Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) SFS nr: 2010:110 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2010-03-04 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 2026:1301 Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER I Inledande bestämmelser, definitioner och förklaringar

1 kap. Innehåll m.m.

1 §Denna balk innehåller bestämmelser om social trygghet

genom de sociala försäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem som behandlas i avdelningarna B-G (socialförsäkringen).

2 §Balken är indelad i avdelningar, som betecknas med stora

bokstäver.

Avdelningarna är indelade i underavdelningar, som betecknas med romerska siffror.

3 §Övergripande bestämmelser finns i 1-7 kap. (avdelning A)

Vidare finns bestämmelser om

Vissa gemensamma bestämmelser om förmånerna, handläggningen och organisationen finns i 104-117 kap. (avdelning H).

Lag (2020:1239).

4 §I avdelning A finns

Det finns definitioner och förklaringar också i andra avdelningar.

2 kap. Allmänna bestämmelser, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om

Lag (2019:649).

Socialförsäkringens administration, m.m.

2 §

Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Fondtorgsnämnden och Skatteverket.

Hos Försäkringskassan ska det finnas ett allmänt ombud för socialförsäkringen. Regeringen utser det allmänna ombudet.

I inledningen av avdelningarna B-G finns bestämmelser om vilken myndighet som handlägger ärenden om förmåner som avses i den avdelningen. Lag (2022:761).

Socialförsäkringens finansiering, m.m.

3 §Bestämmelser om finansiering av socialförsäkringen finns

i

Socialförsäkringen finansieras också genom avkastning på vissa av de avgifter som anges i första stycket.

4 §Förutom enligt de lagar som anges i 3 § finansieras

socialförsäkringen med medel från statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i denna balk, genom särskilda betalningar från kommuner och enskilda.

Internationella förhållanden

5 §Unionsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtal om social trygghet eller andra avtal som ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar i tillämpligheten av bestämmelserna i denna balk. Lag (2010:1312).

Extraordinära händelser i fredstid 5 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning i 13 kap., sjukpenning och karens i 27 och

28 kap., smittbärarpenning i 46 kap. och handläggning av

ärenden i 110 kap. Sådana föreskrifter kan endast meddelas vid extraordinära händelser i fredstid. Lag (2020:189).

Prisbasbelopp m.m.

6 §Vissa beräkningar som anges i denna balk ska grundas på

ett prisbasbelopp eller förhöjt prisbasbelopp som beräknas för varje år.

7 §Prisbasbeloppet räknas fram genom att bastalet 36 396

multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997. Det framräknade prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

8 §Det förhöjda prisbasbeloppet räknas fram och avrundas på

samma sätt som prisbasbeloppet. Vid framräkning av det förhöjda prisbasbeloppet används dock i stället bastalet 37 144.

9 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar närmare föreskrifter om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet.

10 §/Upphör att gälla U:2026-08-01/

I 58 kap. finns bestämmelser om inkomstbasbelopp, inkomstindex, balanstal och balansindex.

10 §/Träder i kraft I:2026-08-01/

I 58 kap. finns bestämmelser om inkomstbasbelopp, inkomstindex, balanstal, balansindex och utdelningsfaktor.

Lag (2026:1301).

Riktålder för pension 10 a § Vissa förmåner och beräkningar som anges i denna balk ska knytas till en särskild ålder (riktålder för pension) som beräknas för varje år enligt bestämmelserna i 10 b §.

Lag (2019:649).

10 b § Riktålder för pension räknas fram genom att det till bastalet 65 läggs 2/3 av differensen mellan

Den framräknade riktåldern för pension ska avrundas till närmaste helår. Lag (2019:649).

10 c § Den beräknade riktåldern för pension ska gälla för det sjätte året efter beräkningsåret.

När en gällande riktålder för pension ändras ska en åldersgräns som är knuten till den riktåldern som gällde före ändringen fortsätta att gälla för en försäkrad som före ändringen har uppnått en sådan åldersgräns. Lag (2019:649).

10 d § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om riktåldern för pension. Lag (2019:649).

Definitioner och förklaringar Förmån

11 §

Med förmåner avses i denna balk dagersättningar, pensioner, livräntor, kostnadsersättningar, bidrag samt andra utbetalningar eller åtgärder som den enskilde är försäkrad för enligt 4-7 kap.

Ogift

12 §Det som i denna balk föreskrivs om den som är ogift

tillämpas även i fråga om den som är änka, änkling eller frånskild, om inget annat anges.

Sambor

13 §Vad som avses med sambor framgår av 1 § sambolagen

(2003:376).

Förälder

14 §Om föräldraskap till barn och rättsverkan av adoption

finns bestämmelser i 1 och 4 kap. föräldrabalken.

Blivande adoptivförälder

15 §Med blivande adoptivförälder avses i denna balk den

som efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet. Lag (2018:1290).

Familjehemsförälder

16 §Med familjehemsförälder avses i denna balk den som har

tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Avgiftspliktig

17 §Med avgiftspliktig ersättning och avgiftspliktig inkomst

avses detsamma som i 2 kap. 10-11 §§ respektive 3 kap. 3-8 §§ socialavgiftslagen (2000:980). Lag (2012:834).

II Socialförsäkringsskyddet

3 kap. Innehåll

1 §I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om

socialförsäkringsskyddet i 4 kap.

Vidare finns bestämmelser om

4 kap. Allmänna bestämmelser om försäkringsskyddet

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om

Försäkringsgrenar

2 §Socialförsäkringen är indelad i tre försäkringsgrenar

Dessa avser 1. förmåner som grundas på bosättning i Sverige (bosättningsbaserade förmåner), 2. förmåner som grundas på arbete i Sverige (arbetsbaserade förmåner), och 3. förmåner som grundas på andra omständigheter än bosättning eller arbete i Sverige (övriga förmåner).

Försäkrad och gällande skydd

3 §Försäkrad är den som uppfyller de krav i fråga om

bosättning, arbete eller andra omständigheter som avses i 2 § samt gällande krav på försäkringstider.

För att omfattas av socialförsäkringsskyddet ska den försäkrade dessutom uppfylla de andra villkor som gäller för respektive förmån enligt 5-7 kap.

4 §Ytterligare bestämmelser om rätten till förmåner finns i

8-117 kap. (avdelningarna B-H).

Internationella förhållanden

5 §Den som, enligt vad som följer av Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, omfattas av lagstiftningen i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt denna balk som motsvarar förmåner som avses i förordningen.

Lag (2010:1312).

5 a § En person som är lokalt anställd vid en svensk utlandsmyndighet är inte försäkrad enligt denna balk när det gäller den anställningen. En sådan person ska inte anses som offentligt anställd vid tillämpning av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Lag (2013:747).

5 kap. Bosättningsbaserade förmåner

Innehåll

1 §/Upphör att gälla U:2027-01-01/

I detta kapitel finns bestämmelser om

Lag (2019:646).

1 §/Träder i kraft I:2027-01-01/

I detta kapitel finns bestämmelser om

Bosättning i Sverige

2 §/Upphör att gälla U:2027-01-01/

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk ska, om inget annat särskilt anges, en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.

2 §/Träder i kraft I:2027-01-01/

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk ska, om inget annat särskilt anges, en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet och vistas här lagligen. Lag (2026:853).

3 §/Upphör att gälla U:2026-07-12/

Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det.

En utlänning som har ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) ska inte anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte, om utlänningen har beviljats en flyktingstatusförklaring enligt

4 kap. 3 c § utlänningslagen eller ett resedokument enligt

4 kap. 4 § utlänningslagen.

En utlänning som har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen ska inte anses vara bosatt här.

En i Sverige bosatt person som lämnar landet ska fortfarande anses vara bosatt här i landet om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Lag (2026:381).

3 §/Träder i kraft I:2026-07-12/

Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det.

En utlänning som har ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) ska inte anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte, om utlänningen har beviljats internationellt skydd med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skydds- behövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU.

En utlänning som har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen ska inte anses vara bosatt här.

En i Sverige bosatt person som lämnar landet ska fortfarande anses vara bosatt här i landet om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.

Särskilda personkategorier Statsanställda

4 §Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat

land för arbete för arbetsgivarens räkning ska anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt här i landet.

När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för arbete för arbetsgivarens räkning ska den personen inte anses vara bosatt här i landet.

Diplomater m.fl.

5 §En person som tillhör en annan stats beskickning eller

karriärkonsulat eller dess betjäning ska anses vara bosatt i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och

3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa

fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

En person som på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte anses vara bosatt här i landet.

Första stycket gäller inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en sådan militär styrka som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, om han eller hon är svensk medborgare.

Den som är anhörig till den som avses i första stycket eller är en sådan leverantör till styrkan som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska anses vara bosatt i Sverige endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

Lag (2024:536).

Biståndsarbetare m.fl.

6 §En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete

för arbetsgivarens räkning ska fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon är anställd av 1. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet, eller 2. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund.

Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem år.

Utlandsstuderande m.fl.

7 §En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att

studera i ett annat land ska fortfarande anses vara bosatt här så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning.

Den som kommer till Sverige för att studera ska inte anses vara bosatt här. Lag (2017:277). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-03/ Intagna i kriminalvårdsanstalt 7 a § /Träder i kraft I:2026-07-03/ En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att avtjäna ett fängelsestraff i en kriminalvårdsanstalt i ett annat land enligt lagen (2026:983) om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands ska fortfarande anses vara bosatt här. Lag (2026:985).

Familjemedlemmar

8 §Det som föreskrivs om personer som avses i 4-7 §§ gäller

även medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.

De bosättningsbaserade förmånerna

9 §Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande

förmåner:

Avdelning B Familjeförmåner

Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada

Avdelning D Särskilda förmåner vid funktionshinder

Avdelning E Förmåner vid ålderdom

Avdelning F Förmåner till efterlevande

Avdelning G Bostadsstöd

10 §När det gäller förmåner till efterlevande enligt 9 § 15

och 16 är det den efterlevande som ska vara försäkrad för förmånerna. Lag (2011:1513).

