Förordning (1986:1080) med vissa provisoriska föreskrifter om gymnasieskolan SFS nr: 1986:1080 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1986-11-20 Omtryck: Ändrad: Övrig text: Källa:

§ beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--7,

1. resurser som beräknas för lågfrekventa språk och grekiska enligt 10 §,
2. resurser som beräknas för specialidrott enligt 11 §,
3. resurser som beräknas för frivillig undervisning i idrott enligt 11 a §. Förordning (1987:71). 12 b § Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september såvitt gäller
4. resurser som beräknas för första och andra terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid fortlöpande tillämpning av sådan ordning, under redovisningsåret på höstterminen har elever som genomgår andra terminen och på vårterminen andra elever som genomgår första terminen,
5. resurser som beräknas för andra terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid avveckling av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på höstterminen,
6. resurser som beräknas för första och andra terminen av första årskursen av en treterminskurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid fortlöpande tillämpning av sådan ordning, under redovisningsåret på höstterminen har elever som genomgår andra terminen och på vårterminen andra elever som genomgår första terminen,
7. resurser som beräknas för andra terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen i första årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid avveckling av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på höstterminen,
8. resurser som beräknas för tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar i början av höstterminen,
9. resurser som beräknas för en halvlång specialkurs som startar i början av höstterminen,
10. resurser som beräknas för en enterminskurs som startar i början av höstterminen, 8.

§ beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--

1. Förordning (1987:71). 12 c § Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under ett redovisningsår göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret såvitt gäller
2. den till redovisningsåret hänförliga delen av en årskurs av en helårig specialkurs i fall där undervisningen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen,
3. den till redovisningsåret hänförliga delen av första årskursen eller tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen,
4. den till redovisningsåret hänförliga delen av en halvlång specialkurs som startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen, dock ej del som enligt 12 a § 6 har den 15 januari som avstämningsdag,
5. den till redovisningsåret hänförliga delen av en enterminskurs som startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 5.

§ beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--

1. Förordning (1987:71). 12 d § Varje skolhuvudman skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om beräknade förhållanden i sin gymnasieskola påföljande redovisningsår såvitt gäller
2. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den 15 januari i utbildningar som avses i 12 a § 1--7,
3. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den 15 september i utbildningar som avses i 12 b §,
4. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den femte undervisningsdagen i utbildningar som avses i 12 c §,
5. hur stor del av årskurser av helåriga specialkurser som hänför sig till redovisningsåret,
6. hur stor del av halvlånga specialkurser och enterminskurser samt första årskursen och tredje terminen av treterminskurser som hänför sig till redovisningsåret,
7. antalet elever den 15 januari i specialkurser vilkas elever ingår i underlaget för beräkning av timmar för stödundervisning m.m. enligt 9 k §,
8. antalet elever den 15 januari i utbildningar vilkas elever ingår i underlaget för beräkning av timmar för frivillig undervisning i idrott enligt 11 a §,
9. antalet undervisningsgrupper i lågfrekventa moderna språk och grekiska den 15 januari,
10. antalet elever i specialidrott den 15 januari. Förordning (1987:71). 13 § Med ledning av den preliminära uppgiften enligt 12 d § skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för det närmaste redovisningsåret. Detta timunderlag skall ligga till grund för beräkningen av förskott på allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 14 §. Förordning (1987:71). 14 § Om de faktiska förhållandena under någon del av undervisningsperioden väsentligt avviker från dem skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagarna, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 13 §. Länsskolnämnden får även i andra fall än som avses i första stycket fastställa ett annat timunderlag för undervisningen, om det uppenbarligen behövs. Förordning (1987:71). 15 § Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 13 eller 14 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 16 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur förhållandena faktiskt var avstämningsdagarna enligt 12 d §. Med ledning av denna slutliga uppgift skall länsskolnämnden utifrån ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag för utbildningarna besluta om allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Förordning (1987:71). För korta specialkurser 17 § Timunderlag för undervisningen i korta specialkurser beräknas för hela kursen med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den femte undervisningsdagen. Skolhuvudmannen skall i efterhand lämna länsskolnämnden uppgift om de faktiska förhållandena i specialkurser som avses i första stycket med fördelning på redovisningsår. Med ledning av denna uppgift skall länsskolnämnden fastställa statsbidragsgrundande timunderlag och besluta om allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Förordning (1987:71). Användningen av timmarna 18 § Timmar som beräknas för lågfrekventa moderna språk och grekiska, specialidrott, B-klasser och specialklasser skall användas för sina respektive ändamål. Övriga timmar i en allmän timresurs skall användas för de timmar som eleverna skall ha enligt timplanerna (basändamål) och för stödundervisning och samordnad specialundervisning, delning av klasser och grupper, TTF-inslag enligt 7 kap. 23 § samt frivillig undervisning enligt 7 kap. 31 § (förstärkningsändamål). Om det i en grupp, som enligt 5 kap. 26 § får ha högst 30 elever, finns högst 15 elever, får högst en fjärdedel av timplanens timtal i ämnet tas bort för att i stället användas för förstärkningsändamål enligt andra stycket i huvudmannens gymnasieskola. 