Högskoleförordning (1993:100) SFS nr: 1993:100 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1993-02-04 Omtryck: SFS 1998:1003 Ändrad: t.o.m. SFS 2026:350 Övrig text: Källa: Regeringskansl

§ En högskola ska genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för doktorander vars studiefinansiering består av stipendium. Försäkringen ska gälla för den tid då

1. doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet, eller
2. doktorandens studier förlängs till följd av sjukdom eller föräldraledighet, utan att doktoranden får stipendium för den förlängda studietiden. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan försäkring. Förordning (2017:947). Uppgifter till Universitetskanslersämbetet 12 § Högskolorna ska till Universitetskanslersämbetet lämna de uppgifter om sin verksamhet som myndigheten begär. Förordning (2012:712). Att få använda undervisningslokaler 13 § En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna. Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man. Förordning (1998:1003). Kursvärderingar 14 § Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651). 15 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). Råd och stöd i fråga om god forskningssed 16 § En högskola ska se till att medarbetare kan få råd och stöd i frågor om god forskningssed och avvikelser från sådan sed. Förordning (2019:1151). Hantering av misstankar om avvikelser från god forskningssed 17 § En högskola ska pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas särskilt enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. En högskola ska fastställa riktlinjer för sin prövning av misstänkta avvikelser från god forskningssed. Förordning (2019:1151). 18 § En högskola ska till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning senast den 30 mars varje år i avidentifierad form redovisa uppgifter om avvikelser från god forskningssed som under föregående kalenderår har prövats inom högskolan. Förordning (2019:1151). Behandling av personuppgifter 19 § Bestämmelserna i 20-21 §§ kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning. Förordning (2019:1151). 20 § Vid behandling av personuppgifter enligt 17 § första stycket och 18 § gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av 22 och 23 §§. Förordning (2019:1151). 21 § Artikel 13.3 i EU:s dataskyddsförordning om informationsskyldighet för den personuppgiftsansvarige gäller inte när en högskola behandlar personuppgifter för att pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forsk- ningssed och prövning av oredlighet i forskning. Förordning (2019:1151). 22 § Bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning om sökförbud i fråga om känsliga personuppgifter gäller inte när en högskola behandlar personuppgifter för att pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Förordning (2019:1151). 23 § Personuppgifter som behandlas av en högskola enbart för att pröva misstänkta avvikelser från god forskningssed enligt 17 § första stycket får användas för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den registrerades vitala intressen. Förordning (2019:1151). 2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation Styrelsens sammansättning 1 § Styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden och fjorton andra ledamöter, om inte annat framgår av andra stycket. Ordföranden får inte vara anställd vid högskolan. Av 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår i styrelsen. Regeringen får efter framställning från en högskola besluta att styrelsen för högskolan ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, om det finns skäl för det med hänsyn till högskolans behov. Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig. Förordning (2018:1131). Styrelsens uppgifter 2 § Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) och 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta
3. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation,
4. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, i vilken det ingår att förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter,
5. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter,
6. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228),
7. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna,
8. i viktigare frågor om verksamhetens säkerhet,
9. i frågor som enligt 15 § ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 §,
10. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 § andra stycket,
11. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning,
12. om en anställningsordning,
13. om viktigare föreskrifter i övrigt, och
14. i övriga frågor som är av principiell vikt. Av 2 kap. 8, 10 och 15 §§ framgår att styrelsen också beslutar om förslag på rektor, utser rektors ställföreträdare och beslutar om inrättande av en personalansvarsnämnd. Förordning (2025:320). 3 § Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte
15. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
16. styrelsen har beslutat något annat. Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. Förordning (1998:1003). Styrelseärendenas handläggning 4 § Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. Förordning (1997:1123). 4 a § Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558). 5 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet. Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123). 6 § Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning (1998:1003). Utseende av styrelsens ledamöter 7 § Andra styrelseledamöter än rektor ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Förordning (2018:1131). 7 a § Lärarna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har lärarna rätt att utse två ledamöter i styrelsen. De ledamöter som lärarna utser ska utses genom val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om valförfarandet. Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har studenterna rätt att utse två ledamöter i styrelsen. Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) ska utses av regeringen, utses efter förslag enligt 7 b §. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans uppdrag enligt 1 kap. 2 § högskolelagen. I förslaget ska en jämn könsfördelning bland ledamöterna beaktas. De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra stycket högskolelagen har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2018:1131). 7 b § Ett förslag till ordförande och sådana ledamöter i en högskolas styrelse som ska utses av regeringen, ska lämnas av två nomineringspersoner som utses av regeringen, varav en av personerna efter förslag från högskolan. Den person som utses efter förslag från högskolan ska ha god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet. Personen får inte ha något pågående ledningsuppdrag vid högskolan. Den andra personen ska företräda ett övergripande statligt intresse. Nomineringspersonerna ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Tiden för förordnandena får inte vara samma tid som den som styrelsen är utsedd för. Ett förslag till ordförande och ledamöter enligt första stycket får inte avse någon av nomineringspersonerna för den högskolan. Förordning (2016:745). Rektor 8 § Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år. Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558). 9 § Har upphävts genom förordning (1994:1101). 10 § Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer. Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen. Förordning (2010:1064). 11 § Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor. Förordning (2010:1064). 12 § Har upphävts genom förordning (2004:289). 13 § Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet. Studentrepresentation 14 § I 2 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434) finns det en bestämmelse om studenternas rätt till representation när beslut fattas eller beredning sker. Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 § andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket. Förordning (2010:1064). Personalansvarsnämnd 15 § Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 25 § myndighetsförordningen (2007:515). Rektor ska vara ordförande i en sådan nämnd. Nämnden ska i övrigt bestå av personalföreträdarna och ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser. Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2010:1064). Högskolebibliotek 16 § Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064). 3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064). 4 kap. Lärare Inledande föreskrifter Anställningar 1 § Lärare anställs av högskolan. Förordning (2010:1064). Förenade anställningar 2 § En högskola får besluta att en anställning som professor, lektor, biträdande lektor eller en annan anställning som lärare vid högskolan ska vara förenad med en anställning utanför högskolan. Förordning (2025:667). Behörighet och bedömningsgrunder vid anställning Professorer 3 § Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet. Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en professor. Förordning (2010:1064). Lektorer 4 § Behörig att anställas som lektor är
17. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen, och
