Förordning (1983:22) om tillämpning av en konvention den 2 juli 1982 mellan Sverige och Nederländerna om social trygghet

Vad handlar författningen om?

Denna förordning reglerar tillämpningen i Sverige av en konvention om social trygghet mellan Sverige och Nederländerna, undertecknad den 2 juli 1982. Den syftar till att samordna de båda ländernas system för social trygghet.

För vem: Medborgare i Sverige och Nederländerna; Andra personer som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i någon av staterna, samt personer som härleder sin rätt från sådana personer.

Tidsfrister:

Arbetstagare är normalt underkastade lagstiftningen i det land där de är sysselsatta, men undantag finns för utsända arbetstagare (upp till 24 månader), personal inom transportföretag och fartygsbesättningar (Artikel 7 och 8).

Snabbfakta

Land: Sverige
Rättsområde: Social trygghet
Artiklar: 39
Källa: data.riksdagen.se
Texten hämtad: 2026-06-17
Förklaringen uppdaterad: 2026-07-07

Vad reglerar författningen?

Tillämpningen av konventionen om social trygghet mellan Sverige och Nederländerna.
Vilka lagstiftningar inom social trygghet i Sverige och Nederländerna som omfattas.
Definitioner av centrala begrepp som "lagstiftning", "behörig myndighet" och "försäkringsperioder".
Regler för utbetalning av förmåner vid bosättning i det andra landet och vid tillfällig vistelse.

Vem berörs av författningen?

Medborgare i Sverige och Nederländerna.
Andra personer som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i någon av staterna, samt personer som härleder sin rätt från sådana personer.
Flyktingar och statslösa personer som avses i internationella konventioner.

Vilka är de viktigaste punkterna?

Konventionen gäller från och med den 1 mars 1983.
Försäkringsperioder fullgjorda i båda länderna kan sammanräknas för att få rätt till förmåner (Artikel 11).
Förmåner får inte minskas, ändras, innehållas eller indragas enbart på grund av att förmånstagaren är bosatt i det andra landet, med undantag för arbetslöshetsförmåner (Artikel 5).
Arbetstagare är normalt underkastade lagstiftningen i det land där de är sysselsatta, men undantag finns för utsända arbetstagare (upp till 24 månader), personal inom transportföretag och fartygsbesättningar (Artikel 7 och 8).

Social trygghet

Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall på socialtjänstens område

Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar

Förordning (1996:570) med instruktion för Socialstyrelsen

Förordning (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet

Förordning (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen

Förordning (1982:887) om tillämpning av en konvention den 25 september 1979 mellan Sverige och Italien om social…

Lag (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Socialförsäkringslag (1999:799)

Social trygghet

Lagtext

Innehåll (39)

Artikel 1 I denna konvention avses med uttrycken
Artikel 2 1. Denna konvention är tillämplig
Artikel 3 Konventionen är, i den mån ej annat däri föreskrivs, tillämplig på de
Artikel 4 Vid tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning skall, i den
Artikel 5 Pensioner och andra kontantförmåner med undantag av förmåner vid
Artikel 6 I en fördragsslutande stats lagstiftning förekommande bestämmelser om
Artikel 7 I den mån ej annat föreskrivs i artiklarna 8 och 9 skall arbetstagare
Artikel 8 1. Om en arbetstagare, som sysselsätts inom en fördragsslutande stats
Artikel 9 Denna konvention berör icke de bestämmelser i Wienkonventionen om
Artikel 10 1. De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna kan i
Artikel 11 Har någon fullgjort försäkringsperioder enligt lagstiftningen i båda
Artikel 12 1. En person, som har rätt till vårdförmåner enligt lagstiftningen i
Artikel 13 1. En person som har rätt till vårdförmåner enligt en fördragsslutande
Artikel 14 Frågan om återbetalning av kostnader för förmåner som utgetts enligt
Artikel 15 En person som uppfyller villkoren för rätt till kontanförmåner enligt
Artikel 16 Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en person
Artikel 17 1. Beloppet av den förmån som avses i artikel 16 skall beräknas efter
Artikel 18 1. När det gäller ålderspension fastställer det nederländska
Artikel 19 Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en i
Artikel 20 Beloppet av den förmån som avses i artikel 19 skall beräknas efter
Artikel 21 Den likställighetsprincip som stadgas i artikel 4 gäller icke
Artikel 22 1. Nederländska medborgare såväl som de personer som anges i artikel 4
Artikel 23 Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en person
Artikel 24 1. Om försäkringsperioder har fullgjorts både enligt den svenska
Artikel 25 1. Har en person omfattats av lagstiftningen i båda de fördrags
Artikel 26 Från den ersättningstid, vartill rätt föreligger enligt svensk
Artikel 27 1. Allmänt barnbidrag utges enligt svensk lagstiftning för ett barn
Artikel 28 De behöriga myndigheterna kan komma överens om tillämpningsbestäm
Artikel 29 1. Vid tillämpningen av denna konvention skall myndigheter och
Artikel 30 De behöriga myndigheterna skall hålla varandra underrättade om de
Artikel 31 Inom den ena fördragsslutande statens territorium medgiven befrielse
Artikel 32 1. Ansökningar, besvär och andra handlingar, som enligt en
Artikel 33 1. Om det enligt denna konvention åligger ett försäkringsorgan i en
Artikel 34 1. Om ett försäkringsorgan i en fördragsslutande stat, när det
Artikel 35 1. Tvister, som uppkommer vid tillämpningen av denna konvention, skall
Artikel 36 1. Denna konvention äger tillämpning även på försäkringsfall som
Artikel 37 1. Övergångsbestämmelserna i svensk lagstiftning om beräkning av
Artikel 38 1. Denna konvention kan uppsägsas av var och en av de båda
Artikel 39 De båda fördragsslutande staterna skall skriftligen underrätta

Förordning (1983:22) om tillämpning av en konvention den 2 juli 1982 mellan Sverige och Nederländerna om social trygghet SFS nr: 1983:22 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1983-01-13 Omtryck:

Ändrad:

Övrig text: Endast den svenska texten är med i bilagorna.