Socialförsäkringsskyddet i samband med inflyttning till Sverige Vid anmälan om bosättning

11 §Till den som bosätter sig i Sverige men inte är

folkbokförd här får bosättningsbaserade förmåner inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad när anmälan om bosättningen gjordes till Försäkringskassan eller när Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen.

Bestämmelser om anmälan om bosättning i Sverige finns i 110 kap. 43 §. /Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/ Kvalificering för vissa bosättningsbaserade förmåner 11 a §/Träder i kraft I:2027-01-01/ De bosättningsbaserade förmåner som anges i 11 g § får lämnas till en person som bosätter sig i Sverige endast om han eller hon uppfyller ett krav på kvalificering genom att 1. ha varit bosatt i Sverige under fem år (villkor om bosättningstid), eller 2. ha en viss inkomst av förvärvsarbete (villkor om inkomst).

Lag (2026:853).

11 b § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Villkoret om bosättningstid enligt 11 a § ska vara uppfyllt inom en ramtid om femton år räknat från och med den dag som ansökan om förmån gäller. Lag (2026:853).

11 c § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Villkoret om inkomst enligt 11 a § är uppfyllt om inkomsten minst uppgår till 1. 0,48 inkomstbasbelopp per månad under minst sex månader i följd, eller 2. 0,25 inkomstbasbelopp per månad under minst 12 av de senaste 24 månaderna. Lag (2026:853).

11 d § /Träder i kraft I:2027-01-01/ För att bedöma om inkomstvillkoret enligt 11 a och 11 c §§ är uppfyllt för den som har inkomst av näringsverksamhet ska någon av följande inkomster användas:

Storleken på inkomsten av förvärvsarbete per månad ska beräknas till en tolftedel av den inkomst som följer av första stycket 1 eller 2. Det alternativ som ger den högsta inkomsten per månad ska användas. Lag (2026:853).

11 e § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Med inkomst enligt 11 c § avses sådana ersättningar som en utbetalare är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och sådana inkomster som en fysisk person är skyldig att betala egenavgifter för enligt socialavgiftslagen (2000:980).

Lag (2026:853).

11 f § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Inkomster av förvärvsarbete ska hänföras till den månad då de betalas ut. Lag (2026:853).

11 g § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Kravet på kvalificering i 11 a § gäller för följande bosättningsbaserade förmåner:

12 kap.,

16 kap.,

När uppehållstillstånd behövs

12 §/Upphör att gälla U:2026-10-01/

Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats.

Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får bosättningsbaserade förmåner lämnas utan hinder av att tillståndet har upphört att gälla, om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller på en sådan annan grund som enligt 5 kap. 18 § andra stycket 8 b, 5 b kap. 15 § andra stycket 3 eller 6 a kap. 4 § andra stycket 10 utlänningslagen kan beviljas efter inresan eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får förmåner lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Förmåner enligt första stycket lämnas inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär. Lag (2024:1221).

12 §/Träder i kraft I:2026-10-01/

Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats.

Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får bosättningsbaserade förmåner lämnas utan hinder av att tillståndet har upphört att gälla, om en ansökan om nytt eller fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt

8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen har löpt ut. Om

avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får förmåner lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Förmåner enligt första stycket lämnas inte för tid då den försäkrade omfattas av mottagandelagen (2026:999).

Lag (2026:1000).

Förmåner vid utlandsvistelse

13 §För tid då en försäkrad inte vistas i ett land som ingår

i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz kan förmåner som grundas på bosättning lämnas endast i de fall som avses i 14 och 15 §§.

14 §Förmåner får lämnas om utlandsvistelsen kan antas vara

längst sex månader. Äldreförsörjningsstöd enligt 9 § 14 kan dock lämnas endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst tre månader. Sjukpenning i särskilda fall enligt 9 § 6 och rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt 9 § 7 får för tid då en försäkrad vistas utomlands lämnas endast om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.

Förmåner enligt 9 § 8, 12, 13, 15 och 16 kan lämnas så länge den försäkrades bosättning i Sverige består. Lag (2011:1513).

15 §Tidsbegränsningen och kravet på medgivande i 14 § första

stycket gäller inte för sådana statsanställda och deras familjemedlemmar som avses i 4 och 8 §§.

Tidsbegränsningen och kravet på medgivande gäller inte heller för familjeförmåner enligt 9 § 1-4 till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som avses i 6-8 §§. Lag (2011:1513).

16 §I 110 kap. 45 § finns bestämmelser om när den försäkrade

är skyldig att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon lämnar Sverige.

Speciella försäkringssituationer

17 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om i vilken utsträckning barn som är politiska flyktingar är försäkrade för underhållsstöd enligt 9 § 3 även om de inte är bosatta i Sverige.

17 a § Har upphävts genom lag (2019:646).

18 §Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med

tillämpning av bestämmelserna om bosättning i 2-8 §§ eller bestämmelserna om utlandsvistelse i 13-15 §§, får förmånen efter ansökan hos den handläggande myndigheten fortsätta att lämnas om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Lag (2019:644).

18 a § Har upphävts genom lag (2019:646).

19 §/Träder i kraft I:2027-01-01/

Om det finns synnerliga skäl får en förmån som anges i 11 g § lämnas trots att den försäkrade inte uppfyller kravet på kvalificering som anges i 11 a §. Lag (2026:853).

6 kap. Arbetsbaserade förmåner

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om

Arbete i Sverige

2 §Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk avses med

arbete i Sverige, om inget annat särskilt anges, förvärvsarbete i verksamhet här i landet.

Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska verksamhet som hänför sig till driftstället anses bedriven här i landet.

Särskilda personkategorier Sjömän

3 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/

Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i Sverige. Detta gäller även arbete som utförs 1. i anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon arbetsgivare som redaren har anlitat, eller 2. i anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat.

Med sjöman avses den som enligt 3 § sjömanslagen (1973:282) ska anses som sjöman.

3 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/

Arbete som sjöman på ett svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i Sverige. Detta gäller även arbete som utförs 1. i anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon arbetsgivare som redaren har anlitat, eller 2. i anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat.

Arbete som sjöman på ett handelsfartyg från tredjeland ska också anses som arbete i Sverige, om sjömannen är bosatt i Sverige och fartyget inte uteslutande går i sådan inre fart som avses i 3 § sjömanslagen (1973:282).

Andra stycket gäller inte fiskefartyg eller traditionsfartyg.

Med sjöman avses den som enligt 3 § sjömanslagen ska anses som sjöman. Lag (2012:98).

Utsändning m.m.

4 §Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i

Sverige ska anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år.

När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande sänder någon till Sverige för arbete ska arbete i Sverige inte anses föreligga.

I fall som anges i 5 kap. 4 § gäller första och andra styckena även om utsändningstiden kan antas vara längre än ett år.

Diplomater m.fl.

5 §Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats

beskickning eller karriärkonsulat ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och

3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa

fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkan ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete. Lag (2024:536).

De arbetsbaserade förmånerna

6 §Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande

förmåner:

Avdelning B Familjeförmåner

Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada

Avdelning E Förmåner vid ålderdom

Avdelning F Förmåner till efterlevande

7 §När det gäller pensionsförmåner och skadeersättning till

efterlevande enligt 6 § 9-11 är det den avlidne som ska ha varit försäkrad för förmånerna.

Försäkringstid Allmänna bestämmelser

8 §För arbetstagare gäller försäkringen enligt 6 § från och

med den första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen från och med den dag då arbetet har påbörjats.

Försäkringen upphör att gälla tre månader, eller för sådana förmåner som anges i 6 § 5 ett år, efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppehåll (efterskyddstid).

Försäkringen upphör tidigare än som nu sagts om den enskilde börjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl.

9 §Om en förmån som avses i 6 § lämnas när försäkringen ska

upphöra enligt 8 §, fortsätter försäkringen enligt 6 § att gälla under den tid för vilken förmånen lämnas.

10 §Försäkringen enligt 6 § fortsätter att gälla efter

efterskyddstiden enligt 8 § så länge bestämmelserna i 26 kap.

11-16 §§ om sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott (SGI-skyddad tid) är tillämpliga på personen. Lag (2017:585).

11 §Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som

avses i 6 § 6 och 8-11 gäller när rätten till en förmån enligt de bestämmelser som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2.

Försäkringen för pensioner enligt första stycket gäller också när rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 19 och 20 §§.

12 §För biståndsarbetare m.fl. enligt 5 kap. 6 § som till

följd av utlandsarbete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige ska efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten, om utlandstjänstgöringen varat längst fem år.

För sådana medföljande familjemedlemmar som avses i 5 kap. 8 § och som vid tillämpning av 5 kap. 4 eller 6 § anses bosatta i Sverige under utlandsvistelse, ska efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten till Sverige, om återkomsten sker direkt efter det att personen upphört att anses vara bosatt i Sverige under utlandsvistelse. Lag (2025:1476).

Socialförsäkringsskyddets tidsmässiga omfattning i samband med arbete i Sverige Vid anmälan om arbete i Sverige

13 §Arbetsbaserade förmåner enligt 6 § 1-5 och 7-8 a får inte

lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om arbetet.

Bestämmelser om anmälan om arbete för den som inte är bosatt i Sverige finns i 110 kap. 44 §. Lag (2020:1239).

När arbetstillstånd eller uppehållstillstånd behövs

14 §Den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha

arbetstillstånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till arbetsbaserade förmåner förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning får lämnas tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades.

Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt 6 § 6 eller arbetsskadeersättning till efterlevande enligt 6 § 10.

