Högskoleförordning (1993:100)

Högskoleförordning (1993:100) SFS nr: 1993:100 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1993-02-04 Omtryck: SFS 1998:1003 Ändrad: t.o.m. SFS 2026:350 Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

1 kap. Allmänna bestämmelser

Universitet och högskolor med staten som huvudman

1 §I denna förordning finns det i anslutning till

högskolelagen (1992:1434) bestämmelser om universitet och högskolor som staten är huvudman för. Dessa universitet och högskolor och deras benämning anges i bilaga 1 till denna förordning.

För Sveriges lantbruksuniversitet och för Försvarshögskolan finns det särskilda bestämmelser i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet respektive förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. Förordning (2010:1064).

Definitioner

2 §Med högskolor avses i fortsättningen både

universitet och högskolor, om inte något annat anges.

3 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

4 §Med student avses i denna förordning den som är antagen

till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt.

Förordning (2006:1053).

Undantag från förvaltningslagen 4 a § Bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation och motivering av beslut behöver inte tillämpas i ärenden om antagning till eller betygssättning inom utbildningen.

Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Förordning (2018:957).

Undantag från myndighetsförordningen

5 §Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515)

ska inte tillämpas på högskolorna:

2 § om myndighetens ledning, 4 § om ledningens ansvar, 5 § om delegering, 9-18 §§ om enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och nämndmyndigheter, och 22-24 §§ om anställningar och uppdrag.

Vid tillämpning av myndighetsförordningen ska med myndighetschef förstås rektor. Förordning (2010:1064).

Internrevision 5 a § Följande högskolor ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228):

Förordning (2021:1223).

6 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

Ledamöter i styrelsen som studenterna utser och studentrepresentanter

7 §I studentkårsförordningen (2009:769) finns det

bestämmelser om hur sådana ledamöter i styrelsen som studenterna enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) har rätt att utse, ska utses. I studentkårsförordningen finns det också bestämmelser om hur representanter för studenterna enligt 2 kap. 7 § högskolelagen ska utses.

Förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. ska tillämpas också på de ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna.

Med undantag av vad som anges i 4 § tredje stycket den förordningen betalas dock ersättning även till ledamöter som utses av studenterna och som är doktorander med anställning som avses i 5 kap. 1 § denna förordning. Förordning (2024:656).

7 a § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

7 b § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

8 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

9 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

10 §Har upphävts genom förordning (2010:544)

Hälsovård, studiesocialt stöd och studiemiljö

11 §Högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång

till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.

Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö.

Förordning (2009:770).

Försäkringar 11 a § En högskola ska ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning i den utsträckning studenten har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.

Försäkringen ska tecknas genom att Universitets- och högskolerådet för högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överenskommelsen ska träffas och ändringar i den göras med förbehåll för regeringens godkännande.

Förordning (2013:32).

11 b § En högskola får genom en överenskommelse med Kammar- kollegiet teckna en försäkring för personskada som drabbar högskolans studenter i samband med en högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid en utländsk högskola enligt avtal mellan de berörda lärosätena. Försäkringen ska avse sådan sorts skada som avses i 11 a §.

En högskola får genom en överenskommelse med Kammarkollegiet även teckna en försäkring för sjuk- och tandvård samt olycksfall under fritid i Sverige för studenter som enligt 5 § förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor ska betala en studieavgift.

Försäkringen ska bidra till att uppfylla det krav på heltäckande sjukförsäkring som enligt 5 b kap. 9 § första stycket 2 utlänningslagen (2005:716) utgör en förutsättning för uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning.

Förordning (2019:1213).

11 c § En högskola ska genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för doktorander vars studiefinansiering består av stipendium. Försäkringen ska gälla för den tid då 1. doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet, eller 2. doktorandens studier förlängs till följd av sjukdom eller föräldraledighet, utan att doktoranden får stipendium för den förlängda studietiden.

Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan försäkring. Förordning (2017:947).

Uppgifter till Universitetskanslersämbetet

12 §Högskolorna ska till Universitetskanslersämbetet lämna de

uppgifter om sin verksamhet som myndigheten begär.

Förordning (2012:712).

Att få använda undervisningslokaler

13 §En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd

förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.

Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man. Förordning (1998:1003).

Kursvärderingar

14 §Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har

avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.

Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).

15 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

Råd och stöd i fråga om god forskningssed

16 §En högskola ska se till att medarbetare kan få råd och

stöd i frågor om god forskningssed och avvikelser från sådan sed. Förordning (2019:1151).

Hantering av misstankar om avvikelser från god forskningssed

17 §En högskola ska pröva andra misstänkta avvikelser från

god forskningssed än de som ska prövas särskilt enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

En högskola ska fastställa riktlinjer för sin prövning av misstänkta avvikelser från god forskningssed.

Förordning (2019:1151).

18 §En högskola ska till Nämnden för prövning av oredlighet i

forskning senast den 30 mars varje år i avidentifierad form redovisa uppgifter om avvikelser från god forskningssed som under föregående kalenderår har prövats inom högskolan.

Förordning (2019:1151).

Behandling av personuppgifter

19 §Bestämmelserna i 20-21 §§ kompletterar Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Förordning (2019:1151).

20 §Vid behandling av personuppgifter enligt 17 § första

stycket och 18 § gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av 22 och 23 §§. Förordning (2019:1151).

21 §Artikel 13.3 i EU:s dataskyddsförordning om

informationsskyldighet för den personuppgiftsansvarige gäller inte när en högskola behandlar personuppgifter för att pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forsk- ningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Förordning (2019:1151).

22 §Bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket lagen (2018:218)

med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning om sökförbud i fråga om känsliga personuppgifter gäller inte när en högskola behandlar personuppgifter för att pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Förordning (2019:1151).

23 §Personuppgifter som behandlas av en högskola enbart för

att pröva misstänkta avvikelser från god forskningssed enligt 17 § första stycket får användas för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den registrerades vitala intressen.

Förordning (2019:1151).

2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation

Styrelsens sammansättning

1 §Styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden

och fjorton andra ledamöter, om inte annat framgår av andra stycket. Ordföranden får inte vara anställd vid högskolan. Av

2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår

i styrelsen.

Regeringen får efter framställning från en högskola besluta att styrelsen för högskolan ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, om det finns skäl för det med hänsyn till högskolans behov.

Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig.

Förordning (2018:1131).

Styrelsens uppgifter

2 §Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de

uppgifter som följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) och 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta 1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, 2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, i vilken det ingår att förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter, 3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter, 4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228), 5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, 6. i viktigare frågor om verksamhetens säkerhet, 7. i frågor som enligt 15 § ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 §, 8. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 § andra stycket, 9. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, 10. om en anställningsordning, 11. om viktigare föreskrifter i övrigt, och 12. i övriga frågor som är av principiell vikt.

Av 2 kap. 8, 10 och 15 §§ framgår att styrelsen också beslutar om förslag på rektor, utser rektors ställföreträdare och beslutar om inrättande av en personalansvarsnämnd.

Förordning (2025:320).

3 §

Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte 1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller 2. styrelsen har beslutat något annat.

Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. Förordning (1998:1003).

Styrelseärendenas handläggning

4 §Styrelsen är beslutför när fler än hälften av

ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande.

Förordning (1997:1123).

4 a § Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558).

5 §Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte

hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet.

Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123).

6 §Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning

(1998:1003).

Utseende av styrelsens ledamöter

7 §Andra styrelseledamöter än rektor ska utses för en

bestämd tid, högst tre år. Förordning (2018:1131).

7 a § Lärarna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har lärarna rätt att utse två ledamöter i styrelsen. De ledamöter som lärarna utser ska utses genom val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om valförfarandet.

Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har studenterna rätt att utse två ledamöter i styrelsen.

Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) ska utses av regeringen, utses efter förslag enligt 7 b §. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans uppdrag enligt 1 kap. 2 § högskolelagen. I förslaget ska en jämn könsfördelning bland ledamöterna beaktas.

De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra stycket högskolelagen har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Förordning (2018:1131).

7 b § Ett förslag till ordförande och sådana ledamöter i en högskolas styrelse som ska utses av regeringen, ska lämnas av två nomineringspersoner som utses av regeringen, varav en av personerna efter förslag från högskolan.

Den person som utses efter förslag från högskolan ska ha god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet. Personen får inte ha något pågående ledningsuppdrag vid högskolan. Den andra personen ska företräda ett övergripande statligt intresse.

Nomineringspersonerna ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Tiden för förordnandena får inte vara samma tid som den som styrelsen är utsedd för.

Ett förslag till ordförande och ledamöter enligt första stycket får inte avse någon av nomineringspersonerna för den högskolan. Förordning (2016:745).

Rektor

8 §Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst

sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.

Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.

I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater.

Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).

9 §Har upphävts genom förordning (1994:1101)

10 §Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i

rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst.

Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer.

Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen.

Förordning (2010:1064).

11 §Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för

rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor. Förordning (2010:1064).

12 §Har upphävts genom förordning (2004:289)

13 §Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är

särskilt föreskrivet.

Studentrepresentation

14 §I 2 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434) finns det en

bestämmelse om studenternas rätt till representation när beslut fattas eller beredning sker.

Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.

Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap.

6 § andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen.

I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket.

Förordning (2010:1064).

Personalansvarsnämnd

15 §Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med

uppgifter enligt 25 § myndighetsförordningen (2007:515).

Rektor ska vara ordförande i en sådan nämnd. Nämnden ska i övrigt bestå av personalföreträdarna och ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser.

Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Förordning (2010:1064).

Högskolebibliotek

16 §Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur

ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064).

3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064).

4 kap. Lärare

Inledande föreskrifter Anställningar

1 §Lärare anställs av högskolan. Förordning (2010:1064)

Förenade anställningar

2 §

En högskola får besluta att en anställning som professor, lektor, biträdande lektor eller en annan anställning som lärare vid högskolan ska vara förenad med en anställning utanför högskolan. Förordning (2025:667).

Behörighet och bedömningsgrunder vid anställning Professorer

3 §Behörig att anställas som professor inom annat än

konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.

Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en professor.

Förordning (2010:1064).

Lektorer

4 §Behörig att anställas som lektor är

Som bedömningsgrunder vid anställning av en lektor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en lektor. Förordning (2010:1064).

Biträdande lektorer 4 a § Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem eller högst sju år innan tiden för ansökan av anställningen som biträdande lektor har gått ut. Även den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare kan dock komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.

Varje högskola bestämmer själv vilken av tidsgränserna enligt första stycket som ska gälla inom olika ämnesområden och vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en biträdande lektor. Inför en sådan anställning ska högskolan även ställa upp de bedömningsgrunder som kommer att tillämpas i ett ärende om befordran till lektor enligt 12 c §.

Förordning (2024:673).

Förfarandet vid anställning Jämställd representation

5 §Om en grupp av personer ska lämna förslag på sökande som

bör komma i fråga för en anställning som lärare, ska kvinnor och män vara jämställt representerade i gruppen. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl.

Förordning (2010:1064).

Sakkunnigbedömning

6 §Vid anställning av en professor (inbegripet adjungerad

professor) ska sakkunnigbedömning om de sökandes skicklighet hämtas in, om det inte är uppenbart obehövligt för prövningen av skickligheten.

Om en bedömning hämtas in från två eller fler personer, ska kvinnor och män vara jämställt representerade. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl. Förordning (2010:1064).

Kallelse

7 §En högskola får kalla en person till anställning som

professor om anställningen av personen är av särskild betydelse för en viss verksamhet vid högskolan. Om en högskola kallar en person till anställning, ska skälen för varför anställningen är av särskild betydelse för högskolan dokumenteras.

Endast den som har behörighet för anställningen enligt 3 § får anställas genom kallelse.

Beslut om att kalla en person till anställning fattas av rektor och får inte delegeras.

Vid anställning genom kallelse behöver inte någon sådan information som avses i 6 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) lämnas. Bestämmelserna om sakkunnigbedömning i 6 § ska tillämpas. Förordning (2010:1064).

8 §Har upphävts genom förordning (2025:667)

Tidsbegränsade anställningar

9 §En anställning som lärare får tidsbegränsas enligt lagen

(1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om anställning som professor, inbegripet adjungerad professor och gästprofessor, eller om inte annat anges i 12 b §. Därutöver gäller 10-12 a §§ i fråga om tidsbegränsning av en anställning.

Förordning (2012:523).

Lärare inom konstnärlig verksamhet

10 §En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas

tills vidare, dock längst fem år. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tio år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064).