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Den konvention mellan Sverige och Nederländerna om social trygghet som har undertecknats den 2 juli 1982 jämte slutprotokoll och en samma dag undertecknad överenskommelse om tillämpning av konventionen skall gälla här i riket från och den 1 mars 1983.

Konventionen, slutprotokollet och tillämpningsöverenskommelsen bifogas denna förordning i svensk, nederländsk och engelsk text som bilagorna 1-3.

Med behörig myndighet i artiklarna 10 och 30 avses riksförsäkringsverket.

Bilaga 1 Konvention mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna om social trygghet Konungariket Sveriges regering och Konungariket Nederländernas regering, som önskar reglera de båda staternas ömsesidiga förhållanden på den sociala trygghetens område, har överenskommit att sluta följande konvention:

AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1I denna konvention avses med uttrycken

1)"Nederländerna" Konungariket Nederländerna och "Sverige"

Konungariket Sverige,

2)"territorium" med avseende på Nederländerna dess territorium i Europa, med avseende på Sverige dess territorium,

3)"lagstiftning" lagar, förordningar och administrativa föreskrifter rörande de i artikel 2 angivna systemen och grenarna av social trygghet,

4)"behörig myndighet" med avseende på Nederländerna ministern för sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor eller, såvitt avser vårdförmåner enligt sjukförsäkringslagstiftningen, ministern för hälso- och miljövårdsfrågor, med avseende på Sverige regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

5)"försäkringsorgan" det organ eller den myndighet som svarar för tillämpningen av den i artikel 2 angivna lagstiftningen (eller någon del därav),

6)"behörigt försäkringsorgan" det försäkringsorgan som är behörigt enligt den tillämpliga lagstiftningen,

7)"behörig stat" den stat, inom vars territorium det behöriga försäkringsorganet bedinner sig,

8)"försäkringsperioder" avgiftsperioder, anställningsperioder, perioder för utövande av förvärvsverksamhet eller bosättningsperioder, som i den lagstiftning enligt vilken de fullgjorts betecknas eller betraktas som försäkringsperioder, samt andra tidsperioder i den mån de i nämnda lagstiftning betraktas som likvärdiga med försäkringsperioder,

9)"kontantförmån" eller "pension" en kontant förmån eller pension enligt den tillämpliga lagstiftningen, inberäknat alla däri ingående delar som utges av allmänna medel såväl som alla höjningar och tillägg.

2.Andra uttryck som används i denna konvention har den innebörd som tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen.

Artikel 21. Denna konvention är tillämplig

A. när det gäller Nederländerna på lagstiftningen om

a)sjukförsäkring (kontantförmåner och vårdförmåner vid sjukdom och moderskap),

b)invaliditetsförsäkring (arbetsoförmåga, olycksfall i arbete och yrkessjukdom),

c)åldersförsäkring,

d)försäkring för änkor och efterlevande barn,

e)arbetslöshetsersättning,

f)barnbidrag, B. när det gäller Sverige på lagstiftningen om

a)sjukförsäkring med föräldraförsäkring,

b)folkpension,

c)tilläggspension,

d)arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd,

e)barnbidrag,

f)arbetsskadeförsäkring.

2.Där ej annat följer av bestämmelsen i punkt 4, skall konventionen jämväl tillämpas på lagstiftning som kodifierar, ändrar eller kompletterar den lagstiftning som anges i punkt 1.

3.Konventionen skall tillämpas på lagstiftning om ett nytt system eller en ny gren av social trygghet utöver de i punkt 1 angivna endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan de fördragsslutande staterna.

4.Konventionen skall icke tillämpas på lagstiftning som utvidgar tillämpningsområdet för den i punkt 1 nämnda lagstiftningen till nya grupper av förmånstagare, om behörig myndighet i den berörda staten inom tre månader efter den nya lagstiftningens offentliggörande meddelar den andra statens behöriga myndighet, att en sådan utvidgning av konventionen icke är avsedd.

5.Konventionen skall icke tillämpas på system för social eller medicinsk hjälp eller på speciella system för statsanställda eller personer som behandlas som sådana.

Artikel 3Konventionen är, i den mån ej annat däri föreskrivs, tillämplig på de

fördragsslutande staternas medborgare, andra personer som omfattas eller har omfattats av en fördragsslutande stats lagstiftning och personer som härleder sin rätt från sådana personer.

Artikel 4Vid tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning skall, i den

mån ej annat föreskrivs i denna konvention, med den fördragsslutande statens medborgare likställas

a)medborgare i den andra fördragsslutande staten,

b)flyktingar och statslösa personer som avses i konventionen den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning och protokollet den 31 januari 1967 till nämnda konvention, ävensom konventionen den 28 september 1954 om statslösa personers rättsliga ställning,

c)andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från en medborgare i en fördragsslutande stat eller från en i denna artikel avsedd flykting eller statslös person.

Artikel 5Pensioner och andra kontantförmåner med undantag av förmåner vid

arbetslöshet får, i den mån ej annat föreskrivs i denna konvention, icke minskas, ändras, innehållas eller indragas på grund av att förmånstagaren är bosatt inom den andra fördragsslutande statens territorium.