Förmåner vid utlandsvistelse

15 §För tid då en försäkrad vistas utomlands kan förmåner

vid sjukdom, graviditet, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 6 § 1-4 lämnas endast

16 §Förmåner enligt 6 § 5, 6, 8 och 9-11 lämnas för tid då

den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2, 1. om barnet är bosatt i Sverige, eller 2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.

Första stycket första meningen gäller också i fråga om inkomstpensionstillägg enligt 6 § 8 a om den försäkrade anses vara bosatt i Sverige. Lag (2020:1239).

17 §När det gäller efterlevandeförmåner ska det som anges i

16 § om försäkrad gälla den försäkrades efterlevande.

18 §I 110 kap. 45 § finns bestämmelser om när den försäkrade

är skyldig att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon lämnar Sverige.

Speciella försäkringssituationer

19 §En person som får inkomstrelaterad sjukersättning eller

inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 6 § 5 är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 beräknad på denna ersättning.

20 §Den som får någon av följande förmåner är försäkrad för

inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 6 § 5, inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 och inkomstrelaterad efterlevandeförmån enligt 6 § 9 och 11:

Lag (2024:508).

21 §När det gäller inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8

finns i 60 kap. dessutom bestämmelser om beräkning av pensionsgrundande belopp för

22 §Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild

risk för arbetsskada är försäkrad för arbetsskadeersättning enligt 6 § 6 och 10.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om försäkring enligt första stycket.

7 kap. Övriga förmåner

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om

Statligt personskadeskydd Personkretsen

2 §/Upphör att gälla U:2026-08-01/

Försäkrad för statligt personskadeskydd enligt 43 kap. är 1. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller inställer sig till mönstring eller annan uttagning enligt den lagen eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt, 2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med en kommunal organisation för räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, eller i räddningstjänst enligt 10 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (2010:500), 3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, 4. den som utför samhällstjänst på grund av en föreskrift som har meddelats med stöd av 27 kap. 2 a § eller 28 kap. 2 a § brottsbalken, 5. den som utför ungdomstjänst enligt 32 kap. 2 § eller 3 § första stycket 1 brottsbalken, och 6. den som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 kap. 5 § första stycket 2 lagen (2025:1053) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning. Lag (2025:1055).

2 §/Träder i kraft I:2026-08-01/

Försäkrad för statligt personskadeskydd enligt 43 kap. är 1. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller inställer sig till mönstring eller annan uttagning enligt den lagen eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt, 2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med en kommunal organisation för räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, eller i räddningstjänst enligt 10 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (2010:500), 3. den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt den som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende, är häktad, anhållen eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, 4. den som utför samhällstjänst på grund av en föreskrift som har meddelats med stöd av 27 kap. 2 a § eller 28 kap. 2 a § brottsbalken, 5. den som utför ungdomstjänst enligt 32 kap. 2 § eller 3 § första stycket 1 brottsbalken, och 6. den som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 kap. 5 § första stycket 2 lagen (2025:1053) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning. Lag (2026:1232).

3 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om i vilka fall bestämmelserna i 43 kap. ska tillämpas även på den som, i annat fall än som avses i 2 §, frivilligt deltar i verksamhet inom totalförsvaret eller i verksamhet för att avvärja eller begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön.

Försäkringstider

4 §Personskadeskyddet börjar gälla när den första resan

påbörjas till sådan verksamhet eller intagning som avses i 2 § 1-3 och upphör när den sista resan från verksamheten eller intagningen avslutats.

Vid sådan verksamhet som avses i 2 § 4-6 börjar personskadeskyddet gälla när den dömde påbörjar resan till platsen för verksamheten och upphör när resan från platsen avslutats.

5 §Vistas någon under tid som avses i 4 § i något annat land

än Sverige, Danmark utom Färöarna och Grönland, Finland eller Norge gäller personskadeskyddet endast om staten har ordnat eller bekostat resan.

6 §Bestämmelserna i 6 kap. 7 §, 11 § första stycket och 16 §

om försäkring, försäkringstid och utlandsvistelse ska tillämpas även när det gäller personskadeersättning.

Krigsskadeersättning till sjömän Personkretsen

7 §Försäkrad för krigsskadeersättning till sjömän enligt

44 kap. är den som vid en tjänstgöring på svenskt fartyg är

försäkrad för arbetsskadeersättning enligt 6 kap. 6 § 6 och som anses som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) eller ändå följer med fartyget och utför arbete för fartygets räkning.

Försäkringen gäller dock inte den som tjänstgör på krigsfartyg eller skadas i ett krig som Sverige befinner sig i.

Försäkringstid

8 §Skyddet enligt 7 § gäller utomlands när sjömannen

9 §Bestämmelserna i 6 kap. 7 §, 11 § första stycket och 16 §

om försäkring, försäkringstid och utlandsvistelse ska tillämpas även när det gäller krigsskadeersättning.

Smittbärarersättning

10 §Försäkrad för smittbärarersättning enligt 46 kap. i

samband med åtgärder för smittskydd eller skydd för livsmedel är en sådan smittbärare som avses i 3 § samma kapitel.

AVD. B FAMILJEFÖRMÅNER I Inledande bestämmelser

8 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 §I avdelning B finns bestämmelser om

socialförsäkringsförmåner till föräldrar och barn (familjeförmåner).

2 §Familjeförmåner enligt denna avdelning är

3 §I detta kapitel finns inledande bestämmelser om

familjeförmåner.

Vidare finns bestämmelser om

Försäkring och ansökan, m.m.

4 §En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den

som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4-6 kap.

Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H).

5 §Ärenden som avser förmåner enligt denna avdelning

handläggs av Försäkringskassan.

II Graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner

9 kap. Innehåll

1 §I denna underavdelning finns

Vidare finns bestämmelser om

10 kap. Graviditetspenning

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om

Rätten till graviditetspenning Nedsatt arbetsförmåga

2 §En försäkrad som är gravid har rätt till

graviditetspenning, 1. om graviditeten sätter ned hennes förmåga att utföra sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel, och 2. hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt 19 § föräldraledighetslagen (1995:584).

Som förvärvsarbete ska inte betraktas sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §. Om det inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

Förbud mot förvärvsarbete

3 §En försäkrad som är gravid har rätt till

graviditetspenning om hon 1. inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under graviditeten, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160), och 2. inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen (1995:584).

Bestämmelserna i 2 § andra stycket tillämpas även i fall som avses i denna paragraf.

Risker i arbetsmiljön 3 a § En gravid försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning och som bedriver näringsverksamhet har rätt till graviditetspenning, om förvärvsarbetet innehåller någon risk för skadlig inverkan på hennes hälsa, graviditeten eller fostret.

Bestämmelserna i 2 § andra stycket tillämpas även i fall som avses i denna paragraf. Lag (2013:746).

Förmånsnivåer

4 §Graviditetspenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv

eller en fjärdedels förmån.

Samordning med andra förmåner

5 §Graviditetspenning lämnas inte till den del den

försäkrade för samma tid får

Förmånstiden

6 §Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga enligt 2 §

lämnas för varje dag som nedsättningen består. Ersättningen lämnas dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

7 §Graviditetspenning vid förbud mot förvärvsarbete enligt

3 § lämnas för varje dag som förbudet gäller.

7 a § Graviditetspenning enligt 3 a § lämnas för varje dag som kvinnan avstår från att utföra förvärvsarbetet.

Lag (2013:746).

8 §Graviditetspenning lämnas längst till och med den elfte

dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

9 §Graviditetspenning beviljas för en viss period

Beräkning av graviditetspenning, m.m.

10 §Graviditetspenning beräknas enligt bestämmelserna om

sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst i 25-28 kap., med de undantag som anges i 11 §. Lag (2017:1305).

11 §Det som i denna balk i övrigt eller i annan författning

föreskrivs om sjukpenning enligt 25-28 kap. gäller i tillämpliga delar även i fråga om graviditetspenning, med undantag av bestämmelserna i

Vid beräkning av graviditetspenning ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.

För hel graviditetspenning motsvarar ersättningsnivån beräkningsunderlaget för sjukpenning på normalnivån enligt

28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenninggrundande inkomst

beräknad enligt första och andra styckena. Lag (2021:1240).

11 kap. Allmänna bestämmelser om föräldrapenningsförmåner

Innehåll

1 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2-3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

1 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2-3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

Inledande bestämmelser

2 §Föräldrapenningsförmåner lämnas i följande former

3 §I föräldraledighetslagen (1995:584) finns bestämmelser i

vilka anges när en arbetstagare som får föräldrapenningsförmåner har rätt att vara ledig från sin anställning.

Föräldrabegreppet Vem som likställs med förälder

4 §Vid tillämpningen av bestämmelserna om

föräldrapenningsförmåner likställs med en förälder följande personer:

Utvidgning för föräldrapenning 4 a § I fråga om föräldrapenning för en försäkrad som har fått rätt till sådan förmån genom överlåtelse enligt 12 kap. 17 a § likställs den försäkrade med en förälder. Lag (2023:905).

Utvidgning för tillfällig föräldrapenning

5 §När det gäller tillfällig föräldrapenning likställs

med en förälder även familjehemsförälder.

Första stycket gäller inte i fall som avses i 13 kap. 8 och

9 §§. Lag (2018:1952)

6 §I fråga om tillfällig föräldrapenning för en försäkrad

som har fått rätt till sådan förmån enligt 13 kap. 8, 9, 11 eller 31 a § likställs den försäkrade med en förälder.

En försäkrad som enligt första stycket är likställd med en förälder får dock inte överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 8 §. Inte heller får Försäkringskassan bevilja tillfällig föräldrapenning enligt

13 kap. 9 § på grundval av ett medgivande av en sådan

försäkrad.

Adoptionsbegreppet

7 §Vid tillämpning av bestämmelserna om

föräldrapenningsförmåner likställs med adoption att någon efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet.

Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs den tidpunkt när den som adopterat ett barn har fått barnet i sin vård med tidpunkten för ett barns födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder. Lag (2018:1290).

Rätten till föräldrapenningsförmåner Allmänna bestämmelser

8 §En förälder har rätt till föräldrapenningsförmåner endast

för vård av barn som är bosatt i Sverige. Vid adoption ska barnet anses bosatt i Sverige om den blivande föräldern är bosatt här.

Trots det som anges i första stycket har en förälder rätt till föräldrapenningsförmåner för vård av barn som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716). Lag (2024:694).

9 §Oavsett antalet barn kan en förälder inte få mer än

sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

10 §Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas till båda

föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i

12 kap. 4 a § och 5 a-7 §§ samt 13 kap. 10, 11, 13, 26 och

30 §§

Föräldrapenningsförmåner får lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid i fall som anges i 13 kap. 20 § andra stycket 1 och 3.

Tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 31 e § får lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid. För tillfällig föräldrapenning gäller även 13 kap. 3 §. Lag (2025:1477).

11 §Föräldrapenningsförmåner lämnas inte för dag då en

förälder är semesterledig enligt semesterlagen (1977:480). /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Anmälan till Försäkringskassan

12 §/Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2026:376)./

Föräldrapenning får inte lämnas för tid innan anmälan gjorts till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att föräldrapenning ändå bör lämnas. Lag (2018:1628).

Arbetsgivarinträde m.m.

13 §Bestämmelserna i 27 kap. 56-58 och 60 §§ om

arbetsgivarinträde och konsulärt bistånd tillämpas även i fråga om föräldrapenningsförmåner.

Samordning med andra förmåner Allmänna bestämmelser

14 §Föräldrapenningsförmåner lämnas inte om en förälder för

samma tid får någon av följande förmåner:

Första stycket gäller även när föräldern får motsvarande förmån på grundval av utländsk lagstiftning.

Föräldrapenning och motsvarande utländska förmåner

15 §Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse

lämnas inte om det för samma barn och tid lämnas en motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning.

Tillfällig föräldrapenning och omvårdnadsbidrag

16 §Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för sådant

behov av omvårdnad eller tillsyn av ett barn som har grundat rätt till omvårdnadsbidrag. Lag (2018:1265).

Utbetalning till annan än förälder

17 §Om en förälder som inte fyllt 18 år har rätt till en

föräldrapenningsförmån, får Försäkringskassan på begäran av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

12 kap. Föräldrapenning

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om

Lag (2023:905).

Rätten till föräldrapenning Allmänna bestämmelser

2 §Rätt till föräldrapenning har en försäkrad förälder som

vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete.

Föräldrapenning lämnas i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel. Förmånen kan vara bosättningsbaserad enligt 5 kap. eller arbetsbaserad enligt 6 kap.

3 §För rätt till föräldrapenning enligt 2 § gäller också som

villkor att föräldern under tid som anges där till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder. Lag (2013:999).

4 §I andra fall än som avses i 5-6 och 7 a §§ har en

förälder som inte har barnet i sin vård rätt till föräldrapenning endast om det finns särskilda skäl.

Lag (2018:1628).

4 a § Föräldrapenning får för samma barn och tid lämnas till båda föräldrarna samtidigt i högst 60 dagar under 15 månader, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt.

Detta gäller endast dagar för vilka det inte för någon av föräldrarna finns hinder enligt 17 § andra stycket mot att avstå föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

Bestämmelser om ansökan i fall som avses i första stycket finns i 110 kap. 5 a §. Lag (2023:905).

Barnets mor

5 §Barnets mor har rätt till föräldrapenning från och med

den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Även om barnets mor inte har barnet i sin vård har hon rätt till föräldrapenning till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen.

Mödravårdsbesök 5 a § En förälder som besöker mödravården när det gäller ett ofött barn eller en graviditet har rätt till föräldrapenning i samband med besöket.

Föräldrapenning i samband med besök hos mödravården kan lämnas för tid från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till och med förlossningsdagen. Lag (2018:1628).

Föräldrautbildning

6 §En förälder som deltar i föräldrautbildning har rätt till

föräldrapenning i samband med utbildningen.

Föräldrapenning i samband med föräldrautbildning kan lämnas före barnets födelse och även därefter till en förälder som inte har barnet i sin vård.

Förskola, skola och viss annan pedagogisk verksamhet

7 §En förälder som besöker barnets förskola eller sådan

pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800), som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och som barnet deltar i har rätt till föräldrapenning i samband med besöket. Lag (2010:870).

7 a § /Upphör att gälla U:2028-07-01/ En förälder som har ett barn som deltar i en introduktion till en verksamhet enligt skollagen (2010:800) har rätt till föräldrapenning för att delta i introduktionen, om den avser 1. förskola, 2. förskoleklass, 3. grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå, 4. fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2 eller 3, eller 5. verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen.

Föräldrapenning i samband med ett barns introduktion kan lämnas till en förälder som inte har barnet i sin vård.

Lag (2023:348).

7 a § /Träder i kraft I:2028-07-01/ En förälder som har ett barn som deltar i en introduktion till en verksamhet enligt skollagen (2010:800) har rätt till föräldrapenning för att delta i introduktionen, om den avser 1. förskola, 2. grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå, 3. fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2, eller 4. verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen.

Föräldrapenning i samband med ett barns introduktion kan lämnas till en förälder som inte har barnet i sin vård.

Lag (2025:731).

Adoption

8 §Bestämmelserna om föräldrapenning gäller i

tillämpliga delar också vid adoption av barn, med följande undantag:

Lag (2018:1290).

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

9 §Föräldrapenning lämnas enligt följande förmånsnivåer

Lag (2024:1255).

10 §Som förvärvsarbete betraktas inte

Om det vid tillämpningen av första stycket 2 inte går att avgöra vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

11 §Föräldrapenning lämnas för tid som normalt är arbetsfri

för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria tiden får föräldrapenning på motsvarande eller högre förmånsnivå och ersättningsnivå. Detta gäller dock endast för perioder av arbetsfri tid om högst fyra dagar.

Lag (2024:1255).

Förmånstiden

12 §Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse

lämnas under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första.

Om ett barn blir bosatt här i landet under barnets andra levnadsår lämnas föräldrapenning under högst 200 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 76 dagar för varje barn utöver det första.

Om barnet blir bosatt här i landet efter det andra levnadsåret lämnas föräldrapenning under högst 100 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 38 dagar för varje barn utöver det första.

För tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, lämnas föräldrapenning dock under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 36 dagar för varje barn utöver det första. Lag (2017:559).

12 a § Föräldrapenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan om föräldrapenning kom in till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att föräldrapenning ändå bör lämnas.

Lag (2013:999).

13 §/Upphör att gälla U:2028-07-01/

Föräldrapenning lämnas längst till dess barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan. Lag (2013:999).

13 §/Träder i kraft I:2028-07-01/

Föräldrapenning lämnas längst till dess barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det sjätte skolåret i grundskolan eller i annan utbildning som motsvarar grundskolan. Lag (2025:731).

Vem får föräldrapenningen?

Ensam vårdnad

14 §En förälder som har ensam vårdnad om ett barn får

föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

Gemensam vårdnad

15 §Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn får

vardera föräldern föräldrapenning under hälften av den tid som anges i 12 §. Vardera föräldern får då föräldrapenning under hälften av den tid för vilken förmånen enligt 19 § lämnas på sjukpenning- eller grundnivån och hälften av den tid för vilken den lämnas på lägstanivån. Om endast en av föräldrarna har rätt till föräldrapenning, får han eller hon dock föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

Lag (2013:999).

15 a § Om antalet kvarstående dagar för föräldrapenning omedelbart före utgången av barnets fjärde levnadsår överstiger det antal dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas enligt 12 § tredje stycket, fördelas antalet dagar för föräldrapenning enligt nämnda lagrum mellan föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn på så sätt att vardera föräldern får så stor andel av antalet dagar som motsvarar den förälderns andel av de dagar som kvarstod omedelbart före utgången av barnets fjärde levnadsår. Antalet dagar som ingår i respektive beräknad andel avrundas till närmaste hel dag, varvid halv dag avrundas uppåt. Lag (2013:999).

15 b § Om den ena föräldern får rätt till föräldrapenning först under sådan tid som avses i 12 § tredje stycket, lämnas föräldrapenning till vardera föräldern under hälften av det antal dagar som återstår för föräldrapenning omedelbart efter utgången av barnets fjärde levnadsår. Det antal dagar under vilka den först berättigade föräldern har fått föräldrapenning för nämnda tid, fram till dess att båda föräldrarna fick rätt till föräldrapenning, ska räknas av. I första hand ska avräkning göras från den först berättigade förälderns andel. Lag (2013:999).

Förmåga att vårda barnet saknas

16 §Om en förälder på grund av sjukdom eller funktionshinder

varaktigt saknar förmåga att vårda barnet, får den andra föräldern föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

Avstående från föräldrapenning

17 §En förälder kan genom skriftlig anmälan till

Försäkringskassan avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

Detta gäller dock inte föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt 21 och 22 §§ eller på grundnivå enligt 23 § såvitt avser en tid om 1. 90 dagar för varje barn, eller 2. 90 dagar för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel.

I anmälan ska det anges vilka ersättningsnivåer enligt 18 § avståendet avser. Lag (2022:1291).

Överlåtelse av rätten till föräldrapenning 17 a § En förälder kan genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan överlåta rätten till föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån. Detta gäller dock inte föräldrapenning för sådan tid som avses i 17 § andra stycket.

I anmälan ska det anges vilka ersättningsnivåer enligt 18 § överlåtelsen avser.

