Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter SFS nr: 2016:1108 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6 Utfärdad: 2016-11-24 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2026:1355 Övrig text: Källa:

§§, och

1. arvode enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vid beräkningen av underlaget ska till arvoden enligt 1-4 läggas avdrag som gjorts enligt 3 kap. 9 §. Om en ledamot under en månad har fått sjukpension, och då inte har haft rätt till arvode enligt första stycket, utgörs underlaget för pensionsrätten i stället av det arvode som ligger till grund för sjukpensionen, omräknat med förändringen av inkomstindex mellan det år arvodet avser och det år pensionsrätten avser. Vid beräkningen av underlaget ska arvode som återkrävts enligt 3 kap. 13-19 §§ inte räknas in. Lag (2022:346). Pensionsrätt för tid före 2010 5 § Pensionsrätt för tid före 2010 utgör
2. för tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar före 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4,
3. för tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar före 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och
4. 2,40 procent av tilläggsarvode enligt 3 kap.

§§, arvode enligt 1 § 1-4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ som har utbetalats under åren 2001-2009 och arvode enligt 1 § 3 nämnda lag i dess lydelse före den 1 juli 2003 för uppdrag i Riksdagens revisorer under tiden 2001-juni

1. Lag (2024:557). 6 § Vid tillämpning av 5 § ska
2. tid med sjukpension som grundas på talmansarvode jämställas med tid som talman,
3. tid med sjukpension som grundas på ledamotsarvode jämställas med tid som ledamot, och
4. tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009 jämställas med tid som ledamot. 7 § Pensionsrätt enligt 5 och 6 §§ ska inte tillgodoräknas, i den mån ledamoten har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning. Pensionsrätt enligt 5 och 6 §§ ska inte heller tillgodoräknas för tid som tillgodoräknas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europaparlamentets ledamotsstadga. Ålderspensionens storlek 8 § Ålderspension utgör för ett år summan av de pensionsrätter som tillgodoräknas multiplicerat med 1,
5. Varje pensionsrätt ska räknas om med förändringen av inkomstindex mellan det år pensionsrätten avser och det år ålderspensionen börjar betalas ut. Pensionsrätt enligt 5-7 §§ ska vid omräkningen anses avse
6. Om balansindex har fastställts för det år ålderspensionen börjar betalas ut, ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index. Om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader, ska ålderspensionen grundas endast på pensionsrätterna för de senaste 360 månaderna. Pensionsrätt som tillgodoräknas enligt 5-7 §§ ska anses avse det antal månader som motsvarar antalet tjänstgöringsdagar enligt 5 § 1 och 2 delat med 30,
7. 9 § Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension ska pensionen minskas med 0,5 procent för varje månad som återstår till den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension. Om uppehåll görs i utbetalningen före den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension, ska ålderspensionen, när den åter betalas ut, minskas med 0,5 procent för varje månad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbetalningen återstår till den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension. Till den del ålderspensionen grundas på pensionsrätt för tid efter det tidigare uttaget ska minskningen inte avse det antal månader som ålderspensionen tidigare tagits ut. Lag (2022:1564). Omräkning av ålderspension 10 § Ålderspensionen ska varje år räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex för föregående år och det år som pensionsutbetalningen avser dividerat med talet 1,
8. För ett år då balansindex har fastställts ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index. Tilläggsbelopp 11 § En ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången av riksmötet 2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex hela år i riksdagen har rätt till ett tilläggsbelopp till ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf och i 12 §. Tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet enligt 15-19 §§ eller 20 § och ålderspensionen för samma år. Om ålderspensionen har tagits ut före den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension, ska det bortses från den minskning som detta leder till. I antalet fullgjorda hela år i riksdagen enligt första stycket ska inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli
9. I antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska också inräknas tid då en ledamot har varit statsråd, om statsrådstiden har påbörjats före 2003 och inte gett rätt till statsrådspension. Lag (2022:1564). Förmånstiden 12 § En ledamot har rätt till ålderspension tidigast från och med tre år före den månad då han eller hon uppnår riktåldern för pension och längst till och med den månad då ledamoten avlider. Ålderspension som understiger 0,025 inkomstbasbelopp för ett år ska inte betalas ut. Tilläggsbelopp lämnas inte för tid före den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension. Lag (2022:1564). 13 § Tilläggsbelopp ska inte betalas till en ledamot som har rätt till egen-pension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning. 14 § Ålderspension ska inte betalas samtidigt med talmansarvode eller ledamotsarvode. Ålderspension ska inte heller betalas samtidigt med arvode eller övergångsersättning enligt Europaparlamentets ledamotsstadga. Jämförelsebelopp 15 § Jämförelsebeloppet ska beräknas som antalet fullgjorda hela år, högst tolv, i riksdagen, senast vid utgången av riksmötet 2013/14, delat med tolv och multiplicerat med
10. 11,5 procent av den del av underlaget enligt 16 § som inte överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp,
11. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 för-höjda prisbasbelopp, och
12. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 förhöjda prisbasbelopp. 16 § Underlaget för beräkningen av jämförelsebeloppet enligt 15 § utgörs av medeltalet av de arvoden enligt 17 § som en ledamot har haft under fem kalenderår närmast före avgångsåret. Arvodena för de fyra första kalenderåren ska därvid räknas om till nivån för det sista kalenderåret före avgångsåret med hjälp av prisbasbeloppet. Kan en ledamot inte tillgodoräknas arvoden för fem kalenderår enligt första stycket, utgörs underlaget enligt 15 § av medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan tillgodoräknas. Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget av arvodet för det året. Kan inte ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget av det genomsnittliga arvodet för de hela kalendermånader som kan tillgodoräknas multiplicerat med tolv. 17 § Arvode som avses i 16 § är
13. talmansarvode enligt 3 kap. 1 §,
14. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
15. tilläggsarvode enligt 3 kap.

