Lag (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)
Vad handlar författningen om?
Denna lag reglerar möjligheten till särskilda avdrag vid beräkning av allmän löneavgift och socialavgifter för att stödja näringslivet och viss ideell verksamhet i specifika stödområden. Syftet är att minska kostnaderna för arbetsgivare och egenföretagare i dessa områden.
För vem: Avgiftsskyldiga som betalar ut avgiftspliktig ersättning för arbete i näringsverksamhet eller ideell verksamhet inom stödområdet; Avgiftsskyldiga med avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe inom stödområdet.
Snabbfakta
- Land
- Sverige
- Rättsområde
- Social trygghet
- Paragrafer
- 7
- Källa
- data.riksdagen.se
- Texten hämtad
- Förklaringen uppdaterad
Vad reglerar författningen?
- Särskilda avdrag vid beräkning av allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter.
- Särskilda avdrag vid beräkning av allmän löneavgift och egenavgifter.
- Villkor för när dessa avdrag får göras, inklusive geografiska begränsningar till ett stödområde.
- Undantag för vissa typer av verksamheter och avgiftsskyldiga från möjligheten till avdrag.
Vem berörs av författningen?
- Avgiftsskyldiga som betalar ut avgiftspliktig ersättning för arbete i näringsverksamhet eller ideell verksamhet inom stödområdet.
- Avgiftsskyldiga med avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe inom stödområdet.
Vilka är de viktigaste punkterna?
- Avdraget för arbetsgivaravgifter är 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 7 100 kronor.
- Avdraget för egenavgifter är 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 18 000 kronor per år.
- Det sammanlagda avdraget för en avgiftsskyldig får inte överstiga 85 200 kronor per år om avdrag görs enligt både 5 och 6 §§.
- Avdrag får inte göras av kommuner, regioner, statliga myndigheter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund.
- Avdrag får inte göras för verksamhet inom stål-, brunkols- och kolsektorerna, transportsektorn, eller huvudsaklig finans- och försäkringsverksamhet.
Social trygghet
Lagtext
Lagtext
Innehåll (7)
- 1 § I denna lag finns bestämmelser om stöd till näringslivet
- 2 § Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och
- 3 § Bestämmelserna i 2 § första stycket ska inte tillämpas om
- 4 § Bestämmelserna i 2 § ska inte tillämpas på
- 5 § Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och
- 6 § Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och
- 7 § Om avdrag ska göras både enligt denna lag och enligt 8 §
Lag (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) SFS nr: 2001:1170 Departement/myndighet: Finansdepartementet S1 Utfärdad: 2001-12-13 Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2025:1338 Övrig text:
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Tillämpningsområde
1 §I denna lag finns bestämmelser om stöd till näringslivet
och viss ideell verksamhet i det stödområde som anges i bilagan till lagen i form av särskilda avdrag vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Lag (2007:286).
2 §Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och
arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ska betalas enligt 2 kap. 27 § socialavgiftslagen (2000:980).
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift. Lag (2025:1338).
3 §Bestämmelserna i 2 § första stycket ska inte tillämpas om
den avgiftsskyldige är 1. en kommun eller en region, 2. en statlig myndighet, 3. ett statligt affärsdrivande verk, eller 4. ett registrerat trossamfund.
Lag (2019:910).
4 §Bestämmelserna i 2 § ska inte tillämpas på
Avdragets storlek
5 §Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och
arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § socialavgiftslagen (2000:980). Sammanlagt får avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften.
I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.
Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.
Lag (2021:56).
6 §Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och
egenavgifterna skall från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 18 000 kronor per år. Avdraget skall i första hand göras från den allmänna löneavgiften. När avdraget görs från egenavgifterna får det inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980).
I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket skall endast ingå avgiftspliktig inkomst från ett fast driftställe i stödområdet.
Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag, får det sammanlagda avdraget från de allmänna löneavgifter och de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget för samtliga delägare i bolaget inte överstiga 85 200 kronor per år. Avdraget skall fördelas mellan delägarna i proportion till hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan dem. Lag (2007:286).
6 a § Om den avgiftsskyldige under året har gjort avdrag från avgifter enligt både 5 och 6 §§, får avdragen sammanlagt inte överstiga 85 200 kronor per år.
Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag och bolaget under året har gjort avdrag från avgifter enligt 5 §, får det sammanlagda avdraget från de avgifter enligt 6 § som är hänförliga till inkomsten från samtliga delägare i bolaget tillsammans med avdraget från avgifterna enligt 5 § inte överstiga 85 200 kronor per år. Lag (2007:286).
6 b § Det särskilda avdraget från den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna får inte göras om den avgiftsskyldige är föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen om att ett stöd beviljat av en svensk stödgivare är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
Avdraget får inte heller göras om det årliga stödbeloppet per avgiftsskyldig enligt samtliga ordningar för driftstöd överstiger 20 procent av den avgiftsskyldiges årliga arbetskostnader i det berörda området i enlighet med artikel 15.3 b i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
Lag (2025:1338).
6 c § Det särskilda avdraget från den allmänna löneavgiften och egen-avgifterna får bara göras om avdraget uppfyller villkoren enligt 1. kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, 2. kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, eller 3. kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Lag (2025:1338).
6 d § Vid bedömningen av om det särskilda avdraget uppfyller villkoren enligt 6 c § ska de villkor tillämpas som avser 1. stöd inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter, om den som begär avdrag bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och 2. stöd inom sektorn för primärproduktion av fiskeri- och vattenbruksprodukter, om den som begär avdrag bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter.
Lag (2025:1338).
Kombination av avdrag
7 §Om avdrag ska göras både enligt denna lag och enligt 8 §
lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, ska avdrag i första hand göras enligt den sistnämnda lagen. Lag (2023:752).
Övergångsbestämmelser 2001:1170 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2002:1007 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Bestämmelserna tillämpas i fråga om arbetsgivaravgifter på ersättningar som betalas ut efter utgången av år 2002 och i fråga om egenavgifter första gången vid 2004 års taxering.
2006:1348 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
Avdraget skall i första hand göras från den allmänna löneavgiften. När avdraget görs från egenavgifterna får det inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 3 kap. 13 § socialavgiftslagen.
Lag (2007:286).
2007:286 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2008:1268 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
2015:180 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 30 april 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
2015:475 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2019:480 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.
2020:1061 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2021:56 1. Denna lag träder i kraft den 6 februari 2021.
2023:752 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
2023:791 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
2025:1338 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2025 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
Bilaga Stödområde Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.
Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.
Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.
Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.
Gävleborgs län: Ljusdals kommun.
Dalarnas län: Malung-Sälens, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.
Värmlands län: Torsby kommun.
Med församlingar avses de territoriella församlingar som fanns den 31 december 1999.
Lag (2007:1379).