En försäkrad som har fått rätt till föräldrapenning genom en överlåtelse får inte i sin tur överlåta förmånen eller avstå den enligt 17 §. Lag (2023:905).

17 b § Högst 90 dagar för varje barn får överlåtas. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn, har vardera föräldern rätt att överlåta högst 45 dagar. Lag (2023:905).

Återtagande av avståendet eller överlåtelsen 17 c § En förälder som har avstått eller överlåtit rätten till föräldrapenning får återta avståendet eller överlåtelsen för dagar som inte har utnyttjats. Lag (2023:905).

Ersättningsnivåer Inledande bestämmelser

18 §Föräldrapenning kan lämnas på

19 §För de första 180 dagarna med rätt till föräldrapenning

för vård av ett barn gäller att förmånen kan lämnas på antingen sjukpenningnivån eller grundnivån.

Efter 180 dagar gäller att föräldrapenning kan lämnas för 210 dagar på antingen sjukpenningnivån eller grundnivån och för 90 dagar på lägstanivån.

20 §När det gäller flerbarnsfödsel finns bestämmelser om

ersättningsnivåerna i 42-46 §§. Lag (2013:999).

Sjukpenningnivån

21 §Föräldrapenning på sjukpenningnivån kan lämnas till en

förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning enligt 6 kap. 6 § 2 om det enligt 25 kap. 3 § kan fastställas en sjukpenninggrundande inkomst för föräldern.

22 §För hel föräldrapenning motsvarar sjukpenningnivån

förälderns beräkningsunderlag för sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 25-31 §§.

Om hel föräldrapenning på sjukpenningnivån inte överstiger 250 kronor om dagen, lämnas i stället föräldrapenning på grundnivån enligt 23 §. Lag (2015:964).

Grundnivån

23 §Föräldrapenning på grundnivån kan lämnas till en

förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning enligt 5 kap. 9 § 1 eller arbetsbaserad föräldrapenning enligt 6 kap. 6 § 2.

För hel föräldrapenning är grundnivån 250 kronor om dagen.

Lag (2015:964).

Lägstanivån

24 §Föräldrapenning på lägstanivån kan lämnas till en

förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning enligt 5 kap. 9 § 1 och avser tid då föräldrapenning inte får lämnas på sjukpenningnivån eller grundnivån.

För hel föräldrapenning är lägstanivån 180 kronor om dagen.

Beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivån Grundläggande bestämmelser

25 §När föräldrapenning ska lämnas på sjukpenningnivån ska

ersättningen beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst i 25, 26 och

28 kap., med undantag av bestämmelserna i

Lag (2021:1240).

26 §Vid beräkning av föräldrapenning som ska lämnas på

sjukpenningnivån ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 10 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.

Barn som inte har fyllt två år

27 §Om en förälders sjukpenninggrundande inkomst har sänkts

sedan den tid som avses i 26 kap. 15 § (SGI-skyddad tid för föräldraledighet) har gått ut, ska föräldrapenningen till dess att barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av 1. den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde, eller 2. den högre inkomst som löneavtal därefter föranleder.

Första stycket gäller all föräldrapenning som lämnas till föräldern, när han eller hon avstår från förvärvsarbete för vård av barn under den tid som anges där.

Skulle den sjukpenninggrundande inkomsten som gällde innan sänkningen skedde ha överstigit 10,0 prisbasbelopp, om inkomsten alltjämt hade beräknats utan begränsningen i 25 kap.

5 § andra stycket första meningen, tillämpas det beräkningssätt som anges i 26 §. Lag (2021:1240).

28 §För en förälder som helt eller delvis saknar anställning

ska den sjukpenninggrundande inkomst som föräldrapenningen beräknas på enligt 27 § räknas om på sätt som anges i 26 kap.

28-30 §§ och 31 § första stycket.

Ny graviditet och adoption

29 §Om en förälder är gravid på nytt innan ett barn har

uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, ska föräldrapenning för föräldrarna även fortsättningsvis beräknas på det sätt som anges i 27 och

28 §§

Det som anges i första stycket gäller även vid adoption av ett barn som sker högst två år och sex månader efter det att det föregående barnet har fötts eller adopterats.

30 §Har efter tid som avses i 26 kap. 15 § (SGI-skyddad tid

för föräldraledighet) sänkning inte skett av den sjukpenninggrundande inkomst som avses i 25 kap. på grund av att den årliga inkomsten överstiger 10,0 prisbasbelopp, gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 25-29 §§. Lag (2021:1240).

Ersättning till familjehemsförälder

31 §Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av

barnet, ska det vid beräkningen av föräldrapenning bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen.

Beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning Grundläggande bestämmelser

32 §Vid beräkning av antalet dagar med rätt till

föräldrapenning gäller följande:

Avräkning för utländsk förmån

33 §Om en förälder har fått en förmån enligt utländsk

lagstiftning, som motsvarar föräldrapenning med anledning av ett barns födelse, ska den tid som den utländska förmånen har lämnats för räknas av från det högsta antal dagar som föräldrapenning kan lämnas för enligt 12 §.

Om rätten till föräldrapenning inträder först under sådan tid som avses i 12 § andra eller tredje stycket och den ena av föräldrarna eller båda har fått en sådan utländsk förmån som ska räknas av enligt första stycket, ska avräkningen göras från det högsta antal dagar som föräldrapenning hade kunnat lämnas för enligt 12 § första stycket. Lag (2017:559).

34 §Avräkning enligt 33 § första stycket ska i första hand

göras från de dagar som föräldern själv har rätt till enligt 15 § första meningen samt, när det gäller dessa dagar, från de dagar som avses i 35-37 §§.

För återstående dagar som ska räknas av gäller följande:

34 a § Avräkning enligt 33 § andra stycket ska i första hand göras från de dagar under vilka föräldern enligt 15 § första meningen själv skulle ha kunnat ha rätt till föräldrapenning. Lag (2013:999).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna Både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning

35 §Till en förälder som är försäkrad för både

bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna enligt följande:

Enbart bosättningsbaserad föräldrapenning

36 §Till en förälder som är försäkrad för enbart

bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna på grundnivån.

Enbart arbetsbaserad föräldrapenning

37 §Till en förälder som är försäkrad för enbart

arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna enligt 35 §.

För att föräldrapenning ska lämnas på grundnivån krävs dock att föräldern uppfyller 240-dagarsvillkoret i 35 § 1.

Särskilt om 240-dagarsvillkoret

38 §För en förälder som anses bosatt i Sverige även under

vistelse utomlands enligt 5 kap. 6 §, och för en förälder som är en medföljande familjemedlem enligt 5 kap. 8 § till en person som avses i 5 kap. 4 eller 6 §, ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om 240- dagarsvillkoret i 35 § 1 är uppfyllt.

Vidare ska för en förälder som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 26 kap. 22 a § anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan ersättning. Lag (2025:1476).

Föräldrapenning efter 180 dagar Både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning

39 §Till en förälder som är försäkrad för både

bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för 1. 210 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån, och 2. 90 dagar på lägstanivån.

Enbart bosättningsbaserad föräldrapenning

40 §Till en förälder som är försäkrad för enbart

bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för 1. 210 dagar på grundnivån, och 2. 90 dagar på lägstanivån.

Enbart arbetsbaserad föräldrapenning

41 §Till en förälder som är försäkrad för enbart

arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för 210 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån.

Föräldrapenning för tid efter barnets fjärde levnadsår 41 a § Bestämmelserna i 35-41 §§ gäller inte för föräldrapenning för tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt.

För sådan tid tillämpas i stället 41 b-41 h §§.

Lag (2013:999).

41 b § Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån.

Lag (2013:999).

41 c § Till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen på grundnivån. Lag (2013:999).

41 d § Till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån. Lag (2013:999).

41 e § Antalet dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas anges i 12 § tredje stycket.

Vid gemensam vårdnad om ett barn ska det antal dagar som det kan lämnas föräldrapenning för fördelas på det sätt som föreskrivs i 15 a och 15 b §§. Lag (2013:999).

41 f § Om antalet dagar för vilka en förälder kan få föräldrapenning enligt 41 e § överstiger det antal dagar för vilka förmånen kan lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå, lämnas förmånen på lägstanivån för det överskjutande antalet dagar, om föräldern är försäkrad för förmånen på lägstanivå.

Lag (2013:999).

41 g § Om en förälder för tid före utgången av barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, har fått föräldrapenning som avses i 17 § under färre än 90 dagar, kan han eller hon inte avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern i fråga om en tid som motsvarar de 90 dagarna efter avdrag för det antal dagar under vilka han eller hon har fått sådan föräldrapenning. Lag (2015:674).

41 h § Om en förälder har rätt till föräldrapenning enbart under sådan tid som avses i 12 § tredje stycket, ska det som föreskrivs i 17 § tillämpas på föräldrapenning för den tiden.

Därvid ska 17 § andra stycket dock endast omfatta det antal dagar som föräldern kan få föräldrapenning för.

Lag (2013:999).

Föräldrapenning vid flerbarnsfödsel Både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning

42 §Till en förälder som är försäkrad för både

bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsfödsel föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare 1. 90 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån, och 2. 90 dagar på lägstanivån.

Enbart bosättningsbaserad föräldrapenning

43 §Till en förälder som är försäkrad för enbart

bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsfödsel föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare 1. 90 dagar på grundnivån, och 2. 90 dagar på lägstanivån.

Enbart arbetsbaserad föräldrapenning

44 §Till en förälder som är försäkrad för enbart

arbetsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsfödsel föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare 90 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån.

Flerbarnsfödsel med minst tre barn

45 §För varje barn utöver det andra lämnas föräldrapenning

för ytterligare 180 dagar enligt den ersättningsnivå som anges i 1. 42 § 1 till en förälder som är försäkrad för såväl bosättningsbaserad som arbetsbaserad föräldrapenning, 2. 43 § 1 till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning, eller 3. 44 § till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning.

