Förordning (1977:740) om tillämpning av en konvention den 27 februari 1976 mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om social trygghet
Vad handlar författningen om?
Denna förordning reglerar tillämpningen av en konvention från 1976 mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om social trygghet. Den syftar till att samordna ländernas socialförsäkringssystem för att underlätta för personer som rör sig mellan länderna.
För vem: Svenska och tyska medborgare; Andra personer som omfattas eller har omfattats av socialförsäkringslagstiftningen i Sverige eller Tyskland, inklusive flyktingar och statslösa.
Tidsfrister:
- Utsända arbetstagare kan fortsätta omfattas av hemlandets lagstiftning i upp till 24 månader.
Snabbfakta
- Land
- Sverige
- Rättsområde
- Social trygghet
- Artiklar
- 48
- Källa
- data.riksdagen.se
- Texten hämtad
- Förklaringen uppdaterad
Vad reglerar författningen?
- Tillämpningen av konventionen om social trygghet mellan Sverige och Tyskland.
- Vilka socialförsäkringsgrenar som omfattas i respektive land, såsom sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring och pensionsförsäkring.
- Regler för fastställande av försäkringstillhörighet och undantag från dessa.
- Bestämmelser om sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse eller för familjemedlemmar bosatta i det andra landet.
Vem berörs av författningen?
- Svenska och tyska medborgare.
- Andra personer som omfattas eller har omfattats av socialförsäkringslagstiftningen i Sverige eller Tyskland, inklusive flyktingar och statslösa.
Vilka är de viktigaste punkterna?
- Konventionen gäller som förordning i Sverige i sin originaltext, inklusive ändringar från 1989.
- Riksförsäkringsverket är behörig svensk myndighet för vissa artiklar (artikel 10 och artikel 33 första stycket andra punkten).
- Utsända arbetstagare kan fortsätta omfattas av hemlandets lagstiftning i upp till 24 månader.
- Sjukvårdsförmåner kan erhållas vid tillfällig vistelse i det andra landet om omedelbart behov föreligger, men inte om syftet med resan är att få vård.
Social trygghet
Lagtext
Lagtext
Innehåll (48)
- 1 § Den konvention mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om
- 2 § Vid tillämpning av artikel 10 och artikel 33 första stycket andra
- 3 § Artikel 37 i konventionen gäller, med undantag som sägs i 4 §, på
- 4 § Artikel 22 sjätte stycket i konventionen i dess lydelse enligt
- 5 § Nummer 3 b) i slutprotokollet gäller endast för försäkringsfall som
- 6 § För en person som avses i nummer 6 b) i slutprotokollet till
- 7 § Artiklarna 23--25 i konventionen i deras lydelse enligt
- Artikel 1 I denna konvention förstås med uttrycken
- Artikel 2 1. Denna konvention är, i den mån ej annat däri föreskrives, tillämpli
- Artikel 3 1. Denna konvention är, i den mån ej annat däri föreskrives, tillämpli
- Artikel 4 1. När fråga är om en i artikel 3 andra stycket angiven person skall i
- Artikel 5 I den mån ej annat föreskrives i artiklarna 6--10, skall frågan om en
- Artikel 6 Utsänds en arbetstagare, som sysselsätts i en fördragsslutande stat, a
- Artikel 7 1. För ett fartygs besättning och andra ej blott tillfälligt på ett
- Artikel 8 Artiklarna 5--7 äger motsvarande tillämpning på personer som icke är
- Artikel 9 Artiklarna 5, 6 och 8 berör inte de bestämmelser i Wienkonventionen om
- Artikel 10 På gemensam framställning av arbetstagare och arbetsgivare eller på
- Artikel 11 1. I fall, då enligt bestämmelser i en fördragsslutande stats
- Artikel 12 I fråga om fastställande av rätten till en förmån och den tidrymd unde
- Artikel 13 1. Är någon bosatt inom en fördragsslutande stats territorium och
- Artikel 14 Är någon bosatt inom en fördragsslutande stats territorium och försäkr
- Artikel 15 1. För den som åtnjuter pension från pensionsförsäkring i de
