Förordning (1986:1080) med vissa provisoriska föreskrifter om gymnasieskolan

Förordning (1986:1080) med vissa provisoriska föreskrifter om gymnasieskolan SFS nr: 1986:1080 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1986-11-20 Omtryck:

Ändrad:

Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §Denna förordning innehåller vissa provisoriska föreskrifter om

organisationen av och resurser för undervisningen i kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor för tiden från och med den 1 juli 1987. Huvudmännen, skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna skall tillämpa de provisoriska föreskrifterna vid sin planering för den tiden.

2 §Bestämmelserna i förordningen skall vid planeringen enligt 1 §

tillämpas i stället för följande föreskrifter, nämligen 1. 1 kap. 7--7 d §§, 7 kap., 8 kap. 1--8, 11, 13--13 d, 15--25, 32, 33 och 40--47 §§ samt 9 kap. 31, 33, 34 och 36 §§, 37 § femte stycket och 49 § skolförordningen (1971:235), såvitt gäller gymnasieskolan, 2. förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning, såvitt gäller statsbidrag till undervisningen i gymnasieskolan, 3. förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan, 4. förordningen (1982:490) om extra undervisning i svenska för vissa elever i gymnasieskolan, 5. förordningen (1982:897) om yrkesinriktad filialutbildning i gymnasieskolan, 6. förordningen (1983:46) om kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan, 7. förordningen (1983:505) om samordnade timplaner och resurser i vissa kommuners gymnasieskolor, 8. förordningen (1984:41) om timreduktioner i gymnasieskolan i förhållande till elevantal, 9. förordningen (1984:43) om extra resurstimmar i gymnasieskolan, 10. förordningen (1984:571) om ramtimplaner och resurstilldelningssystem för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan, 11. förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m. m., 12. förordningen (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning, 13. förordningen (1984:633) om resurser för stödinsatser i svenska på vissa yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan, 14. förordningen (1985:586) om gymnasieskolans timunderlag för undervisning och statsbidrag, 15. förordningen (1986:397) om resurser för påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan, 16. förordningen (SÖ-FS 1979:20) om betygsättningen i praktikämnen inom gymnasieskolans vårdutbildningar, 17. förordningen (SÖ-FS 1982:199) om kombination med specialidrott i gymnasieskolan, 18. förordningen (SÖ-FS 1983:154) om särskilda möjligheter att anordna gren eller variant i gymnasieskolan genom inbyggd utbildning, 19. Kungl. Maj:ts bestämmelser den 13 september 1974 angående obligatoriska tillvalsämnen på vissa linjer i gymnasieskolan, 20. avsnittet Allmänna bestämmelser till timplanerna i 1970 års läroplan för gymnasieskolan, 21. skolöverstyrelsens föreskrifter (SÖ-FS 1982:139) beträffande lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser. Förordning (1987:71).

3 §Regeringen fastställer genom särskild förordning provisoriska

timplaner för gymnasieskolans linjer. Förordning (1987:71).

4 §I 2 kap. 10 § skollagen (1985:1100) finns grundläggande

föreskrifter om läsår, som delas upp på en hösttermin och en vårtermin, samt om uppdelning av lärokursen i årskurser.

Vissa ytterligare bestämmelser om lärotider finns i 2 kap. denna förordning.

5 §I denna förordning avses med

skolhuvudman kommun eller landstingskommun som anordnar gymnasieskola, styrelsen för skolan kommuns skolstyrelse eller landstingskommuns utbildningsnämnd, redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni följande kalenderår, grundvux grundutbildning för vuxna, komvux kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning grundvux och komvux.

2 kap. Studievägar, lärotider m.m.

Olika slag av utbildning

1 §I gymnasieskolan ingår

2 §En linje eller specialkurs kan delas upp på grenar

I en linje eller specialkurs eller i en gren av en linje eller specialkurs kan ingå en eller flera varianter.

Bestämmelser om grenar och varianter finns i timplanerna.

3 §

I denna förordning avses med studieväg varje linje, specialkurs, gren eller variant.

4 §Bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns i 19 kap

Linjer

5 §I gymnasieskolan finns följande linjer som omfattar två, tre eller

fyra årskurser (två-, tre- respektive fyraåriga linjer).

Tvååriga linjer bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba) beklädnadsteknisk linje (Be) distributions- och kontorslinje (Dk) drift- och underhållsteknisk linje (Du) tvåårig ekonomisk linje (Ek) estetisk-praktisk linje (Ep), som försöksverksamhet el-teleteknisk linje (Et) fordonsteknisk linje (Fo) handels- och kontorslinje (Hk), som försöksverksamhet jordbrukslinje (Jo) konsumtionslinje (Ko) livsmedelsteknisk linje (Li) musiklinje (Mu) processteknisk linje (Pr) skogsbrukslinje (Sb) social linje (So) social servicelinje (Ss) tvåårig teknisk linje (Te) trädgårdslinje (Td) träteknisk linje (Tr) verkstadsteknisk linje (Ve) vårdlinje (Vd) Treåriga linjer treårig ekonomisk linje (E) humanistisk linje (H) naturvetenskaplig linje (N) samhällsvetenskaplig linje (S) Fyraårig linje fyraårig teknisk linje (T) Specialkurser

6 §Specialkurser bygger på grundskolan eller på någon ytterligare

utbildning.

Specialkurs som bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning kallas i denna förordning påbyggnadsutbildning.

7 §Det finns specialkurser som är särskilt anpassade till den lokala

eller regionala arbetsmarknaden.

I denna förordning avses med LA-kurs specialkurs som är lokalt arbetsmarknadsanknuten, RA-förordningen förordningen (1984:795) om försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnderna om regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan, RA-kurs påbyggnadsutbildning som utformas av en länsskolnämnd med stöd av RA-förordningen.

8 §

I 14 kap. finns bestämmelser om en särskild form av specialkurser, nämligen kurser för invandrarungdom.

9 §Skolöverstyrelsen beslutar vilka specialkurser som får finnas i

gymnasieskolan utöver dem som anordnas enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

9 a § Påbyggnadsutbildningar får omfatta högst sex och LA-kurser högst fyra terminer. Förordning (1987:71).

Lärotider m.m.

10 §Ett läsår skall för höstterminen och vårterminen omfatta

sammanlagt 40 veckor, om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar. Delar av kalenderåret som inte ingår i läsåret utgör ferier.

11 §Läsåret bör börja i augusti och sluta senast i juni. I fråga om

studievägar där det finns elever som skall påbörja värnpliktsutbildning bör dock läsåret sluta senast vid utgången av vecka 23.

Skolöverstyrelsen får meddela föreskrifter om att läsåret för en specialkurs som avses i 9 § får förläggas till en annan del av året, om det behövs med hänsyn till utbildningsmålet eller om andra särskilda skäl föreligger. I fråga om linjer gäller de undantag från bestämmelserna i första stycket som regeringen föreskriver.

Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för skolan.

12 §Det vanliga skolarbetet skall ersättas med idrott och

friluftsverksamhet under 4--6 dagar (8--12 halvdagar) varje läsår (friluftsdagar) enligt beslut av styrelsen för skolan.

Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.

13 §Under läsåret skall eleverna få minst tolv lovdagar

14 §Undervisningen får ställas in under tid motsvarande högst fem

dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar, som anordnas av styrelsen för skolan eller länsskolnämnden.

15 §I antalet skoldagar under läsåret skall inräknas friluftsdagar

enligt 12 § men inte lovdagar och studiedagar enligt 13 och 14 §§.

16 §Undervisningen i en årskurs av en linje eller av en sådan

specialkurs som omfattar två terminer eller längre tid skall starta i början av höstterminen. Dock får undervisningen i en årskurs av någon av linjerna Ss och Vd eller en specialkurs som ligger nära någon av dessa linjer starta i början av vårterminen.

Skolöverstyrelsen får också, om inte annat är särskilt föreskrivet för viss undervisning, på framställning från en huvudman för dennes gymnasieskola medge att 1. undervisningen i en årskurs av en annan tvåårig linje startar i början av vårterminen, 2. undervisningen i en specialkurs som omfattar minst två terminer startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen.

Skolöverstyrelsens beslut i ärenden enligt denna paragraf får inte överklagas. Förordning (1987:71).

17 §Undervisningen i en specialkurs som är kortare än två terminer får

starta vid den tidpunkt under läsåret som styrelsen för skolan bestämmer, om inte skolöverstyrelsen eller, i fråga om RA-kurser, länsskolnämnden föreskriver annat för viss specialkurs eller grupp av specialkurser. Förordning (1987:71).

3 kap. Fördelningen av studievägar m. m. mellan huvudmännen

Kommuner och landstingskommuner såsom huvudmän

1 §Av 5 kap. 2 § skollagen (1985:1100) framgår att gymnasieskola med

utbildning på studievägar får anordnas av kommuner och landstingskommuner efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall.

Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt bestämmelser i 19 kap. denna förordning.

2 §Landstingskommuner får i sina gymnasieskolor anordna studievägar

endast inom områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, om inte annat följer av andra stycket.

Om skolöverstyrelsen före den 1 juli 1986 med stöd av då gällande föreskrifter har medgett en landstingskommun att i sin gymnasieskola anordna en studieväg som inte kan anses höra till något av dessa områden, får landstingskommunen, utan hinder av föreskrifterna i första stycket, bedriva utbildning på studievägen så länge behov föreligger och regeringen inte föreskriver annat.

3 §Inom konsumtionsområdet får en landstingskommuns gymnasieskola

omfatta specialkurs som till sina huvuddelar motsvarar kurs vid lanthushållsskola under läsåret 1970/71. Annan specialkurs inom konsumtionsområdet får anordnas endast efter skolöverstyrelsens medgivande.

4 §Sådana kommuner som ingår i en landstingskommun får inte i sina

gymnasieskolor anordna studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

Om det finns särskilda skäl kan dock skolöverstyrelsen medge att en sådan kommuns gymnasieskola får omfatta även studieväg inom vårdområdet. Medgivande får lämnas endast om kommunen och landstingskommunen har träffat avtal om studievägen.

Geografisk spridning

5 §Studievägar och elevplatser skall fördelas mellan skolhuvudmännen

enligt bestämmelserna i detta kapitel. Fördelningen mellan kommunerna skall utgå från att ett antal orter i landet (gymnasieorter) för sökande från ett för respektive gymnasieort naturligt upptagningsområde (gymnasieregion) skall kunna erbjuda ett allsidigt urval av vanliga studievägar i en gymnasieskola med ortens kommun såsom huvudman (gymnasieortskommun).

6 §Med lågfrekventa studievägar avses i detta kapitel sådana

reguljära eller försöksvis införda studievägar som med hänsyn till sin särskilda karaktär bör anordnas endast på ett fåtal orter i landet men som har allmänt intresse. Skolöverstyrelsen bestämmer vilka studievägar som skall räknas som lågfrekventa i sammanhang som avses i detta kapitel.

Elevplatsramar

7 §Regeringen fastställer för varje redovisningsår för hela riket en

totalram för tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande på olika utbildningar i kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor.

Totalramen anges i årselevplatser, vilket innebär att en intagningsplats på en två- eller treårig studieväg motsvarar två respektive tre årselevplatser. En intagningsplats på linje T motsvarar dock 3,7 årselevplatser.

8 §Totalramen är uppdelad på

9 §Direktramen är uppdelad på sex sektorsramar och en ram för

ospecificerade platser.

10 §I sektorsramarna ingår platser för linjer och gymnasial

lärlingsutbildning enligt följande.

I varje sektorsram ingår dessutom platser för sådana specialkurser inom direktramen som ligger nära sektorns linjer. I ramen för TI- sektorn ingår platser för specialkurser inom direktramen, vilka inte ligger nära någon linje. I sektorsramarna finns dock inte platser för LA-kurser som omfattar mindre än ett läsår och som inte kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan för tillträde (korta LA-kurser).

11 §I ramen för ospecificerade platser ingår platser för

12 §Från totalramens delramar för hela riket skall skolöverstyrelsen

undanta de årselevplatser som behövs för ändamål som avses i 11 § 2 och för beslut av skolöverstyrelsen enligt 19 §.

I övrigt skall skolöverstyrelsen fördela årselevplatserna i varje riksram mellan länen i form av länsramar. Fördelningen skall ske i ett sammanhang. Skolöverstyrelsen skall dock för senare fördelning hålla inne det antal årselevplatser som behöver finnas som reserv.

Skolöverstyrelsens beslut om länsramar får inte överklagas.

Tilldelning ur länsramarna m.m.

13 §Med iakttagande av föreskrifterna i 1--5 §§ skall länsskolnämnden

genom beslut om tilldelning av elevplatser ur ramarna för varje kommun eller landstingskommun bestämma vilken eller vilka studievägar som kommunen eller landstingskommunen får anordna från och med årskurs 1 eller motsvarande. Länsskolnämnden bestämmer hur många intagningsplatser, uttryckt i antal klasser, som varje huvudman får inrätta för varje studieväg och hur många intagningsplatser huvudmannen får inrätta för gymnasial lärlingsutbildning.

Sådan tilldelning av elevplatser som innebär utökning av kommuners gymnasieskoleutbildning på andra orter än gymnasieorter får avse endast yrkesinriktad utbildning.