18. inom konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt konstnärlig doktorsexamen, visat konstnärlig skicklighet eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen. Som bedömningsgrunder vid anställning av en lektor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en lektor. Förordning (2010:1064). Biträdande lektorer 4 a § Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem eller högst sju år innan tiden för ansökan av anställningen som biträdande lektor har gått ut. Även den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare kan dock komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter. Varje högskola bestämmer själv vilken av tidsgränserna enligt första stycket som ska gälla inom olika ämnesområden och vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en biträdande lektor. Inför en sådan anställning ska högskolan även ställa upp de bedömningsgrunder som kommer att tillämpas i ett ärende om befordran till lektor enligt 12 c §. Förordning (2024:673). Förfarandet vid anställning Jämställd representation 5 § Om en grupp av personer ska lämna förslag på sökande som bör komma i fråga för en anställning som lärare, ska kvinnor och män vara jämställt representerade i gruppen. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl. Förordning (2010:1064). Sakkunnigbedömning 6 § Vid anställning av en professor (inbegripet adjungerad professor) ska sakkunnigbedömning om de sökandes skicklighet hämtas in, om det inte är uppenbart obehövligt för prövningen av skickligheten. Om en bedömning hämtas in från två eller fler personer, ska kvinnor och män vara jämställt representerade. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl. Förordning (2010:1064). Kallelse 7 § En högskola får kalla en person till anställning som professor om anställningen av personen är av särskild betydelse för en viss verksamhet vid högskolan. Om en högskola kallar en person till anställning, ska skälen för varför anställningen är av särskild betydelse för högskolan dokumenteras. Endast den som har behörighet för anställningen enligt 3 § får anställas genom kallelse. Beslut om att kalla en person till anställning fattas av rektor och får inte delegeras. Vid anställning genom kallelse behöver inte någon sådan information som avses i 6 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) lämnas. Bestämmelserna om sakkunnigbedömning i 6 § ska tillämpas. Förordning (2010:1064). 8 § Har upphävts genom förordning (2025:667). Tidsbegränsade anställningar 9 § En anställning som lärare får tidsbegränsas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om anställning som professor, inbegripet adjungerad professor och gästprofessor, eller om inte annat anges i 12 b §. Därutöver gäller 10-12 a §§ i fråga om tidsbegränsning av en anställning. Förordning (2012:523). Lärare inom konstnärlig verksamhet 10 § En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas tills vidare, dock längst fem år. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tio år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064). Adjungerad professor 11 § En adjungerad professor ska anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tolv år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064). Gästprofessor 12 § En gästprofessor ska anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064). Biträdande lektorer 12 a § En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst under en tid på minst fyra och högst sex år som bestämts av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att läraren ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor. En anställning enligt första stycket får förnyas, dock högst sammanlagt två år, om det på grund av den biträdande lektorns sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra särskilda skäl krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med anställningen. För en anställning enligt första och andra styckena gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från första och andra styckena. Förordning (2017:844). 12 b § Om en lärare har haft en tidsbegränsad anställning enligt 12 a § vid en högskola, får avtal om en tidsbegränsad anställning enligt 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd inte träffas mellan högskolan och läraren inom sex månader från det att anställningen enligt 12 a § upphörde. Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från första stycket. Förordning (2012:523). Befordran till lektor 12 c § En biträdande lektor som är anställd enligt 12 a § vid en högskola ska efter ansökan befordras till lektor vid den högskolan, om han eller hon
19. har behörighet för en anställning som lektor, och
20. vid en prövning bedöms lämplig för en sådan anställning enligt de bedömningsgrunder som högskolan enligt 4 a § andra stycket har bestämt ska tillämpas i ett ärende om befordran till lektor. En sådan befordran innebär en tillsvidareanställning som lektor. Förordning (2017:844). Beslut i anställningsärenden 13 § Lärare anställs genom beslut av rektor. Detta gäller också beslut med anledning av ansökan om befordran som avses i 12 c §. Beslut som rör anställning av professor får inte delegeras. Förordning (2017:844). Bisysslor 14 § En högskola ska på lämpligt sätt informera sina lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En högskola ska ge sina lärare råd vid bedömningen av om en viss bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär det, ska högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga. Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att en högskola på lämpligt sätt ska informera sina anställda om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 § lagen om offentlig anställning. Förordning (2010:1064). 15 § En lärare är skyldig att hålla högskolan informerad om de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning till anställningens ämnesområde. Högskolan ska dokumentera informationen. Dokumentationen ska hållas ordnad så att det går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. Förordning (2010:1064). Anställningens upphörande 16 § I fråga om professorer prövar Statens ansvarsnämnd frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning och 15 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Nämnden prövar frågor om avstängning enligt lagen om offentlig anställning enbart i de fall ett förfarande om avskedande har inletts hos nämnden. Lag (2025:1025). 17 § I andra fall än som avses i 16 § samt 2 kap. 2 § första stycket 6 och 15 § beslutar rektor om att en anställning ska upphöra. Beslut om att en professors anställning ska upphöra får inte delegeras. Förordning (2010:1064). 5 kap. Anställning som doktorand m.m. Anställning som doktorand Allmänna föreskrifter 1 § Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. Förordning (2006:1053). Arbetsuppgifter 2 § Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning. En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärlig forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2014:1012). Anställning 3 § Bara den som antas eller redan har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (2006:1053). 3 a § En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139). 4 § En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på forskarnivå på heltid som avses leda till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om rektorn har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 §. Förordning (2017:947). 4 a § En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium behöver inte anställas enligt 4 § om stipendiet lämnas inom ramen för
21. ett bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram där stipendier utgör vedertagen finansieringsform med skäliga stipendievillkor och den antagande högskolan har insyn i dessa villkor och i hur stipendiet betalas ut, eller
22. ett av Europeiska unionen finansierat program eller andra samarbeten, där stipendier med skäliga stipendievillkor utgör en vedertagen finansieringsform och där krav på finansiering genom anställning blir ett hinder för den antagande högskolans medverkan. Förordning (2018:525). 5 § När en doktorand ska anställas ska avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen, ska bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och tredje styckena om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas. Högskolan ska genom annonsering eller ett likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom en viss tid. Informationen behöver dock lämnas bara om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen och om det följer av 7 kap. 37 § att informationen ska lämnas vid antagningen. Förordning (2017:284). 6 § Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. Förordning (1998:80). Anställningsform 7 § En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget. En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2009:933). Amanuenser och kliniska assistenter Allmän föreskrift 8 § Högskolorna får anställa amanuenser och kliniska assistenter. Förordning (2017:284). Arbetsuppgifter 9 § En anställning som amanuens får motsvara högst 50 procent av full arbetstid. Arbetet ska omfatta undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstnärlig forskning. En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och forskning. Förordning (2017:284). Anställning 10 § Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas som amanuens. Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicin eller odontologi får anställas som klinisk assistent. Förordning (2017:284). 11 § Amanuenser och kliniska assistenter ska anställas genom beslut av rektor. Förordning (2017:284). Anställningsform 12 § Amanuenser och kliniska assistenter ska anställas tills vidare, dock längst ett år. Sådana anställningar får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens eller en klinisk assistent får dock omfatta högst tre år. Förordning (2017:284). 