- Artikel 16 1. I fall som avses i artiklarna 13 och 14 tillhandahålles förmånerna
- Artikel 17 1. Kontantförmåner enligt sjukförsäkringslagstiftningen skall utges äv
- Artikel 18 1. Skall enligt en fördragsslutande stats lagstiftning graden av
- Artikel 19 1. För rätt till förmån i anledning av en yrkessjukdom skall en
- Artikel 20 1. Den som på grund av yrkesskada är berättigad till sjukvårdsförmåner
- Artikel 21 1. I den mån ej annat följer av artikel 4 första stycket skall
- Artikel 22 1. Föreligger enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar
- Artikel 23 För att uppfylla det enligt svensk lagstiftning för rätt till
- Artikel 24 1. Folkpension enligt svensk lagstiftning utges med tillämpning av den
- Artikel 25 För utgivande av tilläggspension enligt den svenska lagstiftningen
- Artikel 26 Övergångsbestämmelserna i svensk lagstiftning om rätt till folkpension
- Artikel 27 1. De fördragsslutande staternas försäkringsorgan, sammanslutningar av
- Artikel 28 1. Av en fördragsslutande stats domstolar meddelade verkställbara doma
- Artikel 29 1. I en fördragsslutande stats lagstiftning föreskriven befrielse från
- Artikel 30 I artikel 27 första stycket avsedda organ kan vid tillämpningen av den
- Artikel 31 1. Har ansökan om förmån enligt en fördragsslutande stats lagstiftning
- Artikel 32 Den ena fördragsslutande statens yrkeskonsulära myndigheter i den andr
- Artikel 33 1. De behöriga myndigheterna kan överenskomma om de administrativa
- Artikel 34 Kontantförmåner kan av en fördragsslutande stats försäkringsorgan med
- Artikel 35 1. Har en fördragsslutande stats försäkringsorgan felaktigt utgivit
- Artikel 36 1. Tvister mellan de båda fördragsslutande staterna om konventionens
- Artikel 37 1. Denna konvention grundar ingen rätt till förmåner för tid före dess
- Artikel 38
- Artikel 39 Denna konvention gäller även för Land Berlin, såvida icke
- Artikel 40 1. Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationshandlingarna skall
- Artikel 41 1. Konventionen ingås för obestämd tid. Var och en av de
Förordning (1977:740) om tillämpning av en konvention den 27 februari 1976 mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om social trygghet SFS nr: 1977:740 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1977-09-01 Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 1991:1183 Övrig text: Endast den svenska texten finns med i bilagorna.
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet
1 §Den konvention mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om
social trygghet som har undertecknats den 27 februari 1976 jämte slutprotokoll till konventionen skall i originaltexternas lydelse gälla som förordning här i landet.
Texterna i deras till följd av en tilläggsöverenskommelse den 26 oktober 1989 ändrade lydelse är intagna som bilagor 1 och 2 till denna förordning. Förordning (1991:1183).
2 §Vid tillämpning av artikel 10 och artikel 33 första stycket andra
punkten i konventionen skall riksförsäkringsverket vara behörig svensk myndighet. Förordning (1991:1183).
3 §Artikel 37 i konventionen gäller, med undantag som sägs i 4 §, på
motsvarande sätt för rättigheter som uppstår först på grund av tilläggsöverenskommelsen. Förordning (1991:1183).
4 §Artikel 22 sjätte stycket i konventionen i dess lydelse enligt
tilläggsöverenskommelsen skall gälla retroaktivt från och med den 1 januari 1982 och tillämpas även för försäkringsfall som inträffat före denna tidpunkt. Pensioner som har fastställts före ikraftträdandet av tilläggsöverenskommelsen fastställs på nytt efter ansökan med beaktande av första meningen. De kan även fastställas på nytt utan ansökan.
Förordning (1991:1183).
5 §Nummer 3 b) i slutprotokollet gäller endast för försäkringsfall som
inträffar efter ikraftträdandet av denna förordning. Förordning (1991:1183).
