 29 a § Med marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande avses ett tillgodohavande 1. som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande, 2. som ger innehavaren en rätt att minska sin kostnad avseende medräknade skatter i den stat som beviljar tillgodohavandet, 3. som uppfyller kriteriet om överlåtbarhet i 29 b §, och 4. vars överlåtbarhet uppfyller kriteriet om marknadsmässighet i 29 c §. Lag (2024:1248). 29 b § För en koncernenhet för vilken ett skattetillgodohavande har beviljats är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt om tillgodohavandet kan överlåtas till någon som inte är närstående enligt 29 e § under det räkenskapsår då tillgodohavandet uppkommer (uppkomståret) eller inom 15 månader från uppkomstårets utgång. För ett företag som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt om tillgodohavandet kan överlåtas vidare till någon som inte är närstående enligt 29 e § under det räkenskapsår då det förvärvades. Rätten att överlåta tillgodohavandet vidare får inte vara mer begränsad än vad som gällde för det företag för vilket tillgodohavandet beviljades. Lag (2024:1248). 29 c § För en koncernenhet för vilken ett skattetillgodohavande har beviljats är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt om tillgodohavandet överlåts till någon som inte är närstående enligt 29 e § inom 15 månader från uppkomstårets utgång för ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset enligt 29 d §. Kriteriet är uppfyllt även om tillgodohavandet inte har överlåtits eller har överlåtits till en närstående part, om liknande tillgodohavanden är föremål för handel mellan oberoende parter inom 15 månader från uppkomstårets utgång för ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset enligt 29 d §. För ett företag som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt om tillgodohavandet har förvärvats från en part som inte är närstående enligt 29 e § för ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset enligt 29 d §. Lag (2024:1248). 29 d § Det lägsta marknadsmässiga priset motsvarar 80 procent av nuvärdet av den skatteminskning enligt 29 a § 2 som ännu inte har utnyttjats. Nuvärdet ska beräknas med hänsyn till 1. räntan på ett skuldinstrument utgivet av den stat som beviljat skattetillgodohavandet, med samma löptid upp till fem år och utgivet under det år tillgodohavandet överläts eller, om tillgodohavandet inte har överlåtits, under uppkomståret, och 2. det maximala belopp som skatten kan minskas med varje år enligt villkoren för tillgodohavandet. Lag (2024:1248). 29 e § Vid tillämpningen av 29 b och 29 c §§ ska bedömningen av om två företag är närstående göras i enlighet med artikel 5.8 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet. Lag (2024:1248). Icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande 29 f § Med icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande avses ett skattetillgodohavande som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande och som - om det innehas av det företag för vilket det beviljades, uppfyller kriteriet om överlåtbarhet i 29 b § och inte är ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande enligt 29 a §, eller - om det innehas av ett företag som har förvärvat tillgodohavandet, inte är ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande enligt 29 a §. Lag (2024:1248). Övrigt skattetillgodohavande 30 § Med övrigt skattetillgodohavande avses ett anspråk på återbetalning som inte omfattas av 29, 29 a eller 29 f §. Lag (2024:1248). Godkänt utdelningsskattessystem 31 § Med godkänt utdelningsskattesystem avses ett bolagsskattesystem som 1. leder till skatt på vinst bara när sådan vinst delas ut eller anses vara utdelad till aktieägarna, eller när företaget har vissa andra kostnader än rörelsekostnader, 2. innebär att skatt tas ut utifrån en skattesats som är lika med eller högre än minimiskattesatsen, och 3. var i kraft senast den 1 juli 2021. Särskilda subjekt Myndighetsenhet 32 § Med myndighetsenhet avses en enhet 1. som helt och hållet ägs av ett offentligt organ, 2. som inte bedriver handel eller näringsverksamhet och som har som huvudsakligt ändamål att fullgöra offentliga förvaltningsuppgifter, 3. som är redovisningsskyldig inför det offentliga organet för sitt övergripande resultat och som årligen rapporterar in uppgifter till detta, 4. vars nettoinkomster, om dessa fördelas, endast tillgodogörs det offentliga organet utan att någon del av nettoinkomsterna fördelas till förmån för någon privatperson, och 5. vars tillgångar tillfaller det offentliga organet vid upplösning. Med myndighetsenhet avses också en enhet som uppfyller kriterierna i första stycket men som i stället för det ändamål som anges i första stycket 2 har som huvudsakligt ändamål att förvalta eller investera det offentliga organets tillgångar genom att göra och inneha investeringar, förvalta tillgångar och bedriva därmed sammanhängande investeringsverksamhet till förmån för det offentliga organets tillgångar. Lag (2024:1248). Internationell organisation 33 § Med internationell organisation avses en mellanstatlig eller överstatlig organisation 1. som har bildats enligt en överenskommelse mellan huvudsakligen stater, 2. som har ett gällande värdlandsavtal eller annan överenskommelse om immunitet och privilegier med den stat där organisationen är etablerad, och 3. vars inkomster enligt lag eller organisationens styrande dokument inte gynnar privatpersoner. Med internationell organisation avses även en institution eller ett organ som ägs helt av en internationell organisation enligt första stycket. Ideell organisation 34 § Med ideell organisation avses en enhet som uppfyller samtliga följande kriterier: 1. den har etablerats och är verksam i den stat där den har hemvist och
3. a)dess ändamål avser uteslutande religion, välgörenhet, vetenskap, konst, kultur, idrott, utbildning eller liknande ändamål, eller
4. b)den är en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jord- eller trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd, 2. dess inkomster är i väsentlig mån befriade från inkomstskatt i den stat där den har hemvist, 3. den har inte några ägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen i enhetens intäkter eller tillgångar, 4. dess intäkter eller tillgångar får inte delas ut eller användas till förmån för privatpersoner eller enheter vars ändamål inte avser välgörenhet, annat än
5. a)som en följd av att enheten fullföljer de ändamål som anges i 1,
6. b)som skälig ersättning för utförda tjänster eller användning av egendom eller kapital, eller
7. c)som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som enheten har förvärvat, 5. dess tillgångar tillfaller eller återförs till en annan ideell organisation eller till ett offentligt organ i staten där enheten har hemvist vid dess upphörande, likvidation eller upplösning, och 6. den bedriver inte handel eller annan verksamhet som inte har direkt samband med de ändamål för vilka den etablerades. Pensionsenhet 35 § Med pensionsenhet avses en pensionsfond eller en investeringsenhet för pensioner. Pensionsfond 36 § Med pensionsfond avses en enhet som är etablerad i en stat och vars verksamhet i staten uteslutande eller så gott som uteslutande består i att administrera eller tillhandahålla pensionsförmåner och kompletterande förmåner till enskilda i den staten. Som ytterligare förutsättning gäller 1. att enheten är reglerad som en sådan i den staten, eller 2. att förmånerna är tryggade och finansieras av en samling av tillgångar som förvaltas för att säkerställa att förmånerna fullgörs om den som lämnat pensionsutfästelsen blir insolvent. Investeringsenhet för pensioner 37 § Med investeringsenhet för pensioner avses en enhet som är etablerad för och som uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver verksamhet för att 1. investera medel till förmån för en pensionsfond, eller 2. stödja verksamhet som bedrivs av en pensionsfond i samma koncern. Investeringsenhet 38 § Med investeringsenhet avses en investeringsfond eller ett fastighetsinvesteringsföretag. Med investeringsenhet avses också en enhet som till minst 95 procent ägs av en eller flera investeringsfonder eller fastighetsinvesteringsföretag och som uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver verksamhet som består i att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för ägaren. Ett indirekt ägarförhållande jämställs med ett direkt ägande om samtliga enheter i ägarkedjan är investeringsfonder eller fastighetsinvesteringsföretag. Med investeringsenhet avses vidare en enhet vars värde till minst 85 procent ägs av investeringsfonder eller fastighetsinvesteringsföretag. Detta gäller dock bara om dess inkomst uteslutande eller så gott som uteslutande består av sådana utdelningar och andra värdeöverföringar eller vinster och förluster som enligt 3 kap. 9 eller 10 § inte ingår i det justerade resultatet. Investeringsfond 39 § Med investeringsfond avses en enhet eller en annan juridisk konstruktion 1. som är utformad för gemensam förvaltning av ett antal från varandra fristående investerares tillgångar, 2. som investerar i enlighet med en fastställd investeringspolicy, 3. som gör det möjligt för investerare att minska transaktions-, forsknings- och analyskostnader eller sprida risker kollektivt, 4. som huvudsakligen är utformad för att generera avkastning eller vinst på investeringar, eller att skydda mot en särskild eller allmän händelse eller effekt, 5. vars investerare har rätt till avkastning från fondens tillgångar eller intäkter från dessa tillgångar, på grundval av deras respektive bidrag, 6. som omfattas av ett regelverk för investeringsverksamhet, inbegripet relevanta bestämmelser om penningtvätt och investerarskydd, i den stat där den är etablerad eller förvaltas, eller vars ledning omfattas av ett sådant regelverk, och 7. som förvaltas av yrkesverksamma förvaltare för investerarnas räkning. Fastighetsinvesteringsföretag 40 § Med fastighetsinvesteringsföretag avses en enhet - som har ett stort antal delägare, - som huvudsakligen innehar fast egendom, och - vars inkomst endast beskattas i ett led, antingen i enheten eller hos delägarna, senast ett år efter räkenskapsårets utgång. Försäkringsinvesteringsenhet 41 § Med försäkringsinvesteringsenhet avses en enhet som 1. har etablerats med anledning av skyldigheter enligt ett försäkrings- eller livränteavtal, 2. uteslutande ägs av en eller flera enheter inom samma koncern, vilka är föremål för lagstiftning avseende försäkringsföretag i den stat där försäkringsinvesteringsenheten hör hemma, och 3. i övrigt uppfyller villkoren för att utgöra antingen en investeringsfond enligt 39 § eller ett