Antalet dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas vid bosättning efter första levnadsåret 45 a § När det gäller föräldrapenning för sådan tid som avses i 12 § andra stycket, ska vid flerbarnsfödsel föräldrapenning lämnas på sjukpenningnivå, dock lägst på grundnivå.

Lag (2017:559).

Antalet dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas efter barnets fjärde levnadsår

46 §När det gäller föräldrapenning för sådan tid som avses i

41 a §, ska vid flerbarnsfödsel

13 kap. Tillfällig föräldrapenning

Innehåll

1 §I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten

till tillfällig föräldrapenning i 2-9 §§.

Vidare finns bestämmelser om

Lag (2018:1628).

Allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning Inledande bestämmelser

2 §Rätt till tillfällig föräldrapenning har en försäkrad

förälder som avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med ett barns födelse eller behov av vård eller i samband med att ett barn har avlidit.

Tillfällig föräldrapenning lämnas i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel. Lag (2010:2005).

2 a § Särskilda bestämmelser om rätt till tillfällig föräldrapenning när denna förmån lämnas till en försäkrad som är arbetslös finns i 36 § 2. Lag (2010:2005).

3 §Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges

i 11 kap. 10 § första stycket lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid 1. om föräldrarna följer med sitt barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom, eller 2. om föräldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, behöver delta i läkarbesök eller i behandling som ordinerats av läkare.

Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges i

11 kap. 10 § tredje stycket lämnas till flera föräldrar för

samma barn och tid, om föräldrarna deltar i en kurs som ordnas av en sjukvårdshuvudman för att lära sig vårda barnet.

Tillfällig föräldrapenning får även lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid i samband med 1. möte i sådan verksamhet enligt skollagen (2010:800) som barnet normalt deltar i, om mötet är motiverat av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning, eller 2. utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen (2025:400), eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas. Lag (2025:1477).

3 a § Särskilda bestämmelser om rätt till tillfällig föräldrapenning när denna förmån lämnas på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete finns i 35 §. Lag (2010:423).

Förhandsbesked om tillfällig föräldrapenning

4 §Försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningarna

för tillfällig föräldrapenning enligt 22 eller 27 § är uppfyllda. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

5 §Tillfällig föräldrapenning lämnas enligt följande

förmånsnivåer:

6 §Som förvärvsarbete betraktas inte

Om det vid tillämpningen av första stycket 2 inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

7 §Om en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då

han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning föräldern går miste om löneförmånerna.

Överlåtelse av rätten till tillfällig föräldrapenning

8 §En förälder får överlåta rätt till tillfällig

föräldrapenning för vård av ett barn till någon som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barnet.

Sådan överlåtelse får göras i följande fall:

9 §

Försäkringskassan får, efter medgivande av en förälder, besluta att en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete ska få rätt till tillfällig föräldrapenning i de fall som anges i 8 §.

Som villkor för detta gäller 1. dels att föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet, 2. dels att föräldern inte får tillfällig föräldrapenning endast av det skälet att han eller hon för samma tid får sådan förmån som avses i 11 kap. 14 § eller smittbärarpenning.

Ytterligare bestämmelser om tillfällig föräldrapenning vid en förälders sjukdom eller smitta finns i 31 a-31 d §§.

Tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan 9 a § Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 30 dagar före den dag ansökan kom in till Försäkringskassan.

Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att tillfällig föräldrapenning ändå bör lämnas. Tidsbegränsningen gäller inte heller i fråga om sådan tillfällig föräldrapenning som avses i 30 eller 31 e §. Lag (2025:1477).

Tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption Rätten till förmånen

10 §Rätt till tillfällig föräldrapenning har en far som

avstår från förvärvsarbete i samband med sitt barns födelse för att 1. närvara vid förlossningen, 2. sköta hemmet, eller 3. vårda barn.

Det som föreskrivs om en far i första stycket och i 11-13 §§ gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

11 §I följande fall får Försäkringskassan besluta att en annan

person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för en far eller mor avstår från sitt förvärvsarbete i samband med ett barns födelse ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning för ändamål som anges i 10 §:

12 §Vid adoption lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 10

och 11 §§, dock endast om barnet inte fyllt 10 år.

13 §Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a §

föräldrabalken har förordnats att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn gäller följande:

Förmånstiden

14 §Tillfällig föräldrapenning enligt 10-13 §§ lämnas under

högst tio dagar per barn, dock inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Är det fråga om tillfällig föräldrapenning enligt 11 § eller 13 § 2, ska dock avräkning ske för dagar med tillfällig föräldrapenning som en förälder kan ha fått med stöd av 10 § och 13 § 1.

Fördelning av förmånstiden

15 §Vid adoption och för särskilt förordnade vårdnadshavare

fördelas de dagar som anges i 14 § med hälften till vardera föräldern eller vårdnadshavaren om de inte kommer överens om annat.

Om det finns endast en adoptivförälder eller särskilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersättning, har den föräldern eller vårdnadshavaren ensam rätt till alla dagar som anges i 14 §.

Vård av barn som inte har fyllt 12 år Vid smitta, sjukdom eller annat vårdbehov

16 §En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för

vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet i annat fall än som avses i 30 §, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, eller 4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att det sistnämnda barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

17 §För vård av ett barn som är yngre än 240 dagar lämnas

tillfällig föräldrapenning enligt 16 § endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver lämnas ersättning endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

18 §För vård av ett barn som är 240 dagar eller äldre lämnas

tillfällig föräldrapenning enligt 16 § inte för tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats. Detta gäller dock inte om barnet vårdas på sjukhus.

19 §Med vård på sjukhus enligt 17 och 18 §§ likställs

tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Vid läkarbesök, behandling, deltagande i kurs, möte, introduktion eller utredning

20 §/Upphör att gälla U:2028-07-01/

En förälder till ett sjukt barn eller till ett barn med funktionsnedsättning, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. besök på en institution för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet, 2. deltagande i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte som anges i 1, 3. läkarbesök på grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom, 4. läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet, eller 5. deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare i samma syfte som anges i 4.

En förälder till ett barn, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. möte i sådan verksamhet som anges i tredje stycket och som barnet normalt deltar i, om mötet är motiverat av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning, 2. introduktion av barnets behov av hjälp med egenvård enligt lagen (2022:1250) om egenvård i sådan verksamhet som anges i tredje stycket och som barnet normalt deltar i, eller 3. utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen (2025:400), eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas.

Med sådan verksamhet som avses i andra stycket 1 och 2 avses verksamhet enligt skollagen (2010:800) i form av 1. förskola, 2. förskoleklass, 3. grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå, 4. fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2 eller 3, eller 5. verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen.

Lag (2025:1477).

20 §/Träder i kraft I:2028-07-01/

En förälder till ett sjukt barn eller till ett barn med funktionsnedsättning, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. besök på en institution för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet, 2. deltagande i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte som anges i 1, 3. läkarbesök på grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom, 4. läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet, eller 5. deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare i samma syfte som anges i 4.

En förälder till ett barn, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. möte i sådan verksamhet som anges i tredje stycket och som barnet normalt deltar i, om mötet är motiverat av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning, 2. introduktion av barnets behov av hjälp med egenvård enligt lagen (2022:1250) om egenvård i sådan verksamhet som anges i tredje stycket och som barnet normalt deltar i, eller 3. utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen (2025:400), eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas.

Med sådan verksamhet som avses i andra stycket 1 och 2 avses verksamhet enligt skollagen (2010:800) i form av 1. förskola, 2. grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå, 3. fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2, eller 4. verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen.

Lag (2025:1478).

Förmånstiden

21 §Tillfällig föräldrapenning enligt 16-20 §§ lämnas under

sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år.

Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.

Vård av barn som har fyllt 12 år Vid behov av särskild tillsyn eller vård

22 §En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för

vård av ett barn som har fyllt 12 men inte 16 år om det är styrkt att barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård på grund av 1. sjukdom i annat fall än som avses i 30 §, eller 2. funktionsnedsättning. Lag (2025:1477).

23 §En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning

enligt 22 § endast om han eller hon behöver avstå från sitt förvärvsarbete av skäl som anges i 16 eller 20 §.

24 §För tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats har

en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 22 § endast om barnet vårdas på sjukhus.

Vid deltagande i utredning 24 a § En förälder till ett barn som har fyllt 12 men inte 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning om han eller hon behöver avstå från förvärvsarbete i sådana fall som avses i 20 § andra stycket 3. Lag (2025:1477).

Förmånstiden

25 §Tillfällig föräldrapenning enligt 22 och 24 a §§ lämnas

under högst 60 dagar för varje barn och år.

Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år. Lag (2026:375).

Barn som inte har fyllt 16 år

26 §En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har även rätt till tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar från barnets födelse till dess att det fyller 16 år. Detta gäller endast om föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med 1. deltagande i föräldrautbildning, 2. besök i barnets skola, eller 3. besök i barnets förskola eller fritidshem eller i sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) och som barnet deltar i. Lag (2010:870).

Barn som har fyllt 16 år

27 §En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldra-penning för vård av barnet från det att barnet fyllt 16 år till dess att det fyller 21 år. Rätt till tillfällig föräldrapenning föreligger dock endast om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1.

Om barnet efter att ha fyllt 21 år går i sådan skola som avses i 15 kap. 36 § eller 18 kap. 8 § skollagen (2010:800) har föräldern rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barnet till och med vårterminen det år då barnet fyller 23 år. Lag (2010:870).

Förmånstiden

28 §Tillfällig föräldrapenning enligt 26 § lämnas under

högst 10 dagar för varje barn och år.