6 §För en person som avses i nummer 6 b) i slutprotokollet till
konventionen och som vid ikraftträdandet av denna förordning redan är sysselsatt börjar den tremånadersfrist som sägs i nämnda bestämmelse i slutprotokollet att löpa vid ikraftträdandet. Förordning (1991:1183).
7 §Artiklarna 23--25 i konventionen i deras lydelse enligt
tilläggsöverenskommelsen skall tillämpas i fråga om efterlevandepension när försäkringsfallet inträffat efter utgången av år 1989.
Bilaga 1 Konvention mellan Konungariket Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om social trygghet Konungariket Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland som önskat reglera sina förbindelser på den sociala trygghetens område, har överenskommit om följande:
AVDELNING 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 1I denna konvention förstås med uttrycken
Artikel 21. Denna konvention är, i den mån ej annat däri föreskrives, tillämplig
på
Artikel 31. Denna konvention är, i den mån ej annat däri föreskrives, tillämplig
på de fördragsslutande staternas medborgare, andra personer som omfattas eller har omfattats av en fördragsslutande stats lagstiftning och personer som härleder sin rätt från någon nu nämnd person.
Artikel 41. När fråga är om en i artikel 3 andra stycket angiven person skall i
den mån ej annat föreskrives i denna konvention, kontantförmåner vid invaliditet, på grund av ålder och till efterlevande samt livräntor och engångsbelopp i anledning av yrkesskada utges till den därtill berättigade även om denne vistas inom den andra fördragsslutande statens territorium.
Artikel 5I den mån ej annat föreskrives i artiklarna 6--10, skall frågan om en
persons försäkringstillhörighet bedömas
Artikel 6Utsänds en arbetstagare, som sysselsätts i en fördragsslutande stat, av
sin arbetsgivare till den andra fördragsslutande staten för att där utföra ett arbete för denne arbetsgivare, skall den förstnämnda statens lagstiftning fortsätta att gälla till utgången av den tjugofjärde kalendermånaden efter utsändandet, som om arbetstagaren fortfarande sysselsattes inom dess territorium. Förordning (1991:1183).
Artikel 71. För ett fartygs besättning och andra ej blott tillfälligt på ett
fartyg sysselsatta personer gäller med avseende på försäkringstillhörigheten lagstiftningen i den fördragsslutande stat, vars flagga fartyget för.
Artikel 8Artiklarna 5--7 äger motsvarande tillämpning på personer som icke är
arbetstagare men på vilka den i artikel 2 angivna lagstiftningen är tillämplig.
Artikel 9Artiklarna 5, 6 och 8 berör inte de bestämmelser i Wienkonventionen om
diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära förbindelser, som hänför sig till den lagstiftning som anges i artikel 2 första stycket. Förordning (1991:1183).
Artikel 10På gemensam framställning av arbetstagare och arbetsgivare eller på
framställning av en i artikel 8 avsedd likställd person kan den behöriga myndigheten, eller den myndighet som utses av denna, i den fördragsslutande stat, vars lagstiftning enligt artiklarna 5--9 skulle vara tillämplig, medge undantagande från denna lagstiftning, under förutsättning att personen i fråga blir omfattad av den andra fördragsslutande statens lagstiftning. Vid beslut härom skall beaktas sysselsättningens art och de omständigheter under vilka den utövas. Före avgörandet skall den andra fördragsslutande statens behöriga myndighet, eller den myndighet som utses av denna, beredas tillfälle till ställningstagande. Är arbetstagare icke sysselsatt inom dess territorium, betraktas han som sysselsatt på den ort, där han senast förut var sysselsatt. Har han förut icke varit sysselsatt inom dess territorium, betraktas han som sysselsatt på den ort, där denna fördragsslutande stats behöriga myndighet har sitt säte. Förordning (1991:1183).
Artikel 111. I fall, då enligt bestämmelser i en fördragsslutande stats
lagstiftning rätt till en förmån inskränkes eller icke föreligger eller en förmån inskränkes eller icke utges vid sammanträffande med rätt till annan förmån eller med utgivandet av andra förmåner skall dessa bestämmelser tillämpas även med avseende på motsvarande förhållanden enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning. Om vad nu sagts skulle medföra minskning av båda förmånerna, skall vardera förmånen minskas med halva det belopp varmed minskning skulle ske enligt den fördragsslutande stats lagstiftning, på vilken rätten till förmånen grundas.