6 kap. Utbildningen Bestämmelser för all utbildning Inledande bestämmelse 1 § I detta kapitel finns det bestämmelser om utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I 11 kap. finns bestämmelser om öppen nätbaserad utbildning. Förordning (2018:1329). Omfattningen av utbildningen 2 § Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Förordning (2006:1053). Studievägledning och information 3 § Studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs. Högskolan ska också se till att en antagningsordning finns tillgänglig. I en antagningsordning tas de föreskrifter in som högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas. Förordning (2010:1064). Examina 4 § Inom utbildningen får bara de examina avläggas som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). I följande förordningar finns avvikande bestämmelser om vilka krav som ska uppfyllas för förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen och på vilken nivå sådana examina ska avläggas: - förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, - förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen, - förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, och - förordningen (2021:1336) om försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärarexamen eller ämneslärarexamen. Förordning (2021:1338). 5 § I förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare finns bestämmelser om krav på den utbildning som ska leda fram till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Bestämmelser som avviker från den förordningen finns i de förordningar som anges i 4 § tredje stycket. Förordning (2021:1338). Tillstånd att utfärda examina 5 a § I 1 kap. 11-13 §§ högskolelagen (1992:1434) finns det bestämmelser om tillstånd att utfärda examina. Förordning (2009:933). 5 b § Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till universitet och till högskolor inom de områden inom vilka de enligt 5 c § har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå. Förordning (2009:933). 5 c § Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Samma krav gäller för ett beslut enligt 1 kap. 15 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:933). 5 d § Tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå får lämnas till universitet och högskolor inom ett område, om den konstnärliga utbildningen, den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet vid universitetet eller högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög konstnärlig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Förordning (2009:933). 5 e § Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss inriktning får lämnas till en högskola, om
23. utbildningen vid högskolan ensam eller tillsammans med utbildning som avses i 3 uppfyller de krav som ställs på utbildning som leder till en ämneslärarexamen,
24. utbildningen vid högskolan omfattar ämnesstudier i minst ett undervisningsämne, och
25. utbildningen i det eller de andra undervisningsämnen som kan krävas för en ämneslärarexamen anordnas av en annan högskola som har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen för det eller dessa undervisningsämnen eller av ett utländskt lärosäte som anordnar motsvarande utbildning. Ordet undervisningsämne har samma betydelse som i 1 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare. Förordning (2024:166). 5 f § Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss inriktning som kan avläggas efter det att en student har gått igenom utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen får lämnas till en högskola, om högskolan
26. ska utfärda en sådan examen för studenter som uppfyller kraven för ämneslärarexamen som ställs i nämnda förordning, och
27. har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med samma inriktning enligt 5 e §. Förordning (2011:687). Tillgodoräknande 6 § Har upphävts genom förordning (2024:1305). 7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig tidigare utvecklade kunskaper och färdigheter. Det gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar och målen för den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Kunskaperna och färdigheterna ska vara sådana som studenten har utvecklat
28. genom att ha gått igenom en högskoleutbildning med godkänt resultat vid en svensk högskola,
29. genom att ha gått igenom en högskoleutbildning med godkänt resultat vid en utländsk högskola,
30. genom annan utbildning och som har dokumenterats i en kvalifikation som anges i bilaga 2 till förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande eller som enligt beslut enligt den förordningen motsvarar en nivå i referensramen, eller
31. genom annan utbildning eller i yrkesverksamhet. Förordning (2024:1305). 8 § Högskolan ska pröva en ansökan om tillgodoräknande enligt 7 §. Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. Förordning (2024:1305). Examensbevis 9 § En student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. Förordning (2006:1053). 10 § I examensbeviset ska högskolan ange
32. en examens benämning,
33. på vilken nivå examen avläggs,
34. om examen ingår i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434),
35. vilka kurser som ingår i en examen på grundnivå och avancerad nivå, och
36. vid vilken högskola som kurser enligt 4, eller motsvarande del av en utbildning på forskarnivå, har genomgåtts. I examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk anges. Förordning (2011:687). 10 a § Till examensbeviset ska det fogas
37. en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet, och
38. när det gäller yrkeslärarexamen, en bilaga som anger vilka kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som har legat till grund för den särskilda behörigheten enligt 4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till den paragrafen. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om vad bilagorna enligt första stycket ska innehålla. Förordning (2012:712). 11 § Om ett examensbevis ska avse utbildning vid mer än en högskola, ska beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat eller om högskolorna tillsammans ska utfärda en gemensam examen enligt 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:1068). Gemensam examen 11 a § En högskola får delta i ett utbildningssamarbete som anges i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) bara om samarbetet grundas på en skriftlig överenskommelse. En sådan överenskommelse får en högskola, som anges i bilagan till högskolelagen, ingå med
39. en annan högskola som omfattas av högskolelagen,
40. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
41. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person. Förordning (2009:1068). 11 b § En högskola som avses i 11 a § får ingå en överenskommelse som anges i samma paragraf bara om villkoren i andra och tredje styckena är uppfyllda. Högskolan ska genom överenskommelsen ha säkerställt att
42. varje del av utbildningen anordnas av något av de lärosäten som ingår i utbildningssamarbetet, och
43. även de delar av utbildningen som anordnas av ett annat lärosäte än högskolan vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivs så att en hög kvalitet nås i utbildningen. Av överenskommelsen ska det framgå
44. vilken del av utbildningen som högskolan ska anordna,
45. vilken del av utbildningen ett annat lärosäte ska anordna,
46. vid vilket eller vilka av de lärosäten som anordnar en del av utbildningen en sökande till utbildningen ska antas,
47. att högskolan får anta sökande bara till den del av utbildningen som högskolan ska anordna,
48. när en studerande som har antagits till en del av utbildningen av ett annat lärosäte ska anses vara student enligt

§,

1. att den del av utbildningen som en student har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan utan särskild prövning,
2. vilken examen utbildningen kan leda till vid respektive lärosäte, och
3. övriga villkor som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna genomföras. Förordning (2009:1068).

§ En studerande som har antagits av ett annat lärosäte till en del av en utbildning som omfattas av en sådan överenskommelse som anges i 11 a §, ska anses vara student som är antagen av den högskola som har ingått överenskommelsen när han eller hon inom ramen för utbildningen bedriver studier där. Detta gäller bara om

1. det andra lärosätet anordnar den delen av utbildningen som lärosätet har antagit den studerande till, och
2. den studerande enligt överenskommelsen inte också ska antas av högskolan. Förordning (2009:1068). 11 d § En del av en utbildning som omfattas av en sådan överenskommelse som anges i 11 a § och som en student har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid den högskola som har ingått överenskommelsen utan särskild prövning. Förordning (2009:1068). 11 e § En högskola som avses i 11 a § får utfärda en gemensam examen bara om
3. studenten har gått igenom en utbildning som omfattas av en överenskommelse som anges i samma paragraf samt uppfyllt kraven för examen vid högskolan och vid minst ett annat lärosäte som har anordnat en del av utbildningen,
4. varje lärosäte som utfärdar en examen, som ingår i den gemensamma examen, får utfärda den examen som lärosätet utfärdar,
5. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av en enskild utbildningsanordnare avser samma examen som högskolans, och
6. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av ett utländskt lärosäte är på motsvarande nivå som högskolans examen. Förordning (2009:1068). 11 f § När en högskola som avses i 11 a § utfärdar en gemensam examen tillsammans med ett annat lärosäte får högskolan utfärda sitt examensbevis i samma dokument som det andra lärosätet utfärdar sitt examensbevis i. Förordning (2009:1068). 12 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kurser och program 13 § All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. Förordning (2006:1053). Kursplan 14 § För en kurs skall det finnas en kursplan. Förordning (2006:1053). 15 § I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064). Utbildningsplan 16 § För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 14 § framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. Förordning (2006:1053). 17 § I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064). Omfattningen av vissa utbildningar 17 a § I bilaga 4 till denna förordning anges det minsta antal timmar utbildning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU (yrkeskvalifikationsdirektivet), som utbildningar som leder till vissa yrkesexamina ska omfatta. Förordning (2023:34). Betyg 18 § Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Särskilda bestämmelser om betyg för en helt eller delvis verksamhetsförlagd kurs inom utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen finns i förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare. Ett betyg enligt första eller andra stycket ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (2021:1338). 19 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). Kursbevis 20 § En student som har fått en kurs godkänd skall på begäran få kursbevis av högskolan. Om kursbeviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört kursen. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. Förordning (2006:1053). Antal prov m.m. 21 § Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två. Förordning (2006:1053). 22 § En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2006:1053). Rättelse av betyg 23 § Ett beslut enligt 36 § förvaltningslagen (2017:900) om rättelse av skrivfel och liknande i fråga om ett betyg ska fattas av en examinator. Förordning (2018:957). Omprövning av betyg 24 § Finner en examinator att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks. Förordning (2006:1053). Utbildning på forskarnivå Ämnen 25 § Ett universitet och en högskola som får utfärda examina på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. Förordning (2010:1064). Allmän studieplan 26 § För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i ska det finnas en allmän studieplan. Förordning (2010:1064). 27 § I en allmän studieplan ska följande anges: det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064). Handledning 28 § För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 § beslutar något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare. Förordning (2010:1064). Individuell studieplan 29 § För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064). Rätt till handledning och andra resurser 30 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat. Resurserna får inte dras in för den tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2010:1064). 31 § Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 30 §, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (2010:1064). Betyg på prov 32 § Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (2010:1064). Disputation och betyg på doktorsavhandlingen 33 § Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Förordning (2010:1064). 34 § Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. Förordning (2010:1064). 35 § Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem som ska användas och om disputationen och betygssättningen i övrigt. Förordning (2010:1064). Delegering 36 § Rektor får inte delegera beslut enligt 30 och 31 §§. Förordning (2010:1064). 37 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 38 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 39 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 40 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 41 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 42 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 43 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 44 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 45 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 46 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 47 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 48 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 49 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning (2006:1053). 2 § För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. I 5-8 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning. Förordning (2010:544). 3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Förordning (2006:1053). 4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. I 2 och 3 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Förordning (2018:957). 4 a § En högskola får besluta att sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor bara får antas till en utbildning vid separata antagningar. Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning. Förordning (2014:37). Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare Grundläggande behörighet 5 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som har
7. kunskaper inom det svenska och det engelska språket,
8. ett vetenskapligt förhållningssätt,
9. förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv,
10. problemlösningsförmåga,
11. förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa, och
12. övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning. En sökande ska anses ha nödvändiga kompetenser enligt första stycket 1-6 i de fall som anges i 5 a och 5 b §§. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om de kompetenser som anges i första stycket 1-
13. Förordning (2018:1503). 5 a § En sökande ska anses ha sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § om sökanden
14. har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,
15. har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska på den nivå i respektive ämne som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,
16. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
17. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning,
18. enligt äldre bestämmelser har uppfyllt kraven för grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, eller
19. har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket
20. Förordning (2024:914). 5 b § Utöver vad som följer av 5 a § kan en sökande visa att han eller hon har sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet. Förordning (2018:1503). 6 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs för att anses ha grundläggande behörighet. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer ska dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (2018:1503). 7 § Har upphävts genom förordning (2007:644). Särskild behörighet 8 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
21. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper,
22. godkänt resultat på ett konstnärligt prov för en utbildning som leder till en konstnärlig examen,
23. lämplighet enligt vad som anges i 9 b §,
24. anställning när det gäller arbetsintegrerad lärarutbildning som anordnas med särskilda medel enligt vad som anges i 9 c §, eller
25. andra villkor enligt vad som anges i 11 § första stycket
26. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2024:1304). 8 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ För tillträde till utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en förskollärarexamen krävs som särskild behörighet lägst betyget D i svenska 3, svenska som andraspråk 3 eller motsvarande kunskaper. För tillträde till utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och ämneslärarexamen krävs som särskild behörighet lägst betyget C i svenska 3, svenska som andraspråk 3 eller motsvarande kunskaper. Kraven enligt första och andra styckena ska gälla utöver de andra krav på särskild behörighet som enligt 8, 9 och 9 b §§ ställs för tillträde till utbildningsprogram. En högskola får inte besluta om undantag i enlighet med 3 § första meningen från krav på särskild behörighet enligt första och andra styckena. Förordning (2025:1559). 9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka krav på särskild behörighet enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen eller konstnärlig examen som anges i bilaga 2 till denna förordning. Förordning (2018:1503). 9 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka krav på särskild behörighet enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen eller konstnärlig examen som anges i bilaga 2 till denna förordning. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser ska anses motsvara när det gäller de krav på betyg som anges i 8 a § första och andra styckena. Förordning (2025:1559). 9 a § När det gäller utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan konstnärlig examen som anges i bilaga 2 till denna förordning får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet, krävs godkänt resultat på ett konstnärligt prov enligt 8 § första stycket 2 i stället för sådana krav som universitets- och högskolerådet har meddelat föreskrifter om enligt 9 §. Förordning (2018:1503). 9 b § När det gäller utbildningsprogram som börjar på grundnivå och som leder till en förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet ställs krav på att den sökande är lämplig för utbildningen. Kraven ska avse den sökandes förmåga att tillgodogöra sig sådana utbildningsmoment som har en direkt anknytning till den kommande yrkesutövningen som förskollärare eller lärare. Kraven ska gälla utöver andra krav på särskild behörighet som enligt 8 och 9 §§ ställs för tillträde till utbildningsprogrammet. Förordning (2024:1304). 9 c § När det gäller utbildningsprogram inom arbetsintegrerad lärarutbildning som anordnas med särskilda medel får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet ställs krav på att den sökande innan utbildningen påbörjas har anställning som lärare i skolväsendet. Kravet ska gälla utöver andra krav på särskild behörighet som enligt 8 och 9 §§ ställs för tillträde till utbildningsprogrammet. I 37 § andra stycket 1 förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om att ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild får ändras till den enskildes nackdel om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. Förordning (2024:1304). 10 § Högskolan får, i den utsträckning det ställs krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter om vilka krav enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för andra utbildningar än de som avses i 9 §. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka ämnen i gymnasieskolan och vilka nivåer i dessa ämnen som kraven får avse. Förordning (2024:914). 10 a § Har betecknats 7 kap. 9 § genom förordning (2018:1503). 11 § Om det finns särskilda skäl får en högskola, för tillträde till en viss utbildning, meddela föreskrifter om