Artikel 6I en fördragsslutande stats lagstiftning förekommande bestämmelser om

minskning, innehållande eller upphävande av förmåner från en gren av social trygghet när de sammanfaller med förmåner från en annan gren eller med andra inkomster, eller på grund av förvärvsverksamhet, skall gälla för en förmånstagare också i fråga om förmåner förvärvade enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning eller i fråga om inkomst erhållen eller sysselsättning innehavd inom den andra fördragsslutande statens territorium.

AVDELNING II. BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING

Artikel 7I den mån ej annat föreskrivs i artiklarna 8 och 9 skall arbetstagare

vara underkastad lagstiftningen endast i den fördragsslutande stat, inom vars territorium de är sysselsatta. Detta gäller även när arbetstagaren eller hans arbetsgivare är bosatt inom den andra fördragsslutande statens territorium.

Artikel 81. Om en arbetstagare, som sysselsätts inom en fördragsslutande stats

territorium, av sin arbetsgivare utsänds till den andra fördragsslutande statens territorium för att där utföra arbete för denne arbetsgivare, skall den förstnämnda statens lagstiftning fortsätta att gälla för honom till utgången av den tjugofjärde kalendermånaden efter utsändandet, som om arbetstagaren fortfarande sysselsattes inom dess territorium.

2.Vid järnvägs- eller vägtrafikföretag eller flyglinjer anställd resande personal med arbete i båda fördragsslutande staterna skall omfattas av lagstiftningen i den fördragsslutande stat, inom vars territorium företaget har sitt säte. Om någon är anställd vid en filial eller stadigvarande verksamhet som nämnda företag har inom den andra fördragsslutande statens territorium, skall dock sistnämnda fördragsslutande stats lagstiftning gälla.

3.Ett fartygs besättning och andra personer som är stadigvarande sysselsatta på fartyget skall omfattas av lagstiftningen i den fördragsslutande stat, vars flagga fartyget för. Om en person är anställd ombord på ett fartyg, som för den ena fördragsslutande statens flagga, men avlönas för detta arbete av ett företag, som har sin huvudsakliga verksamhet inom den andra fördragsslutande statens territorium, eller av en där bosatt person, skall han dock omfattas av den sistnämnda statens lagstiftning. I fråga om Nederländerna gäller den andra meningen även när ett fartyg för en tredje stats flagga men har en besättning som avlönas av ett företag med huvudsaklig verksamhet i Nederländerna eller av en där bosatt person.

4.En arbetstagare, som med tillämpning av bestämmelserna i denna artikel skall omfattas av lagstiftningen i den ena fördragsslutande staten, skall därvid betraktas som bosatt inom denna fördragsslutande stats territorium.

Artikel 9Denna konvention berör icke de bestämmelser i Wienkonventionen om

diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära förbindelser som avser den lagstiftning som anges i artikel 2 punkt 1.

Artikel 101. De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna kan i

vissa personers eller persongruppers intresse komma överens om undantag från bestämmelserna i artiklarna 7, 8 eller 9.

2.Bestämmelserna i artikel 8 punkt 4 skall i tillämpliga delar gälla i fall som avses i denna artikel.

AVDELNING III. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER I FRÅGA OM OLIKA FÖRMÅNER

Kapitel 1. Sjukdom, moderskap och barns födelse

Artikel 11Har någon fullgjort försäkringsperioder enligt lagstiftningen i båda

de fördragsslutande staterna, skall dessa perioder, i den mån de icke sammanfaller, sammanräknas för förvärv, vidmakthållande eller återfående av rätt till en förmån.

Artikel 121. En person, som har rätt till vårdförmåner enligt lagstiftningen i

en fördragsslutande stat, ävensom hans familjemedlemmar, har rätt till vårdförmåner under en tillfällig vistelse inom den andra fördragsslutande statens territorium, om hälsotillståndet gör det nödvändigt att sådana förmåner omedelbart tillhandahålls.

2.Försäkringsorganet på platsen för den tillfälliga vistelsen utger sådana förmåner enligt den lagstiftning som detta organ har att tillämpa.

3.Punkt 1 gäller icke personer som beger sig till den andra fördragsslutande statens territorium i syfte att där få sjukvård.

Artikel 131. En person som har rätt till vårdförmåner enligt en fördragsslutande

stats lagstiftning, men är bosatt inom den andra fördragsslutande statens territorium, erhåller vårdförmåner även inom den senare statens territorium.

2.Familjemedlemmar till en person som har rätt till vårdförmåner enligt en fördragsslutande stats lagstiftning erhåller sådana förmåner om de är bosatta inom den andra fördragsslutande statens territorium.

3.Försäkringsorganet för bosättningsorten skall tillhandahålla de i punkterna 1 och 2 nämnda förmånerna i enlighet med den lagstiftning som detta organ har att tillämpa.

4.Punkt 2 gäller icke i fall då familjemedlemmarna har rätt till vårdförmåner på grund av att de förvärvsarbetar eller uppbär förmån från det sociala trygghetssystemet i den fördragsslutande stat, inom vars territorium de är bosatta.

Artikel 14Frågan om återbetalning av kostnader för förmåner som utgetts enligt

artiklarna 12 och 13 avgörs enligt bestämmelser som de behöriga myndigheterna enas om. Dessa kan komma överens om att det icke skall ske någon återbetalning mellan de berörda försäkringsorganen.

Artikel 15En person som uppfyller villkoren för rätt till kontanförmåner enligt

den behöriga statens lagstiftning, i förekommande fall med iakttagande av bestämmelserna i artikel 11, erhåller dessa förmåner även om han vistas inom den andra statens territorium.

Förmånerna utbetalas av det behöriga försäkringsorganet i enlighet med bestämmelserna i den lagstiftning detta organ har att tillämpa.