19 § Timmar för förstärkningsändamål skall främst användas för elever med särskilt behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete. I övrigt skall användningen av timmarna bestämmas med hänsyn till elevernas antal, behov och förutsättningar, ämnets art, undervisningens uppläggning samt lokaler, utrustning och säkerhetsrisker. 20 § Styrelsen för skolan skall fastställa en plan med allmänna riktlinjer för användningen av timmar för förstärkningsändamål. 21 § Rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen, när en lärare eller annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. Om lärartimmar frigörs genom att korttidsvikarier inte anlitas, får de frigjorda timmarna efter beslut av rektor användas för förstärkningsändamål. 10 kap. Allmänt undervisningsbidrag Allmänna bestämmelser 1 § En skolhuvudmans allmänna timresurser av lärarveckotimmar enligt 9 kap. motsvaras av allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelserna i detta kapitel. 2 § Vid beräkningen av bidraget skall skolhuvudmannens statsbidragsgrundande timunderlag enligt 9 kap. delas upp på a-timmar, b-timmar, c-timmar och d-timmar. A-timmar fullgörs av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 21 veckotimmar, b-timmar av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 24 eller 26 veckotimmar och c-timmar av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 27 veckotimmar. D-timmar är övriga timmar. Timunderlag som beräknas enligt bilagorna 1--5, för specialklasser på linjer eller enligt 9 kap. 9 k, 10, 11 eller 11 a § skall delas upp enligt bilaga 7 till denna förordning. Hur timunderlag som i övrigt beräknas för specialkurser skall delas upp bestäms, i fråga om RA- och LA-kurser av länsskolnämnden och i fråga om övriga specialkurser av skolöverstyrelsen. Därvid skall timmar som beräknas för samläsbara ämnen fördelas enligt grunderna i bilaga 7 punkt B, om inte särskilda skäl föranleder annat. Förordning (1987:71). 3 § För beräkningen av belopp per timme av varje slag enligt 2 § delas skolhuvudmännen in i följande fem grupper med hänsyn till sina kostnader för timmar av det slaget i jämförelse med andra skolhuvudmäns kostnader. Grupp 1: Huvudmän vilkas kostnader understiger genomsnittliga kostnader med 3,1 procent eller mer. Grupp 2: Huvudmän vilkas kostnader understiger genomsnittliga kostnader med 1,1--3,0 procent. Grupp 3: Huvudmän vilkas kostnader understiger eller överstiger genomsnittliga kostnader med högst 1,0 procent. Grupp 4: Huvudmän vilkas kostnader överstiger genomsnittliga kostnader med 1,1--3,0 procent. Grupp 5: Huvudmän vilkas kostnader överstiger genomsnittliga kostnader med 3,1 procent eller mer. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om gruppindelningen för varje redovisningsår. 4 § Allmänt undervisningsbidrag för en skolhuvudman beräknas på grundval av
11. antalet timmar av olika slag enligt 2 § i timunderlaget,
12. skolhuvudmannens grupptillhörighet för timmar av olika slag enligt 3 §,
13. ett av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per timme för varje timslag och grupp. 5 § För utbetalning av bidraget tillämpas ett förskotts- och slutregleringsförfarande utom såvitt gäller specialkurser som är kortare än en termin. Förordning (1987:71). Bidrag för huvuddelen av undervisningen 6 § För skolhuvudmannens timresurser enligt 9 kap. 12 a--12 c §§ beräknas och utbetalas allmänt undervisningsbidrag per redovisningsår enligt bestämmelserna i 8--12 §§. Förordning (1987:71). 7 § har upphävts genom förordning (1987:71). Förskott 8 § Till grund för utbetalning av förskott till skolhuvudmannen för ett redovisningsår skall ligga det preliminära statsbidragsgrundande timunderlag som länsskolnämnden fastställt enligt 9 kap. 13 §. Länsskolnämnden skall beträffande detta underlag lämna skolöverstyrelsen uppgift om antalet timmar av olika slag enligt 2 §. Därvid skall timmar som beräknas för linjen Vd och specialkurser inom vårdområdet i en landstingskommuns gymnasieskola redovisas särskilt. Förordning (1987:71). 9 § Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e dagen i varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas. Slutreglering 10 § Länsskolnämnden fastställer för varje skolhuvudman före utgången av augusti det slutliga bidraget för redovisningsåret på grundval av
14. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 9 kap. 16 § och
15. de belopp för timmar av olika slag som regeringen slutligt fastställt för olika grupper för redovisningsåret enligt 4 §. 11 § Länsskolnämndens beslut om slutligt bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 12 § Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av. Bidrag för korta specialkurser 13 § I fråga om timresurser enligt 9 kap. 17 § fastställer länsskolnämnden före utgången av augusti bidraget för närmast föregående redovisningsår på grundval av
16. ett statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från huvudmannen enligt 9 kap. 17 § samt
