Lag (2006:286) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile

Lag (2006:286) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile SFS nr: 2006:286 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2006-04-27 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 2006:1312 Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Enligt riksdagens beslut föreskrivs att konventionen den 13 mars 1995 mellan Konungariket Sverige och Republiken Chile om social trygghet, med de anpassningar och ändringar som har gjorts genom avtalet den 12 december 2005 mellan de båda staterna, skall gälla som lag här i landet. Konventionens innehåll framgår av en bilaga till denna lag.

Övergångsbestämmelser 2006:286 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

KONVENTION OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN CHILE Konungariket Sverige och Republiken Chile som önskar reglera sina förbindelser på den sociala trygghetens område har överenskommit om följande:

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1l. I denna konvention avses med

uttrycken

Artikel 2l. Denna konvention skall tillämpas

A) vad avser Chile, på lagstiftningen om

Bestämmelserna i avdelning III kapitel II i denna konvention är inte tillämpliga på lagstiftning som åsyftas i a) och b) ovan.

B) vad avser Sverige, på lagstiftningen om

Artikel 3Denna konvention gäller för personer som är eller har varit

omfattade av lagstiftningen i en eller båda de fördragslutande staterna och personer som härleder sin rätt från en sådan person.

Artikel 4Vid tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning

skall, i den mån inte annat föreskrivs i denna konvention, följande i någon av staterna bosatta personer likställas med statens egna medborgare,

Artikel 51. I den mån inte annat föreskrivs i denna konvention får

livräntor i anledning av arbetsskador och yrkessjukdomar eller pensioner vid invaliditet, ålderdom och till efterlevande enligt en fördragsslutande stats lagstiftning inte minskas, ändras, innehållas eller dras in på grund av att förmånstagaren vistas eller är bosatt i den andra staten.

AVDELNING II

BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING

Artikel 6Om inte annat föreskrivs i artikel 7 skall en förvärvsverksam

person omfattas av lagstiftningen i den fördragsslutande stat i vilken förvärvsverksamheten utövas oavsett i vilken stat personen är bosatt och oavsett i vilken stat arbetsgivaren finns.

Artikel 7l. En arbetstagare som är anställd i en fördragsslutande stat

och som av sin arbetsgivare sänds ut till den andra staten för att där utföra arbete av tillfällig natur skall fortsatt omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda staten under förutsättning att arbetet förutses vara högst tolv månader.

Om arbetet på grund av oförutsebara omständigheter kommer att vara längre än tolv månader skall arbetstagaren fortsatt omfattas av den förstnämnda statens lagstiftning under ytterligare en period av tolv månader under förutsättning att den andra statens behöriga myndighet lämnar sitt godkännande.

Artikel 8De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna

kan komma överens om undantag från bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 för vissa personer eller persongrupper. Bestämmelserna i artikel 7 femte punkten skall tillämpas i dessa fall.

AVDELNING III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

KAPITEL I.

SJUKVÅRDSFÖRMÅNER

Artikel 9Den som uppbär pension enligt lagstiftningen i en

fördragsslutande stat har under bosättning i den andra staten rätt till sjukvårdsförmåner enligt den sistnämnda statens lagstiftning på samma villkor som den som uppbär motsvarande förmåner enligt bosättningsstatens lagstiftning.

KAPITEL II.

PENSIONER VID INVALIDITET, ÅLDERDOM OCH DÖDSFALL A. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 10När en stats lagstiftning för förvärvande, bibehållande eller

återfående av rätt till pension vid invaliditet, ålderdom eller till efterlevande kräver att vissa försäkringsperioder har fullgjorts skall perioder som har fullgjorts enligt den andra statens lagstiftning, när så behövs, sammanläggas med de perioder som har fullgjorts enligt statens egen lagstiftning under förutsättning att perioderna inte sammanfaller.

Artikel 111. Vid fastställande av nedsättning av arbetsförmåga för rätt

till pension skall den behöriga institutionen i var och en av staterna göra sin prövning enligt den lagstiftning som gäller för institutionen. De läkarundersökningar som är nödvändiga skall ombesörjas av institutionen på bosättningsorten på begäran av den behöriga institutionen.

När det gäller arbetstagare som är försäkrade i det chilenska individuella kapitaliseringssystemet, skall den chilenska behöriga institutionen återbetala hela kostnaden för dessa undersökningar till den behöriga institutionen i den andra fördragsslutande staten och utkräva vederbörlig andel av den försäkrade personen, när så är nödvändigt. Den chilenska behöriga institutionen skall kunna dra av den försäkrades andel av kostnaden från hans eller hennes pensioner eller från saldot av det personliga kapitaliseringskontot.