Kaptiel 2. Invaliditet, ålderdom och dödsfall Tillämpning av den nederländska lagstiftningen

Artikel 16Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en person

som anges i artikel 4 b) var underkastad svensk pensionslagstiftning vid den tidpunkt när den arbetsoförmåga som övergick i invaliditet inträdde och han dessförinnan hade fullgjort en sammanlagd försäkringsperiod av minst tolv månader enligt den nederländska lagstiftningen om invaliditetsförsäkring, har han rätt till förmån enligt den senare lagstiftningen, beräknad enligt reglerna i artikel 17.

Artikel 171. Beloppet av den förmån som avses i artikel 16 skall beräknas efter

förhållandet mellan den sammanlagda längden av de försäkringsperioder som personen i fråga efter fyllda 15 år fullgjort enligt nederländsk lagstiftning och den tidsperiod som förflutit mellan den tidpunkt då han fyllde 15 år och den tidpunkt då den arbetsoförmåga som övergick i invaliditet inträdde.

2.Om den ifrågavarande personen vid tidpunkten då den arbetsoförmåga som övergick i invaliditet inträdde var arbetstagare eller behandlades som sådan, skall förmånen fastställas enligt lagen den 18 februari 1966 om invalidpension (WAO). Om så icke var fallet, skall förmånen faställas enligt lagen den 11 december 1975 om allmän invalidpension (AAW).

3.Som försäkringsperioder fullgjorda enligt den nederländska lagstiftningen skall anses

a)försäkringsperioder fullgjorda enligt lagen den 18 februari 1966 om invalidpension (WAO),

b)försäkringsperioder fullgjorda enligt lagen den 11 december 1975 om allmän invalidpension (AAW),

c)anställningsperioder och därmed likställda perioder fullgjorda i Nederländerna före den 1 juli 1967.

4.Om i fall som avses i punkt 2 första meningen en försäkringsperiod enligt WAO sammanfaller med en försäkringsperiod enligt AAW, medräknas endast den period som fullgjorts enligt WAO.

5.Om i fall som avses i punkt 2 andra meningen en försäkringsperiod enligt AAW sammanfaller med en försäkringsperiod enligt WAO, medräknas endast den försäkringsperiod som fullgjorts enligt AAW.

Artikel 181. När det gäller ålderspension fastställer det nederländska

försäkringsorganet pensionen direkt och uteslutande på grundval av de försäkringsperioder som fullgjorts enligt den nederländska lagstiftningen om åldersförsäkring.

2.Perioder före den 1 januari 1957, under vilka den ifrågavarande personen var bosatt inom Nederländernas territorium efter uppnådda 15 års ålder eller under vilka han, medan han bodde i annat land, hade inkomst av förvärvsarbete i Nederländerna, skall också betraktas som försäkringsperioder när han inte uppfyller villkoren i den nederländska lagstiftningen för att få sådana perioder behandlade som försäkringsperioder.

3.Perioder före den 1 januari 1957 skall tas med vid beräkning av ålderspensionen, endast om den ifrågavarande personen varit fortlöpande bosatt inom den ena eller båda fördragsslutande staternas territorium under sex år efter att ha uppnått 59 års ålder eller har erlagt avgifter till den nederländska ålderspensionsförsäkringen under denna sexårsperiod.

4.Perioder som avses i punkt 2 tas icke i beräkning när de sammanfaller med perioder som beaktas vid beräkning av ålderpension enligt lagstiftningen i en annan stat än Nederländerna eller när den ifrågavarande personen uppbär hel svensk folkpension.

Artikel 19Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en i

artikel 4 b) angiven person vid sin död omfattades av svensk lagstiftning om pensioner och dessförinnan hade fullgjort en sammanlagd försäkringsperiod av minst tolv månader enligt den nederländska lagstiftningen om försäkring för änkor och efterlevande barn, har hans änka eller efterlevande barn rätt till förmån enligt denna lagstiftning, beräknad enligt reglerna i artikel 20.

Artikel 20Beloppet av den förmån som avses i artikel 19 skall beräknas efter

förhållandet mellan den sammanlagda längden av de försäkringsperioder som den avlidne före fyllda 65 år fullgjort enligt nederländsk lagstiftning och den tidsperiod som förflutit mellan den dag då han fyllde 15 år och dödsdagen, dock senast den dag då han fyllde 65 år.

Artikel 21Den likställighetsprincip som stadgas i artikel 4 gäller icke

frivilligt vald fortsättningsförsäkring för ålderspension och efterlevandepension i den mån det är fråga om bestämmelserna om betalning av nedsatta avgifter.

Tillämpning av den svenska lagstiftningen

Artikel 221. Nederländska medborgare såväl som de personer som anges i artikel 4

b)och 4 c), som icke uppfyller de villkor som enligt den svenska lagstiftningen gäller för dem i fråga om rätt till folkpension, skall, vare sig de är bosatta i Sverige eller annorstädes, ha rätt till folkpension enligt de regler som gäller för utomlands bosatta svenska medborgare.

2.Handikappersättning som icke utgår som tillägg till folkpension, vårdbidrag för handikappat barn, pensionstillskott och inkomstprövade pensionsförmåner utbetalas till personer som anges i föregående punkt, förutsatt att de är bosatta i Sverige, varvid reglerna i nämnda punkt gäller i tillämpliga delar.

Artikel 23Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en person

som anges i artikel 4 b) eller c) icke har fullgjort erforderliga svenska försäkringsperioder för att uppfylla villkoren för rätt till svensk folkpension enligt de bestämmelser som gäller för utom Sverige bosatta svenska medborgare, skall försäkringsperioder fullgjorda enligt den nederländska lagstiftningen medräknas i den mån de icke sammanfaller med svenska försäkringsperioder.