AVDELNING II
Särskilda bestämmelser
Kapitel 1. Sjukförsäkring
Artikel 12I fråga om fastställande av rätten till en förmån och den tidrymd under
vilken förmånen skall utges skall försäkringsperioder som fullgjorts och perioder varunder förmån utgivits enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar sammanräknas i den mån de icke sammanfaller.
Artikel 131. Är någon bosatt inom en fördragsslutande stats territorium och
berättigad till sjukvårdsförmåner enligt denna stats lagstiftning, erhåller han under tillfällig vistelse inom den andra fördragsslutande statens territorium sjukvårdsförmåner enligt denna stats lagstiftning, om han på grund av sitt tillstånd är i omedelbart behov av sådana förmåner.
Artikel 14Är någon bosatt inom en fördragsslutande stats territorium och försäkrad
enligt denna stats lagstiftning, erhåller hans familjemedlemmar, som är bosatta inom den andra fördragsslutande statens territorium, sjukvårdsförmåner enligt den lagstiftning som försäkringsorganet för deras bosättningsort har att tillämpa om icke redan enligt bosättningsortens lagstiftning rätt till sjukvårdsförmåner föreligger på annan grund.
Artikel 151. För den som åtnjuter pension från pensionsförsäkring i de
fördragsslutande staterna tillämpas lagstiftningen om sjukförsäkring för pensionstagare i den fördragsslutande stat, inom vars territorium han är bosatt. Utgår pension enbart enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning betraktas därvid i fråga om sjukvårdsförmåner denna pension som pension från den förstnämnda fördragsslutande staten.
Artikel 161. I fall som avses i artiklarna 13 och 14 tillhandahålles förmånerna i
fråga i Förbundsrepubliken Tyskland av den för vistelseorten behöriga allmänna ortssjukkassan i Sverige av den för vistelseorten behöriga allmänna försäkringskassan, såvida inte annan inrättning är behörig. Förordning (1991:1183).
Artikel 171. Kontantförmåner enligt sjukförsäkringslagstiftningen skall utges även
om den förmånsberättigade vistas inom den andra fördragsslutande statens territorium.
Kapitel 2. Yrkesskadeförsäkring
Artikel 181. Skall enligt en fördragsslutande stats lagstiftning graden av
arbetsförmågans nedsättning och ersättningsrätten i anledning av yrkesskada i denna lagstiftnings mening bedömas med beaktande av annan yrkesskada, gäller detta även för yrkesskada som är att hänföra till den andra fördragsslutande statens lagstiftning, som om den hade varit att hänföra till lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring i den förstnämnda staten. Med yrkesskador som skall beaktas likställs skadefall som enligt andra författningar skall beaktas som olycksfall eller andra ersättningsfall.
Artikel 191. För rätt till förmån i anledning av en yrkessjukdom skall en
fördragsslutande stats försäkringsorgan beakta även sysselsättningar i den andra fördragsslutande staten som varit av beskaffenhet att medföra fara för sjukdomen. Föreligger därvid enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar rätt till förmån, utges sjukvårdsförmåner och kontantförmåner med undantag av livränta enbart enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat, inom vars territorium den berättigade är bosatt. Av en livränta utger varje försäkringsorgan så stor del som motsvarar förhållandet mellan sysselsättningstiden inom den egna fördragsslutande statens territorium och den sammanlagda sysselsättningstid som skall beaktas enligt första punkten.
Artikel 201. Den som på grund av yrkesskada är berättigad till sjukvårdsförmåner
enligt en fördragsslutande stats lagstiftning erhåller under vistelse inom den andra fördragsslutande statens territorium sjukvårdsförmåner av försäkringsorganet för vistelseorten enligt den för detta försäkringsorgan gällande lagstiftningen.
Behörigt är det organ som skulle ha varit behörigt om rätten att komma i åtnjutande av åtgärderna hade varit att bedöma enligt nämnda fördragsslutande stats lagstiftning.