17. de belopp för timmar av olika slag som regeringen slutligt fastställt för olika grupper för redovisningsåret enligt 4 §. Länsskolnämndens beslut om bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dess beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Förordning (1987:71). 11 kap. Årskurs 4 av fyraårig teknisk linje Allmänna bestämmelser 1 § I 3 kap. 25 § föreskrivs att skolöverstyrelsen för varje kommun med gymnasieskola som omfattar linje T bestämmer om årskurs 4 (T 4) får anordnas och i så fall med vilken eller vilka grenar och varianter. 2 § För T 4 tillämpas ramtimplaner och ett särskilt system för tilldelning av resurser för undervisningen. 3 § Ramtimplanerna ingår i läroplanen för gymnasieskolan. 4 § Undervisningen i T 4 skall starta på höstterminen. 5 § Underlaget för undervisningen i T 4 beräknas för varje skolenhet och utgörs av antalet lärarveckotimmar enligt formeln t = 13 n + 1,73 e. I formeln är t det totala antalet lärarveckotimmar, n antalet grenar och e antalet elever i T 4 vid skolenheten. I koefficienten 1,73 ingår resurser för stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig undervisning. 6 § Klasser och grupper i T 4 får bildas i mån av resurser enligt 5 §. Dock får högst 30 elever undervisas tillsammans, om inte länsskolnämnden medger undantag. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 7 § Rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen i T 4, när en lärare eller annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. De lärartimmar som frigörs, när ersättare inte anlitas, får användas som underlag för lärartjänstgöring i årskursen utöver de timmar som avses i 5 §. 8 § Skolstyrelsen bestämmer hur valmöjligheterna enligt ramtimplanerna skall utnyttjas. Skolstyrelsen bestämmer också hur de lärarveckotimmar som skolenheten tilldelas med stöd av 5 § skall användas för dels den undervisning eleverna skall ha enligt ramtimplanerna och besluten inom dessas ramar, dels stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig undervisning. Rektor beslutar om användningen av sådana lärartimmar som avses i 7 §. Avstämning m.m. 9 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever och grenar skolhuvudmannen räknar med att ha i T 4 den 15 januari påföljande redovisningsår (avstämningsdagen). Med ledning av denna preliminära uppgift skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag. Detta timunderlag skall ligga till grund för beräkningen av förskott enligt 13 §. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 10 §. 10 § Om det faktiska antalet elever under någon del av läsåret väsentligt avviker från det antal som skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagen den 15 januari, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 9 §. 11 § Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 9 eller 10 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. T 4-bidrag 12 § För undervisningen i T 4 har huvudmannen rätt till statsbidrag (T 4-bidrag). Bidraget skall beräknas på grundval av
18. antalet timmar i timunderlaget, varvid alla timmar skall räknas såsom a-timmar enligt 10 kap. 2 §,
19. huvudmannens grupptillhörighet enligt 10 kap. 3 §,
20. av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per a- timme för varje grupp. 13 § Huvudmannen har rätt till förskott på T 4 -bidraget på grundval av det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget. Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e i varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas. 14 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever och grenar skolhuvudmannen faktiskt hade i T 4 avstämningsdagen den 15 januari. 15 § Länsskolnämnden fastställer före utgången av augusti för varje skolhuvudman det slutliga T 4-bidraget för redovisningsåret på grundval av
21. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 14 § och
22. det belopp per a-timme som regeringen slutligt fastställt för huvudmannens grupp för redovisningsåret. 16 § Länsskolnämndens beslut om slutligt T 4-bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 17 § Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga T 4-bidraget sedan utgivna förskott dragits av. Sammanräkning med vissa specialkurser 18 § Det särskilda systemet för tilldelning av resurser för undervisningen i T 4 skall, om skolöverstyrelsen beslutar det, tillämpas även i fråga om resurser för högsta årskursen i tekniska specialkurser med utbildning som motsvarar den i T
23. Därvid skall underlaget enligt 5 § beräknas gemensamt för T 4 och högsta årskursen i specialkurserna vid skolenheten. Förordning (1987:71). 12 kap. Undervisning enligt samordnade timplaner Inledande bestämmelser 1 § Kommuner som för sin gymnasieskola har ett varaktigt elevunderlag av högst 300 sextonåringar kan medges rätt att tillämpa samordnade timplaner och ett särskilt system för tilldelning av resurser för undervisningen enligt bestämmelserna i detta kapitel. Ärenden enligt denna paragraf prövas av skolöverstyrelsen, om ett medgivande skulle innebära övergång från alternativa till samordnade timplaner, och i övriga fall av regeringen. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen. 2 § I systemet ingår följande.
24. Samordnade timplaner för årskurserna 1 och 2 av linjerna E, H, N, S, T och So samt i vissa fall även för årskurs 3 av linjerna E, H, N och S.
25. Ett särskilt system för tilldelning av lärarveckotimmar i ämnen på linjer med samordnade timplaner och gemensamma ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve.
26. Vissa särskilda föreskrifter i övrigt om bland annat klassorganisationen. Undervisning i årskurs som omfattas av systemet skall starta på höstterminen. 3 § Länsskolnämnden skall fastställa ett särskilt elevområde för linjer med samordnade timplaner i en kommuns gymnasieskola. I elevområdet skall ingå den kommun som anordnar verksamheten och, om det finns särskilda skäl, även annan kommun eller del därav. Elevplatser, klasser m.m. 4 § Länsskolnämnden skall tilldela varje kommun i länet som har medgivande enligt 1 § så många intagningsplatser som behövs för en minimiorganisation för undervisning enligt samordnade timplaner. Nämnden får tilldela kommunen ytterligare platser för sådan undervisning. Vid tilldelningen skall länsskolnämnden inte uttrycka antalet intagningsplatser i klasser och inte heller fördela intagningsplatserna mellan olika linjer. En intagningsplats skall anses motsvara 2,5 årselevplatser. Det för tilldelningen ianspråktagna antalet årselevplatser skall tas ur länsramarna för HS-sektorn, EM-sektorn och TN-sektorn med den ungefärliga fördelningen 50, 15 respektive 35 procent. 5 § Skolstyrelsen skall fördela intagningsplatserna mellan linjer med samordnade timplaner med hänsyn främst till förstahandsönskemålen från behöriga sökande som tillhör skolans elevområde för dessa linjer. 6 § För att undervisning enligt samordnade timplaner skall få starta från årskurs 1 krävs följande.