Artikel 241. Om försäkringsperioder har fullgjorts både enligt den svenska

försäkringen för tilläggspension och enligt den nederländska lagstiftningen, skall dessa perioder, i den mån de inte sammanfaller, läggas samman om så erfordras för förvärv av rätt till tilläggspension.

2.Vid beräkning av tilläggspensionens belopp skall medräknas endast försäkringsperioder fullgjorda enligt svensk lagstiftning.

3.En person som icke är svensk medborgare kan icke gottskrivas pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete då han är bosatt utom Sverige.

Kapitel 3. Arbetslöshet

Artikel 251. Har en person omfattats av lagstiftningen i båda de fördrags

slutande staterna, sammanräknas för förvärv av rätt till ersättning vid arbetslöshet de försäkrings- eller anställningsperioder som skall beaktas enligt lagstiftningen i båda staterna, i den mån de icke sammanfaller.

2.För tillämpning av första punkten krävs att personen i fråga senast var underkastad lagstiftningen i den fördragsslutande stat, enligt vars lagstiftning han ansöker om ersättning, och har utfört förvärvs arbete inom denna stats territorium i sammanlagt minst fyra veckor under de senaste 12 månaderna innan ansökan gjordes.

Punkt 1 skall likväl tillämpas, om anställningen utan arbetstagarens förvållande upphört tidigare än efter fyra veckor och var avsedd att vara längre tid.

Artikel 26Från den ersättningstid, vartill rätt föreligger enligt svensk

lagstiftning på grund av bestämmelserna i artikel 25, avdrages den tid, för vilken ett nederländskt försäkringsorgan inom de senaste tolv månaderna före framställningen om ersättning utgivit ersättning till den arbetslöse.

Kapitel 4. Barnbidrag

Artikel 271. Allmänt barnbidrag utges enligt svensk lagstiftning för ett barn

som är bosatt i Sverige och är nederländsk medborgare på samma villkor som för barn som är svenska medborgare.

2.Om rätt till barnbidrag föreligger enligt lagstiftningen i båda de fördragsslutande staterna för samma barn och för samma period, skall barnbidrag utges enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat, inom vars territorium barnet är bosatt.

AVDELNING IV. ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 28De behöriga myndigheterna kan komma överens om tillämpningsbestäm

melser till denna konvention. De skall vidare tillse att förbindelseorgan utses i vardera staten för att underlätta tillämpningen av konventionen.

Artikel 291. Vid tillämpningen av denna konvention skall myndigheter och

försäkringsorgan i de fördragsslutande staterna lämna varandra bistånd i samma utsträckning som vid tillämpningen av den egna statens lagstiftning. Sådant ömsesidigt administrativt bistånd lämnas kostnadsfritt.

2.Myndigheter och försäkringsorgan i de fördragsslutande staterna kan vid tillämpning av konventionen meddela sig direkt med varandra på engelska eller franska.

3.Myndigheter, försäkringsorgan och organ för rättsskipning i en fördragsslutande stat får icke avvisa ansökningar eller andra handlingar som inges till dem av det skälet att de är avfattade på främmande språk om de är skrivna på den andra statens officiella språk, på engelska eller på franska.

4.En fördragsslutande stats diplomatiska och konsulära representa tioner kan begära upplysningar direkt hos myndigheter och försäkringsorgan inom den andra fördragsslutande statens territorium för att kunna tillvarata egna medborgares intressen.

Artikel 30De behöriga myndigheterna skall hålla varandra underrättade om de

åtgärder som vidtas inom den egna statens territorium för tillämpningen av konventionen.

Artikel 31Inom den ena fördragsslutande statens territorium medgiven befrielse

från stämpelavgifter och andra avgifter för intyg och handlingar, som skall företes för myndigheter och försäkringsorgan i nämnda stat, skall gälla även för intyg och handlingar, som vid tillämpningen av denna konvention skall företes för myndigheter och försäkringsorgan inom den andra fördragsslutande statens territorium. Handlingar och intyg, som skall företes i ärenden enligt denna konvention behöver icke legaliseras genom diplomatisk eller konsulär myndighet.

Artikel 321. Ansökningar, besvär och andra handlingar, som enligt en

fördragsslutande stats lagstiftning inom en fastställd tid skall ingivas till en myndighet eller ett försäkringsorgan, skall anses ha inkommit i rätt tid, om de inom den fastställda tiden ingivits till en motsvarande myndighet eller ett motsvarande organ i den andra fördragsslutande staten.

2.En ansökan om förmån, som inges enligt den ena fördragsslutande statens lagstiftning, skall bedömas som en ansökan om motsvarande förmån enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning. I fråga om ansökan om ålderspension gäller dock detta ej om sökanden anger att ansökan avser pension endast enligt den förstnämnda fördragsslutande statens lagstiftning.

Artikel 331. Om det enligt denna konvention åligger ett försäkringsorgan i en

fördragsslutande stat att utbetala kontantförmåner till en förmånstagare som vistas inom den andra fördragsslutande statens territorium, skall betalningsskyldigheten bestämmas i den förra statens valuta. Försäkringsorganet kan med befriande verkan göra utbetalningen i den andra statens valuta.

2.Om det enligt denna konvention åligger ett försäkringsorgan i en fördragsslutande stat att göra utbetalningar till ett försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten, skall betalningsskyldigheten bestämmas i den andra statens valuta. Det förra försäkringsorganet kan med befriande verkan göra utbetalningen i nämnda valuta.

3.Kapitalöverföringar som följer av tillämpningen av denna konvention skall ske enligt de tillämpliga överenskommelser som gäller mellan de fördragsslutande staterna vid överföringstillfället.