Artikel 211. I den mån ej annat följer av artikel 4 första stycket skall
kontantförmåner enligt lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring utges även om den förmånsberättigade vistas inom den andra fördragsslutande statens territorium.
Kapitel 3. Pensionsförsäkringar
DEL 1 Pensionsförsäkring enligt den tyska lagstiftningen
Artikel 221. Föreligger enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar
försäkringsperioder som skall tillgodoräknas, beaktas för förvärv av rätt till förmån enligt den tyska lagstiftningen även försäkringsperioder enligt den svenska lagstiftningen som ej avser samma tid. Frågor i vilken omfattning försäkringsperioder som fullgjorts enligt den svenska lagstiftningen kan tillgodoräknas prövas enligt svensk lagstiftning.
DEL 2 Pensionsförsäkring enligt den svenska lagstiftningen
Artikel 23För att uppfylla det enligt svensk lagstiftning för rätt till
folkpension vid bosättning utomlands gällande kravet på en minsta tid av tre kalenderår för vilka pensionspoäng tillgodoräknats eller, i förekommande fall med beaktande av artikel 24 första stycket 2) andra meningen, därmed likställda år, skall försäkringsperioder som fullgjorts enligt tysk lagstiftning beaktas i erforderlig omfattning, i den mån de inte avser samma tid som de svenska perioderna. Härvid likställs tolv inom den tyska pensionsförsäkringen fullgjorda försäkringsmånader med ett kalenderår, för vilket pensionspoäng tillgodoräknas. Förordning (1991:1183).
Artikel 241. Folkpension enligt svensk lagstiftning utges med tillämpning av denna
konvention uteslutande enligt följande bestämmelser, i förekommande fall med beaktande av artikel 23:
Artikel 25För utgivande av tilläggspension enligt den svenska lagstiftningen
gäller följande:
Artikel 26Övergångsbestämmelserna i svensk lagstiftning om rätt till folkpension
för svenska medborgare som är bosatta utomlands samt om beräkningen av tilläggspension för personer som är födda före år 1924 berörs inte av denna konvention. Förordning (1991:1183).
Kapitel 4. Familjeförmåner
Artikel 26 a Om ett barn, som är bosatt i en av de fördragsslutande staterna, har rätt till barnbidrag enligt lagstiftningen i båda fördragsslutande staterna, utges barnbidrag endast av den stat, i vilken barnet är bosatt. Förordning (1991:1183).
Artikel 26 b Bidragsförskott enligt svensk lagstiftning utges för ett barn, som inte är svensk medborgare, om barnet och vårdnadshavaren är bosatta i Sverige och antingen barnet eller vårdnadshavaren vistas där sedan minst sex månader. Förordning (1991:1183).
AVDELNING III
Övriga bestämmelser
Kapitel 1. Myndighetsbistånd och rättshjälp
Artikel 271. De fördragsslutande staternas försäkringsorgan, sammanslutningar av
försäkringsorgan, myndigheter och domstolar skall vid tillämpningen av den lagstiftning som anges i artikel 2 första stycket och av denna konvention lämna varandra ömsesidigt bistånd på samma sätt som vid tillämpning av den för dem gällande lagstiftningen. Biståndet lämnas kostnadsfritt. Kontantutlägg skall dock ersättas.
Artikel 281. Av en fördragsslutande stats domstolar meddelade verkställbara domar
liksom även av en fördragsslutande stats försäkringsorgan eller myndigheter meddelade verkställbara beslut om avgifter och andra fordringar på grund av socialförsäkring erkännes i den andra fördragsslutande staten.
Artikel 291. I en fördragsslutande stats lagstiftning föreskriven befrielse från
eller nedsättning av skatter eller avgifter, däri inbegripna konsulära och administrativa avgifter, för handlingar eller beslut, som skall företes i och för tillämpning av denna lagstiftning, utsträckes att omfatta även motsvarande handlingar och beslut som skall företes i och för tillämpningen av denna konvention eller av den i artikel 2 första stycket angivna lagstiftningen i den andra fördragsslutande staten.