Om de nya medicinska undersökningarna behövs till följd av ett överklagande av ett beslut om invaliditet fattat i Chile, skall kostnaderna för dessa undersökningar betalas på det sätt som anges i föregående stycke, utom i de fall överklagandet har gjorts av en chilensk behörig institution eller av ett försäkringsbolag. I dessa fall skall kostnaderna betalas av den klagande.

B. TILLÄMPNING AV SVENSK LAGSTIFTNING

Artikel 121. Vid fastställande av rätten till sjukersättning eller

aktivitetsersättning skall personer som erlägger avgifter eller uppbär pension enligt den chilenska lagstiftningen anses som försäkrade enligt den svenska lagstiftningen.

C. TILLÄMPNING AV CHILENSK LAGSTIFTNING

Artikel 131. Den som är försäkrad hos en pensionsfondsförvaltande

institution skall finansiera sin chilenska pension med den på hans individuella kapitaliseringskonto ackumulerade behållningen. När denna inte räcker för att finansiera en pension som minst uppgår till den minimipension som garanteras av staten har den försäkrade rätt till sammanläggning av perioder enligt artikel 10 för att erhålla minimipension vid ålderdom och invaliditet. Samma rätt tillkommer den som uppbär efterlevandepension.

AVDELNING IV

KAPITEL I.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 141. Ansökningar, förklaringar, överklaganden och andra

handlingar som för tillämpningen av en stats lagstiftning skall inges inom viss tid till en myndighet eller institution i denna stat skall anses ha kommit in till denna om de inom samma tid har kommit in till motsvarande myndighet eller institution i den andra staten.

Artikel 15Myndigheters och institutioners skriftväxling liksom enskilda

personers framställningar rörande tillämpningen av denna konvention kan avfattas på ett av de officiella språken eller på engelska.

Artikel 16De fördragsslutande staternas behöriga institutioner kan när

som helst av varandra begära läkarundersökningar, fastställande av sakförhållanden eller händelser som kan leda till att en förmån förvärvas, ändras, innehålls, upphör eller bibehålls.

Därav föranledda utgifter skall ersättas i den ordning som anges i tillämpningsöverenskommelsen.

Artikel 171. När en fördragsslutande stats lagstiftning medger befrielse

från avgift för registrering och utskrift av handling, från stämpel-, konsulär- och andra liknande avgifter skall befrielsen även gälla intyg och handlingar som utfärdas av den andra statens institutioner för tilllämpning av denna konvention.

Artikel 18Förmåner kan med befriande verkan betalas av en institution i

en fördragsslutande stat till en person bosatt i den andra staten i förstnämnda stats valuta. Om en institution i en stat skall erlägga betalning till en institution i den andra staten skall betalningen göras i den sistnämnda statens valuta.

Artikel 19De fördragsslutande staternas behöriga myndigheter skall

Artikel 201. De behöriga myndigheterna skall genom förhandlingar lösa

tvister om tolkningen av denna konvention och tillämpningsöverenskommelserna till denna.

KAPITEL II.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 21Försäkringsperioder som har fullgjorts enligt en

fördragsslutande stats lagstiftning före dagen för denna konventions ikraftträdande skall beaktas vid fastställande av rätt till en förmån enligt konventionen.

Artikel 221. Denna konvention ger rätt till förmåner på grund av

försäkringsfall som har inträffat före dagen för dess ikraftträdande. Förmåner skall dock inte utges för tider före konventionens ikraftträdande.

KAPITEL III.

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 231. Denna konvention gäller för obegränsad tid. Den kan sägas

upp av vardera av de bägge staterna. Uppsägningen skall meddelas på diplomatisk väg senast tre månader före utgången av det löpande kalenderåret, varvid konventionen upphör att gälla vid kalenderårets slut.

Artikel 24

Denna konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Santiago de Chile.

Konventionen träder i kraft första dagen i tredje månaden som följer den månad under vilken ratifikationsinstrumenten har utväxlats.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV, har de befullmäktigade ombuden undertecknat denna konvention.

Som skedde i Stockholm den 13 mars 1995 i två exemplar på svenska och spanska språken, vilka båda texter äger lika vitsord.

CONVENIO DE SEGURIDAD SOCIAL ENTRE EL REINO DE SUECIA Y LA REPUBLICA DE CHILE El Reino de Suecia y la República de Chile animados por el deseo de regular sus relaciones en el área de la Seguridad Social, han convenido lo siguiente:

TITULO I DISPOSICIONES GENERALES

Artículo 1ol. Las expresiones y términos que se indican a continuación

tienen, a efectos de aplicación del presente Convenio, el siguiente significado:

Artículo 2ol. El presente Convenio se aplicará:

A) Respecto de Chile, a la legislación sobre:

Las letras a) y b) no tendrán aplicación respecto de las disposiciones contenidas en el Capítulo II del Título III del presente Convenio.