Adjungerad professor

11 §En adjungerad professor ska anställas tills vidare, dock

längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tolv år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064).

Gästprofessor

12 §En gästprofessor ska anställas tills vidare, dock längst

till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år.

I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064).

Biträdande lektorer 12 a § En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst under en tid på minst fyra och högst sex år som bestämts av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att läraren ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor.

En anställning enligt första stycket får förnyas, dock högst sammanlagt två år, om det på grund av den biträdande lektorns sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra särskilda skäl krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med anställningen.

För en anställning enligt första och andra styckena gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från första och andra styckena. Förordning (2017:844).

12 b § Om en lärare har haft en tidsbegränsad anställning enligt 12 a § vid en högskola, får avtal om en tidsbegränsad anställning enligt 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd inte träffas mellan högskolan och läraren inom sex månader från det att anställningen enligt 12 a § upphörde.

Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från första stycket. Förordning (2012:523).

Befordran till lektor 12 c § En biträdande lektor som är anställd enligt 12 a § vid en högskola ska efter ansökan befordras till lektor vid den högskolan, om han eller hon 1. har behörighet för en anställning som lektor, och 2. vid en prövning bedöms lämplig för en sådan anställning enligt de bedömningsgrunder som högskolan enligt 4 a § andra stycket har bestämt ska tillämpas i ett ärende om befordran till lektor.

En sådan befordran innebär en tillsvidareanställning som lektor. Förordning (2017:844).

Beslut i anställningsärenden

13 §Lärare anställs genom beslut av rektor. Detta gäller

också beslut med anledning av ansökan om befordran som avses i 12 c §. Beslut som rör anställning av professor får inte delegeras. Förordning (2017:844).

Bisysslor

14 §En högskola ska på lämpligt sätt informera sina lärare

om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En högskola ska ge sina lärare råd vid bedömningen av om en viss bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär det, ska högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga.

Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att en högskola på lämpligt sätt ska informera sina anställda om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 § lagen om offentlig anställning.

Förordning (2010:1064).

15 §En lärare är skyldig att hålla högskolan informerad om

de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning till anställningens ämnesområde. Högskolan ska dokumentera informationen. Dokumentationen ska hållas ordnad så att det går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har.

Förordning (2010:1064).

Anställningens upphörande

16 §I fråga om professorer prövar Statens ansvarsnämnd frågor

som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning och 15 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Nämnden prövar frågor om avstängning enligt lagen om offentlig anställning enbart i de fall ett förfarande om avskedande har inletts hos nämnden. Lag (2025:1025).

17 §I andra fall än som avses i 16 § samt 2 kap. 2 § första

stycket 6 och 15 § beslutar rektor om att en anställning ska upphöra. Beslut om att en professors anställning ska upphöra får inte delegeras. Förordning (2010:1064).

5 kap. Anställning som doktorand m.m.

Anställning som doktorand Allmänna föreskrifter

1 §Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander

för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå.

Förordning (2006:1053).

Arbetsuppgifter

2 §Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt

sin egen utbildning.

En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärlig forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2014:1012).

Anställning

3 §Bara den som antas eller redan har antagits till en

utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (2006:1053).

3 a § En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid.

Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid.

Förordning (2002:139).

4 §En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium

ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på forskarnivå på heltid som avses leda till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om rektorn har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap.

30 §Förordning (2017:947)

4 a § En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium behöver inte anställas enligt 4 § om stipendiet lämnas inom ramen för 1. ett bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram där stipendier utgör vedertagen finansieringsform med skäliga stipendievillkor och den antagande högskolan har insyn i dessa villkor och i hur stipendiet betalas ut, eller 2. ett av Europeiska unionen finansierat program eller andra samarbeten, där stipendier med skäliga stipendievillkor utgör en vedertagen finansieringsform och där krav på finansiering genom anställning blir ett hinder för den antagande högskolans medverkan. Förordning (2018:525).

5 §När en doktorand ska anställas ska avseende fästas vid

förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå.

Om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen, ska bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och tredje styckena om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas.

Högskolan ska genom annonsering eller ett likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom en viss tid. Informationen behöver dock lämnas bara om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen och om det följer av 7 kap. 37 § att informationen ska lämnas vid antagningen.

Förordning (2017:284).

6 §Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor

Förordning (1998:80).

Anställningsform

7 §En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock

längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.

Den första anställningen får gälla högst ett år.

Anställningen får förnyas med högst två år i taget.

En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.

Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl.

Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet.

Förordning (2009:933).

Amanuenser och kliniska assistenter Allmän föreskrift

8 §Högskolorna får anställa amanuenser och kliniska

assistenter. Förordning (2017:284).

Arbetsuppgifter

9 §En anställning som amanuens får motsvara högst 50 procent

av full arbetstid. Arbetet ska omfatta undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstnärlig forskning.

En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och forskning. Förordning (2017:284).

Anställning

10 §Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå

eller avancerad nivå får anställas som amanuens.

Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicin eller odontologi får anställas som klinisk assistent. Förordning (2017:284).

11 §Amanuenser och kliniska assistenter ska anställas genom

beslut av rektor. Förordning (2017:284).

Anställningsform

12 §Amanuenser och kliniska assistenter ska anställas tills

vidare, dock längst ett år. Sådana anställningar får förnyas.

Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens eller en klinisk assistent får dock omfatta högst tre år.

Förordning (2017:284).

6 kap. Utbildningen

Bestämmelser för all utbildning Inledande bestämmelse

1 §I detta kapitel finns det bestämmelser om utbildning

på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

I 11 kap. finns bestämmelser om öppen nätbaserad utbildning. Förordning (2018:1329).

Omfattningen av utbildningen

2 §Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng

där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Förordning (2006:1053).

Studievägledning och information

3 §Studenter ska ges tillgång till studievägledning och

yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.

Högskolan ska också se till att en antagningsordning finns tillgänglig. I en antagningsordning tas de föreskrifter in som högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas.

Förordning (2010:1064).

Examina

4 §Inom utbildningen får bara de examina avläggas som anges i

bilaga 2 till denna förordning (examensordningen).

I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning).

I följande förordningar finns avvikande bestämmelser om vilka krav som ska uppfyllas för förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen och på vilken nivå sådana examina ska avläggas:

Förordning (2021:1338).