27. I årskurs 1 skall finnas elever på såväl linje So som minst en treårig linje.
28. Antalet elever i årskurserna 1 och 2 av de tre- och fyraåriga linjerna skall sammanlagt vara lägst
30. Antalet elever i årskurs 1 av linje So skall vara lägst
31. Länsskolnämnden får dock medge att undervisning får starta med ett lägre elevantal där, om det även finns elever i årskurs 1 av någon av linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve. 7 § Kommunen får anordna undervisning enligt samordnade timplaner för årskurs 3 av de treåriga linjerna, om kommunen föregående läsår haft sådan undervisning eller om regeringen medgivit detta. Elever, som har genomgått årskurs 2 av en treårig linje med samordnade timplaner och för vilka kommunen inte anordnar fortsatt undervisning i årskurs 3, har rätt att bli intagna i årskurs 3 av samma linje vid den kommuns gymnasieskola i länet som länsskolnämnden bestämmer. 8 § Om antalet elever under pågående undervisning sjunker under tal som enligt 6 § krävs för start av undervisning enligt samordnade timplaner, får skolstyrelsen besluta att undervisningen ändå skall fortsätta. 9 § För linjerna med samordnade timplaner får finnas en klass för varje påbörjat 30-tal elever i någondera av årskurserna 1 och 2 samt en klass för varje påbörjat 30-tal elever i årskurs
32. Elever på samma linje och i samma årskurs skall så långt möjligt föras till samma klass. Elever från samma årskurs men på olika linjer får föras till samma klass. Även elever från årskurserna 1 och 2 av samma linje får föras till samma klass. Skolstyrelsen beslutar om klassindelningen. Om det finns särskilda skäl, får skolöverstyrelsen medge att fler klasser anordnas än som följer av första stycket. Skolpoäng m.m. 10 § Vid beräkningen av poäng enligt 4 kap. 2 § skall linjer med samordnade timplaner räknas för sig. Därvid ges 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal elever, oavsett vilken linje och årskurs de tillhör. 11 § Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om kategoritillhörighet enligt 4 kap. 5 § för skolenhet som har linjer med samordnade timplaner. Undervisning enligt samordnade timplaner 12 § Samordnade timplaner innehåller sådana avvikelser från de reguljära timplanerna för linjerna som behövs för att möjliggöra samläsning i stor utsträckning mellan linjer och årskurser. Samordnade timplaner ingår i läroplanen för gymnasieskolan. 13 § Veckotimmar för eleverna är lärarledda i den utsträckning som föreskrifterna om tilldelning av lärarveckotimmar för undervisning medger. Lärarveckotimmar 14 § Om samordnade timplaner tillämpas, gäller även ett särskilt system för tilldelning av lärarveckotimmar för ämnen som
33. ingår i de samordnade timplanerna eller
34. ingår som gemensamma ämnen i timplanerna för linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve. 15 § För linjespecifika ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve beräknas resurser enligt 9 kap. 16 § För ämnena enligt 14 § beräknas för varje redovisningsår det antal lärarveckotimmar som anges i 17--20 §§. Utläggningen av lärarveckotimmarna är inte bunden till de årskurser och linjer, för vilka de har beräknats enligt nämnda paragrafer. 17 § För årskurserna 1 och 2 av de tre- och fyraåriga linjerna beräknas lärarveckotimmar enligt följande. För årskurs 1: 26 + 1,2 x antalet elever i årskurs
35. För årskurs 2: 32 + 1,0 x antalet elever i årskurs
36. 18 § För årskurs 3 av de treåriga linjerna beräknas lärarveckotimmar enligt följande.
37. Om antalet elever är lägre än 15: 35 lärarveckotimmar.
38. Om antalet elever är 15--20: 2,5 x antalet elever.
39. Om antalet elever är högre än 20: 25 + 1,3 x antalet elever. Om linjerna E och N samt H eller S finns representerade i årskursen, skall dock beräknas minst 53 lärarveckotimmar. Antalet lärarveckotimmar får av länsskolnämnden bestämmas högre än vad som anges i punkterna 1 och 2, om det finns synnerliga skäl. 19 § För linje So beräknas lärarveckotimmar enligt följande. För årskurs 1: 8 + 1,3 x antalet elever i årskurs
40. För årskurs 2: 8 + 1,2 x antalet elever i årskurs
41. 20 § För gemensamma ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve beräknas lärarveckotimmar enligt följande. För årskurs 1: 2,5 + 0,5 x antalet elever i årskurs
42. För årskurs 2: 0,5 + 0,4 x antalet elever i årskurs
43. 21 § Om det behövs med hänsyn till skillnaderna mellan årskurserna 1 och 2 i fråga om behovet av lärarveckotimmar får länsskolnämnden medge huvudmannen att, inom ramen för antalet lärarveckotimmar under en period av två redovisningsår, för vart och ett av redovisningsåren förskjuta timtilldelningen i förhållande till vad som följer av 17 och 19 §§. 22 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever i olika årskurser och på olika linjer enligt 14 § som skolhuvudmannen räknar med att ha den 15 januari påföljande redovisningsår (avstämningsdagen). Behövs förskjutning enligt 21 §, skall huvudmannen samtidigt lämna uppgift om detta. Med ledning av denna preliminära uppgift skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för ändamål som avses i 14 §. Om kommunen anordnar årskurs 3 med ett beräknat elevantal som är lägre än 21, skall underlaget för den årskursen beräknas enligt formeln 2,5 x det beräknade antalet elever. Det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget skall ligga till grund för beräkningen av förskott enligt 26 §. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen enligt 14 § under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 23 §. 23 § Om det faktiska antalet elever under någon del av läsåret väsentligt avviker från det antal som skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagen den 15 januari, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 22 §. I fall där skolhuvudmannen beräknas ha färre än 21 elever i årskurs 3 avstämningsdagen, skall länsskolnämnden alltid fastställa särskilt timunderlag för undervisningen. Detta underlag skall utgöra 35 lärarveckotimmar, om inte särskilda skäl föranleder annat. 24 § Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 22 eller 23 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. ST-bidrag 25 § För undervisning som avses i 14 § har huvudmannen rätt till statsbidrag (ST-bidrag). Bidraget skall beräknas på grundval av