27. krav på kunskaper från andra nivåer i ämnen eller andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket, eller
28. krav på andra villkor än kunskaper från ett eller flera ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om krav uppställs enligt första stycket 1 på kunskaper från andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket ska det även anges vilken nivå kravet avser. Innan högskolan meddelar föreskrifterna ska Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra sig över högskolans förslag. Förordning (2024:914). Urval - urvalsgrunder 12 § Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är
29. betyg,
30. resultat från högskoleprovet enligt 20 § och
31. urvalsgrunder som avses i 23 §. Förordning (2018:1503). 12 a § Vid i övrigt likvärdiga meriter inom urvalsgrunderna enligt 12 § andra stycket 1 och 3 får urval också göras genom
32. resultat från högskoleprovet enligt 20 §,
33. annat prov än högskoleprovet,
34. intervjuer, eller
35. lottning. Vid i övrigt likvärdiga meriter inom urvalsgrunden enligt 12 § andra stycket 2 får urval också göras genom
36. annat prov än högskoleprovet,
37. intervjuer, eller
38. lottning. Efter det att lottning har använts får urval inte göras enligt övriga punkter i första eller andra stycket. Förordning (2018:1503). Urval - platsfördelning 13 § Vid urval till en utbildning ska platserna fördelas med
39. minst en tredjedel på grundval av betyg,
40. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och
41. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna. Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Universitets- och högskolerådet meddela föreskrifter om i vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning ska ske. Förordning (2012:712). 14 § Vid antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda prov som avses i 23 §, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2018:1503). 15 § Universitets- och högskolerådet får medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och fördela platserna på annat sätt på grundval av de urvalsgrunder som anges i 12 § om det finns särskilda skäl, exempelvis då högskoleprovet bedöms ha en låg prognostiserande förmåga och det råder låg konkurrens i högskoleprovsurvalet. En viss andel av platserna ska dock alltid fördelas på grundval av betyg och resultat från högskoleprovet. Ett medgivande ska avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (2018:1503). 15 a § Universitets- och högskolerådet får medge att en högskola vid urval till en utbildning med konstnärlig inriktning får fördela samtliga platser på grundval av sådana särskilda prov som avses i 23 §, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2018:1503). 16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053). Urval - förtur 17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. Förordning (2006:1053). Urval - betyg 18 § Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3 till denna förordning. Vissa nivåer i ämnen från gymnasial utbildning är särskilt meriterande vid urval. De nivåer som är särskilt meriterande i respektive ämne är nivåer som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet och som utgör en fördjupning i
42. moderna språk,
43. svenskt teckenspråk för hörande,
44. engelska, och
45. matematik. Universitets- och högskolerådet får meddela de föreskrifter i övrigt som behövs för meritvärdering av betyg. Förordning (2024:914). 18 a § Har upphävts genom förordning (2011:1020). 19 § Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning ska anses motsvara i förhållande till en högskoleförberedande examen eller yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2018:1503). Urval - högskoleprovet 20 § För alla högskolor i Sverige ska det finnas ett gemensamt högskoleprov. Ett resultat på högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället. Universitets- och högskolerådet ansvarar för att - provet tas fram, - minst ett prov genomförs under varje kalenderhalvår, och - resultat på provet beslutas. Universitets- och högskolerådet ska samråda om genomförandet av provet med de högskolor som ska använda provet som urvalsgrund. Sådana högskolor ska bistå Universitets- och högskolerådet vid genomförandet av provet. Förordning (2022:341). 20 a § Har upphävts genom förordning (2022:340). 21 § Den som vill delta i högskoleprovet ska
46. ha fyllt eller fylla 18 år det kalenderår då provet genomförs, och
47. betala en avgift på 550 kronor i samband med anmälan till provet. Det som anges i första stycket 1 gäller inte för den som
48. är elev i gymnasieskolan och läser på vårterminen det andra läsåret eller senare, eller
49. har en gymnasieexamen eller ett studiebevis från ett nationellt program i gymnasieskolan eller med godkänt resultat har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan. Förordning (2023:83). 21 a § Den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid högskoleprov ska
50. inte få något resultat på provet, och
51. stängas av från deltagande i provet under en period av två år från tidpunkten för försöket. Beslut enligt första stycket fattas av Universitets- och högskolerådet. Förordning (2022:1219). 22 § Universitets- och högskolerådet får meddela ytterligare föreskrifter om högskoleprovet. Förordning (2016:846). Urval - av högskolan bestämda urvalsgrunder 23 § En högskola får bestämma urvalsgrunder i den utsträckning som följer av 13 § första stycket
52. En av högskolan bestämd urvalsgrund ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Förordning (2018:1503). Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare Grundläggande behörighet 24 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5-6 §§. Förordning (2018:1503). Särskild behörighet 25 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
53. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper,
54. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
55. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2024:914). Urval 26 § Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är
56. betyg,
57. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,
58. tidigare utbildning, och
59. urvalsgrunder som avses i 23 §. Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 a §. Förordning (2018:1503). 27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053). Tillträde till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet 28 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som
60. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller
61. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning på avancerad nivå. Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. Förordning (2018:1503). 29 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket
62. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Förordning (2006:1053). 30 § Grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket
63. Förordning (2006:1053). Särskild behörighet 31 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
64. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
65. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053). 31 a § För tillträde till utbildning som leder till speciallärar- eller specialpedagogexamen får de krav som ställs upp med stöd av 31 § inte omfatta krav på ett självständigt arbete (examensarbete) eller motsvarande. Förordning (2012:188). Urval 32 § Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§. Förordning (2006:1053). Urval vid tillträde till utbildning som påbörjas på grundläggande nivå och avancerad nivå vid separat antagning 32 a § Vid separat antagning enligt 4 a § ska i fråga om urval andra och tredje styckena tillämpas i stället för bestämmelserna om urval i 12-23, 26, 27 och 32 §§. Vid urval ska högskolan ta hänsyn till de sökandes meriter. Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Urvalsgrunderna ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. Förordning (2014:37). Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 33 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan
66. får anstånd med att påbörja studierna, eller
67. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Det som anges i första stycket gäller också en studerande som avses i 6 kap.