29 §Tillfällig föräldrapenning enligt 27 § lämnas under

högst 60 dagar för varje barn och år.

Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.

Vård av allvarligt sjukt barn

30 §Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har

fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet.

31 §Tillfällig föräldrapenning enligt 30 § lämnas under ett

obegränsat antal dagar.

Utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid förälders sjukdom eller smitta Rätten till förmånen 31 a § Försäkringskassan får besluta att en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som avstår från förvärvsarbete ska få rätt till tillfällig föräldrapenning för att i stället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt tre år. Som villkor för detta gäller 1. att föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet, 2. att föräldern enligt 12 kap. 14-16 §§ har rätt att själv uppbära föräldrapenningen eller skulle ha haft rätt att själv uppbära föräldrapenningen, och 3. att föräldern inte bor tillsammans med någon som kan beviljas tillfällig föräldrapenning med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 4 § 1 eller 2. Lag (2018:1952).

31 b § Vid adoption lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 31 a § längst till dess barnet har fyllt fem år.

31 c § Tillfällig föräldrapenning enligt 31 a § får inte lämnas till den som på annan grund kan få föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning för vård av barnet.

Förmånstiden 31 d § Tillfällig föräldrapenning enligt 31 a § lämnas under högst 120 dagar för varje barn och år.

Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit 31 e § Föräldrar till ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med att barnet har avlidit.

Lag (2010:2005).

31 f § Tillfällig föräldrapenning enligt 31 e § lämnas under högst 10 dagar per förälder och barn. Förmånen lämnas tidigast från och med dagen efter den då barnet har avlidit och senast för den dag som infaller 90 dagar efter den dag då barnet har avlidit. Lag (2013:999).

Beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning

32 §Vid beräkning av antal dagar med rätt till tillfällig

föräldrapenning gäller följande:

Beräkning av tillfällig föräldrapenning Grundläggande bestämmelser

33 §Tillfällig föräldrapenning beräknas enligt bestämmelserna

om sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst i 25-28 kap. samt 34-38 §§ i detta kapitel, dock med undantag av bestämmelserna i

Vid beräkning av tillfällig föräldrapenning ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.

För hel tillfällig föräldrapenning motsvarar ersättningsnivån förälderns beräkningsunderlag för sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt första och andra styckena (beräkningsunderlaget). Lag (2021:1240).

Inkomst av anställning

34 §Om inte annat följer av 35-38 §§ ska hel tillfällig

föräldrapenning beräknas på grundval av beräkningsunderlaget med tillämpning av bestämmelserna i 28 kap. 13-16 §§.

Inkomst av annat förvärvsarbete m.m.

35 §Om tillfällig föräldrapenning lämnas på grundval av inkomst

av annat förvärvsarbete, ska hel tillfällig föräldrapenning för dag motsvara kvoten mellan beräkningsunderlaget och 260.

Beloppet avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt. Tillfällig föräldrapenning lämnas under högst fem kalenderdagar per sjudagarsperiod. För det fall föräldern avstår från förvärvsarbete under fler än fem kalenderdagar under en sjudagarsperiod, lämnas tillfällig föräldrapenning för de första fem dagarna i perioden. Sjudagarsperioden ska alltid beräknas med utgångspunkt i den dag för vilken ersättning begärs, varefter de närmast föregående sex dagarna räknas med i perioden. Lag (2010:423).

36 §Hel tillfällig föräldrapenning ska för dag motsvara kvoten

mellan beräkningsunderlaget och 365, varvid beloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas uppåt 1. när den försäkrade ska få tillfällig föräldrapenning för tid då annars graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha lämnats, och 2. när den försäkrade är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten. Om det som nu föreskrivits skulle framstå som oskäligt, får kalenderdagsberäknad tillfällig föräldrapenning ändå lämnas. Lag (2010:2005).

Inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete

37 §Om tillfällig föräldrapenning ska lämnas på grundval av

sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt 34 §, medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 35 §.

Familjehemsförälder

38 §Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av

barnet, ska det bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen.

Vidare ska tillfällig föräldrapenning beräknas enligt 36 § i fall som avses i 28 kap. 6 § andra stycket. Lag (2010:423).

III Barnbidrag

14 kap. Innehåll

1 §I denna underavdelning finns bestämmelser om

15 kap. Rätten till barnbidrag

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser om

Förmånsformer

2 §Barnbidrag för ett försäkrat barn lämnas i form av

Allmänt barnbidrag

3 §Allmänt barnbidrag lämnas med 1 250 kronor i månaden

för varje barn från och med månaden efter barnets födelse.

Lag (2017:1308).

4 §Allmänt barnbidrag lämnas till och med det kvartal då

barnet fyller 16 år.

Förlängt barnbidrag

5 §Förlängt barnbidrag lämnas med 1 250 kronor i månaden från

och med kvartalet efter den tid som anges i 4 § för ett barn som går i 1. grundskolan, sameskolan, eller internationell skola på grundskolenivå, eller 2. anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan eller specialskolan. Lag (2023:348).

6 §Förlängt barnbidrag lämnas för ett barn som går i skolan

utomlands om svenskt statsbidrag betalas till skolan och om utbildningen i huvudsak motsvarar svensk grundskola.

7 §Förlängt barnbidrag lämnas till och med den månad då

barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna.

Flerbarnstillägg

8 §Om någon enligt 16 kap. får barnbidrag för två eller

flera barn lämnas flerbarnstillägg med 1. 150 kronor i månaden för det andra barnet, 2. 580 kronor i månaden för det tredje barnet, 3. 1 010 kronor i månaden för det fjärde barnet, och 4. 1 250 kronor i månaden för det femte barnet och varje ytterligare barn.

I 16 kap. 12 § finns bestämmelser om anmälan för att få flerbarnstillägg. Lag (2016:1294).

9 §Följande barn berättigar till flerbarnstillägg

10 §

Vid tillämpningen av 9 § beaktas inte barn i familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende som avses i 106 kap. 6 och 7 §§. Lag (2015:983).

11 §Barn som avses i 9 § 2 och 3 berättigar till

flerbarnstillägg från och med det kvartal då studierna påbörjas och längst till och med det andra kvartalet det år då barnet fyller 20 år.

Ett sådant barn berättigar inte till flerbarnstillägg om barnet

12 §Vid beräkningen av flerbarnstillägg ska de barn för

vilka någon får barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan får barnbidrag om dessa bidragsmottagare 1. är gifta med varandra och stadigvarande sammanbor, eller 2. är sambor och tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Ändrade förhållanden

13 §Om det inträffar något som påverkar rätten till

barnbidrag ska bidraget lämnas eller upphöra att lämnas från och med månaden efter förändringen.

Förlust av bidrag

14 §Rätten till barnbidrag går förlorad om bidraget ännu

inte har betalats ut under året efter det år som det hänför sig till. Detta gäller dock inte om den bidragsberättigade inom den tiden gör gällande sin rätt till bidraget hos Försäkringskassan.

16 kap. Vem får barnbidraget?

Innehåll

1 §I detta kapitel finns bestämmelser

Lag (2013:1018).

Bidragsmottagare

2 §För att få barnbidrag krävs, utom i fall som avses i 18 §

och 106 kap. 7 §, att bidragsmottagaren är försäkrad för barnbidrag.

3 §Om inte annat följer av detta kapitel får ett barn som är

myndigt eller gift självt barnbidraget.

Ensam vårdnad

4 §Den som har ensam vårdnad om ett barn får barnbidraget

Gemensam vårdnad

5 §När föräldrar har gemensam vårdnad om ett barn lämnas

barnbidrag med hälften till vardera föräldern. Anger föräldrarna i en gemensam anmälan till Försäkringskassan vem av dem som ska vara bidragsmottagare lämnas dock barnbidraget till den angivna mottagaren.

Är endast en av föräldrarna försäkrad för barnbidrag lämnas hela barnbidraget till den föräldern.

Första stycket tillämpas inte om annat följer av 6, 7 eller

18 §Lag (2013:1018)

6 §Om en förälder som enligt 5 eller 7 § ska få

barnbidrag under en längre tid inte kan delta i vårdnaden på grund av frånvaro, sjukdom eller något annat skäl, övergår rätten att få barnbidrag till den andra föräldern.

Lag (2013:1018).

7 §Har föräldrar, som inte bor tillsammans, gemensam vårdnad

om ett barn gäller följande.

8 §Ett barn ska anses ha växelvist boende, om sådant boende

görs sannolikt av den förälder som har anmält att barnbidraget ska lämnas med hälften till vardera föräldern.

Lag (2013:1018).

Särskilt förordnade vårdnadshavare

9 §För barn med två särskilt förordnade vårdnadshavare

gäller det som föreskrivs i 5-8 §§ om barnets föräldrar i stället barnets vårdnadshavare. Lag (2013:1018).

10 §Har upphävts genom lag (2013:1018)

Blivande adoptivföräldrar

11 §Blivande adoptivföräldrar vid adoption av ett barn som

inte är svensk medborgare och som inte är bosatt här i landet när de får barnet i sin vård likställs med föräldrar i fråga om rätten att få barnbidrag.

När flerbarnstillägg ska lämnas m.m.

12 §Den som får allmänt barnbidrag för de barn som

omfattas av flerbarnstillägget får också flerbarnstillägg för dessa barn.

Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3 ska anmäla detta till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) lämnas för barnet.

Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § 1 behöver inte anmäla det. Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § 2 ska anmäla det till Försäkringskassan, utom i de fall där två föräldrar har ett gemensamt barn och det för barnet lämnas någon sådan förmån eller något sådant stöd som anges i 15 kap. 9 §. Lag (2018:1628).