44. antalet timmar i timunderlaget, varvid alla timmar skall räknas såsom a-timmar enligt 10 kap. 2 §,
45. huvudmannens grupptillhörighet enligt 10 kap. 3 §,
46. av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per a- timme för varje grupp. 26 § Huvudmannen har rätt till förskott på ST-bidraget på grundval av det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget. Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas. 27 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever i olika årskurser och på olika linjer enligt 14 § skolhuvudmannen faktiskt hade avstämningsdagen den 15 januari. 28 § Länsskolnämnden fastställer före utgången av augusti för varje skolhuvudman det slutliga ST-bidraget för redovisningsåret på grundval av
47. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 27 § och
48. det belopp per a-timme som regeringen slutligt fastställt för huvudmannens grupp för redovisningsåret. 29 § Länsskolnämndens beslut om slutligt ST-bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 30 § Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga ST-bidraget sedan utgivna förskott dragits av. 13 kap. Hemspråksundervisning m.m. Hemspråksundervisning Allmänna bestämmelser 1 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet skall hemspråksundervisning anordnas enligt bestämmelserna i detta kapitel, om de behöver och önskar sådan undervisning. Till hemspråksundervisning hör undervisning i hemspråk som ämne samt studiehandledning på hemspråket i annat eller andra ämnen på studievägen. 2 § Hemspråksundervisningen får inte för någon elev omfatta mer än ett hemspråk. 3 § Hemspråksundervisningen skall ges den omfattning som fordras för att täcka elevens behov. 4 § Hemspråksundervisningen kan anordnas utanför timplanen i form av utökad studiekurs för eleven eller ersätta undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen på elevens studieväg. 5 § Rektor beslutar om hemspråksundervisning för en elev. 6 § Länsskolnämnden får medge skolhuvudman befrielse från sådana skyldigheter i fråga om hemspråksundervisning som skolhuvudmannen bedöms inte kunna fullgöra. Nämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. Timresurs 7 § För hemspråksundervisning får tas i anspråk 0,75 lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under redovisningsåret. Därvid skall beaktas antalet elever den 15 september och den 15 januari, varvid medeltalet elever skall läggas till grund för beräkningen. Förordning (1987:71). Hemspråksbidrag 8 § Statsbidrag till hemspråksundervisning (hemspråksbidrag) inom ramen enligt 7 § lämnas med det belopp per lärarveckotimme som regeringen föreskriver särskilt för varje redovisningsår. 9 § Huvudmannen får rekvirera hemspråksbidrag i efterskott hos länsskolnämnden. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Länsskolnämnden beslutar om hemspråksbidrag. Sådana beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Extra undervisning i svenska Allmänna bestämmelser 10 § För de elever i gymnasieskolan som har ett annat språk än svenska som hemspråk och som behöver och önskar delta i extra undervisning i svenska skall sådan undervisning anordnas i syfte att eleverna tillfredsställande skall kunna följa den ordinarie undervisningen i svenska och andra ämnen. 11 § Den extra undervisningen i svenska kan anordnas i form av stödundervisning. Eleven deltar då i den ordinarie undervisningen i svenska och andra ämnen i oförminskad omfattning. Om det behövs och eleven önskar det, får eleven delta i extra undervisning som sker i utbyte mot timmar i den ordinarie undervisningen. I ett sådant fall har den extra undervisningen formen av undervisning i svenska som andraspråk. 12 § Rektor beslutar om extra undervisning i svenska för en elev. 13 § Svenska som andraspråk skall för varje deltagande elev ha en omfattning som motsvarar minst två timmar i veckan. Elevens timmar i svenska som andraspråk får ersätta högst lika många timmar i den ordinarie undervisningen för eleven. Rektor bestämmer vilka timmar i den ordinarie undervisningen som får bytas ut. Timmarna får inte fördelas på ett sådant sätt att ett visst ämne helt faller bort för eleven eller att de kvarvarande timmarna blir för få för att eleven skall kunna följa undervisningen i ämnet. Högst en timme i veckan i ämnet svenska får bytas ut mot svenska som andraspråk. 14 § Extra undervisning i svenska får anordnas för två eller flera elever i grupp eller för en elev ensam. 15 § Extra undervisning i svenska skall läggas upp med hänsyn till varje elevs kunskapsnivå och situation i övrigt. Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter och allmänna råd om innehållet i undervisningen. 16 § Betyg sätts inte i ämnet svenska som andraspråk. 17 § Bestämmelserna i skolförordningen (1971:235) och andra föreskrifter som regeringen meddelar om lärartjänstgöring i ämnet svenska i gymnasieskolan gäller även extra undervisning i svenska, om inte annat är särskilt föreskrivet. Timresurs 18 § För extra undervisning i svenska får tas i anspråk 0,85 lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under redovisningsåret. Bidrag till extra undervisning i svenska 19 § Statsbidrag till extra undervisning i svenska inom ramen enligt 18 § lämnas med det belopp per lärarveckotimme som regeringen för redovisningsåret slutligt fastställt för a-timmar enligt 10 kap. 2 § för den grupp enligt 10 kap. 3 § som huvudmannen tillhör. 20 § På bidrag enligt 19 § har huvudmannen rätt att på framställning få förskott månadsvis för det antal timmar som länsskolnämnden bestämmer. Förskottet betalas ut av skolöverstyrelsen. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Beslut om förskott får inte överklagas. 21 § Rekvisition för slutligt bidrag enligt 19 § skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om slutligt bidrag. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av. Undantag 22 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om kurser för invandrarungdom. 14 kap. Kurser för invandrarungdom Allmänna bestämmelser 1 § I gymnasieskolan får anordnas specialkurser med syfte att hjälpa invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan (kurser för invandrarungdom). 2 § Kurser för invandrarungdom är