§§,

1. arvode enligt 1 § 1-4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,
2. arvode enligt 2 kap. 2 § den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet, och
3. arvode till statsråd, om statsrådstid inräknas enligt 18 §. Lag (2022:346). 18 § I antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli
4. I antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska också inräknas tid då en ledamot har varit statsråd, om statsrådstiden har påbörjats före 2003 och inte har gett rätt till statsrådspension. 19 § Jämförelsebeloppet ska knytas an till prisbasbeloppet för året före avgångsåret och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. 20 § Vid beräkning av tilläggsbelopp för den som har varit talman före 2010 utgörs jämförelsebeloppet, om det blir högre än beloppet enligt 15-19 §§, av det belopp som han eller hon skulle ha fått i talmanspension enligt de bestämmelser om talmanspension som gällde vid utgången av
5. Lag (2022:1563). Ansökan 21 § Ansökan om utbetalning av ålderspension görs hos Statens tjänstepensionsverk. Ålderspension kan tidigast betalas från och med den månad då ansökan kommer in till Statens tjänstepensionsverk. Lag (2022:346). Beslut 22 § Beslut i frågor om ålderspension enligt detta kapitel fattas av Statens tjänstepensionsverk. 10 kap. Sjukpension Rätt till sjukpension 1 § En ledamot har rätt till sjukpension för tid då han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. För rätt till sjukpension enligt första stycket krävs det att arbetsförmågan på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har blivit helt eller i det närmaste helt nedsatt under uppdragstiden och att arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i sådan omfattning till dess att ledamoten får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. 2 § Sjukpension lämnas längst till och med månaden före den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar. Lag (2022:1564). Underlaget för sjukpensionen 3 § Underlaget för sjukpensionen utgörs av de arvoden som anges i 9 kap. 4 § första stycket för den månad då arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt, multiplicerat med tolv. Efter de fem första åren utgörs underlaget endast av de arvoden som avses i 9 kap. 4 § första stycket 1 och
6. Sjukpensionens storlek 4 § Sjukpensionen uppgår till
7. 15 procent av den del av underlaget enligt 3 § som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
8. 75 procent av den del av underlaget enligt 3 § som överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
9. 37,5 procent av den del av underlaget enligt 3 § som överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp. 5 § Sjukpensionen ska på ett underlag enligt 3 § upp till 7,5 prisbasbelopp minskas med sådan ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av arbetsskada som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen. 6 § Sjukpensionen ska knytas an till prisbasbeloppet för det år då arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. Anmälningsskyldighet 7 § Den som får sjukpension är skyldig att senast inom en månad från Försäkringskassans beslut anmäla till Statens tjänstepensionsverk att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen upphör eller att hel sådan förmån minskas till partiell förmån. 8 § Har upphävts genom lag (2022:346). Ansökan 9 § Ansökan om utbetalning av sjukpension görs hos Statens tjänstepensionsverk. Sjukpension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2022:346). Beslut 10 § Beslut i frågor om sjukpension enligt detta kapitel fattas av Statens tjänstepensionsverk. 11 kap. Efterlevandepension Rätt till efterlevandepension 1 § Efterlevandepension lämnas efter den som vid sin död
10. var ledamot av riksdagen,
11. fick sjukpension enligt denna lag, eller
12. fick ålderspension enligt denna lag som för ett år överstiger 1,5 inkomstbasbelopp. Med den som avses i första stycket 3 jämställs den som har uppnått riktåldern för pension och hade haft rätt till ålderspension som överstiger 1,5 inkomstbasbelopp för ett år om pensionen hade börjat tas ut. Lag (2022:1564). 2 § Efterlevande maka eller make som stadigvarande sammanbodde med ledamoten när ledamoten avled har rätt till efterlevandepension. Med efterlevande maka eller make jämställs en ogift person som stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot när ledamoten avled. Detta gäller dock bara om personen tidigare hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med den ledamot som avlidit eller som väntade barn med ledamoten när dödsfallet inträffade. Efterlevande barn har också rätt till efterlevandepension. 3 § Om det inte finns någon efterlevande maka eller make har det eller de barn som har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin död var ledamot av riksdagen rätt till den pension som skulle ha tillkommit en maka eller make. Efterlevandepension som tillkommer flera barn gemensamt ska delas lika mellan dem. Förmånstid 4 § Efterlevandepension till maka eller make och till efterlevande barn lämnas från och med månaden efter dödsfallet. 5 § Efterlevandepension till maka eller make lämnas under sex år från och med månaden efter dödsfallet. Från och med det sjunde året efter den månad då dödsfallet ägde rum ska efterlevandepension lämnas om den ledamot som har avlidit var född 1959 eller tidigare, och ledamoten före 2010 hade fullgjort minst sex hela år i riksdagen. Detta gäller dock bara om äktenskapet ingicks eller samboförhållandet inleddes senast den 31 december 2009 och senast den dag då ledamoten fyllde 60 år. Sådan efterlevandepension lämnas längst till dess den efterlevande makan eller maken ingår äktenskap. I antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli
13. 6 § Efterlevandepension lämnas till och med den månad då den som har rätt till pensionen avlider. Efterlevandepension till barn lämnas dock längst till och med den månad då barnet fyller 20 år. Efterlevandepensionens storlek 7 § Maka eller make har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin död var ledamot av riksdagen med för år räknat
14. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp,