5 §I förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och

förskollärare finns bestämmelser om krav på den utbildning som ska leda fram till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Bestämmelser som avviker från den förordningen finns i de förordningar som anges i 4 § tredje stycket. Förordning (2021:1338).

Tillstånd att utfärda examina 5 a § I 1 kap. 11-13 §§ högskolelagen (1992:1434) finns det bestämmelser om tillstånd att utfärda examina.

Förordning (2009:933).

5 b § Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till universitet och till högskolor inom de områden inom vilka de enligt 5 c § har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå. Förordning (2009:933).

5 c § Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Samma krav gäller för ett beslut enligt 1 kap. 15 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:933).

5 d § Tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå får lämnas till universitet och högskolor inom ett område, om den konstnärliga utbildningen, den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet vid universitetet eller högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög konstnärlig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.

Förordning (2009:933).

5 e § Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss inriktning får lämnas till en högskola, om 1. utbildningen vid högskolan ensam eller tillsammans med utbildning som avses i 3 uppfyller de krav som ställs på utbildning som leder till en ämneslärarexamen, 2. utbildningen vid högskolan omfattar ämnesstudier i minst ett undervisningsämne, och 3. utbildningen i det eller de andra undervisningsämnen som kan krävas för en ämneslärarexamen anordnas av en annan högskola som har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen för det eller dessa undervisningsämnen eller av ett utländskt lärosäte som anordnar motsvarande utbildning.

Ordet undervisningsämne har samma betydelse som i 1 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare. Förordning (2024:166).

5 f § Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss inriktning som kan avläggas efter det att en student har gått igenom utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen får lämnas till en högskola, om högskolan 1. ska utfärda en sådan examen för studenter som uppfyller kraven för ämneslärarexamen som ställs i nämnda förordning, och 2. har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med samma inriktning enligt 5 e §. Förordning (2011:687).

Tillgodoräknande

6 §Har upphävts genom förordning (2024:1305)

7 §En student har rätt att tillgodoräkna sig tidigare

utvecklade kunskaper och färdigheter. Det gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar och målen för den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas.

Kunskaperna och färdigheterna ska vara sådana som studenten har utvecklat 1. genom att ha gått igenom en högskoleutbildning med godkänt resultat vid en svensk högskola, 2. genom att ha gått igenom en högskoleutbildning med godkänt resultat vid en utländsk högskola, 3. genom annan utbildning och som har dokumenterats i en kvalifikation som anges i bilaga 2 till förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande eller som enligt beslut enligt den förordningen motsvarar en nivå i referensramen, eller 4. genom annan utbildning eller i yrkesverksamhet.

Förordning (2024:1305).

8 §Högskolan ska pröva en ansökan om tillgodoräknande enligt

7 §Endast den som är student kan komma i fråga för

tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. Förordning (2024:1305).

Examensbevis

9 §En student som uppfyller fordringarna för en examen skall

på begäran få examensbevis av högskolan.

Förordning (2006:1053).

10 §I examensbeviset ska högskolan ange

17 § högskolelagen (1992:1434), 4. vilka kurser som ingår i en examen på grundnivå och avancerad nivå, och 5. vid vilken högskola som kurser enligt 4, eller motsvarande del av en utbildning på forskarnivå, har genomgåtts.

I examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk anges. Förordning (2011:687).

10 a § Till examensbeviset ska det fogas 1. en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet, och 2. när det gäller yrkeslärarexamen, en bilaga som anger vilka kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som har legat till grund för den särskilda behörigheten enligt 4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till den paragrafen.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om vad bilagorna enligt första stycket ska innehålla. Förordning (2012:712).

11 §Om ett examensbevis ska avse utbildning vid mer än en

högskola, ska beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat eller om högskolorna tillsammans ska utfärda en gemensam examen enligt 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:1068).

Gemensam examen 11 a § En högskola får delta i ett utbildningssamarbete som anges i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) bara om samarbetet grundas på en skriftlig överenskommelse.

En sådan överenskommelse får en högskola, som anges i bilagan till högskolelagen, ingå med 1. en annan högskola som omfattas av högskolelagen, 2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller 3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.

Förordning (2009:1068).

11 b § En högskola som avses i 11 a § får ingå en överenskommelse som anges i samma paragraf bara om villkoren i andra och tredje styckena är uppfyllda.

Högskolan ska genom överenskommelsen ha säkerställt att 1. varje del av utbildningen anordnas av något av de lärosäten som ingår i utbildningssamarbetet, och 2. även de delar av utbildningen som anordnas av ett annat lärosäte än högskolan vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivs så att en hög kvalitet nås i utbildningen.

Av överenskommelsen ska det framgå 1. vilken del av utbildningen som högskolan ska anordna, 2. vilken del av utbildningen ett annat lärosäte ska anordna, 3. vid vilket eller vilka av de lärosäten som anordnar en del av utbildningen en sökande till utbildningen ska antas, 4. att högskolan får anta sökande bara till den del av utbildningen som högskolan ska anordna, 5. när en studerande som har antagits till en del av utbildningen av ett annat lärosäte ska anses vara student enligt 11 c §, 6. att den del av utbildningen som en student har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan utan särskild prövning, 7. vilken examen utbildningen kan leda till vid respektive lärosäte, och 8. övriga villkor som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna genomföras. Förordning (2009:1068).

11 c § En studerande som har antagits av ett annat lärosäte till en del av en utbildning som omfattas av en sådan överenskommelse som anges i 11 a §, ska anses vara student som är antagen av den högskola som har ingått överenskommelsen när han eller hon inom ramen för utbildningen bedriver studier där. Detta gäller bara om 1. det andra lärosätet anordnar den delen av utbildningen som lärosätet har antagit den studerande till, och 2. den studerande enligt överenskommelsen inte också ska antas av högskolan. Förordning (2009:1068).

11 d § En del av en utbildning som omfattas av en sådan överenskommelse som anges i 11 a § och som en student har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid den högskola som har ingått överenskommelsen utan särskild prövning. Förordning (2009:1068).