Artikel 30I artikel 27 första stycket avsedda organ kan vid tillämpningen av den i
artikel 2 första stycket angivna lagstiftningen och av denna konvention träda i omedelbar förbindelse med varandra och med berörda personer och deras ombud på sitt tjänstespråk. Lagstiftning om anlitande av tolk påverkas ej. Domar, beslut och andra handlingar kan direkt tillställas en person som uppehåller sig inom den andra fördragsslutande statens territorium i rekommenderad försändelse med mottagningsbevis.
Artikel 311. Har ansökan om förmån enligt en fördragsslutande stats lagstiftning
gjorts hos ett organ i den andra fördragsslutande staten, som är behörigt att mottaga ansökan om en motsvarande förmån enligt den för detta organ gällande lagstiftningen, betraktas ansökningen som gjord hos det behöriga försäkringsorganet. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning på andra ansökningar, förklaringar och besvärsskrifter.
Artikel 32Den ena fördragsslutande statens yrkeskonsulära myndigheter i den andra
fördragsslutande staten har rätt att utan företeende av fullmakt, på förmånsberättigads begäran, vidtaga åtgärder som behövs för att trygga och vidmakthålla rättigheter för den förstnämnda statens medborgare.
Särskilt kan de hos organ, som avses i artikel 27 första stycket i medborgarens intresse göra ansökningar, avge förklaringar och inlämna besvärsskrifter.
Kapitel 2. Konventionens tillämpning och tolkning
Artikel 331. De behöriga myndigheterna kan överenskomma om de administrativa
åtgärder som behövs för konventionens tillämpning. De skall underrätta varandra om ändringar och utvidgningar av den lagstiftning som anges i artikel 2.
Artikel 34Kontantförmåner kan av en fördragsslutande stats försäkringsorgan med
befriande verkan utges till en person, som uppehåller sig inom den andra fördragsslutande statens territorium, i denna stats valuta. I förhållandet mellan försäkringsorganet och den till förmånen berättigade gäller för omräkningen den dags kurs som lagts till grund för kontantförmånens överförande. Ett försäkringsorgans utbetalningar till ett försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten skall ske i den sistnämnda statens valuta. Ett försäkringsorgans utbetalningar till ett försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten i fall som avses i artikel 28 skall ske i den förstnämnda statens valuta.
Artikel 351. Har en fördragsslutande stats försäkringsorgan felaktigt utgivit
kontantförmåner, kan det felaktigt utbetalade beloppet för försäkringsorganets räkning avdragas från en motsvarande förmån enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning.
Artikel 361. Tvister mellan de båda fördragsslutande staterna om konventionens
tolkning eller tillämpning skall såvitt möjligt biläggas genom de behöriga myndigheterna.
Dess beslut är bindande. Var och en av de fördragsslutande staterna bär kostnaderna för sin medlem och för sitt deltagande i förfarandet inför skiljedomstolen. Kostnaderna för ordföranden och övriga kostnader bärs av de fördragsslutande staterna till lika delar. Skiljedomstolen kan besluta om annan kostnadsreglering. I övrigt reglerar skiljedomstolen själv sitt förfarande.
AVDELNING IV
Övergångs- och slutbestämmelser
Artikel 371. Denna konvention grundar ingen rätt till förmåner för tid före dess
ikraftträdande.
Artikel 38
Det bifogade slutprotokollet utgör en beståndsdel av denna konvention.
Artikel 39Denna konvention gäller även för Land Berlin, såvida icke
Förbundsrepubliken Tysklands regering till Konungariket Sveriges regering avger en motsatt förklaring inom tre månader efter denna konventions ikraftträdande.
Artikel 401. Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationshandlingarna skall
så snart som möjligt utväxlas i Bonn.
Artikel 411. Konventionen ingås för obestämd tid. Var och en av de
fördragsslutande staterna kan med iakttagande av tre månaders uppsägningstid uppsäga den till utgången av ett kalenderår.
TILL BEVIS HÄROM har undertecknade, därtill befullmäktigade av sina regeringar, undertecknat denna konvention och försett den med sina sigill.
SOM SKEDDE I STOCKHOLM den 27 februari 1976 i två originalexemplar, vartdera på svenska och tyska språken, vilka båda texter äger lika vitsord.
För Konungariket Sverige Sven Aspling För Förbundsrepubliken Tyskland Dietrich Stoecker Walter Arendt Bilaga 2 Slutprotokoll till konvention mellan Konungariket Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om social trygghet Vid undertecknandet av den denna dag mellan Konungariket Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland ingångna konventionen om social trygghet har de båda fördragsslutande staternas befullmäktigade ombud förklarat sig eniga om följande:
Den tyska lagstiftningen om förmåner på grund av yrkesskada, vid vars inträffande den skadade icke var försäkrad enligt tysk förbundsrätt, på grund av försäkringsperioder, som icke fullgjorts enligt tysk förbundsrätt, berörs ej.
4 a. Till artikel 5:
Tysk lagstiftning om sjukförsäkring för studerande gäller för studerande som är inskrivna vid statlig eller statligt erkänd högskola inom Förbundsrepubliken Tysklands territorium. Detta gäller dock inte i fall som avses under nummer 8 b. Förordning (1991:1183).
4 b. Till artikel 6:
För arbetstagare som är sysselsatta av en offentlig arbetsgivare gäller artikel 6 även i fråga om en längre utsändningstid än 24 kalendermånader. Förordning (1991:1183).
Omfattas en person enligt artiklarna 6-10 av lagstiftningen i en fördragsslutande stat som om han var sysselsatt inom dess territorium, anses denna person liksom hans medföljande familjemedlemmar, såvida dessa inte utövar någon sysselsättning, även vara bosatta inom denna fördragsslutande stats territorium. Första meningen gäller inte i fråga om den tyska lagstiftningens bestämmelser om beaktande av perioder med vård av barn inom den lagstadgade pensionsförsäkringen. Förordning (1991:1183).
8 a. Till artikel 13:
Tandvårdsförmåner utges under tillfällig vistelse inom Sveriges territorium oberoende av personens ålder. Förordning (1991:1183).
8 b. Till artikel 14:
Artikel 14 gäller även för studerande som är inskrivna vid statlig eller statligt erkänd högskola inom Förbundsrepubliken Tysklands territorium, om de är familjemedlemmar till en person, som är bosatt i Sverige och som är försäkrad enligt svensk lagstiftning. Förordning (1991:1183).
Kontantförmåner enligt svensk lagstiftning på grund av sjukdom, som inträffar inom Förbundsrepubliken Tysklands territorium, utges endast för den tid, för vilken sjukdom styrks genom läkarintyg. För försäkrade, som vid tiden för insjuknandet är sysselsatta inom Förbundsrepubliken Tysklands territorium eller hör till besättningen på ett fartyg som för svensk flagg, gäller dock samma bestämmelser som vid insjuknande inom Sveriges territorium. Förordning (1991:1183).
Inverkar enligt den tyska lagstiftningen en pension från pensionsförsäkringen på storleken av förmån från yrkesskadeförsäkringen, medför en motsvarande pension som åtnjuts enligt den svenska lagstiftningen samma verkan.
Förordning (1991:1183).
På tysk medborgare skall med avseende på bosättning inom och utom Sverige och därmed sammanhängande sakförhållanden tillämpas den svenska lagstiftning, som gäller vid ikraftträdandet av tilläggsöverenskommelsen. Senare gynnsammare lagstiftning berörs inte. Förordning (1991:1183).
Om ett barn har rätt till bidragsförskott enligt svensk lagstiftning endast med beaktande av nummer 5, är rätt till bidragsförskott enligt tysk lagstiftning utesluten. Förordning (1991:1183).
SOM SKEDDE I STOCKHOLM den 27 februari 1976 i två originalexemplar, vartdera på svenska och tyska språken, vilka båda texter äger lika vitsord.
För Konungariket Sverige Sven Aspling För Förbundsrepubliken Tyskland Dietrich Stoecker Walter Arendt Övergångsbestämmelser 1991:1183 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1991.
De nya bestämmelserna gäller även för Land Berlin, såvida inte den tyska regeringen till den svenska regeringen avger en förklaring om motsatsen inom tre månader efter ikraftträdandet.