15. 45 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det första året och 30 procent av denna del av underlaget under de följande fem åren, och
16. 22,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det första året och 15 procent av denna del av underlaget under de följande fem åren. Lag (2022:346). 8 § Efterlevande barn har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin död var ledamot av riksdagen med för år räknat med
17. 10 procent av underlaget enligt 9 § till den del det inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp,
18. 25 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, och
19. 12,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp. Underlaget för efterlevandepensionen 9 § Underlaget för efterlevandepensionen utgörs av de arvoden som avses i 9 kap. 4 § första stycket och som betalades ut vid dödsfallet. Efterlevandepension efter den som vid sin död fick sjukpension eller ålderspension 10 § Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 2 och 3 till maka eller make betalas under tid som avses i 5 § med 35 procent av den sjukpension eller ålderspension som betalades ut vid dödsfallet. 11 § Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 2 och 3 till barn betalas under tid som avses i 6 § med 20 procent av den sjukpension eller ålderspension som betalades ut vid dödsfallet. 12 § Om det inte finns någon efterlevande make, ska belopp enligt 10 § tillfalla de barn som har rätt till efterlevandepension enligt 11 §. Ett belopp som är gemensamt för flera barn ska delas lika mellan dem. Efterlevandepension till maka eller make i vissa fall 13 § Riksdagsförvaltningen ska betala efterlevandepension till maka eller make under tid som anges i 5 § andra stycket med ett belopp som följer av 7-9 §§ eller 10-12 §§, men beloppet ska enligt 7-9 §§ multipliceras med antalet hela år i riksdagen, högst tolv, som den avlidne hade fullgjort före 2010, dividerat med talet tolv. I antalet hela år i riksdagen ska tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009 räknas in. I antalet hela år ska däremot inte tid som har tillgodoräknats den som har avlidit som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europaparlamentets ledamotsstadga räknas in. 14 § Efterlevandepensionen ska anknytas till prisbasbeloppet för det år då dödsfallet inträffade och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. Ansökan 15 § Ansökan om utbetalning av efterlevandepension görs hos Statens tjänstepensionsverk. Efterlevandepension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2022:346). Beslut 16 § Beslut i frågor om efterlevandepension enligt detta kapitel fattas av Statens tjänstepensionsverk. 12 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd Tillämpningsområde 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för övergång till förvärvsarbete, inkomstgaranti och efterlevandeskydd. Bestämmelserna gäller för de ledamöter som har valts in i riksdagen eller trätt in som ersättare före valet till riksdagen
20. Bestämmelserna gäller också för en ledamot som har valts in i riksdagen genom valet 2014 eller inträder senare, om han eller hon tidigare har varit ledamot av riksdagen och har ett beslut om inkomstgaranti samt garantitiden vid återinträdet inte har löpt ut. Bestämmelsen i 20 § andra stycket gäller inte för en tidigare ledamot som den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomstgaranti och garantitiden då inte har löpt ut. Syfte 2 § Syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk trygghet för en avgången ledamot i den omställningssituation som uppstår när han eller hon lämnar riksdagsuppdraget. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning. Lag (2022:1563). Stödåtgärder för omställning 3 § En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före uppnådd riktålder för pension har, för att kunna övergå till förvärvsarbete, rätt till stödåtgärder i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:1564). 4 § Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete. Rätt till inkomstgaranti 5 § Den som har varit ledamot och som före uppnådd riktålder för pension lämnar riksdagsuppdraget efter minst tre hela års sammanhängande tid i riksdagen har rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt då arvodet upphör. I den sammanhängande tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli
21. Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Rätt till inkomstgaranti gäller inte för tid då ledamoten får ålderspension eller sjukpension enligt denna lag. Lag (2022:1564). 6 § Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen, eller sjukfrånvaro, begränsar inte rätten till inkomstgaranti. 6 a § En ledamot som har tjänstgjort som statsråd får tillgodoräkna sig den tiden vid beräkningen av den sammanlagda respektive sammanhängande tiden i riksdagen om han eller hon har avgått från statsrådsbefattningen innan
22. rätt till inkomstgaranti enligt förordningen (2016:1022) om inkomstgaranti, tjänstepension och vissa försäkringsförmåner för statsråd har inträtt, eller
23. rätt till inkomstgaranti eller motsvarande förmåner enligt äldre föreskrifter har inträtt. Lag (2022:346). 7 § Inkomstgaranti betalas ut efter ansökan från och med den dag då arvodet upphör och gäller, med de begränsningar som framgår av 8 § första stycket, 8 § andra stycket 1 och 2 och 20 §, till och med månaden innan den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar. Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om inkomstgaranti återinträder i riksdagen förskjuts inkomstgarantin med en tid som motsvarar den nya tjänstgöringstiden. Pågående utbetalning ska upphöra under den tiden. När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om inkomstgaranti omprövas. Om ledamoten då har rätt till inkomstgaranti under längre tid eller med ett högre belopp än enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesnämnd fatta ett nytt beslut om inkomstgarantin. I annat fall gäller tidigare beslut. Lag (2022:1564). 8 § För den som har varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin under ett år. För den ledamot som lämnar riksdagsuppdraget efter en sammanlagd tid av minst sex hela år i riksdagen gäller inkomstgarantin