Skolöverstyrelsens medgivande krävs för tilldelning av elevplatser på studieväg inom en för huvudmannen ny sektor.

14 §Tilldelning ur länsramarna görs efter ansökan av kommunens

skolstyrelse eller landstingskommunens utbildningsnämnd. I fråga om tidpunkter och former för ansökningarna gäller de föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.

15 §Länsskolnämnderna skall fatta årliga beslut om tilldelning ur

länsramarna. Dessa beslut skall fattas senast vid den tidpunkt som skolöverstyrelsen bestämmer.

Länsskolnämnderna får såsom reserv hålla inne ett antal platser som fördelas vid en senare tidpunkt.

16 §Om kommuner med gymnasieskola hör till olika län men samma

gymnasieregion, skall vardera länsskolnämnden samråda med den andra innan länets kommun tilldelas platser. Om länsskolnämnderna inte enas, skall skolöverstyrelsen besluta.

17 §Om det efter en länsskolnämnds fördelning ur en ram blir

årselevplatser över, vilka inte räcker till ytterligare en klass, får länsskolnämnden omfördela de överblivna platserna till en ram där tillskottet kan utnyttjas.

Efter medgivande från skolöverstyrelsen får länsskolnämnder sinsemellan omfördela sådana överblivna årselevplatser till län och ram där tillskottet kan utnyttjas.

18 §Länsskolnämndernas beslut om tilldelning ur eller omfördelning

mellan länsramarna får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

Särskilda föreskrifter om lågfrekventa studievägar m.m.

19 §Om en kommun eller landstingskommun hos länsskolnämnden ansöker

om tilldelning av intagningsplatser på en lågfrekvent studieväg, skall länsskolnämnden med eget yttrande överlämna ärendet till skolöverstyrelsen för beslut.

20 §I 6 kap. finns vissa särskilda bestämmelser om platser för

filialutbildning.

21 §Vissa särskilda bestämmelser om platser för undervisning enligt

samordnade timplaner finns i 12 kap.

Rapportering

22 §Länsskolnämnderna skall årligen till skolöverstyrelsen redovisa

sina beslut om tilldelning ur länsramarna. Närmare föreskrifter om detta meddelas av skolöverstyrelsen.

23 §Varje kommun och landstingskommun med gymnasieskola skall vid

tidpunkt som skolöverstyrelsen bestämmer till länsskolnämnden redovisa i vilken utsträckning tilldelade elevplatser har utnyttjats.

Länsskolnämnden skall översända dessa uppgifter till skolöverstyrelsen.

Grenar och varianter som börjar i högre årskurs

24 §I fråga om gren eller variant som börjar i högre årskurs beslutar

länsskolnämnden vilken eller vilka grenar och varianter som kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola får omfatta. Skolöverstyrelsen beslutar dock när det gäller en lågfrekvent gren eller variant.

I årskurs 2 av tvååriga linjer och specialkurser får en huvudman i sin gymnasieskola anordna även sådana grenar och varianter som inte omfattas av beslut enligt första stycket. Detta får dock ske endast under förutsättning att eleverna inte bildar egen klass. En ytterligare förutsättning är att hela den yrkesinriktade delen av den för grenen eller varianten speciella utbildningen hålls utanför beräkningen av timresurser och statsbidrag enligt 9 och 10 kap. och ges i form av inbyggd utbildning med särskilt statsbidrag för sådan enligt 18 kap.

Årskurs 4 av fyraårig teknisk linje

25 §För varje kommun med gymnasieskola som omfattar linje T bestämmer

skolöverstyrelsen om årskurs 4 får anordnas och i så fall med vilken eller vilka grenar och varianter.

Lägsta elevantal för start av undervisning på studieväg

26 §Undervisning på halvklassisk eller helklassisk variant av linje H

får starta endast om antalet elever är lägst fem vid undervisningens början. För att undervisning på en gren av linje Te skall få starta krävs minst tolv elever.

Om inte annat följer av första stycket eller av andra särskilda föreskrifter om lägsta antal elever, får undervisning på en viss linje eller specialkurs eller på en viss gren eller variant starta endast om antalet elever är lägst åtta vid undervisningens början.

Om det finns synnerliga skäl, får länsskolnämnden medge undantag från föreskrift om lägsta antal elever. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

27 §Om antalet elever på en linje, specialkurs, gren eller variant

under pågående undervisning sjunker under det tal som enligt föreskrifter eller länsskolnämndens medgivande gäller för start av undervisningen, får styrelsen för skolan besluta att undervisningen ändå skall fortsätta.

Elevområden

28 §Enligt 5 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall varje del av landet

i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola (huvudregeln), om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Huvudregeln gäller inte för lokalt och regionalt arbetsmarknadsanknutna studievägar. Skolöverstyrelsen får medge undantag i fråga om ytterligare studievägar, dock ej linjer, om de till innehåll och inriktning nära ansluter till någon annan studieväg i gymnasieskolan. Skolöverstyrelsens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

29 §Om inte annat föreskrivs av regeringen, fattas beslut om utökat

elevområde enligt 5 kap. 4 § skollagen (1985:1100) av länsskolnämnden i det län till vilket huvudmannen hör. I fråga om elevområde som skulle sträcka sig utanför länets gränser skall länsskolnämnderna i berörda län samråda med varandra. Om länsskolnämnderna i ett sådant fall inte enas, skall beslut fattas av skolöverstyrelsen.

Länsskolnämndens beslut om elevområde får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

Enskilda får inte överklaga beslut om elevområde.

30 §I fråga om vissa skolhuvudmän i Stockholms län finns särskilda

föreskrifter om elevområden i förordningen (1986:625) om samordnad intagning till vissa gymnasieskolor i Stockholms län.

4 kap. Skolenheter m.m.

Allmän bestämmelse

1 §En huvudmans gymnasieskola skall organiseras på en eller flera

skolenheter enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Poängsystem

2 §För beräkning av omfattningen av en huvudmans gymnasieskola under

ett redovisningsår finns ett poängsystem. Enligt detta beräknas

Omfattar en årskurs delar av två på varandra följande redovisningsår, beräknas för varje redovisningsår i fråga om linje hälften av det poängtal som följer av första stycket a) eller b) och i fråga om specialkurs 0,75 poäng för varje klass och redovisningsår.

För klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanläggning för gymnasieskola beräknas 1 poäng för varje redovisningsår.

Av 6 kap. 10 § och 12 kap. 10 § framgår att vissa särskilda bestämmelser gäller när huvudmannen har filialutbildning eller tillämpar samordnade timplaner.

Beräkningen av poäng för ett redovisningsår skall utgå från de förutsättningar som är kända den 15 maj före redovisningsåret såvitt gäller studievägar, elevplatser m. m. enligt 3 kap. och beräknat antal elever den 15 januari för preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för undervisningen enligt 9--12 kap.

Organisationen på skolenheter

3 §Utbildning i en huvudmans gymnasieskola kan bedrivas vid

Om förutsättningarna för skolledning av olika slag gäller särskilda föreskrifter som regeringen meddelar.

4 §Skolöverstyrelsen beslutar om skolenheter i vilka gymnasieskola

ingår, om inte annat är särskilt föreskrivet.

Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

5 §Skolenheter under ledning av en rektor i gymnasieskolan hänförs

till olika kategorier beroende på poängtal enligt 2 § och andra faktorer enligt särskilda föreskrifter som regeringen meddelar.

6 §Av 24 kap. högskoleförordningen (1977:263) framgår att en

huvudmans kommunala högskoleutbildning utanför vårdområdet skall anordnas vid en eller flera skolenheter med gymnasieskola, om inte regeringen för visst fall bestämmer annat, samt att den högskoleutbildning som är förlagd till en sådan skolenhet skall ledas av rektor för skolenheten.

Som skolenhet med gymnasieskola skall vid tillämpningen av dessa bestämmelser räknas endast skolenhet som leds av en rektor i gymnasieskolan.

Elevernas fördelning på skolenheter

7 §Om det för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola finns

två eller flera skolenheter med samma studieväg, skall eleverna på studievägen fördelas på skolenheterna med hänsyn till vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt, till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser samt till elevers önskemål.

8 §Styrelsen för skolan fördelar eleverna på skolenheter, om inte

annat är särskilt föreskrivet. Styrelsens beslut får inte överklagas.

5 kap. Klasser och grupper

Allmänna bestämmelser

1 §Eleverna skall fördelas på klasser och grupper

En klass består av elever som regelmässigt undervisas gemensamt, även om de inte tillhör samma studieväg eller årskurs.

En grupp består av elever som i ett visst ämne eller annars mera tillfälligt undervisas gemensamt, även om de inte tillhör samma studieväg, årskurs eller klass.

2 §Med undervisning i B-form avses i denna förordning att elever från

skilda årskurser undervisas gemensamt i samma klass (B-klass) eller grupp.

3 §Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte när samordnade

timplaner tillämpas för linjer och inte heller för årskurs 4 av linje T. Vid filialutbildning gäller vissa särskilda bestämmelser enligt 6 kap.

Beslut om antal klasser

4 §I 3 kap. finns bestämmelser om hur varje skolhuvudman tilldelas

elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande på olika studievägar. Av 3 kap. 13 § framgår att länsskolnämnden i samband med beslut om tilldelning av elevplatser också bestämmer hur många klasser som får anordnas.

5 §För årskurserna 2 och 3 anordnas klasser i mån av behov. Antalet

klasser fastställs av styrelsen för skolan. Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden ändra styrelsens beslut.

Om särskilda skäl föreligger i fråga om gren eller variant i årskurs 2 eller 3 av linje eller specialkurs, får länsskolnämnden eller, när det gäller lågfrekventa grenar och varianter, skolöverstyrelsen bestämma det antal klasser i årskursen som får anordnas för grenen eller varianten i en huvudmans gymnasieskola. Skolöverstyrelsen föreskriver vilka grenar och varianter som i detta sammanhang skall räknas som lågfrekventa.

6 §Fler klasser får inte anordnas än som föranleds av bestämmelserna

om delningstal i 11 §.

7 §Länsskolnämndens beslut om klasser enligt 5 § får överklagas hos

skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

Elevantal i klasserna

8 §Elever i samma årskurs och på samma studieväg skall föras till

samma klass, så långt detta är möjligt.

9 §Linjerna Ba, Be, Et, Fo utom gren för transportteknik, Pr, Tr och

Ve får bedrivas i B-klasser. Detsamma gäller de specialkurser för vilka föreskrifter därom meddelas i anslutning till timplanerna.

Om en huvudmans gymnasieskola inte har tillräckligt elevunderlag för linje Ss, får länsskolnämnden i samband med tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 besluta att elever från vardera årskursen av linjen skall föras till en gemensam B-klass för undervisning i B-form.

Detsamma gäller linje Ko, om huvudmannen är en kommun som hade linjen i sin gymnasieskola redovisningsåret 1983/84.

10 §I 3 kap. 26 § finns bestämmelser om att undervisning på en

studieväg får starta endast om det finns visst lägsta antal elever.

11 §För klasser gäller delningstal, som anger det antal elever som

klassen högst får omfatta, om inte annat följer av 16 §.

En klass är fulltalig, om antalet elever når upp till delningstalet.

Med 30-klass avses en klass som är fulltalig med 30 elever och med 16- klass en klass som är fulltalig med 16 elever.

12 §

Tre- och fyraåriga linjer samt linjerna Dk, Du, Ek, Ep, Hk, Jo, Ko, Mu, So, Sb, Ss, Te och Td skall anordnas i 30-klasser.

En B-klass enligt 9 § andra stycket är fulltalig när antalet elever från årskurserna 1 och 2 tillsammans uppgår till 30.

13 §Linjerna Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr och Ve skall anordnas i 16

klasser.

14 §Linjen Vd skall anordnas i 30-klass eller 16-klass enligt

länsskolnämndens beslut i samband med tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1.

16-klasser på linjen får anordnas endast i den mån huvudmannen haft sådana klasser redovisningsåret 1986/87 och endast så länge det finns särskilda skäl med hänsyn till exempelvis lokaler, utrustning och tillgång på praktikplatser.

15 §Påbyggnadsutbildningar skall anordnas i 30-klasser. En

påbyggnadsutbildning som till övervägande delen består av undervisning i arbetsteknik skall dock anordnas i 16-klass.

Bestämmelserna i första stycket gäller även andra specialkurser än påbyggnadsutbildningar, om inte annat följer av särskilda föreskrifter som regeringen meddelar.

16 §Länsskolnämnden får i enskilda fall medge att delningstalet för

klass överskrids, om det finns särskilda skäl. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

17 §I mån av timunderlag enligt 9 kap. får klasser delas för viss

undervisning även om elevantalet inte överskrider delningstalet.

Förhållandet till elevplatsramen i vissa fall

18 §I fall som avses i 9 § andra stycket skall huvudmannen anses ha

erhållit 15 intagningsplatser för årskurs 1 från elevplatsramen.

En huvudman får inte i andra fall tilldelas intagningsplatser som inte når upp till delningstalet för klass.

Om en intagningsklass på en studieväg som avses i 9 § första stycket inte kan fyllas till mer än hälften, skall återstående platser föras tillbaka till den elevplatsram från vilken tilldelningen gjordes.