fastighetsinvesteringsföretag enligt 40 §. Hybridenhet 41 a § Med hybridenhet avses en enhet som 1. är skattskyldig för inkomstskatt i den stat där den hör hemma till den del dess delägare är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den stat där vardera delägaren hör hemma enligt lagstiftningen där, eller 2. hör hemma i en stat utan bolagsskattesystem, till den del dess delägare är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den stat där vardera delägaren hör hemma enligt lagstiftningen där och enheten inte är en skattetransparent enhet enligt 7 kap. 3 § andra stycket. Lag (2025:1461). Förfarande Tilläggsskatterapport 42 § Med tilläggsskatterapport avses en sådan tilläggsskatterapport som ska lämnas enligt 33 d kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Rapporterande enhet 43 § Med rapporterande enhet avses en enhet som lämnar tilläggsskatterapport. Övrigt Lågbeskattad koncernenhet 44 § Med lågbeskattad koncernenhet avses 1. en koncernenhet som hör hemma i en lågskattestat, eller 2. en koncernenhet som är statslös och har ett positivt justerat resultat och en effektiv skattesats som är lägre än minimiskattesatsen. En koncernenhet anses alltid vara lågbeskattad om tillkommande tilläggsskatt har fördelats till koncernenheten enligt 3 kap. 40 och 41 §§ eller 4 kap. 19 §. Lågskattestat 45 § Med lågskattestat avses, i fråga om en koncern, en stat där koncernen har 1. en justerad vinst, och 2. en effektiv skattesats som är lägre än minimiskattesatsen. Stat 46 § Med stat avses även jurisdiktion. Modellreglerna 47 § Med modellreglerna avses the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two) antagna av OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS den 14 december 2021. Statslös koncernenhet 48 § Med statslös koncernenhet avses en koncernenhet som inte hör hemma i en stat enligt 1 kap. 13-15 §§. 3 kap. Beräkning av tilläggsskattebeloppet 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - beräkning av det justerade resultatet (2-22 §§ ), - beräkning av justerad skattekostnad (23-36 §§ ), och - beräkning av tilläggsskattebelopp (37-42 §§ ). Lag (2024:1248). Beräkning av det justerade resultatet Huvudprinciper för beräkning 2 § En koncernenhets justerade resultat är det resultat som enheten har eller skulle ha redovisat enligt räkenskaper som upprättats med ledning av de redovisningsprinciper som tillämpas i dess moderföretags koncernredovisning enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard - utan hänsyn till elimineringar för koncerninterna transaktioner, och - med justeringar enligt 8-22 §§. I 4, 5 och 7 kap. finns ytterligare bestämmelser som kan påverka det justerade resultatet. I 7 kap. 50 § finns en bestämmelse om de värden som resultatberäkningen ska baseras på för förvärvade enheter. Moderföretagets koncernredovisning är inte upprättad enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard 3 § Om koncernredovisningen för en koncernenhets moderföretag inte är upprättad enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard gäller följande. Koncernenhetens resultat enligt 2 § ska bestämmas på grundval av de redovisningsprinciper som moderföretaget har tillämpat i sina räkenskaper enligt 2 kap. 19 § 3. Om detta resultat har påverkats av skillnaderna mellan de tillämpade redovisningsprinciperna och en allmänt erkänd redovisningsstandard, ska det justeras så att skillnaderna inte leder till någon betydande snedvridning av konkurrensen. Moderföretaget upprättar inte någon koncernredovisning 4 § Om en koncernenhets moderföretag inte har upprättat någon koncernredovisning enligt 2 kap. 19 § 1-3 gäller följande. Koncernenhetens resultat enligt 2 § ska bestämmas på grundval av redovisningsprinciperna i en allmänt erkänd redovisningsstandard. Resultatet får även bestämmas enligt redovisningsprinciperna i en godkänd redovisningsstandard. Om detta resultat har påverkats av skillnaderna mellan de tillämpade redovisningsprinciperna och en allmänt erkänd redovisningsstandard, ska det justeras så att skillnaderna inte leder till någon betydande snedvridning av konkurrensen. Alternativregel för beräkningen 5 § Beräkningen av det justerade resultatet enligt 2 § får i stället för vad som sägs i den paragrafen utgå från en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, om 1. det inte skäligen kan krävas att resultatet bestäms med ledning av moderföretagets redovisningsprinciper, 2. enheten upprättar sina räkenskaper enligt dessa alternativa principer, och 3. uppgifterna i redovisningen är tillförlitliga. Om en tillämpning av en sådan redovisningsstandard som avses i första stycket på en intäktspost, kostnadspost eller annan transaktion leder till en permanent avvikelse i resultatet i förhållande till ett resultat, beräknat enligt 2 §, och denna avvikelse överstiger en miljon euro, ska resultatet justeras. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i andra stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Särskild regel för beräkningen av nationell tilläggsskatt 6 § Vid bestämmandet av svensk nationell tilläggsskatt gäller att beräkningen av det justerade resultatet för svenska koncernenheter i en koncern ska utgå från en nationell redovisningsstandard, i stället för vad som framgår av 2-5 §§. Lag (2024:1248). 6 a § Med en nationell redovisningsstandard avses en allmänt erkänd redovisningsstandard eller godkänd redovisningsstandard. Detta förutsätter dock 1. att redovisningsstandarden är tillåten enligt lag eller godkänd av ett godkänt redovisningsorgan i Sverige, 2. att det följer av lag att alla koncernenheter ska upprätta redovisning eller att deras redovisning ska vara föremål för extern revision, och 3. att alla svenska koncernenheter i koncernen använder samma redovisningsstandard och har samma räkenskapsår som det räkenskapsår som gäller för moderföretagets koncernredovisning. Lag (2024:1248). 6 b § Om beräkningen enligt 6 § utgår från en godkänd redovisningsstandard ska resultatet justeras för att förhindra en betydande snedvridning av konkurrensen enligt 7 §. Lag (2024:1248). Betydande snedvridning av konkurrensen 7 § En betydande snedvridning av konkurrensen anses uppstå om tillämpningen av en särskild princip eller ett särskilt förfarande enligt en godkänd redovisningsstandard för koncernen som helhet leder till skillnader som uppgår till mer än 75 miljoner euro under ett räkenskapsår vid en jämförelse med tillämpning av motsvarande princip eller förfarande enligt IFRS som antagits av International Accounting Standards Board, eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Nettoskattekostnad 8 § Resultatet ska justeras så att det inte påverkas av nettoskattekostnaderna. Med nettoskattekostnaderna avses nettoposten av 1. aktuella och uppskjutna medräknade skatter som har kostnadsförts, inklusive medräknade skatter avseende inkomster som är undantagna vid beräkningen av det justerade resultatet, 2. uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till en förlust under året, 3. tilläggsskatt, och 4. icke kvalificerat imputationsbelopp. Undantagna utdelningar 9 § Utdelning eller annan värdeöverföring som har tagits emot eller anteciperats och som har sin grund i ägarintressen ska inte tas med i det justerade resultatet. Detta gäller dock inte om 1. de andelar som ägarintresset avser är ett portföljinnehav, och 2. koncernenheten som tar emot utdelningen i ekonomisk mening har ägt andelarna mindre än ett år vid dagen för utdelningen eller värdeöverföringen. En utdelning eller värdeöverföring är inte heller undantagen om den lämnas av en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet och omfattas av ett val enligt 7 kap. 36 §. Lag (2024:1248). Utdelning på vissa finansiella instrument 9 a § Om ett finansiellt instrument i redovisningen delas upp på en del eget kapital och en del skuld ska mottagen utdelning som är hänförlig till den del som redovisas som skuld inte behandlas som utdelning eller annan värdeöverföring enligt 9 §. Om ett finansiellt instrument som utfärdats av en koncernenhet och som innehas av en annan koncernenhet i samma koncern behandlas som skuld i redovisningen hos en av dessa och som eget kapital hos den andra, ska utfärdarens klassificering gälla vid tillämpningen av 9 §. Lag (2024:1248). Undantagen vinst eller förlust avseende ägarintressen 10 § Vinster och förluster som ingår i enhetens resultat ska inte tas med i det justerade resultatet, om 1. de beror på ändringar i det verkliga värdet på ett ägarintresse som inte är ett portföljinnehav, 2. de avser ett ägarintresse som redovisas enligt kapitalandelsmetoden, eller 3. de avser vinst eller förlust vid avyttring av ett ägarintresse som inte utgör ett portföljinnehav. Omvärdering av materiella anläggningstillgångar 11 § Resultatet ska justeras med ett belopp som motsvarar en redovisad värdeförändring, ökad eller minskad med tillhörande uppskjuten skatt hänförlig till räkenskapsåret, som beror på tillämpningen av en redovisningsprincip avseende materiella anläggningstillgångar som innebär att 1. tillgångarna omvärderas löpande i redovisningen till verkligt värde, 2. värdeförändringen redovisas mot eget kapital, och 3. vinster och förluster därefter inte påverkar resultaträkningen. Justering till följd av omorganisering 12 § Resultatet ska justeras med belopp som avser vinst eller förlust som ska undantas enligt bestämmelserna om omorganisering i 7 kap. 59-61 §§. Undantagna vinster ska minska det justerade resultatet och undantagna förluster ska öka det justerade resultatet. Asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta 13 § Resultatet ska justeras för vinst eller förlust i utländsk valuta för en koncernenhet vars funktionella valuta och beskattningsvaluta skiljer sig åt. Justering ska göras om vinsten eller förlusten 1. ingår i koncernenhetens beskattningsbara vinst eller förlust och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den funktionella valutan och beskattningsvalutan, 2. ingår i koncernenhetens redovisade resultat och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den funktionella valutan och beskattningsvalutan, 3. ingår i koncernenhetens redovisade resultat och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och koncernenhetens funktionella valuta, eller 4. kan hänföras till fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och beskattningsvalutan, oavsett om vinsten eller förlusten i den tredje utländska valutan ingår i den beskattningsbara inkomsten eller inte. Den funktionella valutan är den valuta som används för att fastställa enhetens redovisade resultat. Beskattningsvalutan är den valuta som används för att fastställa koncernenhetens skattepliktiga inkomst när medräknade skatter beräknas. En tredje utländsk valuta är en valuta som varken är enhetens funktionella valuta eller beskattningsvaluta. Mutor och böter 14 § Följande kostnader ska inte räknas med i resultatet: 1. kostnader som hänför sig till betalningar som enligt reglerna i den stat där koncernenheten eller moderföretaget hör hemma är olagliga, däribland mutor och olagliga provisioner, och 2. böter och sanktionsavgifter, om ett bötes- eller sanktionsbelopp som belastat resultatet för räkenskapsåret uppgår till eller överstiger 50 000 euro eller vad som motsvarar 50 000 euro i koncernenhetens funktionella valuta. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket 2 ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Fel under tidigare räkenskapsår och byte av redovisningsprinciper 15 § Om fel som avser tidigare års resultat och som avser en intäkt eller kostnad som skulle ha ingått i det justerade resultatet har korrigerats genom en justering direkt mot eget kapital, ska det justerade resultatet ökas eller minskas med ett belopp motsvarande den del av korrigeringsbeloppet som inte redovisats i resultaträkningen. Detta gäller dock inte om en sådan korrigering av tidigare fel resulterat i en väsentlig minskning av en sådan skuld avseende medräknade skatter som avses i 4 kap. 20 § andra stycket. Första stycket gäller också i fråga om en korrigeringspost som uppstått till följd av byte av redovisningsprinciper eller redovisningspolicy, om den har redovisats direkt mot eget kapital och avser en intäkt eller kostnad som ska ingå i det justerade resultatet. Pensionskostnader 16 § Resultatet ska justeras för skillnaden mellan den redovisade pensionskostnaden och det belopp som tillförts en pensionsenhet för räkenskapsåret. Detta gäller dock bara för pension som tryggas genom överföring till en pensionsenhet. Justering av koncerninterna transaktioner 17 § Resultatet ska justeras enligt följande: 1. Transaktioner mellan koncernenheter som är hemmahörande i olika stater som inte redovisats till samma belopp i de båda koncernenheternas räkenskaper eller som inte är i enlighet med marknadsmässiga villkor ska justeras så att de uppgår till samma belopp och är i enlighet med sådana villkor. 2. En förlust vid försäljning eller annan överföring av en tillgång mellan två koncernenheter i samma stat som inte redovisats enligt marknadsmässiga villkor ska justeras till det belopp som följer av sådana villkor, om förlusten ska ingå i beräkningen av det justerade resultatet. Med marknadsmässiga villkor avses sådana villkor som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende företag för motsvarande transaktion under jämförbara omständigheter. Kvalificerade skattetillgodohavanden 18 § Ett kvalificerat skattetillgodohavande ska tas upp som intäkt för det år då det har beviljats. Om det kvalificerade skattetillgodohavandet har beviljats i samband med en koncernenhets förvärv eller tillverkning av en tillgång, får enheten välja att i stället fördela intäkten på tillgångens nyttjandeperiod eller minska värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. Detta gäller dock bara om enheten har behandlat tillgodohavandet på samma sätt i sin redovisning. En koncernenhet som har beviljats ett kvalificerat skattetillgodohavande och överlåter det ska behandla överlåtelsen enligt 18 b §. En koncernenhet som förvärvar ett kvalificerat skattetillgodohavande ska behandla det enligt 18 c §. Lag (2024:1248). Marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden 18 a § En koncernenhet som har beviljats ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande ska ta upp detta som intäkt för det år då det har beviljats. Om det marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavandet har beviljats i samband med en koncernenhets förvärv eller tillverkning av en tillgång, får enheten välja att i stället fördela intäkten på tillgångens nyttjandeperiod eller minska värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. Detta gäller dock bara om enheten har hanterat skattetillgodohavandet på motsvarande sätt i redovisningen. Till den del skattetillgodohavandet inte längre kan göras gällande, ska det dras av som kostnad eller föranleda en höjning av värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. Lag (2024:1248). 18 b § Om en koncernenhet som har beviljats ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande överlåter detta inom 15 månader från uppkomstårets utgång, ska försäljningspriset tas upp som intäkt för uppkomståret i stället för vad som anges i 18 a § andra stycket. Om en överlåtelse som avses i första stycket sker senare än 15 månader från uppkomstårets utgång, ska skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet och försäljningspriset dras av som kostnad för överlåtelseåret. Om koncernenheten har utnyttjat möjligheten att fördela en intäkt på tillgångens nyttjandeperiod, ska skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet och försäljningspriset dras av som kostnad under tillgångens återstående nyttjandeperiod. Lag (2024:1248). 18 c § En koncernenhet som förvärvar ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande och utnyttjar detta för att minska medräknade skatter, ska ta upp en intäkt för det år som skatteminskningen erhålls. Intäkten ska uppgå till skillnaden mellan skatteminskningen och anskaffningsvärdet av den del av tillgodohavandet som utnyttjas. Om förvärvaren överlåter skattetillgodohavandet vidare, ska en vinst tas upp som intäkt och en förlust dras av som kostnad för överlåtelseåret. Vinsten eller förlusten ska beräknas som försäljningspriset - minskat med anskaffningsvärdet för tillgodohavandet, - ökat med de skatteminskningar som har erhållits, och - minskat med samtliga belopp som har tagits upp enligt första stycket. Om skattetillgodohavandet inte längre kan göras gällande, ska ett belopp dras av som kostnad. Beloppet ska motsvara anskaffningsvärdet för skattetillgodohavandet - ökat med samtliga belopp som har tagits upp enligt första stycket, och - minskat med de skatteminskningar som har erhållits. Lag (2024:1248). Icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och övriga skattetillgodohavanden 18 d § Icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och övriga skattetillgodohavanden ska inte tas upp som intäkt. Lag (2024:1248). Koncerninterna finansieringsarrangemang 19 § Resultatet ska ökas med kostnader som är hänförliga till finansieringsarrangemang genom vilka en eller flera koncernenheter ger tillgodohavanden till, eller på annat sätt gör investeringar i, en eller flera andra koncernenheter (koncerninternt finansieringsarrangemang) om 1. koncernenheten som har skulden eller som investeringen görs i hör hemma i en lågskattestat eller i en stat som skulle ha varit en lågskattestat om kostnaden inte hade belastat koncernenheten, 2. det koncerninterna finansieringsarrangemanget rimligen kan förväntas öka koncernhetens kostnader under den tid finansieringsarrangemanget löper utan att detta leder till en motsvarande ökning av den beskattningsbara inkomsten för den koncernenhet som ger krediten eller gör investeringen, och 3. den koncernenhet som ger krediten eller gör investeringen hör hemma i en stat som inte är en lågskattestat eller som inte skulle ha varit en lågskattestat om den koncernenheten inte hade haft de intäkter som är hänförliga till krediten eller investeringen. Denna paragraf ska inte tillämpas om 22 § ska tillämpas. Försäkringsföretag 20 § Vid beräkning av det justerade resultatet för ett försäkringsföretag gäller följande: 1. Om försäkringsföretaget har redovisat en sådan skattekostnad som avses i 25 § 3 ska avdrag göras för motsvarande belopp som har redovisats som en intäkt och som avser sådan skatt. 2. Eventuell avkastning på försäkringstagarnas kapital som inte återspeglas i försäkringsföretagets redovisning av vinst eller förlust ska tas med, i den mån motsvarande förändring av skulden till försäkringstagarna återspeglas i dess redovisning av vinst eller förlust. 3. En förändring av försäkringsföretagets skuld till försäkringstagare som motsvaras av en utdelning eller annan värdeöverföring ska inte tas med till den del den inte tas med vid en tillämpning av 9 §. Detsamma gäller för vinster och förluster som vid tillämpningen av 10 § inte tas med. Lag (2024:1248). 21 § Vid beräkning av det justerade resultatet för ömsesidiga livförsäkringsbolag och livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska avdrag göras för belopp som överförs till en konsolideringsfond. Belopp som tas i anspråk från konsolideringsfonden för att täcka en förlust ska läggas till. Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål 22 § En koncernenhet som emitterat ett instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska minska det justerade resultatet med belopp som inte dragits av som en kostnad i det redovisade resultatet men som - redovisats som en minskning av eget kapital för koncernenheten och - beror på genomförda eller kommande betalningar som utgör ränta, utdelning eller liknande. En koncernenhet som är innehavare av ett instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska öka det justerade resultatet med belopp som inte tagits upp som en intäkt i det redovisade resultatet men som - redovisats som en ökning av eget kapital för koncernenheten och - beror på genomförda eller kommande betalningar som utgör ränta, utdelning eller liknande. Med instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål avses ett instrument som - emitterats i enlighet med tillsyns- eller regleringskrav för den finansiella sektorn, - kan omvandlas till eget kapital eller skrivas ned under vissa särskilt angivna omständigheter, och - utformats för att kvittas mot förlust i händelse av finanskris. Beräkning av justerad skattekostnad Beräkning av den justerade skattekostnaden 23 § Den justerade skattekostnaden är summan av de redovisade kostnaderna avseende medräknade aktuella skatter efter justeringar för 1. nettobeloppet för tillägg och minskningar enligt 28- 29 a §§, 2. det uppskjutna skattejusteringsbeloppet enligt 30-34 d §§, och 3. nettoförändringen av skatter som redovisas direkt mot eget kapital till den del de hänför sig till intäkter eller kostnader som ingår i det justerade resultatet och som beskattas enligt lokala skatteregler. Beräkningen av den justerade skattekostnaden ska utgå från den redovisning som används vid beräkning av det justerade resultatet enligt 2-7 §§. Vid beräkningen ska justering bara göras en gång även om flera bestämmelser skulle kunna gälla för samma skattebelopp. I 27-27 o §§ finns bestämmelser om fördelning av medräknade skatter till en annan koncernenhet än den som har tagit upp skatterna i sin redovisning. I 27 § finns också bestämmelser om behandlingen av kostnaden för medräknade skatter om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som justerad vinst för en huvudenhet enligt 7 kap. 24 §. Lag (2025:1461). 