11 e § En högskola som avses i 11 a § får utfärda en gemensam examen bara om 1. studenten har gått igenom en utbildning som omfattas av en överenskommelse som anges i samma paragraf samt uppfyllt kraven för examen vid högskolan och vid minst ett annat lärosäte som har anordnat en del av utbildningen, 2. varje lärosäte som utfärdar en examen, som ingår i den gemensamma examen, får utfärda den examen som lärosätet utfärdar, 3. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av en enskild utbildningsanordnare avser samma examen som högskolans, och 4. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av ett utländskt lärosäte är på motsvarande nivå som högskolans examen. Förordning (2009:1068).

11 f § När en högskola som avses i 11 a § utfärdar en gemensam examen tillsammans med ett annat lärosäte får högskolan utfärda sitt examensbevis i samma dokument som det andra lärosätet utfärdar sitt examensbevis i.

Förordning (2009:1068).

12 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kurser och program

13 §All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall

bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. Förordning (2006:1053).

Kursplan

14 §För en kurs skall det finnas en kursplan

Förordning (2006:1053).

15 §I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal

högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).

Utbildningsplan

16 §För utbildningsprogram skall det finnas en

utbildningsplan. Av 14 § framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. Förordning (2006:1053).

17 §I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som

programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).

Omfattningen av vissa utbildningar 17 a § I bilaga 4 till denna förordning anges det minsta antal timmar utbildning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU (yrkeskvalifikationsdirektivet), som utbildningar som leder till vissa yrkesexamina ska omfatta. Förordning (2023:34).

Betyg

18 §Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan

föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas.

Särskilda bestämmelser om betyg för en helt eller delvis verksamhetsförlagd kurs inom utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen finns i förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare.

Ett betyg enligt första eller andra stycket ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).

Förordning (2021:1338).

19 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

Kursbevis

20 §En student som har fått en kurs godkänd skall på begäran

få kursbevis av högskolan.

Om kursbeviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört kursen. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. Förordning (2006:1053).

Antal prov m.m.

21 §Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en

student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två.

Förordning (2006:1053).

22 §En student, som utan godkänt resultat har genomgått två

prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det.

Förordning (2006:1053).

Rättelse av betyg

23 §Ett beslut enligt 36 § förvaltningslagen (2017:900)

om rättelse av skrivfel och liknande i fråga om ett betyg ska fattas av en examinator. Förordning (2018:957).

Omprövning av betyg

24 §Finner en examinator att ett beslut om betyg är uppenbart

oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks.

Förordning (2006:1053).

Utbildning på forskarnivå Ämnen

25 §Ett universitet och en högskola som får utfärda examina

på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. Förordning (2010:1064).

Allmän studieplan

26 §För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i

ska det finnas en allmän studieplan. Förordning (2010:1064).

27 §I en allmän studieplan ska följande anges: det

huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs.

Förordning (2010:1064).

Handledning

28 §För varje doktorand ska det utses minst två handledare

En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 § beslutar något annat.

En doktorand som begär det ska få byta handledare.

Förordning (2010:1064).

Individuell studieplan

29 §För varje doktorand ska det upprättas en individuell

studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.

Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs.

Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet.

Förordning (2010:1064).

Rätt till handledning och andra resurser

30 §Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter

sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.

Resurserna får inte dras in för den tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2010:1064).

31 §Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt

30 §, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen.

Förordning (2010:1064).

Betyg på prov

32 §Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas

enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.

Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (2010:1064).

Disputation och betyg på doktorsavhandlingen

33 §Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och

konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling.

Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Förordning (2010:1064).

34 §Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en

person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. Förordning (2010:1064).

35 §Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem

som ska användas och om disputationen och betygssättningen i övrigt. Förordning (2010:1064).

Delegering

36 §Rektor får inte delegera beslut enligt 30 och 31 §§

Förordning (2010:1064).

37 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

38 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

39 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

40 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

41 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

42 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

43 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

44 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

45 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

46 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

47 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

48 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

49 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

7 kap. Tillträde till utbildningen

Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå

1 §Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå

skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram.

Förordning (2006:1053).

2 §För att bli antagen krävs det att sökanden har

grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven.

I 5-8 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning. Förordning (2010:544).

3 §Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om

undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.

Förordning (2006:1053).

4 §Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller

avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.

I 2 och 3 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas.

Frågor om antagning avgörs av högskolan.

Förordning (2018:957).

4 a § En högskola får besluta att sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor bara får antas till en utbildning vid separata antagningar.

Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning. Förordning (2014:37).

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare Grundläggande behörighet

5 §Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas

på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som har 1. kunskaper inom det svenska och det engelska språket, 2. ett vetenskapligt förhållningssätt, 3. förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv, 4. problemlösningsförmåga, 5. förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa, och 6. övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning.

En sökande ska anses ha nödvändiga kompetenser enligt första stycket 1-6 i de fall som anges i 5 a och 5 b §§.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om de kompetenser som anges i första stycket 1-6. Förordning (2018:1503).

5 a § En sökande ska anses ha sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § om sökanden 1. har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, 2. har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska på den nivå i respektive ämne som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, 5. enligt äldre bestämmelser har uppfyllt kraven för grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, eller 6. har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3.

Förordning (2024:914).

5 b § Utöver vad som följer av 5 a § kan en sökande visa att han eller hon har sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet.

Förordning (2018:1503).

6 §

Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs för att anses ha grundläggande behörighet.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer ska dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs.

Förordning (2018:1503).

7 §Har upphävts genom förordning (2007:644)

Särskild behörighet 8 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, 2. godkänt resultat på ett konstnärligt prov för en utbildning som leder till en konstnärlig examen, 3. lämplighet enligt vad som anges i 9 b §, 4. anställning när det gäller arbetsintegrerad lärarutbildning som anordnas med särskilda medel enligt vad som anges i 9 c §, eller 5. andra villkor enligt vad som anges i 11 § första stycket 2.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2024:1304).

8 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ För tillträde till utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en förskollärarexamen krävs som särskild behörighet lägst betyget D i svenska 3, svenska som andraspråk 3 eller motsvarande kunskaper.

För tillträde till utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och ämneslärarexamen krävs som särskild behörighet lägst betyget C i svenska 3, svenska som andraspråk 3 eller motsvarande kunskaper.

Kraven enligt första och andra styckena ska gälla utöver de andra krav på särskild behörighet som enligt 8, 9 och 9 b §§ ställs för tillträde till utbildningsprogram.

En högskola får inte besluta om undantag i enlighet med 3 § första meningen från krav på särskild behörighet enligt första och andra styckena. Förordning (2025:1559).