24. i längst två år om ledamoten inte har uppnått 40 års ålder,
25. i längst fem år om ledamoten har uppnått 40 men inte 50 års ålder, och
26. längst till ingången av den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension om han eller hon har uppnått 50 års ålder. I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli
27. Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Lag (2022:1564). 9 § Om det finns särskilda skäl får den tid under vilken inkomstgarantin gäller enligt 8 § första stycket och 8 § andra stycket 1 och 2 förlängas med högst ett år. I ett sådant beslut kan inkomstgarantin bestämmas till ett lägre belopp. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till
28. om och hur ledamoten har utnyttjat de stödåtgärder som avses i 3 § eller vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete, och
29. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden. Lag (2022:346). Inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsersättning 10 § Inkomstgaranti får beviljas en ledamot som har lämnat sitt uppdrag och får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin 11 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin de första fem garantiåren utgörs av följande arvoden som betalas ut vid avgångstillfället:
30. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
31. tilläggsarvode enligt 3 kap.

§§, och

1. månatliga arvoden enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgarantin bara på det ledamotsarvode som betalades vid avgångstillfället. Talmannens arvode vid avgångstillfället utgör underlag för beräkningen av hans eller hennes inkomstgaranti. Lag (2022:346). 11 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin de första fem garantiåren utgörs av följande arvoden som betalas ut vid avgångstillfället:
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap.

§§, och

1. månatliga arvoden enligt 1 § 2 och 5 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgarantin bara på det ledamotsarvode som betalades vid avgångstillfället. Talmannens arvode vid avgångstillfället utgör underlag för beräkningen av hans eller hennes inkomstgaranti. Lag (2026:1355). Inkomstgarantins storlek 12 § Under det första garantiåret lämnas inkomstgaranti med ett månatligt belopp som uppgår till 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. För tiden därefter lämnas inkomstgaranti med ett månatligt belopp som motsvarar följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen:
2. 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst tolv år,
3. 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst elva år,
4. 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst tio år,
5. 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst nio år,
6. 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst åtta år,
7. 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst sju år, och
8. 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst sex år. I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli
9. Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Lag (2022:1563). Värdesäkring av garantibeloppet 13 § För den som har varit ledamot i riksdagen under minst sex hela år ska den fastställda inkomstgarantin knytas till det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta belopp. Avräkning av annan ersättning eller inkomst 14 § Inkomstgarantin ska minskas med vad ledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den tid inkomstgarantin betalas. 15 § Inkomstgarantin ska minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets ledamotsstadga. Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar mot övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga, ska inkomstgarantin minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i övergångsersättning. 16 § Inkomstgarantin ska minskas med följande inkomster:
10. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken,
11. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige,
12. delpension enligt kollektivavtal,
13. pension och livränta i andra fall än som avses i 14 §,
14. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i 1-
15. Minskningen ska motsvara den procentandel som anges för varje särskilt fall i 12 § av den sammanlagda inkomst enligt denna paragraf som per år överstiger ett prisbasbelopp. 17 § Om den som har inkomstgaranti samtidigt även tar emot avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd, statlig chefsanställning eller kommunalt förtroendeuppdrag, och avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn till andra inkomster, får minskningen justeras om det behövs med hänsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tjänstepensionsverk beslutar efter samråd med berörda utbetalare om en sådan justering. 18 § Om det inte föreligger rätt till inkomstgaranti under ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till den tid då rätt till inkomstgaranti föreligger räknas med vid minskningen. Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som garantin betalas. Pensionsgrundande inkomst och beskattning 19 § Under de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med inkomst av anställning. För tiden därefter ska inkomstgarantin jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att inkomstgaranti inte utgör arbetsinkomst. Jämkning av inkomstgaranti 20 § Om det är skäligt får en inkomstgaranti dras in helt eller delvis (jämkning) om garantitagaren
16. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,
17. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats på grund av avdrag för - avsättning till periodiseringsfond, - avsättning till upphovsmannakonto, - avsättning till expansionsfond, - eget pensionssparande, - underskott av annan verksamhetsgren,
18. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbetsinkomster, eller