B) Respecto de Suecia, a las disposiciones legales sobre:

Artículo 3oEl presente Convenio se aplicará a las personas que estén o

hayan estado sometidas a la legislación de uno o ambos Estados Contratantes y a sus beneficiarios.

Artículo 4oSalvo que el presente Convenio disponga otra cosa, para la

aplicación de la legislación de un Estado Contratante, las siguientes personas residentes en cualquiera de los Estados se equipararán con sus propios nacionales:

Artículo 5ol. Salvo que en el presente Convenio se disponga otra cosa, las

rentas vitalicias o pensiones por accidentes de trabajo y enfermedades profesionales y las pensiones de invalidez, vejez y sobrevivencia que se abonarán de acuerdo con la legislación de un Estado Contratante no podrán ser sujetas a reducción, modificación, suspensión o retención por el hecho de que el beneficiario se encuentre o resida en el otro Estado.

TITULO II DISPOSICIONES SOBRE LA LEGISLACION APLICABLE

Artículo 6oEl trabajador estará sometido a la legislación del Estado

Contratante en que ejerza la actividad laboral, independientemente del Estado en que tenga su domicilio o del Estado en que el empleador tenga su sede, salvo que en el artículo 7o. se disponga otra cosa.

Artículo 7o1. El trabajador dependiente al servicio de una Empresa cuya

sede se encuentre en uno de los Estados Contratantes, que sea enviado al otro Estado para realizar trabajos de carácter temporal, quedará sometido a la legislación del primer Estado, siempre que la duración previsible del trabajo no exceda de doce meses.

Si, por circunstancias imprevisibles, la duración del trabajo excediera de los doce meses, el trabajador continuará sometido a la legislación del primer Estado por un nuevo período de doce meses, a condición de que la Autoridad Competente del segundo Estado dé su conformidad.

Artículo 8oLas Autoridades Competentes de ambos Estados Contratantes

podrán, de común acuerdo, establecer excepciones a las disposiciones contenidas en los artículos 6o. y 7o. para determinadas personas o categorías de personas. En tales casos, se aplicará lo dispuesto en el artículo 7o. número 5 del presente Convenio.

TITULO III DISPOSICIONES ESPECIALES CAPITULO I PRESTACIONES DE SALUD

Artículo 9oEl que perciba una pensión de acuerdo con la legislación de uno

de los Estados Contratantes, tiene derecho durante su residencia en el otro Estado, a prestaciones de salud, con arreglo a la legislación de este último Estado en las mismas condiciones que quienes perciban los beneficios correspondientes según la legislación del Estado de residencia.

CAPITULO II PENSIONES DE INVALIDEZ, VEJEZ Y SOBREVIVENCIA A. DISPOSICIONES COMUNES

Artículo 10oCuando la legislación de uno de los Estados Contratantes exija

el cumplimiento de determinados períodos de seguro para la adquisición, conservación o recuperación del derecho a pensión de invalidez, vejez o sobrevivencia, los periodos cumplidos según la legislación del otro Estado se sumarán, cuando sea necesario, a los períodos cumplidos baja la legislación del primer Estado, siempre que ellos no coincidan.

Artículo 11ol. Para la determinación de la disminución de la capacidad de

trabajo a efectos del otorgamiento de las correspondientes pensiones, la Institución Competente de cada uno de los Estados Contratantes efectuará su evaluación de acuerdo con la legislación a la que está sometida. Los reconocimientos médicos necesarios serán efectuados por la Institución del lugar de residencia a petición de la Institución Competente.

Cuando se trate de trabajadores afiliados al sistema chileno de capitalización individual, la Institución Competente chilena efectuará el reembolso del costo total de estos exámenes, a la Institución Competente del otro Estado Contratante, debiendo requerir del afiliado, cuando proceda, el porcentaje a su cargo. La Institución Competente chilena podrá deducir el costo que le corresponde asumir al afiliado, de las pensiones devengadas o del saldo de su cuenta de capitalización individual.

Si los nuevos exámenes se solicitan a propósito de una reclamación interpuesta al dictamen de invalidez emitido en Chile, el costo de tales exámenes será financiado de la forma señalada precedentemente, salvo que la reclamación sea interpuesta por una Institución Competente chilena o por una Compañía de Seguros, en cuyo caso tales gastos serán financiados por el reclamante.