13 §Om allmänt barnbidrag har upphört att lämnas för

samtliga barn som flerbarnstillägget avser, får barnens vårdnadshavare flerbarnstillägget. Om samtliga barn som berättigar till flerbarnstillägget är myndiga eller annars saknar vårdnadshavare, får den eller de föräldrar som de stadigvarande sammanbor med flerbarnstillägget.

14 §Skulle två personer som bor tillsammans och som inte

får barnbidrag för samma barn kunna få flerbarnstillägget, betalas detta till den av dem som anmäls som bidragsmottagare. Anmälan ska göras till Försäkringskassan av personerna gemensamt.

Om inte någon anmälan enligt första stycket görs betalas flerbarnstillägget till vardera föräldern och beräknas för varje mottagare för sig med tillämpning av 16 och 17 §§.

Lag (2013:1018).

15 §Om barnbidraget delas enligt 5 eller 7 § för ett

eller flera barn ska flerbarnstillägget beräknas för varje förälder för sig enligt 16 och 17 §§. Lag (2013:1018).

16 §För de barn för vilka det lämnas ett helt barnbidrag ska

varje förälders andel av flerbarnstillägget beräknas som produkten av a. kvoten mellan

För de barn för vilka det lämnas ett halvt barnbidrag ska varje förälders andel av flerbarnstillägget beräknas som produkten av a. kvoten mellan

17 §Summan av de belopp som erhålls vid beräkning enligt 16

§ är vad respektive förälder får i flerbarnstillägg om barnbidraget delas.

Utbetalning till annan

18 §Om det finns särskilda skäl får barnbidraget, i stället

för vad som framgår av 2-17 §§, på begäran av socialnämnden, betalas ut till den andra av föräldrarna, någon annan lämplig person eller nämnden att användas för barnets bästa.

Lag (2013:1018).

Ändring av bidragsmottagare

19 §Om förhållandena ändras på ett sätt som är avgörande för

vem som får barnbidraget ska ändringen ha verkan från och med månaden efter den då ändringen ägde rum.

Utbetalning av barnbidrag

20 §Barnbidrag betalas ut månadsvis. Det månadsbelopp som

ska betalas ut avrundas till närmast högre hela krontal.

IV Underhållsstöd

17 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 §I denna underavdelning finns bestämmelser om

Inledande bestämmelse

2 §Underhållsstöd kan lämnas till ett barn vars föräldrar

inte bor tillsammans. En förälder som är underhållsskyldig för barnet kan bli skyldig att till Försäkringskassan betala hela eller delar av det stöd som lämnats till barnet.

Definitioner och förklaringar Boförälder

3 §När det gäller underhållsstöd avses med boförälder den av

föräldrarna som barnet är folkbokfört hos om barnet bor varaktigt endast hos den föräldern.

4 §Har upphävts genom lag (2017:1123)

Bidragsskyldig

5 §När det gäller underhållsstöd avses med bidragsskyldig

den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.

Blivande adoptivförälder

6 §När det gäller underhållsstöd likställs en blivande

adoptivförälder vid adoption av ett barn, som inte är svensk medborgare och som inte är bosatt här i landet när han eller hon får barnet i sin vård, med en förälder som har vårdnaden om ett barn.

18 kap. Underhållsstödet

Innehåll

1 §I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten

till underhållsstöd i 2-4, 6 och 7 §§.

Vidare finns bestämmelser om

Allmänna bestämmelser om rätten till underhållsstöd Barn vars föräldrar inte bor tillsammans

2 §Ett barn har rätt till underhållsstöd under de

förutsättningar som anges i 4 §, om föräldrarna inte bor tillsammans och en av föräldrarna är boförälder.

Om barnet har fyllt 18 år lämnas förlängt underhållsstöd, om även villkoren i 6 § är uppfyllda. Lag (2017:1123).

3 §När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress

eller är gifta med varandra ska de anses bo tillsammans.

Detta gäller dock inte om den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar något annat.

Om andra omständigheter gör det sannolikt att föräldrarna bor tillsammans, måste den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visa att de inte gör det.

Vårdnadshavare i Sverige

4 §Underhållsstöd lämnas endast om barnets boförälder bor

här i landet. Om barnet är underårigt krävs dessutom att boföräldern är vårdnadshavare för barnet.

5 §Har upphävts genom lag (2017:1123)

Förlängt underhållsstöd

6 §Ett barn som har fyllt 18 år och som inte har ingått

äktenskap har rätt till förlängt underhållsstöd om han eller hon bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag eller till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier ger dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.

Lämnas förlängt underhållsstöd gäller det som föreskrivs om boföräldern i 23 § andra stycket den studerande.

Barn hos särskilt förordnade vårdnadshavare

7 §Underhållsstöd och förlängt underhållsstöd lämnas även

till ett barn som varaktigt bor och är folkbokfört hos 1. en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor här i landet, eller 2. någon eller några som bor här i landet och som var särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet, när det fyllde 18 år.

Det som i denna underavdelning föreskrivs om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

Bestämmelserna i 3, 8 och 9 a §§ tillämpas inte i dessa fall. Lag (2015:755).

Undantag från rätten till underhållsstöd Vägran att uppge faderskap

8 §Underhållsstöd lämnas inte om barnets mor är boförälder

och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet eller föräldraskapet enligt föräldrabalken till barnet fastställt.

Betalning av underhåll

9 §Underhållsstöd lämnas inte om det finns anledning att

anta att en bidragsskyldig förälder i rätt ordning betalar underhåll med minst det belopp som skulle betalas ut som underhållsstöd till barnet.

Underhållsstöd lämnas inte heller om det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll.

Fullgörande av betalningsskyldighet mot Försäkringskassan 9 a § Underhållsstöd enligt 20 § lämnas inte längre om den bidragsskyldige under minst tolv månader i följd, i rätt ordning, till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts enligt 19 kap. 16-18 och 21-27 §§.

Trots vad som föreskrivs i första stycket ska underhållsstöd lämnas, om det finns särskilda skäl. Underhållsstöd på grund av särskilda skäl lämnas under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år. Ett beslut om att lämna underhållsstöd under en bestämd tidsperiod gäller dock längst till och med den månad då rätten till underhållsstöd annars upphör.

Efter att en tidsperiod med underhållsstöd enligt andra stycket har löpt ut lämnas underhållsstöd enligt det underliggande beslutet om att bevilja underhållsstöd (grundbeslutet) om förutsättningarna för sådant stöd fort- farande är uppfyllda. Lag (2021:991) Vägran att begära underhållsbidrag

10 §Underhållsstöd lämnas inte om boföräldern trots

föreläggande enligt 19 kap. 30 § utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs.

Barn med barnpension eller efterlevandestöd

11 §Underhållsstöd lämnas inte om barnet har rätt till

barnpension eller efterlevandestöd efter en bidragsskyldig förälder.

Förlängt underhållsstöd

12 §Förlängt underhållsstöd lämnas inte till ett barn i fall

som avses i 8-11 §§. Det som anges om boföräldern i 8 och

10 §§ ska då i stället gälla barnet

Förmånstiden Underhållsstöd

13 §Underhållsstöd lämnas från och med månaden efter den

månad när föräldrarna har flyttat isär eller rätt till stöd annars har uppkommit, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

Underhållsstöd lämnas till och med månaden då barnet har fyllt 18 år eller den tidigare månad när rätten till stöd annars har upphört.

Förlängt underhållsstöd

14 §Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter

det att den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit studier som avses i 6 §. Förlängt underhållsstöd lämnas dock tidigast från och med månaden efter den månad när föräldrarna har flyttat isär eller rätt till stöd annars har uppkommit och inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

Förlängt underhållsstöd lämnas till och med månaden när rätten till stöd upphör, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Lag (2011:1075).

Vem får utbetalningen av underhållsstödet?

Boende hos endast en förälder

15 §Underhållsstödet betalas ut till den som är boförälder

16 §Har upphävts genom lag (2017:1123)

Särskilt förordnade vårdnadshavare

17 §Om två särskilt förordnade vårdnadshavare har utsetts

att ha vårdnaden gemensamt betalas underhållsstödet ut till den kvinnliga vårdnadshavaren. Om vårdnadshavarna begär det hos Försäkringskassan betalas underhållsstödet i stället ut till den manlige vårdnadshavaren.

Om de särskilt förordnade vårdnadshavarna är av samma kön betalas underhållsstödet ut till den äldre av dem. Om vårdnadshavarna begär det betalas underhållsstödet i stället ut till den yngre av dem.

Förlängt underhållsstöd

18 §Det förlängda underhållsstödet betalas ut till den

studerande.

Utbetalning till annan

19 §Om det finns synnerliga skäl får underhållsstödet, i

stället för vad som framgår av 15-18 §§, på begäran av socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa.

Beräkning av underhållsstöd Grundläggande bestämmelse

20 §Underhållsstöd till ett barn lämnas med

Första stycket gäller om inte något annat följer av 21-24 och 26-30 §§. Lag (2021:1268).

Utfyllnadsbidrag efter avräkning för underhåll

21 §Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig

förälder i rätt ordning betalar underhåll till barnet med minst det belopp som skulle ha fastställts som betalningsbelopp enligt 19 kap. 10-17 samt 21, 26 och 27 §§, ska det sist avsedda beloppet räknas av från underhållstödet.

Lag (2012:896).

22 §I stället för det som föreskrivs i 21 § ska följande

gälla, om 1. den bidragsskyldige bor utomlands, eller 2. den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan sådan inkomst som avses i 7 kap.

1 § utsökningsbalken men som inte kan tas i anspråk genom utmätning på sådant sätt som anges i samma kapitel.

Finns det anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, ska detta belopp räknas av från underhållsstödet. Har underhållsbidraget fastställts med beaktande av att den bidragsskyldige till någon del fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, ska underhållsstödet minskas med ett belopp motsvarande den del av underhållsskyldigheten som på detta sätt får anses ha beaktats.