Specialklasser

19 §För elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder

eller intellektuellt handikapp inte kan följa den vanliga undervisningen får specialundervisning anordnas i specialklasser enligt bestämmelserna i 21--25 §§, om eleverna kan samundervisas.

20 §Om en huvudman har tilldelats en intagningsklass i årskurs 1 på

en viss studieväg och en del av platserna tas i anspråk för elever i en specialklass, skall återstående platser föras tillbaka till den elevplatsram från vilken tilldelningen gjordes.

21 §För hörselskadade får anordnas en klass för 5--8 elever, två

klasser för sammanlagt 9--14 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 7-tal elever.

22 §För synskadade får anordnas en klass för 5--10 elever, två

klasser för sammanlagt 11--16 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 8-tal elever.

23 §För rörelsehindrade får anordnas en klass för 7--12 elever, två

klasser för sammanlagt 13--18 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 9-tal elever.

24 §För intellektuellt handikappade får anordnas en klass för 7--13

elever, två klasser för sammanlagt 14--27 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 14-tal elever.

25 §Länsskolnämnden får i enskilda fall medge att en specialklass

inrättas eller behålls med lägre elevantal än som anges i 21--24 §§. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

Grupper

26 §I varje ämne förs eleverna till grupper, i den mån de kan

samundervisas.

Grupper får anordnas i mån av timunderlag enligt 9 kap. En grupp får omfatta högst 16 elever vid undervisning i arbetsteknik och annars högst 30 elever. Annat kan gälla i vissa fall enligt särskilda föreskrifter.

Länsskolnämnden får i enskilda fall medge undantag från föreskrifter om elevantal för grupp, om det finns särskilda skäl. Nämndens beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

6 kap. Filialutbildning

Inledande bestämmelser

1 §Gymnasieortskommuner kan enligt bestämmelserna i detta kapitel

medges rätt att inom ramen för sin gymnasieskola anordna utbildning som helt eller delvis förläggs till skollokaler i en annan kommun och som är organisatoriskt knuten till en skolenhet på gymnasieorten under ledning av en rektor i gymnasieskolan (filialutbildning).

2 §I kapitlet avses med

huvudenhet skolenhet till vilken filialutbildning är organisatoriskt knuten, filialenhet en med hänsyn till skollokalerna bestämd organisatorisk enhet för filialutbildning, filialort ort med filialenhet, filialortskommun kommun där filialorten ligger.

Medgivande och elevplatser

3 §Filialutbildning får anordnas av sådana gymnasieortskommuner som

har fått medgivande till detta av den statliga skoladministrationen enligt bestämmelserna i 6 §.

Medgivande får lämnas endast till gymnasieortskommuner som på gymnasieorten har en skolenhet med yrkesinriktad utbildning.

4 §I ett medgivande till filialutbildning skall anges

5 §Filialutbildning får avse endast yrkesinriktade studievägar och

skall knytas till en huvudenhet med yrkesinriktad utbildning.

Filialortskommunen skall vara en närliggande kommun som saknar egen gymnasieskola med utbildning på linjer eller specialkurser.

Medgivande får lämnas endast till sådan filialutbildning som tillstyrkts av filialortskommunen.

6 §I fråga om lågfrekventa studievägar ankommer det på

skolöverstyrelsen att besluta om medgivande till filialutbildning.

När det gäller andra studievägar beslutar länsskolnämnden i det län, till vilket gymnasieortskommunen hör. Om filialorten ligger i ett annat län, skall samråd ske med länsskolnämnden i det länet. Om länsskolnämnderna inte är ense, skall skolöverstyrelsen besluta.

Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

7 §Den myndighet som enligt 6 § skall besluta om medgivande till

filialutbildning skall också för filialutbildningens del fatta beslut om 1. tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande av gymnasieskolan, 2. hur många klasser som får anordnas för sådan gren eller variant som börjar i högre årskurs.

Elevområde m.m.

8 §För sådana studievägar i gymnasieortskommunens gymnasieskola som

anordnas i form av filialutbildning skall filialortskommunen alltid ingå i elevområdet.

9 §Elever som antas till utbildning på en studieväg som

gymnasieortskommunen anordnar vid såväl huvudenhet som filialenhet skall fördelas mellan enheterna enligt föreskrifter som meddelas av länsskolnämnden i det län till vilket gymnasieortskommunen hör.

Sambanden med huvudenheten m.m.

10 §Filialutbildning ingår i beräkningen av omfattningen av

gymnasieortskommunens gymnasieskola enligt 4 kap. 2 §. Därvid anses filialutbildningen höra till huvudenheten.

11 §Huvudenhetens kategoritillhörighet enligt föreskrifter som avses

i 4 kap. 5 § bestäms med beaktande även av den till huvudenheten knutna filialutbildningen.

12 §Filialenheten skall ha samma skolledning som huvudenheten

13 §Vid tillämpningen av bestämmelser i denna förordning om hur många

elever som krävs för att undervisning skall få starta sammanräknas eleverna i filialutbildningen med övriga elever i gymnasieortskommunens gymnasieskola.

Vid tillämpningen av 5 kap. 9 § andra stycket och 18 § skall filialutbildning och övrig utbildning i gymnasieortskommunens gymnasieskola behandlas gemensamt.

Att timresurser för filialutbildning och för övrig utbildning i gymnasieortskommunens gymnasieskola beräknas gemensamt framgår av bestämmelser i 9 kap.

Undervisningen m.m.

14 §Sådan undervisning i yrkesämnen som inte anordnas som inbyggd

utbildning enligt bestämmelserna i 18 kap. skall förläggas till filialenheten. Om det finns särskilda skäl, kan dock viss sådan undervisning förläggas till huvudenheten.

Undervisning i allmänna ämnen skall förläggas till huvudenheten. Sådan undervisning får dock förläggas till filialenheten, om antalet elever motiverar detta.

15 §Vid tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap. 2 §

skolförordningen (1971:235) om förläggning av en lärares tjänstgöring skall en filialenhet betraktas som en egen skolenhet.

Konferenser m.m.

16 §Vid tillämpningen av 2 a, 2 b och 3 kap. skolförordningen

(1971:235) skall huvudenhet och filialenhet betraktas som två skilda skolenheter.

Skolstyrelsen får dock besluta att huvudenheten och filialenheten skall ha gemensamma personal- och elevvårdskonferenser.

7 kap. Allmänna bestämmelser om utbildningens innehåll

Läroplanen

1 §För gymnasieskolans linjer och specialkurser skall finnas en

läroplan. I den skall ingå mål och riktlinjer för skolans arbete samt timplaner och kursplaner.

Avsnittet mål och riktlinjer fastställs av regeringen. Timplaner och kursplaner fastställs för linjerna av regeringen och för specialkurserna av skolöverstyrelsen, om regeringen inte föreskriver annat för viss utbildning.

I läroplanen kan finnas även andra inslag enligt särskilda föreskrifter.

2 §För vissa linjer finns, förutom reguljära timplaner, alternativa

timplaner och samordnade timplaner.

3 §Alternativa timplaner finns för årskurserna 1--3 av de tre- och

fyraåriga linjerna. De är avsedda för kommuner med relativt litet elevunderlag. Sådana timplaner får tillämpas efter medgivande av skolöverstyrelsen.

När alternativa timplaner tillämpas vid en kommuns gymnasieskola får undervisning i årskurs 3 av linje T anordnas endast om regeringen medger det.

4 §Bestämmelser om samordnade timplaner finns i 12 kap

5 §För LA-kurser får styrelsen för skolan fastställa timplaner och

kursplaner enligt föreskrifterna i denna förordning och andra föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen. Styrelsen för skolan skall i sådana ärenden höra det eller de yrkesråd som berörs.

Av RA-förordningen framgår att timplaner och kursplaner för RA-kurser fastställs av länsskolnämnden. Förordning (1987:71).

6 §I timplanerna anges undervisningstid eller motsvarande för

eleverna i obligatoriska ämnen och vissa andra obligatoriska utbildningsinslag.

Om inte särskilda skäl föranleder annat, anges tiden i antal timmar i veckan under årskursen eller den kortare tid som studievägen omfattar.

En timme motsvarar i det sammanhanget en lektion om 40 minuter.

7 §I årskurs 3 på de tre- och fyraåriga linjerna kan upp till två

timmar i veckan läggas ut som självstudietid för eleverna, om motsvarande tid används för förstärkningsändamål enligt 9 kap. 18 §.

8 §I timplanen för en påbyggnadsutbildning får antalet timmar i

veckan för eleverna bestämmas till 1. högst 35 om utbildningen anordnas i 16-klass, 2. högst 30 om utbildningen anordnas i 30-klass.

Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen utformar göra avsteg från bestämmelserna i första stycket samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg.

9 §I timplanen för en annan specialkurs än en påbyggnadsutbildning

får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till högst 38.

Obligatoriska ämnen m.m.

10 §Varje studieväg består av obligatorisk undervisning i de ämnen som

anges i timplanen (obligatoriska ämnen). I timplanen anges hur många timmar i veckan eleverna skall ha i dessa ämnen.

På vissa studievägar kan eleverna välja mellan olika obligatoriska ämnen (alternativa ämnen) enligt bestämmelser i timplanerna.

På de tvååriga linjerna meddelas undervisning i ämnet engelska enligt två skilda kurser (allmän respektive särskild kurs). Förordning (1987:71).

11 §På vissa yrkesinriktade studievägar anges i timplanerna ett

visst antal timmar i veckan, för vilka eleverna får välja ett eller flera särskilt angivna ämnen (tillvalsämnen).

Om en elev inte gör något tillval eller om tiden för det eller de tillvalda ämnena är mindre än det för ändamålet avsatta antalet timmar i veckan enligt timplanen, skall eleven under den tid som ej utnyttjas delta i undervisning i yrkesämne på studievägen. Rektor får dock medge undantag, om praktiska svårigheter eller andra särskilda skäl föreligger.

11 a § På andra tvååriga linjer än Ek, Ep, So, Te och Mu får en elev i årskurs 2 och, om särskilda skäl föreligger, i årskurs 1 under högst tolv timmar i veckan byta ut en del av undervisningen i ett eller flera av de yrkesinriktade ämnena mot ett eller flera ämnen som förekommer på någon annan studieväg (inbytesämnen).

Ett inbytesämne skall anknyta till elevens studieprogram i övrigt och syfta till att bredda eller fördjupa den yrkesinriktade utbildningen. En elev får också studera ett inbytesämne för att få behörighet till högre studier.

Beslut om inbytesämne fattas av rektor efter samråd med klasskonferensen och syofunktionär. Förordning (1987:71).

12 §I timplanerna för vissa studievägar ingår B-språk och C-språk som

främmande språk utöver engelska.

13 §Med B-språk avses språk i vilka undervisningen i gymnasieskolan

bygger på att eleverna har studerat språket som B-språk under två eller tre år i grundskolan.

Som B-språk kan erbjudas franska och tyska. Även annat språk kan studeras som B-språk, om eleven utöver engelska har läst det i grundskolan under tre år.

14 §Med C-språk avses språk som eleverna studerar från nybörjarnivå i

gymnasieskolan.

På tvååriga linjer och i specialkurser kan som C-språk erbjudas franska och tyska samt, efter skolöverstyrelsens medgivande, spanska och finska.

På tre- och fyraåriga linjer kan som C-språk erbjudas franska, ryska, spanska och tyska samt, efter skolöverstyrelsens medgivande, även andra språk, dock ej engelska. Förordning (1987:71).

14 a § Om en elev har studerat ett språk som B-språk under två eller tre år i grundskolan men i gymnasieskolan inte med behållning kan följa undervisningen i språket som B-språk, får klasskonferensen medge att eleven i stället studerar det som C-språk. Förordning (1987:71).

15 §En elev på tre- eller fyraårig linje får i stället för ett

B-språk studera ett annat språk som C-språk.

16 §Av 3 kap. 26 § framgår att undervisning på halvklassisk eller

helklassisk variant av linje H får starta endast om antalet elever är lägst fem vid undervisningens början.

Motsvarande krav gäller i fall där undervisning i latin eller grekiska erbjuds utom ramen för en sådan variant.

17 §Undervisning i ryska eller finska eller i sådant C-språk för vilket

krävs skolöverstyrelsens medgivande enligt 14 § tredje stycket får starta endast om antalet elever uppgår till minst fem.

Språk som avses i första stycket kallas i denna förordning lågfrekventa moderna språk. Förordning (1987:71).

18 §Om antalet elever under pågående undervisning enligt 16 § andra

stycket eller 17 § sjunker under fem, krävs länsskolnämndens tillstånd för att undervisningen skall få fortsätta under ytterligare en eller flera årskurser. Länsskolnämnden får därvid besluta om ett lägre timtal i ämnet för eleverna än som anges i timplanen.

Nämndens beslut i ett ärende enligt denna paragraf får inte överklagas.

19 §Svenska, engelska, matematik och andra allmänna ämnen får inte

ingå i en yrkesinriktad påbyggnadsutbildning som bygger på en studieväg där ämnet är obligatoriskt för eleverna under två år eller mer.

Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen utformar göra avsteg från bestämmelserna i första stycket samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg.

20 §I fall där undervisning i ett enskilt ämne eller enligt viss kurs

i ett ämne inte innebär start av gren eller variant får undervisningen anordnas oberoende av elevantal, om inte annat följer av 16 och 17 §§.

Inbyggd utbildning

21 §I 18 kap. finns bestämmelser om undervisning i arbetsteknik genom

inbyggd utbildning.

Speciella inslag

22 §På tre- och fyraåriga linjer skall eleven ensam eller i samarbete

med annan eller andra elever utföra ett specialarbete. I timplanerna för sådana studievägar anges hur många timmar eleverna skall ha för specialarbete.

Specialarbetet skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom kunskapsområden som är karakteristiska för studievägen och att träna sig i att arbeta på ett undersökande sätt. Förordning (1987:71).

23 §I vissa timplaner anges timmar till förfogande (TTF). Dessa skall

användas för särskilda utbildningsinslag (TTF-inslag).

TTF-inslag är verksamhet som inte har karaktär av ämnesundervisning eller specialarbete eller som i vart fall kan läggas upp fristående. I TTF-inslagen skall ingå studie- och yrkesorientering samt bok- och bibliotekskunskap. Härutöver kan ingå exempelvis orientering i trafikfrågor, kulturaktiviteter samt studiebesök.

24 §Hur många elever som skall delta tillsammans i TTF-inslag avgörs

oberoende av föreskrifter om klasser och grupper.

25 §Vissa studievägar omfattar obligatorisk praktik och annan

obligatorisk utbildning än som avses i 10--24 §§.

Stödundervisning och samordnad specialundervisning

26 §För elever som har svårigheter att tillgodogöra sig

undervisningen anordnas stödundervisning vid sidan av den vanliga undervisningen.

För elever som på grund av handikapp har svårt att följa den vanliga undervisningen får specialundervisning anordnas jämsides med den vanliga undervisningen och samordnad med denna (samordnad specialundervisning).

Om specialklasser finns bestämmelser i 5 kap.

Mindre studiekurs

27 §En elev på en linje eller i en specialkurs kan befrias från

undervisning i högst två eller, på de tre- och fyraåriga linjerna, högst tre obligatoriska ämnen (mindre studiekurs), om eleven har påtagliga studiesvårigheter. Befrielsen får inte avse yrkesämne.

Befrielse från undervisning i tre ämnen får medges endast i fall där eleven har mindre studiekurs redan från första årskursen på linjen.

28 §Beslut om mindre studiekurs får meddelas vid de tillfällen och i

den ordning som anges i 9 kap. 39--41 och 45--48 §§ skolförordningen (1971:235).

Förlängd undervisning

29 §Den som följt mindre studiekurs har rätt till förlängd

undervisning i varje ämne i vilket han varit befriad från undervisning. Den förlängda undervisningen får äga rum inom fyra år efter det att eleven avslutat sin skolgång på studievägen.

Förlängd undervisning får förläggas till gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga resurser för undervisningen i skolan. Om förlängd undervisning i annat fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter.

Utökad studiekurs

30 §En elev får delta frivilligt i undervisning i ett eller flera

ämnen som förekommer i gymnasieskolan som obligatoriska ämnen men som inte är obligatoriska för honom (frivilliga ämnen), om han kan antas vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen i såväl de obligatoriska ämnena som det eller de frivilliga ämnena (utökad studiekurs).

På motsvarande sätt får en elev, i fråga om obligatoriskt ämne i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, byta ut undervisning enligt en kurs som är obligatorisk för honom mot undervisning enligt en annan, större kurs.

Beslut enligt denna paragraf meddelas av rektor.

Frivillig undervisning

31 §Utöver vad som följer av föreskrifterna om utökad studiekurs får

vid sidan av verksamhet enligt timplanerna frivillig undervisning utan betyg anordnas i ämnena bild, dramatik, idrott och musik (frivillig undervisning).

Beslut om frivillig undervisning meddelas av rektor.

Hemspråksundervisning m.m.

32 §Om hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska finns

bestämmelser i 13 kap.

Allmänna och individuella timplanejämkningar m.m.

33 §Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen för en

kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola medge jämkning i en timplan som regeringen har fastställt. Det sammanlagda antalet timmar på studievägen får inte ändras.

Det antal timmar, som skall förekomma i ett ämne enligt timplanen, kan efter beslut av styrelsen för skolan inom läsårets ram utökas under del av utbildningstiden och minskas i motsvarande mån under en annan del av utbildningstiden enligt bestämmelser i timplanerna. Det sammanlagda antalet timmar i ett ämne får inte ändras på grund av att timmarna koncentreras.

34 §Skolöverstyrelsen får för en viss elev medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel, föreskrifter som avses där eller bestämmeler i övrigt om vad som skall förekomma vid genomgång av gymnasieskolan.

Undantag får medges endast om eleven på grund av handikapp har påtagliga svårigheter att delta i viss undervisning eller om det finns annat synnerligt skäl.

Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen besluta att eleven trots undantaget skall anses ha fullständig studiekurs.

35 §Skolöverstyrelsens beslut i ärenden enligt 33 och 34 §§ får

överklagas hos regeringen.

Betyg i ämnen

36 §På linjer och i specialkurser sätts betyg i varje ämne, om inte

annat är särskilt föreskrivet.

På samtliga linjer ges i ämnet svenska två betyg, nämligen ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap och språklig orientering. Förordning (1987:71).

37 §Som betyg i ämne används någon av siffrorna 1--5, om inte annat

följer av andra stycket eller regeringen medger annat för viss studieväg. Högsta betyg är siffran 5.

Vid betygsättning i praktikämnen på studievägar inom vårdområdet skall användas något av uttrycken Godkänd eller Underkänd. Förordning (1987:71).

38 §Av 31 § framgår att betyg inte ges i frivillig undervisning

Förordning (1987:71).

39 §Betyg ges inte i ämnena arbetslivsorientering och konst- och

musikhistoria. I stället för betyg används något av uttrycken Deltagit eller Icke deltagit. Detsamma gäller även vissa andra ämnen på enskilda studievägar enligt bestämmelser i timplanen för studievägen. Förordning (1987:71).

40 §

Om en elev i ett ämne, som avser yrkeskunnande i inskränkt mening, inte uppfyller kraven på godtagbart yrkeskunnande, skall betyg i ämnet inte sättas för eleven.

Detsamma gäller även i annat ämne för elev som på grund av långvarig frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild omständighet inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som undervisningen avser att meddela. Förordning (1987:71).

41 §Betyg i ämne sätts vid slutet av varje termin under vilken ämnet

förekommer, om inte skolöverstyrelsen bestämmer annat för viss termin.

Betyg i ämne sätts dessutom när eleven avgår från gymnasieskolan, om inte fråga om betyg i ämnet prövats i samband med att ämnet avslutats under tidigare termin. Förordning (1987:71).

42 §Betyg avser den del av årskursen som eleven har genomgått

När ett ämne avslutas, avser betyget hela kursen i ämnet.

Om en elev avgår från gymnasieskolan utan att ha slutfört kursen i ett ämne, avser betyget i ämnet den del av kursen som eleven har genomgått.

Förordning (1987:71).

Avgångsbetyg

43 §En elev får avgångsbetyg när han avgår från gymnasieskolan eller

övergår till en annan huvudmans gymnasieskola. Förordning (1987:71).

44 §Den som har slutfört årskurs 3 på linje T har rätt att på begäran

få avgångsbetyg. Förordning (1987:71).

45 §

Avgångsbetyg utfärdas av rektor eller, efter rektors bemyndigande, av studierektor eller klassföreståndaren. Förordning (1987:71).

46 §Ett nytt avgångsbetyg, som gäller hela lärokursen, får utfärdas för

den som har deltagit i förlängd undervisning enligt 29 § eller som efter beslut av klasskonferensen helt eller delvis har gått om högsta årskursen eller årskurs 3 av linje T. Förordning (1987:71).

8 kap. Kombination med specialidrott

Allmänna bestämmelser

1 §Enligt bestämmelserna i detta kapitel får i vissa kommuners

gymnasieskolor anordnas kombination med specialidrott i syfte att underlätta för ungdomar att förena intensiv idrottsträning med studier i gymnasieskolan.

Kombination med specialidrott innebär att fem timmar i veckan per årskurs i ämnet specialidrott för eleven ersätter motsvarande tid i annat eller andra ämnen på elevens studieväg.

2 §För hela riket får högst 600 elever per läsår tas in till

kombination med specialidrott.

3 §Skolöverstyrelsen beslutar efter samråd med Sveriges

riksidrottsförbund vilka kommuner som får anordna kombination med specialidrott i sin gymnasieskola, i hur stor omfattning det får ske för respektive kommun och på vilken eller vilka idrottsgrenar som kommunens verksamhet med kombinationer skall inriktas.

Elevplatser och intagning

4 §Skolöverstyrelsen tilldelar kommunen intagningsplatser för

kombination med specialidrott inom en viss eller vissa angivna idrottsgrenar.

Intagningsplatserna innebär inte något tillskott av elevplatser till kommunens gymnasieskola. De skall kunna förenas med elevplats på vilken som helst av studievägarna i kommunens gymnasieskola.

5 §Den som vill genomgå kombination med specialidrott skall i vanlig

ordning ansöka om plats i gymnasieskolan med tillägget att ansökan avser kombination med specialidrott på studievägen i fråga.

6 §Hela riket är elevområde för intagning som avser kombination med

specialidrott.

Skolöverstyrelsen kan dock, om det finns särskilda skäl, efter samråd med Sveriges riksidrottsförbund för en viss kommun besluta om avvikelse från bestämmelsen i första stycket.

7 §Behörig att intas är den som dels uppfyller de behörighetsvillkor

som gäller för tillträde till studievägen i fråga, dels har särskilt goda förutsättningar inom den idrottsgren som kombinationen med specialidrott avser. I fråga om det senare skall den sökande uppvisa intyg enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.

8 §I fråga om urval bland flera behöriga sökande till en viss

studieväg gäller samma föreskrifter som för gymnasieskolan i övrigt.

9 §Om intagningsplatserna till kombination med specialidrott är färre

än antalet sökande, som har behörighet enligt 7 § och har möjlighet att få elevplats enligt 8 §, skall företrädet mellan sökandena till intagningsplatserna till kombination med specialidrott bestämmas enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.

Timplanejämkningar

10 §Skolöverstyrelsen bestämmer vilka jämkningar som får göras i

timplanerna för att ge utrymme för ämnet specialidrott.

Undervisning i specialidrott

11 §Skolöverstyrelsen fastställer kursplan för ämnet

specialidrott.

12 §Undervisning i specialidrott får fullgöras även av den som har en

kommunalt reglerad anställning.

9 kap. Allmänna timresurser

Uppbyggnad

1 §Varje huvudman får genom allmänna timresurser timunderlag för

huvuddelen av undervisningen jämte därmed sammanhängande verksamhet i sin gymnasieskola.

2 §I allmänna timresurser ingår inte timmar för

3 §I 18 kap. 5 § finns bestämmelser om förhållandet mellan allmänna

timresurser och inbyggd utbildning.

Om skolhuvudmannen har filialutbildning enligt 6 kap., skall allmänna timresurser beräknas gemensamt för filialutbildningen och utbildningen vid huvudenheten. Klasser i filialutbildning skall vid beräkningen av resurser betraktas som egna klasser endast om eleverna hade kunnat bilda egna klasser om utbildningen hade varit förlagd till huvudenheten.

Förordning (1987:71).

4 §Allmänna timresurser är uppbyggda av grundresurser och

tilläggsresurser.

5 § De olika delarna av allmänna timresurser består av lärarveckotimmar.

Med lärarveckotimme avses en lektion i veckan under ett läsår eller motsvarande tidrymd för en lärare eller annan som fullgör undervisning.

En lektion i veckan för en lärare under en termin motsvaras av en halv lärarveckotimme i en allmän timresurs. En motsvarande omräkning till lärarveckotimmar skall göras även i andra fall då en allmän timresurs beräknas för undervisning som pågår under tid som inte motsvarar ett läsår.

Beräkning för linjerna vid start på höstterminen

6 §För varje huvudman beräknas allmänna timresurser för varje

redovisningsår för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna och för årskurserna 1 och 2 av de tvååriga linjerna, om undervisningen i årskurserna startar på höstterminen.

För årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna beräknas resurser enligt bilaga 1 till denna förordning.

För årskurserna 1 och 2 av de tvååriga linjerna beräknas resurser enligt bilaga 2 respektive bilaga 3 till denna förordning, om inte annat följer av 8 §.

7 §I bilagorna 2 och 3 avses med

gemensamma ämnen ämnen som förekommer på olika linjer med samma eller i huvudsak samma kursplan och i vilka elever från olika linjer därför kan samundervisas, linjespecifika ämnen övriga ämnen. Förordning (1987:71).

8 §För B-klasser på linjerna Ba, Be, Et, Fo, Ko, Pr, Ss, Tr och Ve

skall resurser för gemensamma ämnen beräknas enligt bilagorna 2 och 3 och resurser för linjespecifika ämnen enligt bilaga 4 till denna förordning. Förordning (1987:71).

Beräkning för linjerna vid start på vårterminen

9 §Om undervisning i en årskurs av en linje i en huvudmans

gymnasieskola startar på vårterminen skall allmänna timresurser för den undervisningen beräknas terminsvis. Därvid gäller för linjerna Ss och Vd bilaga 5 till denna förordning.