24 § Vid beräkning av den justerade skattekostnaden ska följande skatter räknas med (medräknade skatter): 1. skatt som redovisas i enhetens räkenskaper och som avser koncernenhetens intäkter eller vinst eller dess andel av intäkter eller vinst i en koncernenhet som den har ett ägarintresse i, 2. skatt som tas ut enligt ett godkänt utdelningsskattesystem, 3. skatt som påförs i stället för allmänt tillämplig bolagsskatt, och 4. skatt som tas ut på balanserade vinstmedel och annat eget kapital, däribland skatter som tas ut på en kombination av intäkter och eget kapital. 25 § Vid beräkning av den justerade skattekostnaden ska följande skatter inte räknas med: 1. tilläggsskatt, 2. icke kvalificerade imputationsbelopp, och 3. skatt som betalas av ett försäkringsföretag och som avser avkastning på försäkringstagares kapital. 26 § Skatter som avser vinst eller förlust och hänför sig till avyttring av fast egendom ska, om valmöjligheten i 4 kap. 9 § utnyttjas, inte räknas med i den justerade skattekostnaden för det år som valet görs. Fördelning av medräknade skatter från en koncernenhet till en annan koncernenhet i samma koncern 27 § Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till en annan koncernenhet i samma koncern i följande fall. Fördelning ska ske till 1. ett fast driftställe, om skattekostnaden är hänförlig till det justerade resultatet för det fasta driftstället, 2. en ägarenhet till en skattetransparent enhet, om det redovisade resultatet för den skattetransparenta enheten ska fördelas till ägarenheten enligt 7 kap. 8 § 1 och skattekostnaden har redovisats i den skattetransparenta enhetens räkenskaper, 3. ett kontrollerat utländskt företag, om skattekostnaden är hänförlig till detta företags inkomst och har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag, 4. en hybridenhet eller omvänd hybridenhet, om skattekostnaden är hänförlig till den enhetens justerade vinst, och 5. en koncernenhet som lämnat utdelning, om skattekostnaden är hänförlig till utdelning under räkenskapsåret från denna koncernenhet. I 27 a § finns bestämmelser om fördelningen enligt första stycket 2. I 27 b-27 o §§ finns bestämmelser om fördelningen enligt första stycket 1 och 3-5. Om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som justerad vinst för huvudenheten i enlighet med 7 kap. 24 §, ska kostnaden för medräknade skatter som uppkommer i den stat där det fasta driftstället hör hemma och som har samband med sådan vinst behandlas som en skattekostnad för huvudenheten. Detta gäller dock endast till den del beloppet inte överstiger vinsten multiplicerad med den högsta bolagsskattesatsen för inkomst i den stat där huvudenheten hör hemma. Vid beräkning av nationell tilläggsskatt ska skattekostnad som avser utländsk skatt och som fördelas till en svensk koncernenhet enligt första stycket 1, 3, 4 eller 5 inte beaktas. Lag (2025:1461). 27 a § Om skattekostnad fördelas till en skattetransparent enhet enligt 27 § första stycket 3 till följd av att enheten är ett kontrollerat utländskt företag, ska den fördelade skattekostnaden också fördelas enligt 27 § första stycket 2. Detta gäller dock bara om ägarenheten till den skattetransparenta enheten ägs av den koncernenhet vars skatt fördelas till enheten enligt 27 § första stycket 3. Lag (2025:1461). 27 b § Fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 1 och 3-5 ska ske med ett belopp som motsvarar koncernenhetens skatt enligt lokala skatteregler i den stat där denna hör hemma på inkomsten från den andra koncernenheten, minskat med sådan utländsk skatt på inkomsten som avräknas. Lag (2025:1461). 27 c § Vid fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 3 och 4 ska skattekostnad som avser passiva intäkter fördelas med ett belopp som motsvarar det lägsta beloppet av medräknade skatter på passiva intäkter och ett belopp som utgörs av procentsatsen för tilläggsskatt för lågskattestaten multiplicerad med de passiva intäkterna. Vid beräkningen av procentsatsen för tilläggsskatt ska ägarenhetens medräknade skatter på de passiva intäkterna inte beaktas. Överskjutande medräknade skatter på passiva intäkter ska hänföras till ägarenheten. Med passiva intäkter avses i första stycket intäkter som 1. ingår i den justerade vinsten för en koncernenhet och beskattas hos ägarenheten enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag eller på grund av ägarintresse i en hybridenhet eller omvänd hybridenhet, och 2. utgör - utdelning eller motsvarande, - ränta eller motsvarande, - hyra, - royalty, - annan avtalsenlig ersättning som sker över tid (annuitetsbelopp), eller - nettovinst vid försäljning av egendom som ger upphov till sådana intäkter. Lag (2025:1461). 27 d § Vid fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 3 ska bestämmelserna i 27 e-27 h §§ tillämpas om 1. de medräknade skatterna har tagits ut enligt ett sådant system för beskattning av kontrollerade utländska företag som avses i 2 kap. 26 §, och 2. skatten för kontrollerade utländska företag enligt detta system beräknas gemensamt för samtliga sådana företag. Lag (2025:1461). 27 e § Kostnaden för medräknade skatter enligt 27 d § ska fördelas till varje kontrollerat utländskt företag med ett belopp som motsvarar kostnaden multiplicerad med kvoten av företagets fördelningsbelopp och fördelningsbeloppen för samtliga kontrollerade utländska företag. Ett kontrollerat utländskt företags fördelningsbelopp är ägarenhetens andel av företagets inkomst multiplicerad med skillnaden mellan skattesatsen enligt ett sådant system som avses i 27 d § och den effektiva skattesatsen. Lag (2025:1461). 27 f § Med effektiv skattesats i 27 e § avses den effektiva skattesatsen i en stat med följande avvikelser: - Skatt som har betalats enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag ska inte räknas med. - Sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § ska räknas med. Om det i en stat finns flera effektiva skattesatser för koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, är den effektiva skattesatsen i första stycket den skattesats som beräknas för det kontrollerade utländska företaget. Vid beräkningen ska sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § räknas med. Lag (2025:1461). 27 g § Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag till följd av att enheten omfattas av förenklingsregeln i 8 kap. 3-5 §§, ska den effektiva skattesatsen utgöras av den skattesats som framgår av 8 kap. 4 §. Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag till följd av förenklingsregeln i 8 kap. 18 §, ska den effektiva skattesatsen beräknas på följande sätt. Summan av skatt som enligt en regel om nationell tilläggsskatt beaktas vid beräkning av effektiv skattesats och nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § ska divideras med det justerade resultatet enligt en regel om nationell tilläggsskatt. Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag av andra skäl än de som anges i första och andra styckena, ska den effektiva skattesatsen motsvara kvoten av koncernenheternas skattekostnad och vinst eller förlust före inkomstskatt enligt koncernens kvalificerade finansiella rapport. Om det i en stat finns flera effektiva skattesatser för koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, är den effektiva skattesatsen i andra stycket den skattesats som beräknas för det kontrollerade utländska företaget. Vid beräkningen ska sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § räknas med. Lag (2025:1461). 27 h § För ett kontrollerat utländskt företag som inte är en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska den effektiva skattesatsen motsvara den skattesats som beräknats enligt 27 f eller 27 g § för de koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i samma stat som företaget, och vilkas andel utgör den största andelen av den inkomst för ägarenheten som omfattas av ett sådant system som avses i 27 d §. Om koncernen inte beräknar en effektiv skattesats för koncernenheter och enheter i den stat där det kontrollerade utländska företaget hör hemma, ska den effektiva skattesatsen motsvara kvoten av den sammanlagda redovisade inkomstskatten och den sammanlagda redovisade vinsten före inkomstskatt för samtliga sådana enheter som hör hemma i den aktuella staten och som omfattas av ett sådant system som avses i 27 d §. Lag (2025:1461). 27 i § Om utländsk skatt enligt lokala regler avräknas genom att hela den utländska skatten läggs samman och avräknas mot en moder- eller huvudenhets lokala skatt på inkomst som härrör från källa i en annan stat ska kostnaden för medräknade skatter som avser fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter och omvända hybridenheter samt utdelning i moder- eller huvudenhetens räkenskaper fördelas enligt bestämmelserna i 27 j-27 l §§. Om flera lokala skatter tas ut på olika beskattningsunderlag ska fördelningen göras för varje sådan lokal skatt för sig. Om utländsk skatt enligt lokala regler avräknas separat inom olika inkomstkategorier mot en moder- eller huvudenhets lokala skatt ska fördelningen enligt 27 j-27 l §§ göras för varje sådan kategori för sig. Inkomst som härrör från källa i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma ska då hänföras till den kategori dit utländsk skatt på sådan inkomst hör. Lag (2025:1461). 27 j § Kostnaden för medräknade skatter ska fördelas från moder- eller huvudenheten till dess fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter och omvända hybridenheter samt enheter som lämnat utdelning. Det belopp som ska fördelas till varje fast driftställe och enhet ska motsvaras av beloppet av medräknade skatter att fördela multiplicerat med kvoten av varje enhets fördelningsbelopp och summan av samtliga fördelningsbelopp. Lag (2025:1461). 27 k § Med medräknade skatter att fördela enligt 27 j § avses en moder- eller huvudenhets totala aktuella skattekostnad enligt lokala regler minskat med 1. ett belopp som motsvarar lokal skatt på inkomst som inte härrör från källa i en annan stat, 2. skatt som ska fördelas enligt 27 d-27 h §§, och 3. ett belopp som motsvarar lokal skatt som avser andra inkomstkategorier än den kategori som fördelningen av skatten avser, om fördelning ska ske på det sätt som anges i 27 i § andra stycket. Om skattesatsen för en moder- eller huvudenhet är progressiv ska beloppet i första stycket 1 beräknas genom att inkomsten hänförs till de tillämpliga skattesatserna i proportion till den lokala inkomstens andel av hela inkomsten. Med inkomst som härrör från källa i en annan stat enligt 27 i § första stycket avses 1. inkomst som enligt lokala regler om avräkning av utländsk skatt härrör från källa i en annan stat, 2. annan inkomst, om inkomsten ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet som hör hemma i en annan stat, och 3. annan inkomst som härrör från källa i en annan stat. Lag (2025:1461). 