B. APLICACION DE LA LEGISLACION SUECA

Artículo 12o1. Para determinar el derecho a compensación por enfermedad o

compensación por actividad, las personas que se encuentren cotizando o perciban pensiones conforme a la legislación chilena, se equipararán a asegurado conforme a la legislación sueca.

C. APLICACION DE LA LEGISLACION CHILENA

Artículo 13o1. Los afiliados a una Administradora de Fondos de Pensiones

financiarán sus pensiones en Chile con el saldo acumulado en su cuenta de capitalización individual. Cuando éste fuere insuficiente para financiar pensiones de un monto al menos igual al de la pensión mínima garantizada por el Estado, los afiliados tendrán derecho a la totalización de períodos computables de acuerdo al artículo 10 para acceder al beneficio de pensión mínima de vejez o invalidez. Igual derecho tendrán los beneficiarios de pensión de sobrevivencia.

TITULO IV CAPITULO I DISPOSICIONES DIVERSAS

Artículo 14o1. Las solicitudes, declaraciones, recursos y otros documentos

que, a efectos de aplicación de la legislación de un Estado, deban ser presentados en un plazo determinado ante las Autoridades o Instituciones correspondientes de ese Estado, se considerarán como presentados ante ella si lo hubieran sido dentro del mismo plazo ante la Autoridad o Institución correspondiente del otro Estado.

Artículo 15oLas comunicaciones escritas entre las Autoridades e

Instituciones, así como las solicitudes de particulares concernientes a la aplicación del presente Convenio podrán redactarse en alguno de los idiomas oficiales, o bien, en idioma inglés.

Artículo 16oLas Instituciones Competentes de los Estados Contratantes

podrán solicitarse, en cualquier momento, reconocimientos médicos, comprobaciones de hechos y actos de los que pueden derivarse la adquisición, modificación, suspensión, extinción o mantenimiento de un beneficio. Los gastos que, en consecuencia, se produzcan serán reintegrados en la forma que se señale en el Acuerdo Administrativo.

Artículo 17o1. El beneficio de las exenciones de derechos de registro, de

escritura, de timbre y de tasas consulares u otros análogos, previstos en la legislación de un Estado Contratante, se extenderá a los certificados y documentos que se expidan por las Instituciones del otro Estado para la aplicación del presente Convenio.

Artículo 18oLas prestaciones podrán ser pagadas con efecto liberatorio por

una Institución de un Estado Contratante a una persona que resida en el otro Estado en la moneda del primer Estado. Si una Institución de un Estado debe efectuar pagos a una Institución del otro Estado, éstos deberán efectuarse en la moneda del segundo Estado.

Artículo 19oLas autoridades Competentes de los Estados Contratantes

deberán:

Artículo 20o1. Las Autoridades Competentes deberán resolver mediante

negociaciones las diferencias de interpretación del presente Convenio y de sus Acuerdos Administrativos.

CAPITULO II DISPOSICIONES TRANSITORIAS

Artículo 21oLos períodos de seguro cumplidos según la legislación de un

Estado Contratante antes de la fecha de entrada en vigor del presente Convenio, serán tomados en consideración para la determinación del derecho a las prestaciones que se reconozcan en virtud del mismo.

Artículo 22o1. La aplicación de este Convenio otorgará derecho a

prestaciones por contingencias acaecidas con anterioridad a la fecha de su entrada en vigor. Sin embargo, el pago de las mismas no se efectuará por períodos anteriores a la entrada en vigor del Convenio.

CAPITULO III DISPOSICIONES FINALES

Artículo 23o1. El presente Convenio se celebra por tiempo indefinido. Podrá

ser denunciado por cada uno de los dos Estados. La denuncia deberá ser notificada por vía diplomática a más tardar tres meses antes del término del año calendario en curso, produciéndose la expiración del Convenio al término de dicho año.

Artículo 24o

El presente Convenio será ratificado.

Los instrumentos de ratificación serán intercambiados en Santiago de Chile.

El presente Convenio entrará en vigor el primer dia del tercer mes siguiente al mes en que los instrumentos de ratificación hayan sido intercambiados.

EN FE DE LO CUAL, los representantes debidamente autorizados firman el presente Convenio.

Hecho en Estocolmo el 13 de marzo 1995 en duplicado escritos en los idiomas sueco y español respectivamente, teniendo todos los textos igual valor legal.

FÖR KONUNGARIKET SVERIGE PARA EL REINO DE SUECIA Anna Hedborg FÖR REPUBLIKEN CHILE PARA LA REPUBLICA DE CHILE Luis Maira