§, om den del av utbildningen som högskolan ska anordna ges på grundnivå eller avancerad nivå. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. Förordning (2012:712). Tillträde till utbildning på forskarnivå Allmänna bestämmelser 34 § Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 36 §. Förordning (2006:1053). 35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och
2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2010:1064). 36 § Till utbildning på forskarnivå får högskolan anta sökande som anställs som doktorand. Högskolan får även anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att
3. finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och
4. den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. För sökande vars studiefinansiering består av stipendium anses finansieringen enligt första stycket 1 säkrad om nivån på stipendiet är likvärdig med den lönenivå för doktorander som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket efter avdrag för preliminär skatt enligt den skattetabell som mot- svarar den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och regioner och som årligen publiceras av Statistiska central- byrån. Om sökanden ska vistas omväxlande i Sverige och i annat land, gäller kravet på nivån på stipendiet endast tiden då sökanden avser att vistas i Sverige. Förordning (2019:1014). Antagningsförfarande 37 § Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas
5. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan,
6. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller
7. om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053). 38 § En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064). Grundläggande behörighet 39 § Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har
8. avlagt en examen på avancerad nivå,
9. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
10. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:1064). Särskild behörighet 40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
11. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning,
12. särskild yrkeserfarenhet, och
13. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Förordning (2006:1053). Urval 41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. Förordning (2010:1064). Särskilt organ 42 § Har upphävts genom förordning (2010:1064). 8 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053). 9 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053). 10 kap. Disciplinära åtgärder Allmänna bestämmelser 1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som
14. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas,
15. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,
16. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller
17. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2008:944). Disciplinära åtgärder 2 § De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader. Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan. Disciplinnämnden 3 § Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd skall finnas vid varje högskola. 4 § Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två ledamöter. Förordning (1998:1003). 5 § Den lagfarna ledamoten och den ledamot som företräder lärarna skall utses för tre år av högskolan. Förordning (1998:1003). 6 § De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses för ett år. 7 § När ordföranden har förhinder inträder rektors ställföreträdare eller en annan särskilt utsedd ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden. För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten skall vara eller ha varit ordinarie domare. Ersättarna skall utses i samma ordning och för samma tid som ledamöterna. Förordning (1998:1003). 8 § Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten. Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar, skall föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Förordning (1998:1003). Ärendenas handläggning 9 § Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall skyndsamt anmälas till rektor. Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten, avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall
18. lämnas utan vidare åtgärd,
19. föranleda varning av rektor, eller
20. hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Förordning (1998:1003). 10 § Ett beslut av rektor om varning får av studenten underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall underrättas om denna rättighet. Övriga bestämmelser 11 § Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2004:289). 12 § Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat inte föreskrivs i beslutet. 13 § När ett beslut om avstängning har fattats, skall underrättelser om detta genast tillställas Centrala studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs. Interimistisk avstängning 14 § Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor efter samråd med den lagfarna ledamoten med omedelbar verkan interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid högskolan. Ett beslut om interimistisk avstängning skall gälla till dess ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en månad. Förordning (1998:1003). 11 kap. Öppen nätbaserad utbildning 1 § Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som ges via internet och som är öppen för alla, utan förkunskapskrav. Öppen nätbaserad utbildning får anordnas om den knyter an till och främjar den högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå som högskolan har examenstillstånd för eller den forskning som bedrivs vid högskolan. Förordning (2018:1329). 2 § Övriga bestämmelser om utbildning, studenter och doktorander i denna förordning gäller inte för öppen nätbaserad utbildning. Hänvisningar till högskoleförordningen i andra förordningar omfattar bestämmelser i detta kapitel enbart om det anges särskilt. Förordning (2018:1329). 3 § Högskolan får anordna prov för deltagarna och sätta betyg på en genomgången öppen nätbaserad utbildning eller del av en sådan utbildning. Högskolan får meddela förskrifter om prov och betyg. Förordning (2018:1329). 4 § Högskolan får utfärda utbildningsintyg till deltagare som genomgått utbildningen. Högskolan får meddela föreskrifter om utbildningsintyg. Förordning (2018:1329). 5 § Högskolan får meddela ytterligare föreskrifter om öppen nätbaserad utbildning. Förordning (2018:1329). 12 kap. Överklagande 1 § Har upphävts genom förordning (1999:1037). 2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas:
21. beslut om anställning vid en högskola, med undantag av beslut om anställning som doktorand eller som lektor vid en befordran enligt 4 kap. 12 c §,
22. beslut enligt 4 kap. 13 § att avslå en ansökan om befordran,
23. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket,
24. beslut om tillgodoräknande enligt 6 kap. 8 §,
25. avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
26. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 30 § och beslut att en doktorand inte ska få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 §,
27. avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och
28. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Förordning (2024:1305). 3 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av en disciplinnämnd än beslut om avstängning och varning får dock inte överklagas. Förordning (2018:957). 4 § Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är tillåtet enligt en annan författning än förvaltningslagen (2017:900). Förordning (2018:957). 5 § Beslut av Universitets- och högskolerådet enligt 7 kap. 21 a § får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Andra beslut av Universitets- och högskolerådet enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2022:1219). 6 § Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. Förordning (2022:1219). Övergångsbestämmelser 1993:100
29. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte annat föreskrivs i andra eller tredje stycket. Följande bestämmelser träder i kraft den 1 mars 1993, nämligen a. bestämmelserna om tillträde till utbildning i 8 och 10 kap.: såvitt gäller utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 1993, b. bestämmelserna i 2 kap. 10 §, 3 kap., 6 kap. samt 9 kap. 16 och 17 §§ om utseende av vissa befattningshavare och organ inom en högskola: såvitt gäller befattningshavare och organ som träder i verksamhet efter den 30 juni
30. Har de nya bestämmelserna om tillträde till utbildning tillämpats gäller i fråga om rätt att överklaga beslut som har fattats i tillträdesärendet bestämmelserna i 13 kap. Förordning (1993:159).
31. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.
32. Ett ärende vid en högskola som ej har avgjorts vid utgången av juni 1993 skall handläggas enligt föreskrifterna i denna förordning, om ej annat är särskilt föreskrivet. Vid behov skall styrelsen för en högskola meddela närmare föreskrifter om handläggning av ett sådant ärende.
33. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som högskolelektor eller tjänst som högskoleadjunkt skall anses inneha tjänst som lektor eller tjänst som adjunkt.
34. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som lärare i odontologiskt ämne med klinisk anknytning skall förordnas på tjänst som lektor utan att tjänsten kungörs ledig.
35. Tjänst som assistenttandläkare skall dras in i samband med nuvarande tjänsteinnehavares avgång. Den som den 30 juni 1993 innehar ett tidsbegränsat förordnande på sådan tjänst får inneha denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden.
36. Om en tjänst kungjorts ledig till ansökan före den 1 juli 1993, skall äldre bestämmelser om tillsättning av och behörighet till tjänsten tillämpas i tillsättningsärendet. Därvid behöver dock tjänsteförslagsnämnden inte ha den sammansättning som föreskrivs i de äldre bestämmelserna. Förordning (1993:952).
37. Har ett ärende om tillsättning av tjänst väckts i tjänsteförslagsnämnd före utgången av juni 1993, men ännu inte avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den hade vid utgången av juni månad
39. De som har påbörjat utbildning på linjer före den 1 juli 1993 skall ges möjlighet att slutföra den enligt äldre bestämmelser. Möjligheten kvarstår dock längst till och med den 30 september
40. Förordning (1999:1037).
41. De som har påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 har, även i de fall det inte är fråga om utbildning på linjer, rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till och med den 30 september
42. Förordning (1999:1037).
43. Den som har antagits till en utbildning före den 1 juli 1993 och fått anstånd till tid därefter skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna.
44. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt bestämmelserna i deras äldre lydelse skall fortsatt intill utgången av år 1999 anses ha allmän behörighet.
45. Högskoleprov som enligt äldre bestämmelser ännu är gällande den 1 juli 1993, får längre giltighet enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 9 § tredje stycket.
46. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut eller förslag som har meddelats eller lämnats före ikraftträdandet. 1994:1101
47. Denna förordning träder i kraft den 1 juli
49. Den som har fullgjort en tvåårig utbildning till glasögonoptiker och under tiden den 1 januari 1994-den 1 juli 1995 har gått igenom en legitimationskurs enligt äldre bestämmelser uppnår optikerexamen. Detsamma gäller den som har gått igenom nämnda optikerutbildning enligt äldre bestämmelser och som efter den 1 januari 1995 har gått igenom kompletterande utbildning vid Karolinska institutet. Förordning (1995:337).
50. Den som har påbörjat en utbildning till tandläkare före den 1 juli 1994 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av år
51. 1995:253 Denna förordning träder i kraft den 1 april
52. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1995:944
53. Denna förordning träder i kraft den 1 juli
55. Om ett ärende om tillsättning av tjänst har väckts i tjänsteförslagsnämnd före ikraftträdandet, men ännu inte avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den hade vid ikraftträdandet. 1996:913
56. Denna förordning träder i kraft den 1 november
58. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 november 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni
59. Den som tar examen efter den 1 januari 1998 skall dock ha förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen av barn och ungdomar/elever. 1996:984
60. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § den 1 mars 1997, och i övrigt den 1 december
62. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet.