27 l § Fördelningsbeloppet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet beräknas genom att moder- eller huvudenhetens inkomst från varje fast driftställe och enhet multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll. Fördelningsbeloppet för en moder- eller huvudenhet beräknas genom att annan inkomst som härrör från källa i en annan stat än inkomst från fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter, omvända hybridenheter eller enheter som lämnat utdelning multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll. Om olika skattesatser gäller för inkomsterna, ska summan av inkomsterna i varje inkomstslag multipliceras med tillämplig skattesats och minskas med avräkningsbar utländsk skatt för varje inkomstslag. Fördelningsbeloppet för en enhet som lämnar utdelning beräknas genom att lämnad utdelning multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moderenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll. Lag (2025:1461). 27 m § Kostnaden för medräknade skatter som avser uppskjuten skatt i en koncernenhets räkenskaper och som är hänförlig till inkomst för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska fördelas enligt 27 n-27 o §§. Första stycket gäller inte kostnaden för medräknade skatter som har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag enligt vilket skatten för kontrollerade utländska företag beräknas gemensamt för samtliga sådana företag. Sådana medräknade skatter ska enbart fördelas enligt 27 d-27 h §§. Lag (2025:1461). 27 n § Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till inkomst som inte ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet respektive en omvänd hybridenhet ska kostnaden fördelas till respektive koncernenhet med ett belopp som motsvarar den uppskjutna skattekostnaden minskat med utländsk skatt som omfattas av rätt till avräkning. Om kostnaden för uppskjuten skatt som avses i första stycket har beräknats utifrån en högre skattesats än minimiskattesatsen, ska den i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen. Lag (2025:1461). 27 o § Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till inkomst som ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska kostnaden fördelas till respektive koncernenhet med ett belopp som motsvarar räkenskapsårets förändring av uppskjutna skatteskulder och skattefordringar minskat med utländsk skatt som omfattas av rätt till avräkning. Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till ett kontrollerat utländskt företags, en hybridenhets eller en omvänd hybridenhets inkomst som ingår i det justerade resultatet för denna koncernenhet och som avser passiva intäkter ska kostnaden, i stället för vad som anges i första stycket, fördelas enligt följande. Om fördelningen av skattekostnaden inte begränsas vid tillämpning av 27 c §, ska kostnaden fördelas med hela beloppet. Om fördelningen av skattekostnaden begränsas vid tillämpning av 27 c §, ska den del av kostnaden som inte ska fördelas anses utgöras av i första hand uppskjuten skatt och i andra hand aktuell skatt. Om kostnaden för uppskjuten skatt som avses i första och andra styckena har beräknats utifrån en högre skattesats än minimiskattesatsen, ska den i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen. Lag (2025:1461). Justeringar av aktuell skatt 28 § Skattekostnaden ska ökas med medräknade skatter enligt följande: 1. skatt som redovisats som en kostnad som påverkar resultatet före skatt, 2. skatt som avser uppskjutna skattefordringar som hanteras enligt 4 kap. 14 § första stycket, 3. belopp som avser betalning under räkenskapsåret av skatt som tidigare år inte räknats med som en skattekostnad för att skattesituationen då var osäker, och 4. belopp som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett kvalificerat skattetillgodohavande eller ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande om beloppet har minskat den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna. Lag (2024:1248). 29 § Skattekostnaden ska minskas med 1. aktuell skattekostnad som avser intäkter om intäkterna inte ingår i beräkningen av det justerade resultatet, 2. skattekostnad som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett övrigt skattetillgodohavande om kostnaden inte har minskat den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna, 3. skatt som har återbetalats till eller tillgodoräknats en koncernenhet, om skatten inte har behandlats som en justering av skattekostnaderna i räkenskaperna, 4. aktuell skattekostnad som är hänförlig till en osäker skattesituation, och 5. aktuell skattekostnad som inte förväntas bli betald inom tre år från räkenskapsårets utgång. Första stycket 3 ska inte tillämpas på kvalificerade skattetillgodohavanden, marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden. Lag (2024:1248). 29 a § För en koncernenhet för vilken ett icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande har beviljats ska skattekostnaden minskas med ett belopp som motsvarar den skatteminskning som enheten får med stöd av tillgodohavandet. Om tillgodohavandet överlåts ska ersättningen för tillgodohavandet minska skattekostnaden. För en koncernenhet som har förvärvat ett icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande ska skattekostnaden minskas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet vid förvärvet och anskaffningsvärdet. Detta gäller om inte annat framgår av tredje stycket. För ett visst år ska minskningen göras med så stor del av beloppet som årets utnyttjade tillgodohavande utgör av det återstående tillgodohavandet vid förvärvet. Om förvärvaren överlåter skattetillgodohavandet vidare ska en vinst på tillgodohavandet minska skattekostnaden och en förlust dras av som kostnad. Lag (2024:1248). Justeringar avseende uppskjuten skatt 30 § Det uppskjutna skattejusteringsbeloppet uppgår till den nettopost i räkenskaperna som visar räkenskapsårets förändring av uppskjutna skatteskulder och skattefordringar med justeringar enligt 31-34 d §§. Detta gäller under förutsättning att den skattesats som använts vid beräkningen i räkenskaperna är lika med eller lägre än minimiskattesatsen. Om den nationella skattesats som använts vid beräkningen är högre än minimiskattesatsen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen. Lag (2024:1248). 30 a § Om värdet beträffande tilläggsskatt för en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad skiljer sig från det värde samma post har enligt räkenskaperna, ska uppskjuten skatt beräknas utifrån värdet beträffande tilläggsskatt i stället för värdet enligt räkenskaperna. Första stycket gäller inte om den redovisningsstandard som används för beräkning av det justerade resultatet inte tillåter att uppskjuten skatt redovisas för en viss transaktion. Detta gäller dock inte när uppskjuten skatt uppkommer på grund av en bestämmelse i denna lag. Lag (2025:1461). 31 § Om en uppskjuten skattefordran avseende årets förlust inte alls har redovisats i räkenskaperna för att kriterierna för redovisning av fordran inte är uppfyllda, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet minskas med ett belopp som motsvarar den minskning som skulle ha skett om den uppskjutna skattefordran hade redovisats. 32 § Om en uppskjuten skattefordran i räkenskaperna har beräknats utifrån en skattesats som understiger minimiskattesatsen, får den i stället beaktas till det värde som den skulle ha haft om den hade beräknats med ledning av minimiskattesatsen. Som förutsättning för detta gäller att 1. den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust, och 2. omräkningen görs för det år som förlusten uppkommer. Om en uppskjuten skattefordran ökas enligt första stycket ska en motsvarande minskning göras av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet. 33 § Följande ska läggas till vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet: 1. belopp som enligt 34 § första stycket 2-4 inte har räknats med vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet för tidigare räkenskapsår men som har betalats under det aktuella räkenskapsåret, och 2. belopp som har minskat den justerade skattekostnaden enligt 35 § första stycket för ett tidigare räkenskapsår, om beloppet har betalats under det aktuella räkenskapsåret. Lag (2024:1248). 34 § Följande ska inte räknas med vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet: 1. skattekostnad som är hänförlig till poster som inte ingår i beräkningen av det justerade resultatet, 2. skattekostnad som är osäker, 3. skattekostnad som avser utdelning från en koncernenhet, 4. skattekostnad som avser en uppskjuten skatteskuld om skatteskulden omfattas av ett val enligt 4 kap. 17 §, 5. effekter som uppstår när värdet i redovisningen på en uppskjuten skattefordran justeras eller när principer för att ta upp en sådan fordran i redovisningen ändras, 6. skattekostnad som uppstår till följd av att den nationella skattesatsen ändras, och 7. effekter som uppstår till följd av att skattereduktion beviljas eller att ett reduktionsbelopp utnyttjas. 34 a § För en moderenhet eller huvudenhet som enligt nationella skatteregler är skattskyldig för inkomst i ett kontrollerat utländskt företag, ett fast driftställe, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska en fiktiv uppskjuten skattefordran beräknas, om 1. enhetens inhemska förlust för det aktuella beskattningsåret eller tidigare beskattningsår helt eller delvis ska kvittas mot den utländska inkomsten, 2. utländsk skatt får avräknas mot enhetens skatt på den utländska inkomsten först efter kvittning enligt 1, 3. utländsk skatt inte får avräknas senare år, och 4. den inhemska förlust som helt eller delvis har kvittats enligt 1 ett tidigare år beaktas vid omklassificering av inhemsk inkomst till utländsk. Skattefordran ska uppgå till den inhemska förlusten som kvittas enligt första stycket 1 multiplicerad med det lägsta av den nationella skattesatsen och minimiskattesatsen. Om den nationella skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, ska den fiktiva uppskjutna skattefordran räknas om genom att beloppet enligt andra stycket multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen. Lag (2025:1461). 