9 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka krav på särskild behörighet enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen eller konstnärlig examen som anges i bilaga 2 till denna förordning. Förordning (2018:1503).

9 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka krav på särskild behörighet enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen eller konstnärlig examen som anges i bilaga 2 till denna förordning.

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser ska anses motsvara när det gäller de krav på betyg som anges i 8 a § första och andra styckena. Förordning (2025:1559).

9 a § När det gäller utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan konstnärlig examen som anges i bilaga 2 till denna förordning får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet, krävs godkänt resultat på ett konstnärligt prov enligt 8 § första stycket 2 i stället för sådana krav som universitets- och högskolerådet har meddelat föreskrifter om enligt 9 §.

Förordning (2018:1503).

9 b § När det gäller utbildningsprogram som börjar på grundnivå och som leder till en förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet ställs krav på att den sökande är lämplig för utbildningen. Kraven ska avse den sökandes förmåga att tillgodogöra sig sådana utbildningsmoment som har en direkt anknytning till den kommande yrkesutövningen som förskollärare eller lärare. Kraven ska gälla utöver andra krav på särskild behörighet som enligt 8 och 9 §§ ställs för tillträde till utbildningsprogrammet. Förordning (2024:1304).

9 c § När det gäller utbildningsprogram inom arbetsintegrerad lärarutbildning som anordnas med särskilda medel får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet ställs krav på att den sökande innan utbildningen påbörjas har anställning som lärare i skolväsendet. Kravet ska gälla utöver andra krav på särskild behörighet som enligt 8 och 9 §§ ställs för tillträde till utbildningsprogrammet.

I 37 § andra stycket 1 förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om att ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild får ändras till den enskildes nackdel om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. Förordning (2024:1304).

10 §Högskolan får, i den utsträckning det ställs krav på

särskild behörighet, meddela föreskrifter om vilka krav enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för andra utbildningar än de som avses i 9 §.

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka ämnen i gymnasieskolan och vilka nivåer i dessa ämnen som kraven får avse. Förordning (2024:914).

10 a § Har betecknats 7 kap. 9 § genom förordning (2018:1503).

11 §Om det finns särskilda skäl får en högskola, för

tillträde till en viss utbildning, meddela föreskrifter om 1. krav på kunskaper från andra nivåer i ämnen eller andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket, eller 2. krav på andra villkor än kunskaper från ett eller flera ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Om krav uppställs enligt första stycket 1 på kunskaper från andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket ska det även anges vilken nivå kravet avser.

Innan högskolan meddelar föreskrifterna ska Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra sig över högskolans förslag. Förordning (2024:914).

Urval - urvalsgrunder

12 §Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter

Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet enligt 20 § och 3. urvalsgrunder som avses i 23 §.

Förordning (2018:1503).

12 a § Vid i övrigt likvärdiga meriter inom urvalsgrunderna enligt 12 § andra stycket 1 och 3 får urval också göras genom 1. resultat från högskoleprovet enligt 20 §, 2. annat prov än högskoleprovet, 3. intervjuer, eller 4. lottning.

Vid i övrigt likvärdiga meriter inom urvalsgrunden enligt 12 § andra stycket 2 får urval också göras genom 1. annat prov än högskoleprovet, 2. intervjuer, eller 3. lottning.

Efter det att lottning har använts får urval inte göras enligt övriga punkter i första eller andra stycket.

Förordning (2018:1503).

Urval - platsfördelning

13 §Vid urval till en utbildning ska platserna fördelas med

Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Universitets- och högskolerådet meddela föreskrifter om i vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning ska ske. Förordning (2012:712).

14 §Vid antagning till en utbildning som leder till en

konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda prov som avses i 23 §, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2018:1503).

15 §Universitets- och högskolerådet får medge att en

högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och fördela platserna på annat sätt på grundval av de urvalsgrunder som anges i 12 § om det finns särskilda skäl, exempelvis då högskoleprovet bedöms ha en låg prognostiserande förmåga och det råder låg konkurrens i högskoleprovsurvalet. En viss andel av platserna ska dock alltid fördelas på grundval av betyg och resultat från högskoleprovet. Ett medgivande ska avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (2018:1503).

15 a § Universitets- och högskolerådet får medge att en högskola vid urval till en utbildning med konstnärlig inriktning får fördela samtliga platser på grundval av sådana särskilda prov som avses i 23 §, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2018:1503).

16 §En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och

13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan

bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).

Urval - förtur

17 §Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare

får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan.

Förordning (2006:1053).

Urval - betyg

18 §Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i

bilaga 3 till denna förordning.

Vissa nivåer i ämnen från gymnasial utbildning är särskilt meriterande vid urval. De nivåer som är särskilt meriterande i respektive ämne är nivåer som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet och som utgör en fördjupning i 1. moderna språk, 2. svenskt teckenspråk för hörande, 3. engelska, och 4. matematik.

Universitets- och högskolerådet får meddela de föreskrifter i övrigt som behövs för meritvärdering av betyg.

Förordning (2024:914).

18 a § Har upphävts genom förordning (2011:1020).

19 §Universitets- och högskolerådet får meddela

föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning ska anses motsvara i förhållande till en högskoleförberedande examen eller yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2018:1503).

Urval - högskoleprovet

20 §För alla högskolor i Sverige ska det finnas ett gemensamt

högskoleprov. Ett resultat på högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället.

Universitets- och högskolerådet ansvarar för att

Universitets- och högskolerådet ska samråda om genomförandet av provet med de högskolor som ska använda provet som urvalsgrund. Sådana högskolor ska bistå Universitets- och högskolerådet vid genomförandet av provet.

Förordning (2022:341).

20 a § Har upphävts genom förordning (2022:340).

21 §Den som vill delta i högskoleprovet ska

Det som anges i första stycket 1 gäller inte för den som 1. är elev i gymnasieskolan och läser på vårterminen det andra läsåret eller senare, eller 2. har en gymnasieexamen eller ett studiebevis från ett nationellt program i gymnasieskolan eller med godkänt resultat har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan.

Förordning (2023:83).

21 a § Den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid högskoleprov ska 1. inte få något resultat på provet, och 2. stängas av från deltagande i provet under en period av två år från tidpunkten för försöket.