Har skolöverstyrelsen med stöd av 2 kap. 16 § andra stycket 1 medgett att undervisningen i en årskurs av någon annan tvåårig linje startar på vårterminen, skall skolöverstyrelsen föreskriva hur allmänna timresurser skall beräknas för terminerna. Förordning (1987:71).

Beräkning för specialkurser Termer 9 a § I detta kapitel avses med helårig specialkurs specialkurs som omfattar två, fyra eller ett annat jämnt antal terminer, treterminskurs specialkurs som omfattar tre terminer, halvlång specialkurs specialkurs som är längre än en men kortare än två terminer, enterminskurs specialkurs som omfattar en termin, kort specialkurs specialkurs som är kortare än en termin, samläsbara ämnen ämnen som förekommer på olika helåriga specialkurser eller linjer med samma eller i huvudsak samma kursplan och i vilka elever från olika sådana studievägar kan samundervisas, kursspecifika ämnen övriga ämnen i en specialkurs. Förordning (1987:71).

Beräkningsperioder m.m.

9 b § Allmänna timresurser för en helårig specialkurs i en huvudmans gymnasieskola skall beräknas 1. samlat för varje årskurs, om undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 2. med uppdelning på första och andra terminen i varje årskurs, om undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen, 3. efter hur undervisningen i varje årskurs fördelar sig på olika redovisningsår, om undervisningen i årskursen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen. Förordning (1987:71).

9 c § Vid beräkning av allmänna timresurser för en treterminskurs skall första och andra terminen betraktas som en första årskurs.

Allmänna timresurser för första årskursen beräknas 1. om undervisningen startar i början av höstterminen: samlat för årskursen, 2. om undervisningen startar i början av vårterminen: med uppdelning på första och andra terminen, 3. om undervisningen startar vid någon annan tidpunkt: efter hur undervisningen i årskursen fördelar sig på olika redovisningsår.

Förordning (1987:71).

9 d § Allmänna timresurser för tredje terminen av en treterminskurs beräknas 1. om undervisningen startar i början av höstterminen eller vårterminen: för hela terminen, 2. om undervisningen startar vid en annan tidpunkt än enligt 1 men i sin helhet genomförs under ett och samma redovisningsår: för hela terminen, 3. om undervisningen startar vid en annan tidpunkt än enligt 1 och fördelar sig på två redovisningsår: efter undervisningens fördelning på redovisningsår. Förordning (1987:71).

9 e § Allmänna timresurser för en halvlång specialkurs, enterminskurs eller kort specialkurs beräknas 1. om undervisningen genomförs under ett och samma redovisningsår: för hela specialkursen, 2. om undervisningen fördelar sig på två redovisningsår: efter undervisningens fördelning på redovisningsår. Förordning (1987:71).

Resursernas storlek m.m.

9 f § Om skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden fastställer timplanen för en specialkurs skall samma myndighet föreskriva hur stora allmänna timresurser som skall beräknas för undervisningen. Därvid skall myndigheten tillämpa bestämmelserna om lärarveckotimmar och beräkningsperioder m. m. i 5 och 9 b--9 e §§. Förordning (1987:71).

9 g § För fall där undervisning i årskurserna 1 och 2 av andra helåriga specialkurser än påbyggnadsutbildningar och LA-kurser startar i början av höstterminen skall skolöverstyrelsen när den meddelar föreskrifter om timresurser enligt 9 f § tillämpa beräkningsgrunderna i bilaga 6 till denna förordning. Skulle dessa beräkningsgrunder leda till uppenbart orimligt resultat får avvikelse från dem göras.

För undervisning som endast i vissa avseenden uppfyller förutsättningarna för beräkningsgrunderna i bilaga 6 bör dessa i tillämpliga delar utgöra underlag för skolöverstyrelsens föreskrifter enligt 9 f §. Förordning (1987:71).

9 h § Om inte annat följer av 9 g § eller föranleds av särskilda skäl skall skolöverstyrelsen och länsskolnämnden när myndigheten meddelar föreskrifter enligt 9 f § tillämpa principen att det för varje klass skall beräknas så många lärarveckotimmar som motsvarar antalet timmar för eleverna enligt timplanen samt dessutom vid behov ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen på tvååriga linjer i bilagorna 2 och 3.

För en specialkurs som har samläsbara ämnen skall behovet av resurser för stödundervisning och samordnad specialundervisning samt för frivillig undervisning i bild, dramatik och musik beaktas i myndighetens föreskrifter enligt 9 f §. Förordning (1987:71).

9 i § För en årskurs i en påbyggnadsutbildning får per klass beräknas högst 35 lärarveckotimmar, om utbildningen skall anordnas i 16-klasser och högst 30 lärarveckotimmar om utbildningen skall anordnas i 30-klasser enligt 5 kap. 15 § första stycket.

Om utbildningen omfattar ämnen som kräver laborationer eller metod- eller konstruktionsövningar, får för en klass med minst 17 elever beräknas upp till fem ytterligare lärarveckotimmar för tänkt delning av klassen.

Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen beslutar om göra avsteg från föreskrifterna i denna paragraf samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg. Förordning (1987:71).

Särskilda bestämmelser 9 j § För en LA-kurs vars timplan styrelsen för skolan har fastställt före den 1 januari 1987 med stöd av skolöverstyrelsens föreskrifter skall för redovisningsåret 1987/88 som allmänna timresurser beräknas så många lärarveckotimmar som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av år 1986, om inte länsskolnämnden bestämmer annat.

För andra LA-kurser med timplaner som fastställts av styrelsen för skolan bestämmer länsskolnämnden hur många lärarveckotimmar som skall beräknas för undervisning under redovisningsåret 1987/88.

Länsskolnämnden skall därvid tillämpa de grunder som gäller för påbyggnadsutbildningar enligt 9 i §. Förordning (1987:71).

9 k § För specialkurser som inte har samläsbara ämnen skall för varje huvudman och redovisningsår för stödundervisning och samordnad specialundervisning samt för frivillig undervisning i bild, dramatik och musik beräknas 1. för specialkurser om minst två terminer 1,1 lärarveckotimme för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 16-klasser och 1,4 lärarveckotimme för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 30-klasser, 2. för enterminskurser och halvlånga specialkurser 0,4 lärarveckotimme för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 16-klasser och för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 30-klasser. Förordning (1987:71).

9 l § Av 11 kap. 18 § framgår att resurser för högsta årskursen i tekniska specialkurser i vissa fall skall beräknas på särskilt sätt.

Förordning (1987:71).

9 m § För B-klasser av specialkurser som anordnas enligt föreskrifter som avses i 5 kap. 9 § första stycket andra meningen beräknas resurser enligt föreskrifter som meddelas av skolöverstyrelsen eller, beträffande RA-kurser, av länsskolnämnden. Därvid skall särskild hänsyn tas till möjligheterna till samläsning mellan årskurserna. Förordning (1987:71).

Specialklasser 9 n § Bilagorna 1--6 och 9 f--9 m §§ gäller inte för specialklasser. För varje specialklass skall i stället beräknas lärarveckotimmar som motsvarar antalet timmar för eleverna enligt timplanen för studievägen.

Härutöver skall, enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar, vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. Förordning (1987:71).

Resurser för vissa språk m.m.

10 §Om ett lågfrekvent modernt språk förekommer, skall för varje

skolenhet fyra lärarveckotimmar beräknas för varje undervisningsgrupp av elever i årskurs 1 av treåriga linjer och tre lärarveckotimmar för varje annan undervisningsgrupp. Förekommer grekiska i årskurs 3 skall sex lärarveckotimmar beräknas för varje undervisningsgrupp vid skolenheten.

Om länsskolnämnden med stöd av 7 kap. 18 § har bestämt ett lägre timtal för eleverna, skall dock detta tillämpas vid beräkningen. Förordning (1987:71).

11 §Om kombination med specialidrott förekommer i huvudmannens

gymnasieskola, skall för detta ämne beräknas fem lärarveckotimmar 1. i individuell idrott för varje påbörjat 12-tal elever, 2. i lagidrott för varje påbörjat 16-tal elever.

11 a § För varje huvudman beräknas för varje redovisningsår för frivillig undervisning i idrott två lärarveckotimmar för varje påbörjat tusental elever i huvudmannens gymnasieskola såvitt gäller linjer och specialkurser som omfattar minst två terminer. Förordning (1987:71).

Skolhuvudmannens samlade timunderlag För huvuddelen av undervisningen

12 §Timunderlaget för undervisningen i en huvudmans gymnasieskola

skall, utom för korta specialkurser, beräknas enligt 12 a--12 c §§ med den 15 januari, den 15 september eller den femte undervisningsdagen som avstämningsdag. Förordning (1987:71).

12 a § Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 januari såvitt gäller 1. resurser som beräknas för en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 2. resurser som beräknas för första terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid införande av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på vårterminen, 3. resurser som beräknas för första och andra terminerna (första årskursen) av en treterminskurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 4. resurser som beräknas för första terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen i första årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid införande av en sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på vårterminen, 5. resurser som beräknas för tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar i början av vårterminen, 6. resurser som beräknas för den till redovisningsåret hänförliga delen av en halvlång specialkurs som startar i början av vårterminen, 7. resurser som beräknas för en enterminskurs som startar i början av vårterminen, 8. resurser som enligt 9 k § beräknas för stödundervisning m.m. för elever i specialkurser som ej har samläsbara ämnen, 9. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--7, 10. resurser som beräknas för lågfrekventa språk och grekiska enligt 10 §, 11. resurser som beräknas för specialidrott enligt 11 §, 12. resurser som beräknas för frivillig undervisning i idrott enligt 11 a §. Förordning (1987:71).

12 b § Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september såvitt gäller 1. resurser som beräknas för första och andra terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid fortlöpande tillämpning av sådan ordning, under redovisningsåret på höstterminen har elever som genomgår andra terminen och på vårterminen andra elever som genomgår första terminen, 2. resurser som beräknas för andra terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid avveckling av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på höstterminen, 3. resurser som beräknas för första och andra terminen av första årskursen av en treterminskurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid fortlöpande tillämpning av sådan ordning, under redovisningsåret på höstterminen har elever som genomgår andra terminen och på vårterminen andra elever som genomgår första terminen, 4. resurser som beräknas för andra terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen i första årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid avveckling av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på höstterminen, 5. resurser som beräknas för tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar i början av höstterminen, 6. resurser som beräknas för en halvlång specialkurs som startar i början av höstterminen, 7. resurser som beräknas för en enterminskurs som startar i början av höstterminen, 8. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--7. Förordning (1987:71).

12 c § Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under ett redovisningsår göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret såvitt gäller 1. den till redovisningsåret hänförliga delen av en årskurs av en helårig specialkurs i fall där undervisningen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 2. den till redovisningsåret hänförliga delen av första årskursen eller tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 3. den till redovisningsåret hänförliga delen av en halvlång specialkurs som startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen, dock ej del som enligt 12 a § 6 har den 15 januari som avstämningsdag, 4. den till redovisningsåret hänförliga delen av en enterminskurs som startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 5. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--4. Förordning (1987:71).

12 d § Varje skolhuvudman skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om beräknade förhållanden i sin gymnasieskola påföljande redovisningsår såvitt gäller 1. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den 15 januari i utbildningar som avses i 12 a § 1--7, 2. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den 15 september i utbildningar som avses i 12 b §, 3. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den femte undervisningsdagen i utbildningar som avses i 12 c §, 4. hur stor del av årskurser av helåriga specialkurser som hänför sig till redovisningsåret, 5. hur stor del av halvlånga specialkurser och enterminskurser samt första årskursen och tredje terminen av treterminskurser som hänför sig till redovisningsåret, 6. antalet elever den 15 januari i specialkurser vilkas elever ingår i underlaget för beräkning av timmar för stödundervisning m.m. enligt 9 k §, 7. antalet elever den 15 januari i utbildningar vilkas elever ingår i underlaget för beräkning av timmar för frivillig undervisning i idrott enligt 11 a §, 8. antalet undervisningsgrupper i lågfrekventa moderna språk och grekiska den 15 januari, 9. antalet elever i specialidrott den 15 januari. Förordning (1987:71).

13 §Med ledning av den preliminära uppgiften enligt 12 d § skall

länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för det närmaste redovisningsåret.

Detta timunderlag skall ligga till grund för beräkningen av förskott på allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 14 §. Förordning (1987:71).

14 §Om de faktiska förhållandena under någon del av

undervisningsperioden väsentligt avviker från dem skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagarna, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt

13 §Länsskolnämnden får även i andra fall än som avses i första stycket

fastställa ett annat timunderlag för undervisningen, om det uppenbarligen behövs. Förordning (1987:71).

15 §Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 13 eller 14 § får

överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

16 §Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden

uppgift om hur förhållandena faktiskt var avstämningsdagarna enligt 12 d §.

Med ledning av denna slutliga uppgift skall länsskolnämnden utifrån ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag för utbildningarna besluta om allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Förordning (1987:71).

För korta specialkurser

17 §Timunderlag för undervisningen i korta specialkurser beräknas för

hela kursen med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den femte undervisningsdagen.

Skolhuvudmannen skall i efterhand lämna länsskolnämnden uppgift om de faktiska förhållandena i specialkurser som avses i första stycket med fördelning på redovisningsår. Med ledning av denna uppgift skall länsskolnämnden fastställa statsbidragsgrundande timunderlag och besluta om allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Förordning (1987:71).

Användningen av timmarna

18 §

Timmar som beräknas för lågfrekventa moderna språk och grekiska, specialidrott, B-klasser och specialklasser skall användas för sina respektive ändamål.

Övriga timmar i en allmän timresurs skall användas för de timmar som eleverna skall ha enligt timplanerna (basändamål) och för stödundervisning och samordnad specialundervisning, delning av klasser och grupper, TTF-inslag enligt 7 kap. 23 § samt frivillig undervisning enligt 7 kap. 31 § (förstärkningsändamål).

Om det i en grupp, som enligt 5 kap. 26 § får ha högst 30 elever, finns högst 15 elever, får högst en fjärdedel av timplanens timtal i ämnet tas bort för att i stället användas för förstärkningsändamål enligt andra stycket i huvudmannens gymnasieskola.

19 §Timmar för förstärkningsändamål skall främst användas för elever

med särskilt behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete.

I övrigt skall användningen av timmarna bestämmas med hänsyn till elevernas antal, behov och förutsättningar, ämnets art, undervisningens uppläggning samt lokaler, utrustning och säkerhetsrisker.

20 §Styrelsen för skolan skall fastställa en plan med allmänna

riktlinjer för användningen av timmar för förstärkningsändamål.

21 §Rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen, när

en lärare eller annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. Om lärartimmar frigörs genom att korttidsvikarier inte anlitas, får de frigjorda timmarna efter beslut av rektor användas för förstärkningsändamål.

10 kap. Allmänt undervisningsbidrag

Allmänna bestämmelser

1 §En skolhuvudmans allmänna timresurser av lärarveckotimmar enligt 9

kap. motsvaras av allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelserna i detta kapitel.

2 §Vid beräkningen av bidraget skall skolhuvudmannens

statsbidragsgrundande timunderlag enligt 9 kap. delas upp på a-timmar, b-timmar, c-timmar och d-timmar.

A-timmar fullgörs av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 21 veckotimmar, b-timmar av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 24 eller 26 veckotimmar och c-timmar av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 27 veckotimmar. D-timmar är övriga timmar.

Timunderlag som beräknas enligt bilagorna 1--5, för specialklasser på linjer eller enligt 9 kap. 9 k, 10, 11 eller 11 a § skall delas upp enligt bilaga 7 till denna förordning. Hur timunderlag som i övrigt beräknas för specialkurser skall delas upp bestäms, i fråga om RA- och LA-kurser av länsskolnämnden och i fråga om övriga specialkurser av skolöverstyrelsen. Därvid skall timmar som beräknas för samläsbara ämnen fördelas enligt grunderna i bilaga 7 punkt B, om inte särskilda skäl föranleder annat. Förordning (1987:71).

3 §För beräkningen av belopp per timme av varje slag enligt 2 § delas

skolhuvudmännen in i följande fem grupper med hänsyn till sina kostnader för timmar av det slaget i jämförelse med andra skolhuvudmäns kostnader.

Grupp 1: Huvudmän vilkas kostnader understiger genomsnittliga kostnader med 3,1 procent eller mer.

Grupp 2: Huvudmän vilkas kostnader understiger genomsnittliga kostnader med 1,1--3,0 procent.

Grupp 3: Huvudmän vilkas kostnader understiger eller överstiger genomsnittliga kostnader med högst 1,0 procent.

Grupp 4: Huvudmän vilkas kostnader överstiger genomsnittliga kostnader med 1,1--3,0 procent.

Grupp 5: Huvudmän vilkas kostnader överstiger genomsnittliga kostnader med 3,1 procent eller mer.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om gruppindelningen för varje redovisningsår.

4 §Allmänt undervisningsbidrag för en skolhuvudman beräknas på

grundval av 1. antalet timmar av olika slag enligt 2 § i timunderlaget, 2. skolhuvudmannens grupptillhörighet för timmar av olika slag enligt 3 §, 3. ett av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per timme för varje timslag och grupp.

5 §För utbetalning av bidraget tillämpas ett förskotts- och

slutregleringsförfarande utom såvitt gäller specialkurser som är kortare än en termin. Förordning (1987:71).

Bidrag för huvuddelen av undervisningen

6 §För skolhuvudmannens timresurser enligt 9 kap. 12 a--12 c §§

beräknas och utbetalas allmänt undervisningsbidrag per redovisningsår enligt bestämmelserna i 8--12 §§. Förordning (1987:71).

7 § har upphävts genom förordning (1987:71).

Förskott

8 §Till grund för utbetalning av förskott till skolhuvudmannen för ett

redovisningsår skall ligga det preliminära statsbidragsgrundande timunderlag som länsskolnämnden fastställt enligt 9 kap. 13 §.

Länsskolnämnden skall beträffande detta underlag lämna skolöverstyrelsen uppgift om antalet timmar av olika slag enligt 2 §. Därvid skall timmar som beräknas för linjen Vd och specialkurser inom vårdområdet i en landstingskommuns gymnasieskola redovisas särskilt. Förordning (1987:71).

9 §Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e dagen i varje

månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas.

Slutreglering

10 §Länsskolnämnden fastställer för varje skolhuvudman före

utgången av augusti det slutliga bidraget för redovisningsåret på grundval av 1. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 9 kap. 16 § och 2. de belopp för timmar av olika slag som regeringen slutligt fastställt för olika grupper för redovisningsåret enligt 4 §.

11 §Länsskolnämndens beslut om slutligt bidrag får överklagas hos

skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

12 §Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga

bidraget sedan utgivna förskott dragits av.

Bidrag för korta specialkurser

13 §I fråga om timresurser enligt 9 kap. 17 § fastställer

länsskolnämnden före utgången av augusti bidraget för närmast föregående redovisningsår på grundval av 1. ett statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från huvudmannen enligt 9 kap. 17 § samt 2. de belopp för timmar av olika slag som regeringen slutligt fastställt för olika grupper för redovisningsåret enligt 4 §.

Länsskolnämndens beslut om bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen.

Dess beslut får inte överklagas.

Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Förordning (1987:71).

11 kap. Årskurs 4 av fyraårig teknisk linje

Allmänna bestämmelser

1 §I 3 kap. 25 § föreskrivs att skolöverstyrelsen för varje kommun

med gymnasieskola som omfattar linje T bestämmer om årskurs 4 (T 4) får anordnas och i så fall med vilken eller vilka grenar och varianter.

2 §För T 4 tillämpas ramtimplaner och ett särskilt system för

tilldelning av resurser för undervisningen.

3 §Ramtimplanerna ingår i läroplanen för gymnasieskolan

4 §Undervisningen i T 4 skall starta på höstterminen

5 §Underlaget för undervisningen i T 4 beräknas för varje skolenhet

och utgörs av antalet lärarveckotimmar enligt formeln t = 13 n + 1,73 e.

I formeln är t det totala antalet lärarveckotimmar, n antalet grenar och e antalet elever i T 4 vid skolenheten. I koefficienten 1,73 ingår resurser för stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig undervisning.

6 §Klasser och grupper i T 4 får bildas i mån av resurser enligt 5 §

Dock får högst 30 elever undervisas tillsammans, om inte länsskolnämnden medger undantag. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

7 §

Rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen i T 4, när en lärare eller annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. De lärartimmar som frigörs, när ersättare inte anlitas, får användas som underlag för lärartjänstgöring i årskursen utöver de timmar som avses i 5 §.

8 §Skolstyrelsen bestämmer hur valmöjligheterna enligt ramtimplanerna

skall utnyttjas.

Skolstyrelsen bestämmer också hur de lärarveckotimmar som skolenheten tilldelas med stöd av 5 § skall användas för dels den undervisning eleverna skall ha enligt ramtimplanerna och besluten inom dessas ramar, dels stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig undervisning.

Rektor beslutar om användningen av sådana lärartimmar som avses i

7 §

Avstämning m.m.

9 §Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden

uppgift om hur många elever och grenar skolhuvudmannen räknar med att ha i T 4 den 15 januari påföljande redovisningsår (avstämningsdagen).

Med ledning av denna preliminära uppgift skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag. Detta timunderlag skall ligga till grund för beräkningen av förskott enligt 13 §. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 10 §.

10 §Om det faktiska antalet elever under någon del av läsåret

väsentligt avviker från det antal som skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagen den 15 januari, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 9 §.

11 §Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 9 eller 10 § får

överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

T 4-bidrag

12 §För undervisningen i T 4 har huvudmannen rätt till statsbidrag (T

4-bidrag).

Bidraget skall beräknas på grundval av 1. antalet timmar i timunderlaget, varvid alla timmar skall räknas såsom a-timmar enligt 10 kap. 2 §, 2. huvudmannens grupptillhörighet enligt 10 kap. 3 §, 3. av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per a- timme för varje grupp.

13 §Huvudmannen har rätt till förskott på T 4 -bidraget på grundval

av det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget.

Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e i varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas.

14 §Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden

uppgift om hur många elever och grenar skolhuvudmannen faktiskt hade i T 4 avstämningsdagen den 15 januari.

15 §Länsskolnämnden fastställer före utgången av augusti för varje

skolhuvudman det slutliga T 4-bidraget för redovisningsåret på grundval av 1. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 14 § och 2. det belopp per a-timme som regeringen slutligt fastställt för huvudmannens grupp för redovisningsåret.

16 §Länsskolnämndens beslut om slutligt T 4-bidrag får överklagas hos

skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

17 §Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga T

4-bidraget sedan utgivna förskott dragits av.

Sammanräkning med vissa specialkurser

18 §Det särskilda systemet för tilldelning av resurser för

undervisningen i T 4 skall, om skolöverstyrelsen beslutar det, tillämpas även i fråga om resurser för högsta årskursen i tekniska specialkurser med utbildning som motsvarar den i T 4. Därvid skall underlaget enligt 5 § beräknas gemensamt för T 4 och högsta årskursen i specialkurserna vid skolenheten. Förordning (1987:71).

12 kap. Undervisning enligt samordnade timplaner

Inledande bestämmelser

1 §Kommuner som för sin gymnasieskola har ett varaktigt elevunderlag

av högst 300 sextonåringar kan medges rätt att tillämpa samordnade timplaner och ett särskilt system för tilldelning av resurser för undervisningen enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Ärenden enligt denna paragraf prövas av skolöverstyrelsen, om ett medgivande skulle innebära övergång från alternativa till samordnade timplaner, och i övriga fall av regeringen. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

2 §I systemet ingår följande

Undervisning i årskurs som omfattas av systemet skall starta på höstterminen.

3 §Länsskolnämnden skall fastställa ett särskilt elevområde för

linjer med samordnade timplaner i en kommuns gymnasieskola. I elevområdet skall ingå den kommun som anordnar verksamheten och, om det finns särskilda skäl, även annan kommun eller del därav.

Elevplatser, klasser m.m.

4 §Länsskolnämnden skall tilldela varje kommun i länet som har

medgivande enligt 1 § så många intagningsplatser som behövs för en minimiorganisation för undervisning enligt samordnade timplaner.

Nämnden får tilldela kommunen ytterligare platser för sådan undervisning.

Vid tilldelningen skall länsskolnämnden inte uttrycka antalet intagningsplatser i klasser och inte heller fördela intagningsplatserna mellan olika linjer.

En intagningsplats skall anses motsvara 2,5 årselevplatser. Det för tilldelningen ianspråktagna antalet årselevplatser skall tas ur länsramarna för HS-sektorn, EM-sektorn och TN-sektorn med den ungefärliga fördelningen 50, 15 respektive 35 procent.

5 §Skolstyrelsen skall fördela intagningsplatserna mellan linjer med

samordnade timplaner med hänsyn främst till förstahandsönskemålen från behöriga sökande som tillhör skolans elevområde för dessa linjer.

6 §För att undervisning enligt samordnade timplaner skall få starta

från årskurs 1 krävs följande.

Länsskolnämnden får dock medge att undervisning får starta med ett lägre elevantal där, om det även finns elever i årskurs 1 av någon av linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve.

7 §Kommunen får anordna undervisning enligt samordnade timplaner för

årskurs 3 av de treåriga linjerna, om kommunen föregående läsår haft sådan undervisning eller om regeringen medgivit detta.

Elever, som har genomgått årskurs 2 av en treårig linje med samordnade timplaner och för vilka kommunen inte anordnar fortsatt undervisning i årskurs 3, har rätt att bli intagna i årskurs 3 av samma linje vid den kommuns gymnasieskola i länet som länsskolnämnden bestämmer.

8 §Om antalet elever under pågående undervisning sjunker under tal

som enligt 6 § krävs för start av undervisning enligt samordnade timplaner, får skolstyrelsen besluta att undervisningen ändå skall fortsätta.

9 §För linjerna med samordnade timplaner får finnas en klass för

varje påbörjat 30-tal elever i någondera av årskurserna 1 och 2 samt en klass för varje påbörjat 30-tal elever i årskurs 3.

Elever på samma linje och i samma årskurs skall så långt möjligt föras till samma klass. Elever från samma årskurs men på olika linjer får föras till samma klass. Även elever från årskurserna 1 och 2 av samma linje får föras till samma klass. Skolstyrelsen beslutar om klassindelningen.

Om det finns särskilda skäl, får skolöverstyrelsen medge att fler klasser anordnas än som följer av första stycket.

Skolpoäng m.m.

10 §Vid beräkningen av poäng enligt 4 kap. 2 § skall linjer med

samordnade timplaner räknas för sig. Därvid ges 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal elever, oavsett vilken linje och årskurs de tillhör.

11 §Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om

kategoritillhörighet enligt 4 kap. 5 § för skolenhet som har linjer med samordnade timplaner.

Undervisning enligt samordnade timplaner

12 §Samordnade timplaner innehåller sådana avvikelser från de

reguljära timplanerna för linjerna som behövs för att möjliggöra samläsning i stor utsträckning mellan linjer och årskurser.

Samordnade timplaner ingår i läroplanen för gymnasieskolan.

13 §Veckotimmar för eleverna är lärarledda i den utsträckning som

föreskrifterna om tilldelning av lärarveckotimmar för undervisning medger.

Lärarveckotimmar

14 §Om samordnade timplaner tillämpas, gäller även ett särskilt

system för tilldelning av lärarveckotimmar för ämnen som 1. ingår i de samordnade timplanerna eller 2. ingår som gemensamma ämnen i timplanerna för linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve.

15 §

För linjespecifika ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve beräknas resurser enligt 9 kap.

16 §För ämnena enligt 14 § beräknas för varje redovisningsår det

antal lärarveckotimmar som anges i 17--20 §§. Utläggningen av lärarveckotimmarna är inte bunden till de årskurser och linjer, för vilka de har beräknats enligt nämnda paragrafer.

17 §För årskurserna 1 och 2 av de tre- och fyraåriga linjerna

beräknas lärarveckotimmar enligt följande.

För årskurs 1:

26 + 1,2 x antalet elever i årskurs 1.

För årskurs 2:

32 + 1,0 x antalet elever i årskurs 2.

18 §För årskurs 3 av de treåriga linjerna beräknas lärarveckotimmar

enligt följande.

35 lärarveckotimmar.

2,5 x antalet elever.

25 + 1,3 x antalet elever.

Om linjerna E och N samt H eller S finns representerade i årskursen, skall dock beräknas minst 53 lärarveckotimmar.

Antalet lärarveckotimmar får av länsskolnämnden bestämmas högre än vad som anges i punkterna 1 och 2, om det finns synnerliga skäl.

19 §För linje So beräknas lärarveckotimmar enligt följande

För årskurs 1:

8 + 1,3 x antalet elever i årskurs 1.

För årskurs 2:

8 + 1,2 x antalet elever i årskurs 2.

20 §

För gemensamma ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve beräknas lärarveckotimmar enligt följande.

För årskurs 1:

2,5 + 0,5 x antalet elever i årskurs 1.

För årskurs 2:

0,5 + 0,4 x antalet elever i årskurs 2.

21 §Om det behövs med hänsyn till skillnaderna mellan årskurserna 1

och 2 i fråga om behovet av lärarveckotimmar får länsskolnämnden medge huvudmannen att, inom ramen för antalet lärarveckotimmar under en period av två redovisningsår, för vart och ett av redovisningsåren förskjuta timtilldelningen i förhållande till vad som följer av 17 och

19 §§

22 §Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden

uppgift om hur många elever i olika årskurser och på olika linjer enligt 14 § som skolhuvudmannen räknar med att ha den 15 januari påföljande redovisningsår (avstämningsdagen). Behövs förskjutning enligt 21 §, skall huvudmannen samtidigt lämna uppgift om detta.

Med ledning av denna preliminära uppgift skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för ändamål som avses i 14 §. Om kommunen anordnar årskurs 3 med ett beräknat elevantal som är lägre än 21, skall underlaget för den årskursen beräknas enligt formeln 2,5 x det beräknade antalet elever.

Det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget skall ligga till grund för beräkningen av förskott enligt 26 §. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen enligt 14 § under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 23 §.

23 §Om det faktiska antalet elever under någon del av läsåret

väsentligt avviker från det antal som skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagen den 15 januari, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 22 §.

I fall där skolhuvudmannen beräknas ha färre än 21 elever i årskurs 3 avstämningsdagen, skall länsskolnämnden alltid fastställa särskilt timunderlag för undervisningen. Detta underlag skall utgöra 35 lärarveckotimmar, om inte särskilda skäl föranleder annat.

24 §Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 22 eller 23 § får

överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

ST-bidrag

25 §För undervisning som avses i 14 § har huvudmannen rätt till

statsbidrag (ST-bidrag).

Bidraget skall beräknas på grundval av 1. antalet timmar i timunderlaget, varvid alla timmar skall räknas såsom a-timmar enligt 10 kap. 2 §, 2. huvudmannens grupptillhörighet enligt 10 kap. 3 §, 3. av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per a- timme för varje grupp.

26 §Huvudmannen har rätt till förskott på ST-bidraget på grundval av

det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget.

Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas.

27 §Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden

uppgift om hur många elever i olika årskurser och på olika linjer enligt 14 § skolhuvudmannen faktiskt hade avstämningsdagen den 15 januari.

28 §Länsskolnämnden fastställer före utgången av augusti för varje

skolhuvudman det slutliga ST-bidraget för redovisningsåret på grundval av 1. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 27 § och 2. det belopp per a-timme som regeringen slutligt fastställt för huvudmannens grupp för redovisningsåret.

29 §Länsskolnämndens beslut om slutligt ST-bidrag får överklagas hos

skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

30 §Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga

ST-bidraget sedan utgivna förskott dragits av.

13 kap. Hemspråksundervisning m.m.

Hemspråksundervisning Allmänna bestämmelser

1 §För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt

umgängesspråk i hemmet skall hemspråksundervisning anordnas enligt bestämmelserna i detta kapitel, om de behöver och önskar sådan undervisning.

Till hemspråksundervisning hör undervisning i hemspråk som ämne samt studiehandledning på hemspråket i annat eller andra ämnen på studievägen.

2 §Hemspråksundervisningen får inte för någon elev omfatta mer än ett

hemspråk.

3 §Hemspråksundervisningen skall ges den omfattning som fordras för

att täcka elevens behov.

4 §Hemspråksundervisningen kan anordnas utanför timplanen i form av

utökad studiekurs för eleven eller ersätta undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen på elevens studieväg.

5 §Rektor beslutar om hemspråksundervisning för en elev

6 §Länsskolnämnden får medge skolhuvudman befrielse från sådana

skyldigheter i fråga om hemspråksundervisning som skolhuvudmannen bedöms inte kunna fullgöra.

Nämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

Timresurs

7 §För hemspråksundervisning får tas i anspråk 0,75 lärarveckotimmar

för varje elev som deltar i sådan verksamhet under redovisningsåret.

Därvid skall beaktas antalet elever den 15 september och den 15 januari, varvid medeltalet elever skall läggas till grund för beräkningen.

Förordning (1987:71).

Hemspråksbidrag

8 §Statsbidrag till hemspråksundervisning (hemspråksbidrag) inom

ramen enligt 7 § lämnas med det belopp per lärarveckotimme som regeringen föreskriver särskilt för varje redovisningsår.

9 §Huvudmannen får rekvirera hemspråksbidrag i efterskott hos

länsskolnämnden. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.

Länsskolnämnden beslutar om hemspråksbidrag. Sådana beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas.

Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.

Extra undervisning i svenska Allmänna bestämmelser

10 §För de elever i gymnasieskolan som har ett annat språk än svenska

som hemspråk och som behöver och önskar delta i extra undervisning i svenska skall sådan undervisning anordnas i syfte att eleverna tillfredsställande skall kunna följa den ordinarie undervisningen i svenska och andra ämnen.

11 §Den extra undervisningen i svenska kan anordnas i form av

stödundervisning. Eleven deltar då i den ordinarie undervisningen i svenska och andra ämnen i oförminskad omfattning.

Om det behövs och eleven önskar det, får eleven delta i extra undervisning som sker i utbyte mot timmar i den ordinarie undervisningen. I ett sådant fall har den extra undervisningen formen av undervisning i svenska som andraspråk.

12 §Rektor beslutar om extra undervisning i svenska för en elev

13 §Svenska som andraspråk skall för varje deltagande elev ha en

omfattning som motsvarar minst två timmar i veckan. Elevens timmar i svenska som andraspråk får ersätta högst lika många timmar i den ordinarie undervisningen för eleven.

Rektor bestämmer vilka timmar i den ordinarie undervisningen som får bytas ut. Timmarna får inte fördelas på ett sådant sätt att ett visst ämne helt faller bort för eleven eller att de kvarvarande timmarna blir för få för att eleven skall kunna följa undervisningen i ämnet.

Högst en timme i veckan i ämnet svenska får bytas ut mot svenska som andraspråk.

14 §Extra undervisning i svenska får anordnas för två eller flera

elever i grupp eller för en elev ensam.

15 §Extra undervisning i svenska skall läggas upp med hänsyn till

varje elevs kunskapsnivå och situation i övrigt. Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter och allmänna råd om innehållet i undervisningen.

16 §Betyg sätts inte i ämnet svenska som andraspråk

17 §Bestämmelserna i skolförordningen (1971:235) och andra

föreskrifter som regeringen meddelar om lärartjänstgöring i ämnet svenska i gymnasieskolan gäller även extra undervisning i svenska, om inte annat är särskilt föreskrivet.

Timresurs

18 §För extra undervisning i svenska får tas i anspråk 0,85

lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under redovisningsåret.

Bidrag till extra undervisning i svenska

19 §Statsbidrag till extra undervisning i svenska inom ramen enligt

18 § lämnas med det belopp per lärarveckotimme som regeringen för redovisningsåret slutligt fastställt för a-timmar enligt 10 kap. 2 § för den grupp enligt 10 kap. 3 § som huvudmannen tillhör.

20 §På bidrag enligt 19 § har huvudmannen rätt att på framställning

få förskott månadsvis för det antal timmar som länsskolnämnden bestämmer. Förskottet betalas ut av skolöverstyrelsen. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Beslut om förskott får inte överklagas.

21 §Rekvisition för slutligt bidrag enligt 19 § skall göras senast

den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.

Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om slutligt bidrag. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen.

Dennas beslut får inte överklagas.

Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av.

Undantag

22 §Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om kurser för

invandrarungdom.

14 kap. Kurser för invandrarungdom

Allmänna bestämmelser

1 §I gymnasieskolan får anordnas specialkurser med syfte att hjälpa

invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan (kurser för invandrarungdom).

2 §Kurser för invandrarungdom är

3 §Kurser för invandrarungdom får anordnas i en kommuns gymnasieskola

i klasser som kommunen tilldelas för sådana kurser med stöd av 3 kap.

4 §

Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter om inträdeskrav, urvalsgrunder och intagningsförfarande.

5 §Skolöverstyrelsen skall fastställa tim- och kursplaner för

kurserna. Kursplanerna skall ha ramkaraktär.

Samhällskunskap, hemspråksundervisning och undervisning i svenska samt studie- och yrkesorientering skall ingå i varje kurs.

6 §Kurserna skall bedrivas i 16-klasser

Vid undervisning i enskilda ämnen får en grupp omfatta högst 16 elever, om inte annat följer av tredje stycket eller länsskolnämnden medger undantag. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

Vid undervisning i idrott och andra ämnen som inte är centrala för ändamålet med kurserna får eleverna undervisas tillsammans med andra elever i gymnasieskolan i grupper som bildas enligt allmänna regler.

IK-bidrag

7 §För sådana timmar i kurser för invandrarungdom, i vilka eleverna

inte har undervisats tillsammans med andra elever i gymnasieskolan, har skolhuvudmannen rätt till statsbidrag (IK-bidrag) med det belopp per lärarveckotimme som regeringen slutligt fastställt för a-timmar enligt 10 kap. 2 § för den grupp enligt 10 kap. 3 § som huvudmannen tillhör.

8 §På bidrag enligt 7 § har huvudmannen rätt att på framställning få

förskott månadsvis för det antal timmar som länsskolnämnden bestämmer.

Förskottet betalas ut av skolöverstyrelsen. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Beslut om förskott får inte överklagas.

9 §Rekvisition för slutligt bidrag enligt 7 § skall göras senast den

1 september närmast efter redovisningsårets slut.

Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om slutligt bidrag. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen.

Dennas beslut får inte överklagas.

Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av.

Särskilt bidrag

10 §

I den mån en kurs föranleder merkostnader i fråga om lokaler, undervisningsmateriel, planering och andra insatser och merkostnaderna inte motsvaras av statsbidrag enligt andra bestämmelser, har huvudmannen rätt till statsbidrag för merkostnaderna, dock aldrig med högre belopp än 25 000 kronor per kurs.

En förutsättning för det särskilda bidraget är att merkostnader uppkommer trots att huvudmannen så långt det är möjligt använder tillgängliga lokaler och befintlig undervisningsmateriel.

11 §Beslut om särskilt bidrag fattas av länsskolnämnden efter ansökan

från huvudmannen. Nämndens beslut får inte överklagas.

Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.

15 kap. Särskild undervisning

Undervisningen

1 §

För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete anordnas särskild undervisning på sjukhus eller annan institution, i elevens hem eller på annan lämplig plats.