34 b § Den fiktiva uppskjutna skattefordran ska minska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år fordran uppkommer enligt 34 a §. Om fordran har räknats om enligt 34 a § tredje stycket sista meningen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet justeras i enlighet med omräkningen. Fordran ska öka det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år en sådan omklassificering som anges i 34 a § första stycket 4 sker och utländsk skatt därför avräknas. Ökningen ska uppgå till ett belopp som motsvarar fordran, dock högst det belopp som avräknats till följd av omklassificeringen. Lag (2024:1248). 34 c § För en moderenhet eller huvudenhet som enligt nationella skatteregler är skattskyldig för inkomst i ett kontrollerat utländskt företag, ett fast driftställe, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska en särskild uppskjuten skattefordran beräknas, om 1. enhetens inhemska förlust för det aktuella beskattningsåret eller tidigare beskattningsår helt eller delvis ska kvittas mot den utländska inkomsten, 2. utländsk skatt får avräknas mot enhetens skatt på den utländska inkomsten först efter kvittning enligt 1, och 3. belopp som inte avräknats ett tidigare år får avräknas senare år mot skatt på den inhemska inkomst som ingår i beräkningen av enhetens justerade resultat. Den särskilda uppskjutna skattefordran ska uppgå till det lägsta av 1. det högsta tillåtna avräkningsbeloppet som enligt nationella regler får beaktas ett senare år, och 2. enhetens inhemska förlust för beskattningsåret eller tidigare beskattningsår enligt nationella regler, multiplicerad med den nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, ska den särskilda uppskjutna skattefordran räknas om genom att beloppet enligt andra stycket multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen. Lag (2025:1461). 34 d § Den särskilda uppskjutna skattefordran ska minska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år fordran uppkommer enligt 34 c §. Om fordran har räknats om enligt 34 c § tredje stycket sista meningen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet justeras i enlighet med omräkningen. Fordran ska öka det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år avräkning av utländsk skatt sker på det sätt som anges i 34 c § första stycket 3. Ökningen ska uppgå till ett belopp som motsvarar fordran, dock högst det belopp med vilket avräkning har medgetts. Lag (2024:1248). Tidsgräns för uppskjutna skatteskulder 35 § Om en uppskjuten skatteskuld som påverkat koncernenhetens justerade skattekostnad inte återförs, betalas eller regleras på annat sätt senast vid utgången av det femte räkenskapsåret från det att den först redovisades i räkenskaperna, ska de justerade skattekostnaderna för det året då skulden först redovisades minskas med ett belopp som motsvarar den del av skulden som kvarstår. Effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 37 och 38 §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska fördelas enligt 40 och 41 §§. I 4 kap. 17 § finns en bestämmelse om att en uppskjuten skatteskuld inte behöver beaktas. Lag (2024:1248). 36 § Bestämmelsen i 35 § första stycket gäller inte om den uppskjutna skatteskulden avser 1. värdeminskningsavdrag avseende materiella tillgångar, 2. kostnader för licenser eller liknande tillgångar som gäller i förhållande till en offentlig förvaltning och ger rätt att använda fast egendom eller nyttja en naturresurs, om nyttjandet medför betydande investeringar i materiella tillgångar, 3. kostnader för forskning och utveckling, 4. kostnader för avveckling och sanering, 5. orealiserade nettovinster vid redovisning till verkligt värde, 6. orealiserade nettovinster som beror på fluktuationer i utländsk valuta, 7. försäkringsreserver och förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtal, 8. vinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar i samma stat som koncernenheten hör hemma i, om vinsterna återinvesteras i materiella anläggningstillgångar i samma stat, eller 9. ytterligare belopp som lagts till i redovisningen som en följd av en förändring av redovisningsprinciperna för de poster som avses i 1-8. För en leasegivare gäller att om ett leasingavtal avseende materiella tillgångar behandlas som en fordran i moderföretagets koncernredovisning men som en materiell tillgång vid leasegivarens inkomstbeskattning, ska en uppskjuten skatteskuld som är hänförlig till värdeminskningsavdrag avseende tillgången omfattas av första stycket 1. Lag (2025:1461). Beräkning av tilläggsskattebelopp Beräkningen av den effektiva skattesatsen 37 § Den effektiva skattesatsen är kvoten av de sammanlagda justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat och det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i den staten. Om de sammanlagda justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat uppgår till ett negativt belopp, ska ett överskjutande skattebelopp bestämmas. Detta gäller under förutsättning att underskottet som ger upphov till den negativa skattekostnaden inte kvittas mot tidigare års överskott vid inkomstbeskattningen. Det överskjutande skattebeloppet ska bestämmas till samma belopp som den sammanlagda justerade skattekostnaden uppgår till. Vid beräkningen av den effektiva skattesatsen ska den sammanlagda justerade skattekostnaden för koncernenheterna i staten ökas med ett positivt belopp motsvarande det överskjutande skattebeloppet. Justerat resultat och justerad skattekostnad som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet ska inte räknas med. Särskilda regler för beräkning av effektiv skattesats för sådana enheter finns i 7 kap. 28 och 29 §§. Lag (2024:1248). 37 a § Ett överskjutande skattebelopp enligt 37 § eller 4 kap. 19 a § ska, under varje efterföljande räkenskapsår då det uppkommer ett positivt justerat resultat i den stat för vilken ett överskjutande skattebelopp har bestämts och då den justerade skattekostnaden för staten uppgår till ett positivt belopp, minska den sammanlagda justerade skattekostnaden för koncernenheterna i den staten, dock lägst till noll. Lag (2024:1248). 37 b § Om en, flera eller samtliga koncernenheter som hör hemma i den stat för vilken ett överskjutande skattebelopp har bestämts upphör att vara en del av koncernen, ska överskjutande skattebelopp kvarstå hos den koncern som koncernenheterna tillhörde under den tid då det överskjutande skattebeloppet bestämdes. Lag (2024:1248). 37 c § När ett överskjutande skattebelopp bestäms ska beloppet registreras i en förteckning över överskjutande skattebelopp. När ett överskjutande skattebelopp minskar den justerade skattekostnaden enligt 37 a § ska det överskjutande skattebeloppet i förteckningen minskas med samma belopp. Lag (2024:1248). Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat 38 § Om den effektiva skattesatsen är lägre än minimiskattesatsen ska en procentsats för tilläggsskatt beräknas. Med procentsats för tilläggsskatt avses minimiskattesatsen minskad med koncernens effektiva skattesats för räkenskapsåret i den aktuella staten. Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat är lika med enheternas sammantagna överskjutande vinst multiplicerad med procentsatsen för tilläggsskatt för staten. Med överskjutande vinst avses det sammanlagda justerade resultatet för enheterna i en stat minskat med ett substansbelopp beräknat enligt 5 kap. 2-11 §§. Tilläggsskattebelopp som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet ska inte räknas med. Särskilda regler för beräkning av tilläggsskattebelopp för investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter finns i 7 kap. 30 och 30 a §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska läggas till tilläggsskattebeloppet för det aktuella räkenskapsåret. Nationell tilläggsskatt ska dras ifrån eller läggas till enligt förutsättningarna i 39 §. Lag (2024:1248). 39 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en utländsk stat ska minskas med belopp avseende den nationella tilläggsskatt som ska betalas i den stat där enheterna hör hemma. Till den del nationell tilläggsskatt inte har betalats inom fyra år efter utgången av det räkenskapsår då den skulle ha betalats ska den läggas till tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i den staten i form av ett tillkommande tilläggsskattebelopp. Lag (2024:1248). Tilläggsskattebeloppet för en koncernenhet 40 § Tilläggsskattebeloppet enligt 38 § ska fördelas mellan koncernenheterna i staten utifrån hur stor andel enhetens justerade vinst är av den justerade vinsten för samtliga koncernenheter som har justerad vinst och hör hemma i den staten. Ingen del av tilläggsskattebeloppet ska fördelas till koncernenheter som har justerad förlust. Om tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat endast består av tillkommande tilläggsskattebelopp och det inte finns någon justerad vinst i staten under räkenskapsåret, ska tilläggsskatten fördelas mellan koncernenheterna i staten enligt första stycket utifrån deras justerade vinst under de räkenskapsår som omräkningen avser. 41 § Om tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas enligt 40 § andra stycket till koncernenheter i en stat där koncernenheterna inte har någon justerad vinst, gäller följande vid beräkningen enligt 6 kap. 4-7 §§ av en moderenhets andel av det tillkommande tilläggsskattebeloppet. Varje koncernenhet ska då anses ha en justerad vinst som motsvarar det tillkommande tilläggsskattebelopp som fördelats till den koncernenheten dividerat med minimiskattesatsen. Statslösa koncernenheter 42 § För statslösa koncernenheter ska såväl den effektiva skattesatsen som tilläggsskattebeloppet beräknas enhet för enhet. 4 kap. Val, tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall och justering av skattekostnad 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - val som påverkar det justerade resultatet (2-12 k §§ ), - val som påverkar den justerade skattekostnaden (13-17 §§ ), - tillkommande tilläggsskattebelopp när det sammanlagda justerade resultatet i en stat är en förlust (18-19 a §§ ), - justering av skattekostnad i efterhand (20-24 §§ ), och - uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder och överförda tillgångar vid övergången till systemet (25-28 b §§). Lag (2024:1248). Val som påverkar det justerade resultatet Beräkning av det justerade resultatet vid aktiebaserad ersättning 2 § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att, i fråga om aktiebaserad ersättning, i stället för den redovisade kostnaden beräkna resultatet med ledning av den kostnad som behandlas som avdragsgill vid enhetens inkomstbeskattning. Då gäller bestämmelserna i 3-5 §§. Ett val enligt första stycket gäller för samtliga koncernenheter i samma stat under det räkenskapsår som valet avser och de efterföljande räkenskapsår som omfattas av valet. Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. 3 § Om instrument som är hänförliga till aktiebaserad ersättning förfaller utan att utnyttjas, ska vid beräkningen av det justerade resultatet hela den kostnad som för tidigare räkenskapsår har minskat det justerade resultatet tas upp för det räkenskapsår då möjligheten att utnyttja instrumentet förföll. 4 § Om en del av kostnaden för den aktiebaserade ersättningen har redovisats före det räkenskapsår då ett val enligt 2 § görs, ska resultatet korrigeras för det år då valet görs. Vid beräkningen av det justerade resultatet ska resultatet justeras med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan summan av de belopp som har dragits av vid beräkningen av det justerade resultatet för tidigare år och summan av de belopp som skulle ha dragits av, om valet enligt 2 § hade gjorts för de tidigare räkenskapsåren. 5 § Om ett val enligt 2 § återkallas gäller följande. Vid beräkningen av det justerade resultatet för det räkenskapsår som återkallelsen avser ska en intäkt tas upp. Intäkten ska uppgå till summan av de belopp som för tidigare räkenskapsår har dragits av från det justerade resultatet minskad med summan av de redovisade kostnaderna. Detta gäller endast för positiva belopp och för belopp som avser ersättning som inte realiserats eller betalats ut före det räkenskapsår då valet återkallas. Tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde 6 § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten, avseende tillgångar och skulder som tas upp till verkligt värde i redovisningen, välja att i stället lägga realiserade vinster och förluster till grund för beräkningen. I så fall ska undantag göras för vinst eller förlust som beror på att redovisningen sker till verkligt värde. Vid avyttring eller återbetalning ska realiserade vinster och förluster ligga till grund för beräkningen. Om valet enligt första stycket görs för samma räkenskapsår som tillgången förvärvas eller skulden uppkommer, ska anskaffningsvärdet ligga till grund för beräkningen av det justerade resultatet. Om valet görs för ett senare år än det år då tillgången förvärvades eller skulden uppkom, ska i stället det bokförda värdet den första dagen på det räkenskapsår som valet avser ligga till grund för beräkningen. 7 § Ett val enligt 6 § gäller för samtliga koncernenheter i samma stat och för samtliga tillgångar som redovisas till verkligt värde. Den rapporterande enheten kan dock välja att begränsa valet till att endast gälla materiella tillgångar eller sådana tillgångar och skulder som innehas av investeringsenheter. Valet gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. 8 § Om valet återkallas ska ett belopp tas med vid beräkningen av det justerade resultatet. Detta belopp ska uppgå till skillnaden mellan 1. tillgångens eller skuldens verkliga värde den första dagen på det räkenskapsår som återkallelsen avser, och 2. det värde som legat till grund för beräkningen av det justerade resultatet. Vinst eller förlust vid avyttring av fast egendom 9 § Vid beräkningen av det justerade resultatet får den rapporterande enheten välja att behandla vinst eller förlust vid avyttring av fast egendom på det sätt som framgår av 10 §, om 1. den fasta egendomen finns i samma stat som den avyttrande koncernenheten hör hemma i, 2. förvärvaren inte ingår i samma koncern som den avyttrande koncernenheten, och 3. den enhet som utnyttjar vinsten eller förlusten för avräkning hör hemma i samma stat som den koncernenhet som avyttrat fastigheten med vinst. Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som valet avser. 10 § Sådan vinst som avses i 9 § ska avräknas mot koncernenhetens eller en annan koncernenhets förlust vid en sådan avyttring som avses i 9 § under räkenskapsåret eller de fyra år som föregår detta (femårsperioden). Vinsten ska först avräknas mot förlust som uppstått under femårsperiodens första räkenskapsår. Återstående vinst ska avräknas mot förluster senare år under femårsperioden. Om det återstår vinst efter att den avräknats mot förluster enligt första stycket ska vinsten fördelas jämnt över femårsperioden. Vinsten ska hänföras till de koncernenheter som hör hemma i samma stat som den avyttrande koncernenheten och som gjort sådana vinster som avses i 9 §. Den återstående vinsten ska fördelas proportionellt med hänsyn till koncernenhetens vinst i förhållande till motsvarande vinster för alla koncernenheter i staten. Om det under något räkenskapsår inte finns någon koncernenhet som har gjort en sådan vinst som avses i 9 §, ska det återstående beloppet för det året fördelas lika mellan koncernenheterna i staten. 11 § Ett val enligt 9 § medför att justerat resultat, effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp enligt 3 kap. ska räknas om för samtliga koncernenheter och räkenskapsår som berörs av valet. Den tilläggsskatt som tillkommer ska enligt 3 kap. 38 § läggas till tilläggsskattebeloppet för det år som valet enligt 9 § avser. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§. I 3 kap. 26 § finns en bestämmelse som avser skatter hänförliga till vinster eller förluster när 9 § tillämpas. Transaktioner mellan koncernenheter som ingår i en grupp för skattekonsolidering 12 § Vid beräkningen av det justerade resultatet får den rapporterande enheten välja att eliminera koncerninterna intäkter, kostnader, vinster och förluster om koncernenheterna 1. hör hemma i samma stat, och 2. ingår i en grupp för konsolidering av skatt. För det år då valet görs eller återkallas ska justeringar göras så att poster inte beaktas mer än en gång och inte heller utelämnas helt. Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. Nettoinvestering i utlandsverksamhet 12 a § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att inte ta med vinster och förluster som återspeglas i koncernenhetens redovisade resultat och som är hänförliga till valutakursförändringar avseende säkringsinstrument, om 1. den aktuella valutakursrisken som har säkrats genom säkringsinstrumentet avser ett ägarintresse som inte är ett portföljinnehav, 2. vinster och förluster hänförliga till säkringsinstrumentet redovisas direkt mot eget kapital i moderföretagets koncernredovisning, och 3. säkringsinstrumentet utgör en effektiv säkring enligt de redovisningsprinciper som tillämpas i moderföretagets koncernredovisning. Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. Lag (2024:1248). Ackordsvinster 12 b § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att inte ta med en ackordsvinst, om ackordet följer av ett konkurs- eller insolvensförfarande som 1. övervakas av en domstol eller motsvarande instans, eller 2. hanteras av en oberoende konkursförvaltare eller motsvarande befattningshavare. Den rapporterande enheten får också välja att inte ta med en ackordsvinst, om 1. ackordet ingår i en ackordsuppgörelse som omfattar minst en borgenär som inte är närstående till gäldenären, och 2. det på grundval av utredning från en oberoende part kan antas att gäldenären skulle ha blivit insolvent inom tolv månader, om uppgörelsen inte hade omfattat borgenärerna som inte är närstående till gäldenären. Lag (2024:1248). 12 c § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten också välja att inte ta med en ackordsvinst i det justerade resultatet, om 1. ackord beviljas i förhållande till en borgenär som inte är närstående till gäldenären, och 2. gäldenärens skulder omedelbart före ackordsuppgörelsen översteg det verkliga värdet av gäldenärens tillgångar. Det belopp som undantas vid beräkningen får högst uppgå till det lägsta av 1. det belopp med vilket gäldenärens skulder översteg det verkliga värdet av dess tillgångar omedelbart före ackordsuppgörelsen, och 2. det belopp av ackordsvinsten som inte är en skattepliktig intäkt vid inkomstbeskattningen i den stat där gäldenären hör hemma. Lag (2024:1248). 12 d § Vid tillämpningen av 12 b och 12 c §§ ska bedömningen av om två företag är närstående göras i enlighet med artikel 5.8 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet. Lag (2024:1248). Undantagna utdelningar och andra värdeöverföringar 12 e § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att ta med sådana utdelningar och andra värdeöverföringar från portföljinnehav som enligt 3 kap. 9 § inte ska tas med. Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. Lag (2024:1248). Undantagen vinst eller förlust avseende ägarintressen 12 f § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att ta med redovisad vinst eller förlust avseende ägarintressen som enligt 3 kap. 10 § inte ska tas med och som inte utgör kvalificerade ägarintressen. Valet innebär att följande poster ska tas med vid beräkningen av det justerade resultatet: 1. redovisade poster avseende vinst eller förlust hänförlig till värdering till verkligt värde eller nedskrivning av ett ägarintresse om ägarenheten beskattas för värdeförändringen eller, om ägarenheten beskattas först vid realisering, ägarenhetens bokförda uppskjutna skatt har påverkats av värdeförändringen, 2. redovisade poster avseende vinst eller förlust hänförlig till ett ägarintresse i en skattetransparent enhet som ägarenheten redovisar enligt kapitalandelsmetoden, och 3. vinst eller förlust hänförlig till avyttring av ett ägarintresse om vinsten är skattepliktig och förlusten avdragsgill vid den nationella inkomstbeskattningen. Lag (2024:1248). 12 g § Ett val enligt 12 f § gäller för samtliga koncernenheter som hör hemma i samma stat och för samtliga sådana ägarintressen som dessa koncernenheter innehar. Valet gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. Om ett ägarintresse har gett upphov till en förlust eller ett kostnadsavdrag som har beaktats vid beräkningen av det justerade resultatet ska dock det ägarintresset fortfarande omfattas av valet, även om valet i övrigt återkallas. Lag (2024:1248). 12 h § Med kvalificerat ägarintresse avses ett ägarintresse i en skattetransparent enhet under förutsättning att - investeringen behandlas som en ägarandel enligt nationell skattelagstiftning och enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard i den stat där den skattetransparenta enheten bedriver verksamhet, - den skattetransparenta enhetens tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden inte tas upp i samma koncernredovisning som ägarenhetens tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden, och - investeringen i ägarintresset rimligen kan förväntas ge en positiv avkastning endast på grund av möjligheten för ägarenheten att tillgodogöra sig skattetillgodohavanden som inte är kvalificerade skattetillgodohavanden. Bedömningen av vilken avkastning som rimligen kan förväntas ska baseras på vad som är känt vid tidpunkten för investeringen. Lag (2024:1248). 