Beslut enligt första stycket fattas av Universitets- och högskolerådet. Förordning (2022:1219).

22 §Universitets- och högskolerådet får meddela ytterligare

föreskrifter om högskoleprovet. Förordning (2016:846).

Urval - av högskolan bestämda urvalsgrunder

23 §En högskola får bestämma urvalsgrunder i den

utsträckning som följer av 13 § första stycket 3. En av högskolan bestämd urvalsgrund ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen.

Förordning (2018:1503).

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare Grundläggande behörighet

24 §Grundläggande behörighet till utbildning som

påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5-6 §§. Förordning (2018:1503).

Särskild behörighet 25 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2024:914).

Urval

26 §Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter

Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, 3. tidigare utbildning, och 4. urvalsgrunder som avses i 23 §.

Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 a §. Förordning (2018:1503).

27 §En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §

Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen.

Förordning (2006:1053).

Tillträde till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet

28 §Grundläggande behörighet till ett

utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning på avancerad nivå.

Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas.

Förordning (2018:1503).

29 §Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som

leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation.

Förordning (2006:1053).

30 §Grundläggande behörighet till annan utbildning på

avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Förordning (2006:1053).

Särskild behörighet 31 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053).

31 a § För tillträde till utbildning som leder till speciallärar- eller specialpedagogexamen får de krav som ställs upp med stöd av 31 § inte omfatta krav på ett självständigt arbete (examensarbete) eller motsvarande.

Förordning (2012:188).

Urval

32 §Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§

Förordning (2006:1053).

Urval vid tillträde till utbildning som påbörjas på grundläggande nivå och avancerad nivå vid separat antagning 32 a § Vid separat antagning enligt 4 a § ska i fråga om urval andra och tredje styckena tillämpas i stället för bestämmelserna om urval i 12-23, 26, 27 och 32 §§.

Vid urval ska högskolan ta hänsyn till de sökandes meriter.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras.

Urvalsgrunderna ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts.

Förordning (2014:37).

Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå

33 §Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda

fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller 2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Det som anges i första stycket gäller också en studerande som avses i 6 kap. 11 c §, om den del av utbildningen som högskolan ska anordna ges på grundnivå eller avancerad nivå.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll.

Förordning (2012:712).

Tillträde till utbildning på forskarnivå Allmänna bestämmelser

34 §Till utbildning på forskarnivå får endast så många

doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt

36 §Förordning (2006:1053)

35 §För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs

det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2010:1064).

36 §Till utbildning på forskarnivå får högskolan anta sökande

som anställs som doktorand. Högskolan får även anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att 1. finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och 2. den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.

För sökande vars studiefinansiering består av stipendium anses finansieringen enligt första stycket 1 säkrad om nivån på stipendiet är likvärdig med den lönenivå för doktorander som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket efter avdrag för preliminär skatt enligt den skattetabell som mot- svarar den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och regioner och som årligen publiceras av Statistiska central- byrån. Om sökanden ska vistas omväxlande i Sverige och i annat land, gäller kravet på nivån på stipendiet endast tiden då sökanden avser att vistas i Sverige. Förordning (2019:1014).

Antagningsförfarande

37 §Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill

antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.

När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl.

Förordning (2006:1053).

38 §En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina

på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser.

Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064).

Grundläggande behörighet

39 §Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå

har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:1064).

Särskild behörighet 40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Förordning (2006:1053).

Urval

41 §Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och

36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att

tillgodogöra sig utbildningen.

Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. Förordning (2010:1064).

Särskilt organ

42 §Har upphävts genom förordning (2010:1064)

8 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053).

9 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053).

10 kap. Disciplinära åtgärder

Allmänna bestämmelser

1 §Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som

Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2008:944).

Disciplinära åtgärder 2 § De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.

Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader.

Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan.

Disciplinnämnden

3 §Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat

följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd skall finnas vid varje högskola.

4 §Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en

lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två ledamöter. Förordning (1998:1003).

5 §Den lagfarna ledamoten och den ledamot som företräder

lärarna skall utses för tre år av högskolan. Förordning (1998:1003).

6 § De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses för ett år.

7 §När ordföranden har förhinder inträder rektors

ställföreträdare eller en annan särskilt utsedd ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden.

För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten skall vara eller ha varit ordinarie domare. Ersättarna skall utses i samma ordning och för samma tid som ledamöterna. Förordning (1998:1003).

8 §Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är

närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten.

Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar, skall föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Förordning (1998:1003).

Ärendenas handläggning

9 §Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall

skyndsamt anmälas till rektor.

Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten, avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall 1. lämnas utan vidare åtgärd, 2. föranleda varning av rektor, eller 3. hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Förordning (1998:1003).

10 §Ett beslut av rektor om varning får av studenten

underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall underrättas om denna rättighet.

Övriga bestämmelser

11 §Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som

hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det.

Förordning (2004:289).

12 §Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat

inte föreskrivs i beslutet.

13 §När ett beslut om avstängning har fattats, skall

underrättelser om detta genast tillställas Centrala studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs.

Interimistisk avstängning

14 §Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor

efter samråd med den lagfarna ledamoten med omedelbar verkan interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid högskolan.

Ett beslut om interimistisk avstängning skall gälla till dess ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en månad. Förordning (1998:1003).

11 kap. Öppen nätbaserad utbildning

1 §Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som

ges via internet och som är öppen för alla, utan förkunskapskrav.

Öppen nätbaserad utbildning får anordnas om den knyter an till och främjar den högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå som högskolan har examenstillstånd för eller den forskning som bedrivs vid högskolan. Förordning (2018:1329).

2 §Övriga bestämmelser om utbildning, studenter och

doktorander i denna förordning gäller inte för öppen nätbaserad utbildning.

Hänvisningar till högskoleförordningen i andra förordningar omfattar bestämmelser i detta kapitel enbart om det anges särskilt. Förordning (2018:1329).

3 §Högskolan får anordna prov för deltagarna och sätta

betyg på en genomgången öppen nätbaserad utbildning eller del av en sådan utbildning.

Högskolan får meddela förskrifter om prov och betyg.

Förordning (2018:1329).

4 §Högskolan får utfärda utbildningsintyg till deltagare

som genomgått utbildningen.

Högskolan får meddela föreskrifter om utbildningsintyg.

Förordning (2018:1329).