19. har dömts för brott som har medfört att garantitagaren skilts från uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att garantitagaren skulle ha skilts från uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. Utöver vad som följer av första stycket får inkomstgaranti som gäller i mer än ett år jämkas om garantitagaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till förvärvsarbete. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som tar emot förmånen har tagit del av det omställningsstöd som avses i 3 §. 21 § Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. Rätt till efterlevandeskydd 22 § Ett arvsberättigat barn, som inte fyllt 20 år, till den som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 8 § andra stycket har rätt till efterlevandeskydd. Med ett arvsberättigat barn jämställs ett barn som har mottagits i adoptionssyfte. 23 § Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd beviljas en efterlevande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 § jämställs med efterlevande maka eller make. Ett sådant beslut kan omprövas. Utbetalningstid för efterlevandeskyddet 24 § Efterlevandeskydd till barn betalas till utgången av den månad då barnet fyller 20 år. Efterlevandeskydd till make eller därmed jämställd betalas under högst fem år. Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den berättigade avlider. Efterlevandeskyddets storlek 25 § Efterlevandeskyddet lämnas per kalenderår med ett belopp som för varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp. Beslut i frågor om inkomstgaranti och efterlevandeskydd 26 § Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt till inkomstgaranti i samband med att ledamoten lämnar riksdagsuppdraget. Lag (2022:346). 27 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om
20. förlängning av inkomstgaranti enligt 9 §,
21. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsersättning enligt 10 §,
22. efterlevandeskydd enligt 22 och 23 §§, och
23. eftergift av återkrav och ränta till följd av beslut om jämkning. Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av inkomstgaranti enligt 20 §. Beslut om förmåner enligt första stycket 1-3 kan inte beviljas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2022:346). Utbetalning av inkomstgaranti och efterlevandeskydd 28 § Den som vill att inkomstgaranti eller efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan om utbetalning. Lämnande av uppgift 29 § I samband med att en ledamot lämnar riksdagsuppdraget ska Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa ledamotens rätt till inkomstgaranti enligt bestämmelserna i detta kapitel. Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot har lämnat till förvaltningen enligt 4 §. Lag (2022:346). 30 § Den som ansöker om eller tar emot inkomstgaranti ska på begäran lämna sådana uppgifter till Riksdagens arvodesnämnd som nämnden behöver för sin prövning av ett ärende enligt bestämmelserna i detta kapitel. 31 § Den som ansöker om utbetalning enligt 28 § ska skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för att kunna bedöma sökandens rätt till utbetalning av inkomstgaranti eller efterlevandeskydd. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete. Om begärda uppgifter inte lämnas får Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare utbetalningar. Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning ska han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens tjänstepensionsverk. 32 § Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning eller förmån ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk lämna de uppgifter om en namngiven person som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel. Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite. 33 § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett ärende om inkomstgaranti enligt bestämmelserna i detta kapitel. 34 § Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt 20 § 1-
24. Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för frågan om inkomstgaranti enligt 37 §. Återkrav 35 § Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för högt belopp ska garantitagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma gäller om garantin har jämkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i stället avräknas mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet har vunnit laga kraft. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav och eftergift av ett sådant krav. Lag (2022:346). 36 § Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för högt belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att ett krav på återbetalning har framställts, ska garantitagaren betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning sker. Detsamma ska gälla även om garantin har jämkats. Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis. Bestämmelserna i första stycket gäller också om garantitagaren försummat att lämna uppgifter som behövs för att kunna bestämma det belopp som ska betalas tillbaka. I ett sådant fall ska dock ränta enligt 5 § räntelagen tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2022:346). 36 a § Den som är återbetalningsskyldig enligt 35 och 36 §§ ska betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det återkrävda beloppet om det
25. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den återbetalningsskyldige, eller
26. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med betalningen. Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplan träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan återkravet har förfallit till betalning. Lag (2022:346). Inkomstgaranti efter jämkningsbeslut 37 § Om inkomstgaranti har jämkats enligt 20 § får garantitagaren, när nya förhållanden har inträtt, på nytt ansöka om inkomstgaranti med åberopande av de nya förhållandena. Om ett beslut om jämkning enligt första stycket har grundat sig på att garantitagaren gjort avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till beskattning, ska frågan om inkomstgaranti för det år då återförandet skedde prövas på yrkande av garantitagaren. 13 kap. Omställningsstöd och efterlevandeskydd Tillämpningsområde 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om omställningsstöd och efterlevandeskydd. Omställningsstödet består av
27. stödåtgärder som erbjuds vid avgången från riksdagen, och
28. ekonomiska förmåner under en omställningstid (ekonomiskt omställningsstöd). Detta kapitel gäller för de ledamöter som inte omfattas av bestämmelserna i 12 kapitlet. Syfte 2 § Syftet med omställningsstödet är att underlätta för den som har varit riksdagsledamot att övergå till förvärvsarbete. Stödåtgärder för omställning 3 § En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före uppnådd riktålder för pension har, för att kunna övergå till förvärvsarbete, rätt till stödåtgärder i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:1564). 4 § Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete. Ekonomiskt omställningsstöd 5 § Den som har varit ledamot av riksdagen har rätt till ekonomiskt omställningsstöd
29. i tre månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanhängande tid om minst ett år,
30. i sex månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om minst två år,
31. i ett år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om minst fyra år, eller
32. i två år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om minst åtta år. Det ekonomiska omställningsstödet uppgår för den som är talman när han eller hon lämnar riksdagsuppdraget till 85 procent av talmansarvodet enligt 3 kap. 1 § vid avgångstillfället. För den som är ledamot uppgår stödet till 85 procent av ledamotsarvodet enligt 3 kap. 2 § vid avgångstillfället. Ekonomiskt omställningsstöd ska jämställas med inkomst av anställning enligt 59 kap. 8 § socialförsäkringsbalken. Lag (2022:346). 6 § När ett stöd enligt 5 § har upphört får ytterligare ekonomiskt omställ-ningsstöd beviljas för högst ett år i taget om
33. ledamoten under avgångsåret hade fyllt minst 55 år,
34. ledamoten vid avgången hade tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om minst åtta år, och
35. det finns särskilda skäl. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska avseende fästas vid
36. om och hur ledamoten har nyttjat de stödåtgärder som avses i 3 § eller vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit för att söka övergå till förvärvsarbete, och
37. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden. Stöd enligt första stycket får beviljas om det finns särskilda skäl, även om förutsättningarna i 1 och 2 inte är uppfyllda. I sådana fall får stödet beviljas i högst ett år. Stöd som avses i första och tredje styckena får uppgå till högst 45 procent av det arvode som avses i 3 kap. 1 §. Stödet ska jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. 7 § Vid beräkning av tider enligt 5 och 6 §§ ska hänsyn inte tas till tid då ledamoten har fått ålderspension eller sjukpension enligt bestämmelser i denna lag. Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen begränsar inte rätten till förmåner enligt detta kapitel. Detsamma gäller vid sjukfrånvaro. Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in som grund för förmåner enligt detta kapitel. Lag (2022:1563). 7 a § § En ledamot som har tjänstgjort som statsråd får tillgodoräkna sig den tiden vid beräkningen av den sammanlagda respektive sammanhängande tiden i riksdagen om han eller hon har avgått från statsrådsbefattningen innan
38. rätt till inkomstgaranti enligt förordningen (2016:1022) om inkomstgaranti, tjänstepension och vissa försäkringsförmåner för statsråd har inträtt, eller
39. rätt till inkomstgaranti eller motsvarande förmåner enligt äldre föreskrifter har inträtt. Lag (2022:346). 8 § Rätten till ekonomiskt omställningsstöd gäller längst till och med månaden innan den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar. Stödet ska betalas månadsvis. Lag (2022:1564). 9 § Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om ekonomiskt omställningsstöd återinträder i riksdagen förskjuts det ekonomiska omställningsstödet med en tid som motsvarar den nya tjänstgöringstiden. Pågående utbetalning ska upphöra under den tiden. När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om ekonomiskt omställningsstöd omprövas. Om ledamoten då har rätt till ekonomiskt omställningsstöd under längre tid eller med högre belopp än enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesnämnd fatta ett nytt beslut om det ekonomiska omställningsstödet. I annat fall gäller tidigare beslut. Lag (2022:346). 10 § Ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 § ska knytas an till det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta belopp. 11 § Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 och 6 §§ inte utgör arbetsinkomst. Avräkning av annan ersättning eller inkomst 12 § Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med vad ledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den tid stödet betalas. Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i form av arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets ledamotsstadga. Om en ledamot som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt tar emot övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga minskas stödet med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i övergångsersättning. 13 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med följande inkomster:
40. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken,
41. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige,
42. delpension enligt kollektivavtal,
43. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §, och
44. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i 1-
45. Minskningen ska ske med den sammanlagda inkomsten enligt denna paragraf som per år överstiger ett prisbasbelopp. 13 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med följande inkomster:
46. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken,
47. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige,
48. delpension enligt kollektivavtal,
49. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §, och
50. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i 1-
51. Lag (2026:1355). 13 a § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Minskningen av det ekonomiska omställningsstödet ska motsvara den procentandel som gäller vid beräkningen av stödet enligt 5 § andra stycket eller vid beräkning av ytterligare stöd enligt 6 § fjärde stycket och ska ske med den sammanlagda inkomsten enligt 13 § som per år överstiger ett prisbasbelopp. 14 § Om den som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt även tar emot avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd, statlig chefsanställning eller kommunalt förtroendeuppdrag, och avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn till andra inkomster, får minskningen justeras om det behövs med hänsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tjänstepensionsverk ska efter samråd med berörda utbetalare besluta om en sådan justering. 15 § Föreligger inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd under ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till den tid då rätt till stödet föreligger medräknas vid minskningen. Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som det ekonomiska omställningsstödet betalas. Jämkning av ekonomiskt omställningsstöd 16 § Om det är skäligt får ett ekonomiskt omställningsstöd dras in helt eller delvis (jämkning) om stödmottagaren
52. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,
53. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats på grund av avdrag för - avsättning till periodiseringsfond, - avsättning till upphovsmannakonto, - avsättning till expansionsfond, - eget pensionssparande, - underskott av annan verksamhetsgren,
54. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbetsinkomster, eller
55. har dömts för brott som har medfört att stödmottagaren har skilts från uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att stödmottagaren skulle ha skilts från uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. Utöver vad som följer av första stycket får ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 § och som gäller i mer än ett år jämkas om stödmottagaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till förvärvsarbete. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som tar emot stödet har tagit del av det omställningsstöd som avses i 3 §. 17 § Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. Rätt till efterlevandeskydd 18 § Ett arvsberättigat barn, som inte har fyllt 20 år, till den som vid sin död var berättigad till ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 § första stycket 4 har rätt till efterlevandeskydd. Med arvsberättigat barn ska jämställas barn som har mottagits i adoptionssyfte. 19 § Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd beviljas en efterlevande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 § jämställs med efterlevande maka eller make. Ett sådant beslut kan omprövas. Utbetalningstid för efterlevandeskyddet 20 § Efterlevandeskydd betalas under högst två år. Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den berättigade avlider. Efterlevandeskyddets storlek 21 § Efterlevandeskyddet betalas per kalenderår med ett belopp som för varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp. Beslut i frågor om ekonomiskt omställningsstöd och efterlevandeskydd 22 § Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt till ekonomiskt omställningsstöd i samband med att ledamoten lämnar riksdagsuppdraget. Lag (2022:346). 23 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om
56. förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 §,
57. efterlevandeskydd enligt 18 och 19 §§, och
58. eftergift av återkrav och ränta till följd av beslut om jämkning. Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av ekonomiskt omställningsstöd enligt 15 §. Beslut om förmåner enligt första stycket 1 och 2 kan inte beviljas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2022:346). Utbetalning av ekonomiskt omställningsskydd och efterlevandeskydd 24 § Den som vill att ekonomiskt omställningsstöd eller efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan om utbetalning. Uppgiftslämnande 25 § I samband med att en ledamot lämnar riksdagsuppdraget ska Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa ledamotens rätt till ekonomiskt omställningsstöd. Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot har lämnat enligt 4 §. Lag (2022:346). 26 § Den som ansöker om eller tar emot ekonomiskt omställningsstöd ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter som nämnden behöver för sin prövning av ett ärende enligt bestämmelserna i detta kapitel. 27 § Den som har ansökt om utbetalning enligt 24 § ska skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete. Om den som har ansökt om utbetalning inte lämnar begärda uppgifter, får Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare utbetalningar. Om den som har beviljats utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd får väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning, ska han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens tjänstepensionsverk. 28 § Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning eller stöd ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk lämna sådana uppgifter om en namngiven person om sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel. Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite. 29 § Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett ärende om jämkning av ekonomiskt omställningsstöd enligt 16 § första stycket 1-
59. Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för frågan om ekonomiskt omställningsstöd enligt 33 §. 30 § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett ärende om ekonomiskt omställningsstöd enligt bestämmelserna i detta kapitel. Återkrav 31 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett för högt belopp ska stödmottagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i stället avräknas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt omställningsstöd. Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet har vunnit laga kraft. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav och eftergift av ett sådant krav. Lag (2022:346). 32 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett för högt belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning har framställts, ska stödmottagaren betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning sker. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis. Bestämmelserna i första stycket ska också gälla om stödmottagaren har försummat att lämna de uppgifter som behövs för bestämmande av det belopp som ska betalas tillbaka. I ett sådant fall ska dock ränta enligt 5 § räntelagen tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2022:346). 32 a § Den som är återbetalningsskyldig enligt 31 och 32 §§ ska betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det återkrävda beloppet om det
60. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den återbetalningsskyldige, eller
61. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med betalningen. Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplan träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan återkravet har förfallit till betalning. Lag (2022:346). Ansökan om ekonomiskt omställningsstöd efter jämkningsbeslut 33 § Om ett ekonomiskt omställningsstöd har jämkats enligt 16 §, får stödmottagaren när nya förhållanden har inträtt på nytt ansöka om ekonomiskt omställningsstöd. Om ett beslut som har fattats med tillämpning av 16 § har grundats på att stödmottagaren har gjort avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till beskattning, ska frågan om stöd för det år då återförandet skedde prövas på yrkande av stödmottagaren. 14 kap. Försäkring, företagshälsovård och rehabilitering Försäkring 1 § En ledamot har rätt till försäkringsförmåner i form av grupplivförsäkring, tjänstereseförsäkring och arbetsskadeförsäkring i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:346). Företagshälsovård 2 § En ledamot har rätt till företagshälsovård i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:346). Ersättning för rehabilitering 3 § Om det finns särskilda skäl kan en riksdagsledamot efter prövning av Riksdagsförvaltningen få ersättning för kostnader för insatser i rehabiliteringssyfte. 14 a kap. Återkrav 1 § En ledamot är skyldig att betala tillbaka utbetalning av arvode, resekostnadsersättning, traktamente, logiersättning eller pension enligt denna lag, som har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp, om han eller hon har orsakat utbetalningen genom att
62. lämna oriktiga uppgifter, eller
63. inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Detsamma gäller om en sådan utbetalning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och ledamoten insett eller skäligen borde ha insett detta. Vad som sägs i första och andra styckena gäller även tidigare ledamöter samt efterlevande som tagit emot förmåner enligt 11-13 kap. Lag (2022:346). 2 § Den som är återbetalningsskyldig enligt 1 § ska betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det återkrävda beloppet om det
64. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den återbetalningsskyldige, eller
65. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med betalningen. Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan återkravet har förfallit till betalning. Lag (2022:346). 3 § Om återbetalning inte har skett inom en månad från det att ett krav på återbetalning framställts ska den återbetalningsskyldige betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) på det obetalda beloppet till dess betalning sker. Lag (2022:346). 4 § Om det finns särskilda skäl får ett återkrav och ränta efterges helt eller delvis. Lag (2022:346). 5 § Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav av pension och om eftergift av ett sådant krav. Detsamma gäller krav på ränta. Lag (2022:346). 6 § Bestämmelser om återkrav av inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd finns i 12 kap. 35 och 36 §§ och 13 kap. 31 och 32 §§. Lag (2022:346). 15 kap. Överklagande Beslut av Riksdagsförvaltningen 1 § Beslut av Riksdagsförvaltningen om tillhandahållande av barnverksamhet får inte överklagas. Övriga beslut av Riksdagsförvaltningen enligt denna lag får överklagas till Riksdagens överklagandenämnd. Lag (2022:346). Beslut av Riksdagens arvodesnämnd 2 § Beslut av Riksdagens arvodesnämnd enligt 3 kap. 16 § och 19 § tredje stycket, 12 kap. eller 13 kap. får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd. Ett beslut enligt 3 kap. 2 § får inte överklagas. Lag (2022:346). Beslut av Statens tjänstepensionsverk 3 § Beslut av Statens tjänstepensionsverk enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd. Allmänna bestämmelser om överklagande 4 § Ett beslut överklagas skriftligt. Klaganden ska i överklagandet ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han eller hon vill ha. Överklagandet ska lämnas in till den myndighet som har meddelat beslutet. Det ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Övergångsbestämmelser 2016:1108
66. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 då lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ska upphöra att gälla.
67. Övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och ändringar i den lagen ska fortfarande gälla. 2020:962
68. Denna lag träder i kraft den 1 januari
70. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår 61 års ålder före den 1 januari
71. 2021:1123
72. Denna lag träder i kraft den 1 januari
74. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för arvode som avser tid före ikraftträdandet. 2022:346
75. Denna lag träder i kraft den 1 juli
77. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ledamöter som har beviljats logiersättning före ikraftträdandet.
78. De nya bestämmelserna i 4 kap. 9 § och 5 kap. 5 § tillämpas på tjänsteresor som genomförs efter ikraftträdandet. 2022:1563
79. Denna lag träder i kraft den 1 januari
81. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari
82. 2022:1564
83. Denna lag träder i kraft den 1 januari
85. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari
86. 2026:1355
87. Denna lag träder i kraft den 1 september 2026 i fråga om 6 kap. 7 § och den 1 januari 2027 i övrigt.
88. Äldre föreskrifter tillämpas på ekonomiskt omställningsstöd och inkomster som avser tid före ikraftträdandet. Lag (2026:1355).