Artikel 341. Om ett försäkringsorgan i en fördragsslutande stat, när det

beviljar eller omprövar invalid-, ålders- eller efterlevandepensioner enligt avdelning III kapitel 2, har utgivit ett högre belopp till en förmånstagare än denne har rätt till, kan nämnda organ anmoda det försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten som ansvarar för utbetalning av en motsvarande ersättning till förmånstagaren att dra av det för mycket utbetalda beloppet från en retroaktiv ersättning som det utbetalar till denne. Det senare organet skall överföra det avdragna beloppet till det organ som har fordringsrätten. Om avdrag inte kan göras för vad som utgivits för mycket, skall bestämmelserna i punkt 2 gälla.

2.Om försäkringsorganet i en fördragsslutande stat i andra fall har betalat ett belopp till en förmånstagare utöver vad denne har rätt till, kan organet, på de villkor och med de begränsningar som stadgas i den lagstiftning det har att tillämpa, anmoda det försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten som ansvarar för utbetalning av ersättning till förmånstagaren att från nämnda ersättning dra av vad som utgivits för mycket. Det senare organet skall, på de villkor och inom de gränser som gäller enligt den lagstiftning som det har att tillämpa, göra avdraget som om organet självt betalat ut för stort belopp och skall överföra det avdragna beloppet till det organ som har fordringsrätten.

Artikel 351. Tvister, som uppkommer vid tillämpningen av denna konvention, skall

lösas genom förhandlingar mellan de behöriga myndigheterna.

2.Om en tvist icke har blivit avgjord inom sex månader efter det begäran först framställdes om förhandlingar enligt föregående punkt, skall den underställas en skiljedomstol, vars sammansättning och arbetssätt skall överenskommas mellan de fördragsslutande staterna.

Skiljedomstolen skall slita tvisten enligt de grundläggande principerna för denna konvention och i konventionens anda. Skiljedomen skall vara slutlig och bindande för de fördragsslutande staterna.

AVDELNING V. ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 361. Denna konvention äger tillämpning även på försäkringsfall som

inträffat före dess ikraftträdande. Konventionen grundar likväl ingen rätt till utbetalning av förmåner för tid före dess ikraftträdande.

För fastställande av rätt till förmåner beaktas dock försäkrings- eller bosättningsperioder som fullgjorts före konventionens ikraft trädande.

2.En förmån som icke beviljats eller som indragits på grund av den försäkrades nationalitet eller på grund av dennes bosättning inom den andra fördragsslutande statens territorium eller på grund av något annat hinder som undanröjts genom denna konvention, skall efter ansökan beviljas eller åter utbetalas när konventionen träder i kraft.

3.Efter ansökan skall en förmån som beviljats före denna konventions ikraftträdande omräknas, varvid konventionens bestämmelser skall tillämpas. Sådana förmåner kan också omräknas utan ansökan.

Omräkningen får icke medföra minskning av utgående förmån.

4.Bestämmelser i de fördragsslutande staternas lagstiftning som avser preskription och upphörande av rätten till förmåner skall icke tillämpas på rätt enligt bestämmelserna i punkterna 1-3 ovan, under förutsättning att förmånstagaren inkommer med ansökan om förmån inom två år från konventionens ikraftträdande.

Artikel 371. Övergångsbestämmelserna i svensk lagstiftning om beräkning av

folkpension för personer födda 1929 eller tidigare och beräkning av tilläggspension för personer födda 1923 eller tidigare berörs icke av denna konvention.

2.Bestämmelserna i svensk lagstiftning om rätt till folkpension för svenska medborgare som är bosatta utom Sverige berörs icke av artikel 5 i denna konvention.

Artikel 381. Denna konvention kan uppsägsas av var och en av de båda

fördragsslutande staterna. Uppsägningen skall meddelas senast tre månader före utgången av det löpande kalenderåret, varefter konventionen upphör att gälla vid nämnda kalenderårs slut.

2.Uppsäges konventionen, skall dess bestämmelser fortsätta att gälla för redan förvärvade förmåner utan hinder av vad som kan ha stadgats i de båda fördragsslutande staternas lagstiftning rörande begränsningar i rätten till förmån vid bosättning eller medborgarskap i annat land.

Den rätt till framtida förmåner, som kan ha förvärvats på grund av konventionens bestämmelser, skall regleras genom särskild överenskommelse.

Artikel 39De båda fördragsslutande staterna skall skriftligen underrätta

varandra när de åtgärder som författningsenligt erfordras i staten för ikraftträdandet av denna konvention har fullgjorts. Konventionen skall träda i kraft första dagen i tredje månaden efter den dag då den sista av dessa underrättelser lämnades.

Till bevis härom har de båda regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknat denna konvention.

Som skedde i två exemplar i Stockholm den 2 juli 1982 på svenska, nederländska och engelska språken, vilka texter äger lika vitsord.

För Konungariket Sverige Voor het Koninkrijk Zweden For the Kingdom of Sweden Karin Söder Bilaga 2 Slutprotokoll Vid undertecknandet av konventionen mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna om social trygghet (nedan kallad "konventionen") har undertecknade befullmäktigade ombud kommit överens om följande: i fråga om den nederländska lagstiftningen om sjukförsäkring (vårdförmåner) gäller konventionens avdelning III kapitel 1 endast personer som är försäkrade enligt bestämmelserna i sjukförsäkrings lagen (Ziekenfondswet).

Detta protokoll är en integrerande del av konventionen.

Upprättat i två exemplar i Stockhom den 2 juli 1982 på svenska, nederländska och engelska språken, vilka texter äger lika vitsord.