49. introduktionskurser om en eller två terminer, eller
50. kompletterande sommarkurser. 3 § Kurser för invandrarungdom får anordnas i en kommuns gymnasieskola i klasser som kommunen tilldelas för sådana kurser med stöd av 3 kap. 4 § Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter om inträdeskrav, urvalsgrunder och intagningsförfarande. 5 § Skolöverstyrelsen skall fastställa tim- och kursplaner för kurserna. Kursplanerna skall ha ramkaraktär. Samhällskunskap, hemspråksundervisning och undervisning i svenska samt studie- och yrkesorientering skall ingå i varje kurs. 6 § Kurserna skall bedrivas i 16-klasser. Vid undervisning i enskilda ämnen får en grupp omfatta högst 16 elever, om inte annat följer av tredje stycket eller länsskolnämnden medger undantag. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. Vid undervisning i idrott och andra ämnen som inte är centrala för ändamålet med kurserna får eleverna undervisas tillsammans med andra elever i gymnasieskolan i grupper som bildas enligt allmänna regler. IK-bidrag 7 § För sådana timmar i kurser för invandrarungdom, i vilka eleverna inte har undervisats tillsammans med andra elever i gymnasieskolan, har skolhuvudmannen rätt till statsbidrag (IK-bidrag) med det belopp per lärarveckotimme som regeringen slutligt fastställt för a-timmar enligt 10 kap. 2 § för den grupp enligt 10 kap. 3 § som huvudmannen tillhör. 8 § På bidrag enligt 7 § har huvudmannen rätt att på framställning få förskott månadsvis för det antal timmar som länsskolnämnden bestämmer. Förskottet betalas ut av skolöverstyrelsen. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Beslut om förskott får inte överklagas. 9 § Rekvisition för slutligt bidrag enligt 7 § skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om slutligt bidrag. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av. Särskilt bidrag 10 § I den mån en kurs föranleder merkostnader i fråga om lokaler, undervisningsmateriel, planering och andra insatser och merkostnaderna inte motsvaras av statsbidrag enligt andra bestämmelser, har huvudmannen rätt till statsbidrag för merkostnaderna, dock aldrig med högre belopp än 25 000 kronor per kurs. En förutsättning för det särskilda bidraget är att merkostnader uppkommer trots att huvudmannen så långt det är möjligt använder tillgängliga lokaler och befintlig undervisningsmateriel. 11 § Beslut om särskilt bidrag fattas av länsskolnämnden efter ansökan från huvudmannen. Nämndens beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. 15 kap. Särskild undervisning Undervisningen 1 § För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete anordnas särskild undervisning på sjukhus eller annan institution, i elevens hem eller på annan lämplig plats. 2 § Särskild undervisning skall anordnas, om den läkare som svarar för elevens vård bedömer att hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det att undervisningen kan påbörjas. För en elev som på grund av allergi eller grav infektionskänslighet tvingas till upprepad kortare frånvaro kan särskild undervisning anordnas även under frånvaro som understiger tre veckor. Särskild undervisning får meddelas endast i den mån läkaren medger det. 3 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem endast om eleven och föräldrar eller andra som eleven bor hos lämnar sitt samtycke. 4 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den skolundervisning som eleven inte kan delta i. 5 § Särskild undervisning skall efter omständigheterna meddelas elev enskilt eller i grupp. Undervisningen bör omfatta fem timmar i veckan för en elev som åtnjuter undervisning enskilt. Gruppundervisning bör omfatta åtta timmar i veckan för två elever och därutöver tre timmar i veckan för varje ytterligare elev i gruppen, dock högst 26 timmar i veckan för en grupp. Statsbidrag 6 § För de timmar som tas i anspråk för särskild undervisning lämnas bidrag med belopp per timme enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt. 7 § Huvudmannen får rekvirera bidrag enligt 6 § månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om antal bidragsgrundande timmar. Bidrag betalas ut av skolöverstyrelsen. 8 § Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt 7 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 16 kap. Särskilda lönekostnadsbidrag Allmän bestämmelse 1 § Skolhuvudmannen har rätt att få särskilda lönekostnadsbidrag enligt detta kapitel för vissa lönekostnader som hänför sig till undervisning men som inte täcks av bidragen enligt 10--15 kap. Vissa procentuella bidrag Extrabidrag 2 § Till varje skolhuvudman lämnas extrabidrag med 0,9 procent av
51. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget,
52. bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap. Extrabidraget avser sådana merkostnader för lön som uppkommer för skolhuvudmannen i fall där en lärare eller annan med undervisningsskyldighet är ledig med helt eller delvis behållna löneförmåner och motsvarande timmar används för annan undervisning med stöd av 9 kap. 21 § eller 11 kap. 7 §. Bidrag till kallortstillägg 3 § Till skolhuvudman som tillhör kallortsområde A, B, C eller D lämnas bidrag till kallortstillägg med 1, 2, 4 respektive 8 procent av
53. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget,
54. bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap. Bidrag till semesterlönetillägg 4 § Bidrag till semesterlönetillägg lämnas till varje skolhuvudman med 1,296 procent av
55. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget,
56. bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap,
57. extrabidraget enligt 2 §,
58. bidraget till kallortstillägg enligt 3 §. Gemensamma bestämmelser 5 § Så snart underlaget finns skall skolöverstyrelsen utan rekvisition från skolhuvudmannen fastställa och betala ut extrabidrag, bidrag till kallortstillägg och bidrag till semesterlönetillägg. Skolöverstyrelsens beslut om bidragen får överklagas hos regeringen. Övriga särskilda lönekostnadsbidrag Bidrag till vissa merlönekostnader 6 § Om en lärare eller någon annan med undervisningsskyldighet under bortovaro från sin tjänst har helt eller delvis behållna löneförmåner och undervisning som avses med huvudmannens bidrag enligt 10--15 kap. i stället fullgörs av en ersättare, skall huvudmannen utöver sådant bidrag få särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer. Motsvarande gäller vid partiell tjänstebefrielse enligt förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning, m.m. Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den bortovarande är ledig för att genomgå personalutbildning. Om statsbidrag i sådana fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter. 7 § Om en lärare har nedsatt undervisningsskyldighet för att fullgöra andra uppgifter inom tjänsten enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter, lämnas särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer genom det ökade personalbehovet. Detsamma gäller om en lärare enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter får tillgodoräkna sig jourtjänstgöring eller annan verksamhet som undervisning. Som lärare räknas i detta sammanhang även andra med undervisningsskyldighet. Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fall där någon har nedsatt undervisningsskyldighet för att delta i lokalt utvecklingsarbete. Om statsbidrag i sådana fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter. Bidrag till lönetillägg m.m. 8 § Särskilt lönekostnadsbidrag lämnas till kostnader för vissa lönetillägg och liknande avlöningsförmåner som lärare eller andra med undervisningsskyldighet uppbär enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter. Regeringen bestämmer för varje redovisningsår vilka sådana avlöningsförmåner som skall grunda rätt till bidrag enligt denna paragraf. 9 § Till skolhuvudman som har haft kostnader för arvode för särskild prövning i gymnasieskolan lämnas särskilt lönekostnadsbidrag. 10 § Till skolhuvudman som har haft kostnader för begravningshjälp för lärare med statligt reglerad tjänst i gymnasieskolan lämnas särskilt lönekostnadsbidrag. Gemensamma bestämmelser 11 § Bidrag enligt 6--10 §§ lämnas med belopp som motsvarar 98 procent av huvudmannens bidragsgrundande kostnader eller, vid landstingskommuns vårdutbildning, 80 procent av sådana kostnader, om inte annat är särskilt föreskrivet. 12 § Bidrag enligt 6--10 §§ skall av skolhuvudmannen rekvireras samlat för varje redovisningsår. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om bidragen. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Bidragen betalas ut av skolöverstyrelsen. 17 kap. Socialavgiftsbidrag Allmän bestämmelse 1 § Socialavgiftsbidrag lämnas till kostnader för sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift 2 § Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift lämnas med ett belopp som motsvarar sammanlagt 11,9 procent av bidragen enligt 10--16 kap. 3 § Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen utan rekvisition efter redovisningsårets slut, så snart underlag finns. I avräkning på det bidrag som skall fastställas enligt första stycket skall skolöverstyrelsen i januari under redovisningsåret bestämma och betala ut ett förskott som grundar sig på tillgängliga uppgifter om de bidragsbelopp enligt 10--16 kap. som hänför sig till tiden juli- december. Bidrag till tilläggspensionsavgift 4 § Bidrag till tilläggspensionsavgift lämnas med ett belopp som motsvarar en viss procent av bidragen enligt 10--16 kap. Regeringen fastställer procentsatsen för varje redovisningsår. 5 § Bidrag till tilläggspensionsavgift fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen utan rekvisition efter redovisningsårets slut, så snart underlag finns. Överklagande 6 § Skolöverstyrelsens beslut om socialavgiftsbidrag får överklagas hos regeringen. Beslut om förskott enligt 3 § andra stycket får inte överklagas. 18 kap. Inbyggd utbildning Allmänna bestämmelser 1 § Inbyggd utbildning innebär att undervisningen förläggs till ett företag eller en institution utanför gymnasieskolan och att företaget eller institutionen tillhandahåller lärare, lokaler och utrustning för undervisningen. 2 § Undervisning i arbetsteknik skall anordnas som inbyggd utbildning i den mån timplanen för studievägen föreskriver det. 3 § På studieväg inom området industri och hantverk eller området handels- och kontorsyrken får undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning utöver vad som följer av 2 §. Styrelsen för skolan bestämmer om och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas. Såvitt gäller studievägar inom andra områden än industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken får skolöverstyrelsen, om det finns särskilda skäl, på framställning från styrelsen för skolan medge att undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning i fall där den formen inte är föreskriven i timplanen. 