2 §Särskild undervisning skall anordnas, om den läkare som svarar för

elevens vård bedömer att hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det att undervisningen kan påbörjas.

För en elev som på grund av allergi eller grav infektionskänslighet tvingas till upprepad kortare frånvaro kan särskild undervisning anordnas även under frånvaro som understiger tre veckor.

Särskild undervisning får meddelas endast i den mån läkaren medger det.

3 §Särskild undervisning får anordnas i elevens hem endast om eleven

och föräldrar eller andra som eleven bor hos lämnar sitt samtycke.

4 §Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den

skolundervisning som eleven inte kan delta i.

5 §Särskild undervisning skall efter omständigheterna meddelas elev

enskilt eller i grupp.

Undervisningen bör omfatta fem timmar i veckan för en elev som åtnjuter undervisning enskilt.

Gruppundervisning bör omfatta åtta timmar i veckan för två elever och därutöver tre timmar i veckan för varje ytterligare elev i gruppen, dock högst 26 timmar i veckan för en grupp.

Statsbidrag

6 §För de timmar som tas i anspråk för särskild undervisning lämnas

bidrag med belopp per timme enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.

7 §Huvudmannen får rekvirera bidrag enligt 6 § månadsvis i

efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.

Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om antal bidragsgrundande timmar.

Bidrag betalas ut av skolöverstyrelsen.

8 §Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt 7 § får överklagas hos

skolöverstyrelsen. Dennas beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

16 kap. Särskilda lönekostnadsbidrag

Allmän bestämmelse

1 §Skolhuvudmannen har rätt att få särskilda lönekostnadsbidrag

enligt detta kapitel för vissa lönekostnader som hänför sig till undervisning men som inte täcks av bidragen enligt 10--15 kap.

Vissa procentuella bidrag Extrabidrag

2 §Till varje skolhuvudman lämnas extrabidrag med 0,9 procent av

Extrabidraget avser sådana merkostnader för lön som uppkommer för skolhuvudmannen i fall där en lärare eller annan med undervisningsskyldighet är ledig med helt eller delvis behållna löneförmåner och motsvarande timmar används för annan undervisning med stöd av 9 kap. 21 § eller 11 kap. 7 §.

Bidrag till kallortstillägg

3 §Till skolhuvudman som tillhör kallortsområde A, B, C eller D

lämnas bidrag till kallortstillägg med 1, 2, 4 respektive 8 procent av 1. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget, 2. bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap.

Bidrag till semesterlönetillägg

4 §Bidrag till semesterlönetillägg lämnas till varje skolhuvudman med

1,296 procent av 1. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget, 2. bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap, 3. extrabidraget enligt 2 §, 4. bidraget till kallortstillägg enligt 3 §.

Gemensamma bestämmelser

5 §Så snart underlaget finns skall skolöverstyrelsen utan rekvisition

från skolhuvudmannen fastställa och betala ut extrabidrag, bidrag till kallortstillägg och bidrag till semesterlönetillägg.

Skolöverstyrelsens beslut om bidragen får överklagas hos regeringen.

Övriga särskilda lönekostnadsbidrag Bidrag till vissa merlönekostnader

6 §Om en lärare eller någon annan med undervisningsskyldighet under

bortovaro från sin tjänst har helt eller delvis behållna löneförmåner och undervisning som avses med huvudmannens bidrag enligt 10--15 kap. i stället fullgörs av en ersättare, skall huvudmannen utöver sådant bidrag få särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer. Motsvarande gäller vid partiell tjänstebefrielse enligt förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning, m.m.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den bortovarande är ledig för att genomgå personalutbildning. Om statsbidrag i sådana fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter.

7 §Om en lärare har nedsatt undervisningsskyldighet för att fullgöra

andra uppgifter inom tjänsten enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter, lämnas särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer genom det ökade personalbehovet. Detsamma gäller om en lärare enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter får tillgodoräkna sig jourtjänstgöring eller annan verksamhet som undervisning. Som lärare räknas i detta sammanhang även andra med undervisningsskyldighet.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fall där någon har nedsatt undervisningsskyldighet för att delta i lokalt utvecklingsarbete. Om statsbidrag i sådana fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter.

Bidrag till lönetillägg m.m.

8 §Särskilt lönekostnadsbidrag lämnas till kostnader för vissa

lönetillägg och liknande avlöningsförmåner som lärare eller andra med undervisningsskyldighet uppbär enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter. Regeringen bestämmer för varje redovisningsår vilka sådana avlöningsförmåner som skall grunda rätt till bidrag enligt denna paragraf.

9 §Till skolhuvudman som har haft kostnader för arvode för särskild

prövning i gymnasieskolan lämnas särskilt lönekostnadsbidrag.

10 §Till skolhuvudman som har haft kostnader för begravningshjälp för

lärare med statligt reglerad tjänst i gymnasieskolan lämnas särskilt lönekostnadsbidrag.

Gemensamma bestämmelser

11 §Bidrag enligt 6--10 §§ lämnas med belopp som motsvarar 98 procent

av huvudmannens bidragsgrundande kostnader eller, vid landstingskommuns vårdutbildning, 80 procent av sådana kostnader, om inte annat är särskilt föreskrivet.

12 §Bidrag enligt 6--10 §§ skall av skolhuvudmannen rekvireras samlat

för varje redovisningsår. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.

Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om bidragen. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas.

Bidragen betalas ut av skolöverstyrelsen.

17 kap. Socialavgiftsbidrag

Allmän bestämmelse

1 §Socialavgiftsbidrag lämnas till kostnader för

sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift

2 §Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift lämnas

med ett belopp som motsvarar sammanlagt 11,9 procent av bidragen enligt 10--16 kap.

3 §Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift

fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen utan rekvisition efter redovisningsårets slut, så snart underlag finns.

I avräkning på det bidrag som skall fastställas enligt första stycket skall skolöverstyrelsen i januari under redovisningsåret bestämma och betala ut ett förskott som grundar sig på tillgängliga uppgifter om de bidragsbelopp enligt 10--16 kap. som hänför sig till tiden juli- december.

Bidrag till tilläggspensionsavgift

4 §Bidrag till tilläggspensionsavgift lämnas med ett belopp som

motsvarar en viss procent av bidragen enligt 10--16 kap. Regeringen fastställer procentsatsen för varje redovisningsår.

5 §Bidrag till tilläggspensionsavgift fastställs och betalas ut av

skolöverstyrelsen utan rekvisition efter redovisningsårets slut, så snart underlag finns.

Överklagande

6 §Skolöverstyrelsens beslut om socialavgiftsbidrag får överklagas

hos regeringen.

Beslut om förskott enligt 3 § andra stycket får inte överklagas.

18 kap. Inbyggd utbildning

Allmänna bestämmelser

1 §Inbyggd utbildning innebär att undervisningen förläggs till ett

företag eller en institution utanför gymnasieskolan och att företaget eller institutionen tillhandahåller lärare, lokaler och utrustning för undervisningen.

2 §Undervisning i arbetsteknik skall anordnas som inbyggd utbildning

i den mån timplanen för studievägen föreskriver det.

3 §På studieväg inom området industri och hantverk eller området

handels- och kontorsyrken får undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning utöver vad som följer av 2 §. Styrelsen för skolan bestämmer om och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas.

Såvitt gäller studievägar inom andra områden än industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken får skolöverstyrelsen, om det finns särskilda skäl, på framställning från styrelsen för skolan medge att undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning i fall där den formen inte är föreskriven i timplanen.

4 §Medgivande enligt 3 § andra stycket behövs inte vid

filialutbildning.

Förhållandet till allmänna timresurser

5 §I allmänna timresurser enligt 9 kap. ingår inte timmar för

undervisning som enligt 2 § skall anordnas i form av inbyggd utbildning. Däremot ingår timmar för undervisning som enligt 3 § får anordnas i form av inbyggd utbildning.

Timmar för sådan undervisning, som enligt timplanen skall anordnas som inbyggd utbildning om hinder inte möter, ingår inte i de allmänna timresurserna. Om undervisning i något fall inte anordnas som inbyggd utbildning, skall länsskolnämnden besluta om timmar som tillförs skolhuvudmannens resurser enligt 9 kap.

I 3 kap. 24 § andra stycket finns särskilda bestämmelser för vissa fall av gren eller variant i årskurs 2 av tvååriga linjer och specialkurser.

Olika former av statsbidrag

6 §För timmar i inbyggd utbildning som anordnas enligt 2 § har

skolhuvudmannen i vissa fall rätt till särskilt bidrag till inbyggd utbildning enligt 7--9 §§. Detsamma gäller inbyggd utbildning i fall som avses i 5 § andra stycket och 3 kap. 24 § andra stycket.

För timmar i inbyggd utbildning som, i andra fall än som avses i första stycket andra meningen, anordnas utöver vad som följer av 2 §, skall lärarveckotimmar anses ianspråktagna ur de allmänna timresurserna. Statsbidrag till timmar i de allmänna timresurserna lämnas i form av allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelserna i

10 kap.

Särskilt bidrag till inbyggd utbildning

7 §Särskilt bidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk

samt handels- och kontorsyrken lämnas för varje redovisningsår med det belopp per elev och undervisningstimme som skolöverstyrelsen fastställer för berörd studieväg och berört yrkesämne enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.

8 §Bidraget enligt 7 § är avsett för den ersättning som

skolhuvudmannen betalar företagen och institutionerna för de utbildningsplatser som de tillhandahåller.

Upp till tio procent av bidraget per elev och undervisningstimme får dock användas för samverkan mellan gymnasieskolan och företagen och institutionerna samt för tillsyn över och uppföljning av den inbyggda utbildningen.

9 §Huvudmannen får rekvirera särskilt statsbidrag till inbyggd

utbildning månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.

Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden som beslutar om bidraget. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas.

Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.

Tillsyn m.m.

10 §Styrelsen för skolan skall utöva tillsyn över den inbyggda

utbildningen och även i övrigt följa hur den bedrivs och utfaller.

Styrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan och de företag och institutioner som tar emot elever för inbyggd utbildning.

Skolledare och biträdade skolledare skall ha de uppgifter beträffande inbyggd utbildning som styrelsen för skolan bestämmer.

I fråga om sådan inbyggd utbildning inom områdena industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken för vilken särskilt statsbidrag utgår enligt 7 §, bör vid behov en person med pedagogiska insikter och kunskaper om berörd bransch biträda skolledningen.

19 kap. Gymnasial lärlingsutbildning

Allmänna bestämmelser

1 §I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om

gymnasial lärlingsutbildning, som innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.

Detta kapitel innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning.

2 §Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har

gymnasieskola med linjer eller specialkurser.

Även en kommun som inte har sådan gymnasieskola men har komvux får anordna gymnasial lärlingsutbildning, om skolöverstyrelsen medger kommunen detta. Skolöverstyrelsens beslut i ett sådant ärende får överklagas hos regeringen.

3 §Av 2 kap. skollagen (1985:1100) följer att kommunens skolstyrelse

skall vara styrelse för den gymnasiala lärlingsutbildning som kommunen anordnar samt att skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över utbildningen.

4 §Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas

till en eller flera skolenheter som har linjer eller specialkurser, företrädesvis närmast motsvarande studievägar.

I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skolenhet som har komvux.

5 §För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av

eleven.

Elevområden

6 §För varje kommuns gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas ett

elevområde, som är gemensamt för all sådan utbildning oavsett dess inriktning.

Elevområdet skall omfatta den kommun som anordnar utbildningen.

Skolöverstyrelsen eller, efter skolöverstyrelsens bemyndigande, länsskolnämnden får bestämma att elevområdet skall omfatta även en eller flera andra kommuner eller delar därav. Varje del av landet bör ingå i elevområdet för någon kommuns gymnasiala lärlingsutbildning.

I fall som avses i 2 § andra stycket skall elevområdet omfatta endast den kommun som anordnar utbildningen.

7 §Länsskolnämndens beslut om elevområde får överklagas hos

skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

Enskilda får inte överklaga beslut om elevområde.

8 §Till ett elevområde hör den som är bosatt i Sverige och som är

kyrkobokförd i en kommun eller kommundel som ingår i elevområdet.

Elevplatsram

9 §Av 3 kap. 13 § framgår att länsskolnämnden för varje kommun i

länet, som får anordna gymnasial lärlingsutbildning, för varje redovisningsår bestämmer hur många intagningsplatser kommunen får inrätta för sådan utbildning.

Skolstyrelsen bestämmer för varje redovisningsår hur många intagningsplatser inom den tilldelade ramen som skall utnyttjas i mån av tillgång på lärlingsplatser hos företagen och behöriga sökande.

Godkännande av lärlingsplatser och antagning av elever

10 §En lärlingsplats hos ett företag får av skolstyrelsen godkännas

för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms kunna fullgöra erforderliga åtaganden beträffande utbildningen och arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande.

Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan företaget och den närmast berörda lokala arbetstagarorganisationen, skall skolstyrelsen bereda närmast berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från berört yrkesråd, om sådant finns.

Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får skolstyrelsen godkänna den endast om det finns särskilda skäl.

11 §Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av skolstyrelsen

Dess beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

12 §Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande

skall antas som elev.