För Konungariket Sverige Voor het Koninkrijk Zweden For the Kingdom of Sweden Karin Söder Bilaga 3 Administrativ överenskommelse om tillämpningen av konventionen mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna om social trygghet, undertecknad i Stockholm den 2 juli 1982 Med stöd av artikel 28 i konventionen mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna om social trygghet, undertecknad i Stockholm den 2 juli 1982, har de behöriga myndigheterna i de två staterna, nämligen

-för Sverige regeringen

-för Nederländerna social- och arbetsmarknadsministern och hälso- och miljövårdsministern, kommit överens om följande tillämpningsbestämmelser till konventionen:

AVDELNING I. ALLÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1I denna överenskommelse

a)avses med uttrycket "konventionen" konventionen mellan Konungariket Nederländerna och Konungariket Sverige om social trygghet, undertecknad i Stockholm den 2 juli 1982,

b)har de uttryck som förklaras i artikel 1 i konventionen den betydelse som anges i nämnda artikel.

Artikel 21. Förbindelseorgan enligt artikel 28 i konventionen är

A. i Nederländerna (a) för vårdförmåner vid sjukdom, moderskap och arbetsskador Ziekenfondsraad, Amstelveen, (b) för ålders- och efterlevandepension och för barnbidrag Sociale Verzekeringsbank, Amsterdam, (c) för övriga förmåner Gemeenschappelijk Administratiekantoor, Amsterdam, B. i Sverige (a) för arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd arbetsmarknadsstyrelsen, Solna, (b) för övriga förmåner riksförsäkringsverket, Stockholm.

2.Förbindelseorganen har de uppgifter som anges i denna överenskommelse. Vid tillämpningen av konventionen kan de träda i omedelbar förbindelse såväl med varandra som med berörda personer eller dessas ombud. De skall bistå varandra vid tillämpningen av konventionen.

Artikel 31. I den stat, vars lagstiftning skall äga fortsatt tillämpning, skall

det försäkringsorgan som anges i andra stycket utfärda ett intyg, utvisande att denna lagstiftning skall äga fortsatt tillämpning, (a) på begäran av arbetstagaren eller dennes arbetsgivare i fall som avses i artikel 8 i första stycket i konventionen, (b) i fall som avses i artikel 10 i konventionen.

2.De organ som avses i första stycket är i Nederländerna Sociale Verzekeringsraad, Zoetermeer, i Sverige riksförsäkringsverket, Stockholm, eller den allmänna försäkringskassan för regionen.

AVDELNING II. TILLÄMPNING AV DE SÄRSKILDA BESTÄMMELSERNA OM OLIKA

FÖRMÅNER

Kapitel 1. Sjukdom, moderskap och barns födelse

Artikel 4Vid tillämpningen av detta kapitel förstås med

"försäkringsorgan på platsen för tillfällig vistelse" i Nederländerna Algemeen, Nederlands Onderling Ziekenfonds U.A., Utrecht, i Sverige den allmänna försäkringskassan för regionen, "försäkringsorgan på bosättningsorten" i Nederländerna den sjukkassa (Ziekenfonds) på bosättningsorten som personen i fråga väljer, i Sverige den allmänna försäkringskassan för regionen.

Artikel 51. För tillämpning av artikel 11 i konventionen av en fördragsslutande

stats försäkringsorgan skall den person, varom fråga är, förete intyg för organet om de försäkringsperioder som fullgjorts enligt den andra statens lagstiftning.

2.På begäran av personen i fråga skall sådant intyg utfärdas i Nederländerna av den företagsförening (bedrijfsvereniging), till vilken den försäkrades senaste arbetsgivare var ansluten. Om emellertid den person, varom fråga är, endast varit försäkrad för vårdförmåner skall intyget utfärdas av den sjukkassa (Ziekenfonds), till vilken personen i fråga senast varit ansluten, i Sverige av riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkrings kassan för regionen.

3.Om den person, varom fråga är, inte kan förete det erforderliga intyget skall försäkringsorganet begära det hos det försäkringsorgan som nämns i andra stycket.

Artikel 61. För att erhålla vårdförmåner under tillfällig vistelse i den stat

som inte är den behöriga staten skall den person, varom fråga är, förete ett intyg om sin rätt till förmåner för en person eller institution som är bemyndigad att lämna den nödvändiga vården och som arbetar inom socialförsäkringssystemet. Detta intyg skall utfärdas av det behöriga försäkringsorganet. Intyget skall äga giltighet för den längsta tid som anges däri, räknat från dagen för utfärdandet. De behöriga myndigheterna kan komma överens om att försäkringsbesked utfärdade av det behöriga försäkringsorganet skall gälla som sådant intyg.

2.Om den person, varom fråga är, inte kan förete det erforderliga intyget skall försäkringsorganet på platsen för den tillfälliga vistelsen begära det hos det behöriga försäkringsorganet.

Artikel 71. För att erhålla vårdförmåner enligt artikel 13 första eller andra

stycket i konventionen skall ifrågavarande personer låta inskriva sig hos försäkringsorganet för bosättningsorten och därvid, om det behövs, förete ett intyg om sin rätt till förmåner. Detta intyg skall utfärdas av det behöriga försäkringsorganet. Om sådant intyg inte företes, skall försäkringsorganet för bosättningsorten begära det hos det behöriga försäkringsorganet.

2.Det i första stycket angivna intyget skall gälla till dess försäkringsorganet för bosättningsorten erhåller meddelande om att det återkallats.

3.Försäkringsorganet för bosättningsorten skall underrätta det behöriga försäkringsorganet när inskrivning sker enligt första stycket.