4 § Medgivande enligt 3 § andra stycket behövs inte vid filialutbildning. Förhållandet till allmänna timresurser 5 § I allmänna timresurser enligt 9 kap. ingår inte timmar för undervisning som enligt 2 § skall anordnas i form av inbyggd utbildning. Däremot ingår timmar för undervisning som enligt 3 § får anordnas i form av inbyggd utbildning. Timmar för sådan undervisning, som enligt timplanen skall anordnas som inbyggd utbildning om hinder inte möter, ingår inte i de allmänna timresurserna. Om undervisning i något fall inte anordnas som inbyggd utbildning, skall länsskolnämnden besluta om timmar som tillförs skolhuvudmannens resurser enligt 9 kap. I 3 kap. 24 § andra stycket finns särskilda bestämmelser för vissa fall av gren eller variant i årskurs 2 av tvååriga linjer och specialkurser. Olika former av statsbidrag 6 § För timmar i inbyggd utbildning som anordnas enligt 2 § har skolhuvudmannen i vissa fall rätt till särskilt bidrag till inbyggd utbildning enligt 7--9 §§. Detsamma gäller inbyggd utbildning i fall som avses i 5 § andra stycket och 3 kap. 24 § andra stycket. För timmar i inbyggd utbildning som, i andra fall än som avses i första stycket andra meningen, anordnas utöver vad som följer av 2 §, skall lärarveckotimmar anses ianspråktagna ur de allmänna timresurserna. Statsbidrag till timmar i de allmänna timresurserna lämnas i form av allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelserna i 10 kap. Särskilt bidrag till inbyggd utbildning 7 § Särskilt bidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken lämnas för varje redovisningsår med det belopp per elev och undervisningstimme som skolöverstyrelsen fastställer för berörd studieväg och berört yrkesämne enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt. 8 § Bidraget enligt 7 § är avsett för den ersättning som skolhuvudmannen betalar företagen och institutionerna för de utbildningsplatser som de tillhandahåller. Upp till tio procent av bidraget per elev och undervisningstimme får dock användas för samverkan mellan gymnasieskolan och företagen och institutionerna samt för tillsyn över och uppföljning av den inbyggda utbildningen. 9 § Huvudmannen får rekvirera särskilt statsbidrag till inbyggd utbildning månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden som beslutar om bidraget. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Tillsyn m.m. 10 § Styrelsen för skolan skall utöva tillsyn över den inbyggda utbildningen och även i övrigt följa hur den bedrivs och utfaller. Styrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan och de företag och institutioner som tar emot elever för inbyggd utbildning. Skolledare och biträdade skolledare skall ha de uppgifter beträffande inbyggd utbildning som styrelsen för skolan bestämmer. I fråga om sådan inbyggd utbildning inom områdena industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken för vilken särskilt statsbidrag utgår enligt 7 §, bör vid behov en person med pedagogiska insikter och kunskaper om berörd bransch biträda skolledningen. 19 kap. Gymnasial lärlingsutbildning Allmänna bestämmelser 1 § I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning, som innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet. Detta kapitel innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning. 2 § Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har gymnasieskola med linjer eller specialkurser. Även en kommun som inte har sådan gymnasieskola men har komvux får anordna gymnasial lärlingsutbildning, om skolöverstyrelsen medger kommunen detta. Skolöverstyrelsens beslut i ett sådant ärende får överklagas hos regeringen. 3 § Av 2 kap. skollagen (1985:1100) följer att kommunens skolstyrelse skall vara styrelse för den gymnasiala lärlingsutbildning som kommunen anordnar samt att skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över utbildningen. 4 § Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas till en eller flera skolenheter som har linjer eller specialkurser, företrädesvis närmast motsvarande studievägar. I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skolenhet som har komvux. 5 § För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av eleven. Elevområden 6 § För varje kommuns gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas ett elevområde, som är gemensamt för all sådan utbildning oavsett dess inriktning. Elevområdet skall omfatta den kommun som anordnar utbildningen. Skolöverstyrelsen eller, efter skolöverstyrelsens bemyndigande, länsskolnämnden får bestämma att elevområdet skall omfatta även en eller flera andra kommuner eller delar därav. Varje del av landet bör ingå i elevområdet för någon kommuns gymnasiala lärlingsutbildning. I fall som avses i 2 § andra stycket skall elevområdet omfatta endast den kommun som anordnar utbildningen. 7 § Länsskolnämndens beslut om elevområde får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Enskilda får inte överklaga beslut om elevområde. 8 § Till ett elevområde hör den som är bosatt i Sverige och som är kyrkobokförd i en kommun eller kommundel som ingår i elevområdet. Elevplatsram 9 § Av 3 kap. 13 § framgår att länsskolnämnden för varje kommun i länet, som får anordna gymnasial lärlingsutbildning, för varje redovisningsår bestämmer hur många intagningsplatser kommunen får inrätta för sådan utbildning. Skolstyrelsen bestämmer för varje redovisningsår hur många intagningsplatser inom den tilldelade ramen som skall utnyttjas i mån av tillgång på lärlingsplatser hos företagen och behöriga sökande. Godkännande av lärlingsplatser och antagning av elever 10 § En lärlingsplats hos ett företag får av skolstyrelsen godkännas för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms kunna fullgöra erforderliga åtaganden beträffande utbildningen och arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan företaget och den närmast berörda lokala arbetstagarorganisationen, skall skolstyrelsen bereda närmast berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från berört yrkesråd, om sådant finns. Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får skolstyrelsen godkänna den endast om det finns särskilda skäl. 11 § Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av skolstyrelsen. Dess beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 12 § Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande skall antas som elev.
59. Sökanden hör till elevområdet. Om någon skall kyrkobokf