12 i § För en ägarenhet som omfattas av ett val enligt 12 f § gäller följande avseende en kvalificerad transparent skatteförmån hänförlig till innehav av ett kvalificerat ägarintresse. Om ägarenheten i sin redovisning har hanterat skatteförmånen som en minskning av enhetens skattekostnad, ska skatteförmånen läggas till vid beräkningen av den justerade skattekostnaden för koncernenheten. Förmånen ska i stället behandlas som en återbetalning av investerat belopp, till den del förmånen tillsammans med utdelning, återbetalning från det kvalificerade ägarintresset eller köpeskilling vid avyttring av ägarintresset sammantaget motsvarar ägarenhetens anskaffningskostnad för det kvalificerade ägarintresset. När anskaffningskostnaden för det kvalificerade ägarintresset anses helt återbetald enligt första stycket, ska ytterligare kvalificerad transparent skatteförmån, utdelning eller återbetalning från det kvalificerade ägarintresset som tillkommer ägarenheten minska den justerade skattekostnaden. Motsvarande gäller för köpeskilling vid avyttring av det kvalificerade ägarintresset. Lag (2024:1248). 12 j § Om koncernenheten i sin redovisning periodiserar den kvalificerade transparenta skatteförmånen proportionerligt över det kvalificerade ägarintressets förväntade innehavstid, ska samma periodisering gälla vid tillämpning av 12 i §. Om koncernenheten inte tillämpar proportionerlig periodisering i sin redovisning kan den rapporterande enheten välja att ändå tillämpa sådan periodisering vid beräkningen av den justerade skattekostnaden för ägarenheten. Ett sådant val måste göras avseende det tidigaste av det första år som ägarenheten innehar det aktuella kvalificerade ägarintresset och det första år som ägarenheten omfattas av denna lag eller av utländsk lagstiftning som är likvärdig med och administreras på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523 i den ursprungliga lydelsen eller, när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Lag (2024:1248). 12 k § Med kvalificerad transparent skatteförmån avses det belopp som motsvarar summan av - skattetillgodohavanden som tillgodoräknas en ägarenhet av ett kvalificerat ägarintresse, och - underskott hänförligt till ett kvalificerat ägarintresse som är skattemässigt avdragsgillt för ägarenheten, multiplicerat med den nominella inkomstskattesats som ägarenheten beskattas med i den stat där den hör hemma. Lag (2024:1248). Val som påverkar den justerade skattekostnaden Alternativregel för uppskjuten skattefordran 13 § Vid beräkning av den effektiva skattesatsen i en stat enligt 3 kap. 37 § får den rapporterande enheten välja att, i stället för att för koncernenheterna i staten beakta uppskjutna skattejusteringsbelopp beräknade enligt 3 kap. 30- 36 §§, ta upp en särskild uppskjuten skattefordran. Detta gäller bara om det sammanlagda justerade resultatet för de koncernenheter som hör hemma i staten är en förlust. Den särskilda uppskjutna skattefordran ska motsvara koncernenheternas sammanlagda justerade förlust multiplicerad med minimiskattesatsen. Ett val enligt första stycket gäller för samtliga koncernenheter i den aktuella staten och får inte göras avseende koncernenheter som hör hemma i en stat som har ett godkänt utdelningsskattesystem som kan vara tillämpligt för någon av de aktuella koncernenheterna. Ett val enligt första stycket får göras endast för det första räkenskapsår som en enhet i den stat som valet gäller ingår i den koncern som omfattas av denna lag eller av utländsk lagstiftning som är likvärdig med och administreras på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523 i den ursprungliga lydelsen eller, när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Lag (2024:1248). 14 § En särskild uppskjuten skattefordran enligt 13 § ska minskas för det räkenskapsår då det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i staten är en vinst. Minskningen ska uppgå till det lägsta av 1. det belopp som motsvarar den justerade vinsten multiplicerad med minimiskattesatsen, och 2. det belopp som skattefordran uppgår till. Återstående skattefordran ska överföras till efterföljande räkenskapsår och läggas samman med motsvarande fordringar under dessa år. 15 § Om den rapporterande enheten återkallar valet enligt 13 § ska den särskilda uppskjutna skattefordran minskas till noll med verkan från den första dagen på det räkenskapsår som återkallelsen avser. 16 § Om valet enligt 13 § avser en delägarbeskattad enhet som är ett moderföretag ska den särskilda uppskjutna skattefordran beräknas med hänsyn till enhetens justerade förlust efter de justeringar som avses i 7 kap. 14 §. Alternativregel för uppskjuten skatt som ska fördelas till en koncernenhet 16 a § En rapporterande enhet kan välja att för moder- och huvudenheter i en stat inte tillämpa 3 kap. 27 m-27 o §§ om fördelning av uppskjuten skatt. Om ett sådant val görs ska den uppskjutna skatten inte ingå i den justerade skattekostnaden för vare sig moder- eller huvudenheten eller någon av de koncernenheter som fördelning annars skulle ha skett till. Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. Lag (2025:1461). Uppskjuten skatteskuld 17 § Den rapporterande enheten får välja att vid beräkningen av den justerade skattekostnaden inte beakta en uppskjuten skatteskuld som inte förväntas bli reglerad inom den tid som anges i 3 kap. 35 § första stycket. Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. Lag (2024:1248). Tillkommande tilläggsskattebelopp när det sammanlagda justerade resultatet i en stat är en förlust 18 § Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska beräknas, om 1. det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i en stat är en förlust, och 2. den justerade skattekostnaden är
8. a)ett negativt belopp, och
9. b)lägre än ett belopp som beräknas genom att den justerade förlusten multipliceras med minimiskattesatsen. Det tillkommande tilläggsskattebeloppet ska uppgå till skillnaden mellan den justerade skattekostnaden och den justerade förlusten multiplicerad med minimiskattesatsen. Lag (2024:1248). 19 § Tillkommande tilläggsskattebelopp enligt 18 § ska fördelas till koncernenheter i staten med justerade skattekostnader som 1. understiger noll, och 2. understiger det justerade resultatet multiplicerat med minimiskattesatsen. Beloppet ska fördelas proportionellt. Det belopp som ska hänföras till respektive enhet beräknas genom att den justerade skattekostnaden för enheten dras av från dess justerade resultat multiplicerat med minimiskattesatsen. En koncernenhet ska vid beräkningen enligt 6 kap. 4-7 §§ anses ha en justerad vinst som motsvarar det tillkommande tilläggsskattebelopp som fördelats på den koncernenheten dividerat med minimiskattesatsen. 19 a § Om ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska beräknas enligt 18 § kan den rapporterande enheten välja att i stället för att tillämpa 18 och 19 §§ beräkna ett överskjutande skattebelopp. Detta gäller under förutsättning att underskottet som ger upphov till den negativa skattekostnaden inte kvittas mot tidigare års överskott vid inkomstbeskattningen. Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. Det överskjutande skattebeloppet ska uppgå till skillnaden mellan den justerade skattekostnaden och den justerade förlusten multiplicerad med minimiskattesatsen. Vad som sägs i 3 kap. 37 a-37 c §§ gäller för ett överskjutande skattebelopp beräknat enligt första och andra styckena. Lag (2024:1248). Justering av skattekostnad i efterhand 20 § Om en koncernenhet justerar kostnaden för medräknade skatter i räkenskaperna för ett tidigare räkenskapsår, ska den justerade skattekostnaden inte ändras för det tidigare året. I stället ska motsvarande belopp påverka den justerade skattekostnaden för det aktuella räkenskapsåret. Om en sådan justering innebär att skattekostnaden minskar ska dock den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet räknas om i enlighet med 3 kap. 37 och 38 §§ för det år justeringen avser (justeringsåret) och de efterföljande år som påverkas. Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska enligt 3 kap. 38 § läggas till tilläggsskattebeloppet för det aktuella räkenskapsåret och ska fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§. 21 § Den rapporterande enheten får välja att låta en oväsentlig minskning av skattekostnaden för medräknade skatter påverka det innevarande räkenskapsåret i stället för justeringsåret. En minskning av skattekostnaden är oväsentlig om minskningarna sammantaget för koncernenheterna i den aktuella staten understiger en miljon euro. Vid tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som valet avser. 22 § Om skattesatsen i en stat sänks så att den understiger minimiskattesatsen och det leder till att den uppskjutna skattekostnaden för en koncernenhet minskar, ska ett belopp som motsvarar förändringen behandlas enligt 20 och 21 §§. 23 § Om en uppskjuten skattekostnad har beräknats enligt en nationell skattesats som är lägre än minimiskattesatsen och den nationella skattesatsen höjs, ska den uppskjutna skattekostnad som följer av en sådan höjning behandlas enligt 20 § för det räkenskapsår då skatten betalas. Justeringen enligt första stycket får inte överstiga ett belopp som motsvarar den uppskjutna skattekostnaden beräknad enligt minimiskattesatsen. 24 § Om mer än en miljon euro av en koncernenhets aktuella skattekostnad, som ingår i de medräknade skatterna, inte har betalats inom tre år från räkenskapsårets utgång, ska justerad skattekostnad, effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp räknas om. Den justerade skattekostnaden ska då minskas med det obetalda beloppet. Vid tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet ska då räknas om i enlighet med 3 kap. 37 och 38 §§ för justeringsåret och de efterföljande år som påverkas. Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska enligt 3 kap. 38 § läggas till tilläggsskattebeloppet för det innevarande räkenskapsåret och ska fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§. Uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder och överförda tillgångar vid övergången till systemet 25 § Vid fastställande av den effektiva skattesatsen för koncernenheter i en stat för ett övergångsår enligt 26 § och för varje därpå följande räkenskapsår ska alla de uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som återspeglas eller redovisas i alla koncernenheters räkenskaper i en stat beaktas för övergångsåret. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska räknas med utifrån den skattesats som är lägst av minimiskattesatsen och den tillämpliga nationella skattesatsen. En uppskjuten skattefordran som har redovisats