63. Grundläggande behörighet skall den anses ha som - har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 eller har fullföljt motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial vuxenutbildning, - uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 och har avgångsbetyg från fyra-, tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan eller från sådan tvåårig specialkurs i gymnasieskolan som till sitt innehåll i huvudsak motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller - före den 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola om allmän behörighet för högskolestudier. Förordning (1999:687). 1998:80
64. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 kap. 3 § den 1 januari 1999, och i övrigt den 1 april
66. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 2 och 6 §§ skall tillämpas på den som har fått en doktorandtjänst före den 1 april
67. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 6 § skall tillämpas också vid förordnande på en doktorandtjänst som upphör före utgången av år 2003 med en doktorand som har antagits till forskarutbildning före den 1 april 1998 men inte fått en doktorandtjänst före den dagen. Förordning (2001:23).
68. Den äldre bestämmelsen i 5 kap. 9 § skall tillämpas till och med den 30 juni 1999 på den som fått en arvodestjänst som assistent före den 1 april
70. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 § skall tillämpas på den som har fått utbildningsbidrag för första gången för tid efter den 31 december
71. Detta gäller dock inte den som har antagits till forskautbildning före den 1 april 1998 men som först därefter får utbildningsbidrag för första gången och som den 1 april 1998 har en studietid som överstiger tre år eller vid heltidsstudier 2 år och 5 månader. Förordning (1998:160).
72. Vad som i 5 kap. 10 § sägs om medicinskt vetenskapsområde skall fram till den 1 januari 1999 i stället avse medicinsk eller odontologisk fakultet. 1998:1003
73. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 7 a, 9 och 13 §§ samt bilaga 1 den 1 september 1998, och i övrigt den 1 januari
75. Den äldre bestämmelsen i 1 kap. 3 § skall tillämpas, om ett ärende har väckts hos Justitiekanslern före den 1 januari
77. Den nya bestämmelsen i 4 kap. 11 § om befordran till professor skall gälla även den lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor.
78. En lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor får fortsatt ha denna ställning efter ikraftträdandet så länge anställningen som lektor består.
79. De nya bestämmelserna i 4 kap. 17 och 18 §§ skall tillämpas på ett anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
80. Om ett anställningsförfarande som rör en professor eller en lektor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall yttranden enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 21 § lämnas till fakultetsnämnden eller motsvarande organ, om yttrandet inte har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari
81. Om ett yttrande har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999 och inte behandlats färdigt av nämnden, skall nämnden med tillämpning av de äldre bestämmelserna i 4 och 6 kap. avge förslag till rektor. Sedan förslag har lämnats till rektor enligt andra stycket, får rektor besluta i anställningsärendet utan ytterligare beredning enligt de nya bestämmelserna i 4 kap. 20 §. Detsamma gäller när en tjänsteförslagsnämnd har lämnat förslag i ett anställningsärende till rektor före den 1 januari 1999 och rektor inte har beslutat i anställningsärendet före den 1 januari
83. Om ett förfarande som rör anställning som adjungerad professor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § andra stycket tredje meningen tillämpas i stället för de nya bestämmelserna i 4 kap. 26 och 27 §§.
84. Om ett förfarande som rör anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § tredje stycket tillämpas.
85. De nya bestämmelserna i 4 kap. 12 och 23 §§ skall gälla beträffande anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
86. Om en person har förordnats på en tjänst med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 21 § 1-7, 9 eller 10, skall äldre bestämmelser tillämpas också vid förnyelse eller förlängning av förordnandet som sker den 1 januari 1999 eller senare. Förordning (2002:761).
87. I fråga om den som innehaft en tjänst som forskarassistent före den 1 januari 1999 skall den äldre bestämmelsen i 4 kap. 13 § andra stycket tilllämpas i stället för den nya bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket.
88. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 januari 1999 eller senare.
89. De nya bestämmelserna i 10 kap. 4 och 7 §§ skall tillämpas fr.o.m. första gången den 1 januari 1999 eller senare då den lagfarna ledamoten och ersättaren skall utses.
90. Har ett beslut som avses i 12 kap. 2 § första stycket 4 meddelats före den 1 november 1998, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. Förordning (1998:1272). 1998:1271
91. Denna förordning träder i kraft den 1 november
93. Har ett beslut som avses i 13 kap. 2 § första stycket 2 meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. 1999:30
94. Denna förordning träder i kraft den 1 maj
96. Den som har påbörjat en utbildning till maskintekniker, sjöingenjör, sjökapten eller styrman före den 1 augusti 1998 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 31 januari
97. 1999:1037
98. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
100. Om ett förfarande som gäller anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2000, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 10 § första stycket tillämpas.
101. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 2000:651
102. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 den 1 augusti 2000, och i övrigt den 1 september
104. Den som har påbörjat en utbildning till receptarie vid Uppsala universitet före den 1 februari 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 1 februari
105. 2001:23
106. Denna förordning träder i kraft, i fråga om punkterna 6, 30 och 38 i bilaga 2 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1998:80) om ändring i högskoleförordningen den 1 mars 2001, och i övrigt den 1 juli
108. Den som har påbörjat en utbildning till barn- och ungdomspedagog, bildlärare, grundskollärare, hushållslärare, idrottslärare, musiklärare eller slöjdlärare före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni
110. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 juli 2001 men efter den 31 oktober 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni
112. Den som före den 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning huvudsakligen enligt den utbildningsplan för grundskollärarutbildning som gällde den 30 juni 1993 (UHÄ 1988-05-31) men saknar praktisk-pedagogisk utbildning har rätt att få sådan utbildning enligt äldre bestämmelser till utgången av år
114. Den som har påbörjat en utbildning till specialpedagog före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni
115. 2001:211 Denna förordning träder i kraft den 1 juli
116. Förordning (2009:618). 2001:212 Denna förordning gäller till och med den 30 juni
117. I fråga om den som är anställd som biträdande lektor den 30 juni 2006 skall dock förordningen gälla även därefter. 2001:972 Denna förordning träder i kraft den 1 januari
118. De nya bestämmelserna i 6 kap. 15 § andra och tredje styckena skall tillämpas på examensbevis som utfärdas den 1 januari 2003 eller senare. 2002:81
119. Denna förordning träder i kraft den 1 april
121. De nya bestämmelserna i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 april 2002 eller senare.
122. Har ett beslut som avses i 12 kap. 3 § meddelats före den 1 april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. 2002:761
123. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 3 b § och i övrigt den 1 januari
125. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2003 i fråga om 7 kap. 3, 4, 7, 9-11 och 16 c §§ och höstterminen 2004 i fråga om 7 kap. 13 §. Dessförinnan skall äldre bestämmelser tillämpas. 2003:343
126. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 1 kap. 9 §, 2 kap. 2 § och 10 kap. 1 § samt i övrigt den 1 november
128. Bestämmelsen i 7 kap. 18 § tillämpas första gången vid anmälan till högskoleprovet våren
129. 2004:383 Denna förordning träder i kraft den 1 juli
130. Äldre föreskrifter skall tillämpas på ett anställningsförfarande som avser en person som har varit anställd som forskare vid ett forskningsråd. 2005:401 Denna förordning träder i kraft i fråga om bilaga 2 den 1 juli 2005 och i fråga om bilaga 1 den 1 oktober
131. 2005:1037 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2006 och tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen
132. 2006:1053
133. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 § den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari
134. Förordningen, utom 1 kap. 16 §, skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.
135. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas dessförinnan.
136. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.
137. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.
138. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni
140. En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
141. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
142. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns forskarutbildning.
143. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning kunna uppfylla kraven för examen.
144. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har en motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning vara behörig.
145. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni
147. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt
149. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller fortfarande.
150. Vid tillämpning av 4 kap. 30 § 6 i de nya bestämmelserna jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
151. Även den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna får anställas som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 § andra stycket.
152. Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket om att det i examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt äldre bestämmelser.
153. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser.
154. De nya bestämmelserna i 6 kap. 31 och 32 §§ om att det skall utses minst två handledare för varje doktorand och att minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga om doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av juni
155. 2006:1054
156. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2007 i fråga om 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a §§ och i övrigt den 1 januari
157. Förordning (2007:666).
158. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj
159. Förordning (2009:1238).
160. Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med den 31 december
161. Förordning (2008:229).
162. För sökande som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå ska motsvarande äldre bestämmelser tillämpas i stället för de nya punkterna 4-7 och 9 i bilaga
163. Betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012 ska dock inte räknas med i det sammanlagda betygsvärdet eller betygspoängen i de fall betygen inte - ingår i slutbetyget eller en motsvarighet till slutbetyget från äldre utbildning i gymnasieskolan eller äldre statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller - utgör särskild behörighet till den sökta utbildningen. Förordning (2012:529).
164. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga 3 ska tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om hur äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng eller meritvärderas på annat sätt. Förordning (2014:1012). 2007:129
165. Denna förordning träder i kraft den 1 maj
166. Förordningen skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni
168. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas före den 1 juli
170. De äldre bestämmelserna skall också tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.
171. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni
172. Förordning (2016:958).
173. Omfattningen av en lärarexamen som enligt 3 och 4 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna, skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en lärarexamen som avses i 4 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt vad som anges i punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). 2007:644
174. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 och skall tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 30 juni
176. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli
178. Den som före den 1 juli 2008 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå, dock längst till och med den 31 december
179. 2009:933
180. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
182. En högskola, som inte är universitet, som vid utgången av 2009 får utfärda examina på forskarnivå inom ett vetenskapsområde, får även därefter utfärda sådana examina inom ett område som motsvarar vetenskapsområdet, dock längst till och med utgången av
184. En högskola som enligt 2 får utfärda examina på forskarnivå, ska senast vid utgången av 2010 till Högskoleverket anmäla de områden inom vilka högskolan bedriver utbildning på forskarnivå som uppfyller kraven i 1 kap. 13 § högskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c § i de nya bestämmelserna. Efter en sådan anmälan får Högskoleverket lämna tillstånd till högskolan att utfärda examina på forskarnivå inom dessa områden.
185. Tillstånd att utfärda masterexamen inom ett vetenskapsområde som har meddelats enligt äldre bestämmelser gäller fortfarande. 2009:1068 Denna förordning träder i kraft den 1 januari
186. Bestämmelserna i 6 kap. 8 och 10-11 f §§ samt 7 kap. 33 § tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni
187. 2009:1222
188. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
190. Den som före den 1 januari 2010 har påbörjat en utbildning vid Växjö universitet eller Högskolan i Kalmar och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses vara student vid Linnéuniversitetet utan ny antagning och har rätt att slutföra utbildningen där. 2010:541
191. Denna förordning träder i kraft den 1 juli
192. Förordning (2010:542).
193. Den som före den 1 juli 2011 har påbörjat en utbildning till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och med utgången av juni 2023 när det gäller lärarexamen. Förordning (2016:958). 2010:544 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 6 kap. 5 § och bilaga 4 och i övrigt den 1 juli
194. 2010:700
195. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2010 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december
197. Äldre bestämmelser gäller vid antagning till utbildning som börjar före den 1 januari
198. 2010:1064
199. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
201. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1-5, 8 och 9, med undantag för bestämmelserna om förnyelse av en tidsbegränsad anställning, ska tillämpas i fråga om den som före den 1 januari 2011 har anställts för en begränsad tid enligt bestämmelserna. Sådan tillämpning ska ske så länge anställningen pågår. Vid handläggning av ärenden om övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 5 ska även de äldre bestämmelserna i 4 kap. 7, 8, 9 och 28 §§ tillämpas.
202. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 8 a § och 4 kap. 30 § 6 om tidsbegränsad anställning som biträdande lektor får tillämpas till utgången av september
204. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts som biträdande lektor ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 6 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning får förnyas enligt äldre bestämmelser.
205. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 10 § och 4 kap. 30 § 7 om tidsbegränsad anställning som forskarassistent får tillämpas till utgången av september
207. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts som forskarassistent ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 7 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning får förnyas enligt äldre bestämmelser.
208. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 5-8 a, 11-13 a, 20-23 och 24 a-28 §§ ska tillämpas i fråga om ärenden om befordran som har inkommit till högskolan men som inte har avslutats före den 1 januari
209. Vid tillämpning av de äldre bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar.
210. Om ett förfarande om anställning av lärare, i andra fall än som avses i 7, har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2011, ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 2, 5-10, 15, 20-22, 24, 24 a och 26-30 §§ tillämpas i anställningsärendet. Vid tillämpning av de äldre bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar.
211. I fråga om den som enligt 8 har anställts efter den 1 januari 2011 med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1-5, 8 och 9 ska dessa äldre bestämmelser tillämpas så länge anställningen pågår. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1, 2, 5, 8 och 9 om förnyelse av en tidsbegränsad anställning och övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare ska dock inte tillämpas.
212. Vid beräkning av anställningstid som lärare inom konstnärlig verksamhet enligt 4 kap. 10 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som lärare inom konstnärlig verksamhet enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1 beaktas.
213. Vid beräkning av anställningstid som adjungerad professor enligt 4 kap. 11 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som adjungerad professor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2 beaktas.
214. Vid beräkning av anställningstid som gästprofessor enligt 4 kap. 12 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som gästprofessor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 9 beaktas.
215. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser. 2010:2020
216. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen och i övrigt den 1 januari
218. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj
219. I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj
221. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska fortsätta att gälla för den som senast den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller som senast den 1 juli 2025 har fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2021:245).
222. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med den 31 december
223. 2011:687 Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 i fråga om punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) och i övrigt den 1 juli
224. 2011:946 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj
225. 2011:1020
226. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti
227. Förordning (2012:519).
228. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december
229. Förordning (2012:519).
230. För den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning gäller de äldre bestämmelserna i bilaga 3, dock inte punkt 8 andra stycket om att högst en meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k och inte heller det som anges i samma punkt tredje stycket j och k. Vid tillämpning av första stycket likställs, i fråga om meritpoäng, kurs med lägst betyget godkänt i ämnet svenskt teckenspråk för hörande med kurs i ämnet moderna språk. Ett betyg i en kurs enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från