4.Ifrågavarande personer skall underrätta försäkringsorganet för bosättningsorten om sådana ändringar i sina förhållanden som kan påverka rätten till vårdförmåner. Detta gäller särskilt varje förändring i bosättningsförhållanden och varje upphörande eller förändring av anställning eller förvärvsverksamhet för den försäkrade personens del.

5.Försäkringsorganet för bosättningsorten skall, så snart det erhåller kännedom därom, underrätta det behöriga försäkringsorganet om varje förändring som kan påverka anslutningen till försäkringsorganet eller rätten till vårdförmåner för de personer varom fråga är.

Artikel 8Ingen återbetalning skall äga rum mellan försäkringsorgan för

kostnader för förmåner enligt artiklarna 12 och 13 i konventionen.

Förekommer skäl att anta att det har uppkommit en avsevärd obalans mellan kostnaderna på ömse sidor, skall emellertid nya förhandlingar äga rum om den framtida regleringen av denna fråga på begäran av en stats behöriga myndighet.

Artikel 91. För att erhålla kontantförmåner får en försäkrad person som

uppehåller sig i den stat som ej är den behöriga staten vända sig till försäkringsorganet i vistelsestaten, nämligen i Nederländerna till det behöriga distriktskontoret för Gemeenschappelijk Administratiekantoor, som handlar på Nieuwe Algemene Bedrijfsverenigings vägnar, i Sverige till den allmänna försäkringskassan för regionen.

Detta försäkringsorgan skall genast underrätta de behöriga försäkringsorganet om en sådan framställning.

2.Det behöriga försäkringsorganet kan få arbetsoförmågan medicinskt bekräftad genom förmedling av försäkringsorganet för den försäkrade personens vistelseort. Den undersökande läkarens utlåtande skall särskilt ange hur länge arbetsoförmågan beräknas bestå och skall sändas till det behöriga försäkringsorganet inom tre dagar efter undersökningen.

3.På begäran av det behöriga försäkringsorganet skall försäkrings organet för ifrågavarande persons vistelseort, om så erfordras, genomföra senare administrativa kontrollåtgärder och medicinska undersökningar som om personen i fråga var försäkrad hos det senare organet.

4.Det behöriga försäkringsorganet skall betala kontantförmåner direkt till den berättigade personen med användande av lämpligt betalnings sätt, särskilt internationell betalningsorder.

Kapital 2. Invaliditet, ålderdom och efterlevande (pensioner)

Artikel 101. De behöriga försäkringsorganen skall omedelbart underrätta varandra

om varje pensionsansökan, på vilken avdelning III, kapitel 2, och artikel 32 i konventionen är tillämpliga.

Denna underrättelse skall ges på särskild blankett som även skall innehålla alla uppgifter som behövs för att det behöriga försäkringsorganet i den andra staten skall kunna utreda ärendet.

Denna underrätetlse ersätter andra handlingar som kan fordras till stöd för ansökan.

2.De behöriga försäkringsorganen skall vidare underrätta varandra om omständigheter av betydelse för ett beslut om pension med bifogande av läkarutlåtanden som kan vara av betydelse.

3.De behöriga försäkringsorganen skall underrätta varandra om beslut som meddelas under förfarandet för att fastställa en persion.

Nämnda organs slutliga beslut skall samtidigt sändas till sökanden av försäkringsorganet i den stat inom vars territorium denne är bosatt.

Artikel 11Pensioner skall utbetalas direkt till de pensionsberättigade utom i

fall som avses i artikel 34 första stycket i konventionen. I de fall nämnda bestämmelse tillämpas skall den skuld som uppstått på grund av att ett försäkringsorgan utbetalat ett för högt pensionsbelopp regleras genom att beloppet utbetalas till nämnda försäkringsorgan.

Artikel 12Artikel 11 äger motsvarande tillämpning på livräntor enligt den

svenska lagstiftningen om arbetsskador.

Kapitel 3. Arbetslöshet

Artikel 13Ansöker någon med åberopande av avdelning III, kapitel 3, i

konventionen om kontantförmån vid arbetslöshet i den ena staten skall upplysningar inhämtas från försäkringsorganet i den andra staten, där så erfordras, genom förbindelseorganet i denna stat.

Kapitel 4. Barnbidrag

Artikel 14Det behöriga försäkringsorganet i den stat inom vars territorium

barnet är bosatt skall förse det behöriga försäkringsorganet i den andra staten med alla upplysningar som behövs för tillämpning av artikel 27, andra stycket, i konventionen.

AVDELNING III. SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 151. Formulär till intyg och andra handlingar som avses i denna

överenskommelse skall fastställas av förbindelseorganen.

2.Förutsatt att de bemyndigats därtill av de behöriga myndigheterna kan förbindelseorganen vidtaga om ytterligare administrativa åtgärder för tillämpningen av denna överenskommelse.

Artikel 161. Förbindelseorganen och försäkringsorganen skall korrespondera på

engelska eller franska.

2.Förbindelseorganen skall när det behövs bistå varandra med att översätta ansökningar och andra handlingar, som har skrivits på deras officiella språk, till engelska eller franska.

Artikel 17Kostnader för läkarundersökningar som är nödvändiga för beviljande

eller omprövning av förmåner skall återbetalas av det försäkrings organ på vars begäran de gjorts till det försäkringsorgan som ombersörjt åtgärderna, på basis av de avgifter det senare organet tillämpar.

Artikel 18Denna överenskommelse träder i kraft samtidigt med konventionen och

kan sägas upp med tillämpning av samma bestämmelser som gäller för konventionen.

Upprättat i Stockhom den 2 juli 1982 i två exemplar på svenska, nederländska och engelska språken, vilka texter äger lika vitsord.

För den behöriga svenska myndigheten Voor de bevoegde Zweedse autoriteit For the competent Swedish authority Karin Söder

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.