5 §Högskolan får meddela ytterligare föreskrifter om

öppen nätbaserad utbildning. Förordning (2018:1329).

12 kap. Överklagande

1 §Har upphävts genom förordning (1999:1037)

2 §Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut

av en högskola överklagas:

3 §I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns

bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Andra beslut av en disciplinnämnd än beslut om avstängning och varning får dock inte överklagas. Förordning (2018:957).

4 §Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i

detta kapitel får överklagas endast om det är tillåtet enligt en annan författning än förvaltningslagen (2017:900).

Förordning (2018:957).

5 §Beslut av Universitets- och högskolerådet enligt 7 kap

21 a § får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Andra beslut av Universitets- och högskolerådet enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2022:1219).

6 §Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte

överklagas. Förordning (2022:1219).

Övergångsbestämmelser 1993:100 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte annat föreskrivs i andra eller tredje stycket.

Följande bestämmelser träder i kraft den 1 mars 1993, nämligen a. bestämmelserna om tillträde till utbildning i 8 och 10 kap.: såvitt gäller utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 1993, b. bestämmelserna i 2 kap. 10 §, 3 kap., 6 kap. samt 9 kap. 16 och 17 §§ om utseende av vissa befattningshavare och organ inom en högskola: såvitt gäller befattningshavare och organ som träder i verksamhet efter den 30 juni 1993.

Har de nya bestämmelserna om tillträde till utbildning tillämpats gäller i fråga om rätt att överklaga beslut som har fattats i tillträdesärendet bestämmelserna i 13 kap. Förordning (1993:159).

Därvid behöver dock tjänsteförslagsnämnden inte ha den sammansättning som föreskrivs i de äldre bestämmelserna.

Förordning (1993:952).

1994:1101 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.

1995:253 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

1995:944 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.

1996:913 1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996.

1996:984 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § och

7 kap. 3 § den 1 mars 1997, och i övrigt den 1 december 1996.

Förordning (1999:687).

1998:80 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 kap. 3 § den 1 januari 1999, och i övrigt den 1 april 1998.

De äldre bestämmelserna i 5 kap. 6 § skall tillämpas också vid förordnande på en doktorandtjänst som upphör före utgången av år 2003 med en doktorand som har antagits till forskarutbildning före den 1 april 1998 men inte fått en doktorandtjänst före den dagen. Förordning (2001:23).

1998:1003 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 7 a, 9 och 13 §§ samt bilaga 1 den 1 september 1998, och i övrigt den 1 januari 1999.

Om ett yttrande har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999 och inte behandlats färdigt av nämnden, skall nämnden med tillämpning av de äldre bestämmelserna i 4 och 6 kap. avge förslag till rektor.

Sedan förslag har lämnats till rektor enligt andra stycket, får rektor besluta i anställningsärendet utan ytterligare beredning enligt de nya bestämmelserna i 4 kap. 20 §. Detsamma gäller när en tjänsteförslagsnämnd har lämnat förslag i ett anställningsärende till rektor före den 1 januari 1999 och rektor inte har beslutat i anställningsärendet före den 1 januari 1999.

4 kap. 26 och 27 §§.

Förordning (2002:761).

13 § andra stycket tilllämpas i stället för den nya bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket.

1998:1271 1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.

1999:30 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999.

1999:1037 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.

2000:651 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 den 1 augusti 2000, och i övrigt den 1 september 2000.

2001:23 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om punkterna 6, 30 och 38 i bilaga 2 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1998:80) om ändring i högskoleförordningen den 1 mars 2001, och i övrigt den 1 juli 2001.

2001:211 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.

Förordning (2009:618).

2001:212 Denna förordning gäller till och med den 30 juni 2006.

I fråga om den som är anställd som biträdande lektor den 30 juni 2006 skall dock förordningen gälla även därefter.

2001:972 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. De nya bestämmelserna i 6 kap. 15 § andra och tredje styckena skall tillämpas på examensbevis som utfärdas den 1 januari 2003 eller senare.

2002:81 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.

2002:761 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 3 b § och i övrigt den 1 januari 2003.

2003:343 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 1 kap. 9 §, 2 kap. 2 § och 10 kap. 1 § samt i övrigt den 1 november 2003.

2004:383 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter skall tillämpas på ett anställningsförfarande som avser en person som har varit anställd som forskare vid ett forskningsråd.

2005:401 Denna förordning träder i kraft i fråga om bilaga 2 den 1 juli 2005 och i fråga om bilaga 1 den 1 oktober 2005.

2005:1037 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2006 och tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2006.

2006:1053 1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 § den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari 2007. Förordningen, utom 1 kap. 16 §, skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.

2006:1054 1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2007 i fråga om 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a §§ och i övrigt den 1 januari 2010. Förordning (2007:666).

Förordning (2008:229).

Förordning (2012:529).

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om hur äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng eller meritvärderas på annat sätt. Förordning (2014:1012).

2007:129 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007. Förordningen skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007.

2007:644 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 och skall tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 30 juni 2008.

2009:933 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

1 kap. 13 § högskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c § i de

nya bestämmelserna. Efter en sådan anmälan får Högskoleverket lämna tillstånd till högskolan att utfärda examina på forskarnivå inom dessa områden.

2009:1068 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Bestämmelserna i 6 kap. 8 och 10-11 f §§ samt 7 kap. 33 § tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010.

2009:1222 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

2010:541 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.

Förordning (2010:542).

Förordning (2016:958).

2010:544 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 6 kap. 5 § och bilaga 4 och i övrigt den 1 juli 2010.

2010:700 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2010 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2010.

2010:1064 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

4 kap. 30 § 1, 2, 5, 8 och 9 om förnyelse av en tidsbegränsad

anställning och övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare ska dock inte tillämpas.

4 kap. 30 § 1 beaktas.

4 kap. 12 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid

som gästprofessor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 9 beaktas.

2010:2020 1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen och i övrigt den 1 januari 2013.

Förordning (2021:245).

2011:687 Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 i fråga om punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) och i övrigt den 1 juli 2011.

2011:946 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2012.

2011:1020 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2012.

Förordning (2012:519).

Vid tillämpning av första stycket likställs, i fråga om meritpoäng, kurs med lägst betyget godkänt i ämnet svenskt teckenspråk för hörande med kurs i ämnet moderna språk.

Ett betyg i en kurs enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal