Uppsägningsavtal (mutual termination agreement) mellan arbetsgivare och arbetstagare
Ett uppsägningsavtal är en frivillig överenskommelse där arbetsgivare och arbetstagare i samförstånd avslutar anställningen, ofta mot avgångsvederlag och andra villkor. Eftersom avtalet ligger utanför den lagreglerade uppsägningsprocessen är det särskilt viktigt att formulera villkoren tydligt och att förstå konsekvenserna för arbetslöshetsersättningen.

Vad innebär ett uppsägningsavtal och varför skiljer det sig från en ensidig uppsägning
Till skillnad från en uppsägning som arbetsgivaren ensidigt beslutar om, och som omfattas av de skyddsregler som finns i Lag (1982:80) om anställningsskydd, bygger ett uppsägningsavtal på en gemensam viljeförklaring från båda parter. Parterna avtalar fritt om villkoren för anställningens upphörande, vilket ger större flexibilitet men samtidigt innebär att arbetstagaren avsäger sig vissa lagstadgade skyddsmekanismer som annars gäller vid en formell uppsägning.
Eftersom lagen om anställningsskydd i grunden reglerar ensidiga uppsägningar och avskedanden, är det viktigt att komma ihåg att ett frivilligt uppsägningsavtal inte automatiskt ger arbetstagaren samma skydd (till exempel vad gäller uppsägningstidens längd eller saklig grund) som lagen föreskriver för en uppsägning från arbetsgivarens sida. Innehållet i avtalet bör därför spegla vad parterna faktiskt vill uppnå, och eventuella hänvisningar till lagens bestämmelser bör göras uttryckligen i avtalstexten om parterna vill att de ska gälla.
Viktiga punkter att reglera i avtalet
- Datum för anställningens upphörande – ange ett exakt slutdatum, eventuellt föregånget av en avtalad uppsägningstid eller arbetsbefrielse.
- Avgångsvederlag – belopp, betalningsdatum och eventuell uppdelning på flera utbetalningar.
- Slutlön, semesterersättning och eventuell bonus – ange hur och när dessa regleras.
- Referenser och arbetsgivarintyg – överenskommelse om innehållet i framtida referenser.
- Sekretess och konkurrensklausuler – om sådana ska fortsätta gälla efter anställningens slut.
- Kvittning eller återlämning av företagsegendom (dator, nycklar, mobiltelefon).
- Fullständig reglering ('kvittning av alla mellanhavanden') så att inga ytterligare krav kan resas senare.
Vad arbetstagaren bör förhandla om
Innan avtalet undertecknas bör arbetstagaren noga överväga om avgångsvederlaget och övriga villkor är rimliga i förhållande till anställningstid, lön och den uppsägningstid som annars skulle ha gällt. Det kan också vara motiverat att förhandla om ett senare slutdatum, betald ledighet under uppsägningstiden, eller att arbetsgivaren bekostar juridisk rådgivning inför undertecknandet.
Det är även klokt att kontrollera hur avtalet formulerar skälet till anställningens upphörande, eftersom detta kan påverka såväl framtida referenser som bedömningen av rätten till arbetslöshetsersättning.
Effekt på arbetslöshetsersättning (a-kassa)
Ett uppsägningsavtal kan medföra att arbetstagaren av arbetslöshetskassan bedöms ha lämnat sin anställning på eget initiativ, vilket riskerar att medföra avstängning från rätten till ersättning under en viss tid. Grundregeln om avstängning vid frivilligt lämnande av arbete utan giltig anledning finns i äldre lagstiftning om arbetslöshetsförsäkring, men denna lag har ersatts av senare regelverk.
Gällande arbetslöshetsförsäkring regleras numera i Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Eftersom de tillgängliga källorna inte anger de exakta, aktuellt gällande bestämmelserna om avstängningstidens längd eller villkoren för att undvika avstängning vid en överenskommen uppsägning, bör läsaren själv kontrollera den senaste lydelsen av denna lag, samt undersöka om ytterligare, ännu senare lagstiftning på området har trätt i kraft, innan avtalet undertecknas.
Av samma skäl rekommenderas att arbetstagaren, innan avtalet skrivs under, kontaktar sin arbetslöshetskassa för att få klarhet i hur en överenskommen uppsägning (jämfört med uppsägning på grund av arbetsbrist från arbetsgivarens sida) bedöms i det enskilda fallet.
Steg-för-steg-instruktioner
- Gå igenom anställningsvillkoren och identifiera vilka punkter (uppsägningstid, semester, bonus) som behöver regleras i avtalet.
- Förhandla om avgångsvederlagets storlek, slutdatum och övriga villkor innan något undertecknas.
- Kontrollera hos arbetslöshetskassan hur en frivillig överenskommelse kan påverka rätten till ersättning.
- Upprätta och underteckna uppsägningsavtalet i två exemplar, ett för vardera parten.
- Se till att slutlön, semesterersättning och avgångsvederlag betalas ut enligt avtalade datum.
Mall: Uppsägningsavtal (avtal om anställningens upphörande i samförstånd)
UPPSÄGNINGSAVTAL
Mellan
[Arbetsgivarens fullständiga namn/firma], org.nr [xxxxxx-xxxx], [adress] ("Arbetsgivaren")
och
[Arbetstagarens fullständiga namn], personnummer [xxxxxx-xxxx], [adress] ("Arbetstagaren")
har denna dag träffats följande avtal om anställningens upphörande.
1. Bakgrund
Arbetstagaren är sedan [datum] anställd hos Arbetsgivaren som [befattning]. Parterna är överens om att anställningen ska upphöra på nedan angivna villkor.
2. Anställningens upphörande
Anställningen upphör genom överenskommelse mellan parterna den [slutdatum]. Fram till denna dag [ska Arbetstagaren fullgöra sina arbetsuppgifter på sedvanligt sätt / är Arbetstagaren arbetsbefriad med bibehållen lön].
3. Lön och avgångsvederlag
Arbetsgivaren betalar till Arbetstagaren:
- Slutlön för arbetad tid till och med [datum], senast den [datum].
- Semesterersättning för [antal] dagars innestående semester, senast den [datum].
- Ett avgångsvederlag om [belopp] kronor, som betalas senast den [datum] till konto [kontonummer].
4. Arbetsgivarintyg och referenser
Arbetsgivaren åtar sig att utfärda arbetsgivarintyg samt att, vid förfrågan från framtida arbetsgivare, lämna en referens i enlighet med bilaga [nummer] / enligt följande lydelse: [text].
5. Sekretess
Parterna förbinder sig att inte till tredje part yppa villkoren i detta avtal, med undantag för vad som krävs enligt lag eller för att styrka rätt till arbetslöshetsersättning eller andra förmåner.
6. Återlämning av egendom
Arbetstagaren ska senast den [datum] återlämna all egendom som tillhör Arbetsgivaren, däribland [dator, mobiltelefon, passerkort, nycklar].
7. Fullständig reglering
Detta avtal utgör en fullständig och slutlig reglering av samtliga mellanhavanden mellan parterna med anledning av anställningen och dess upphörande. Genom undertecknandet av detta avtal avstår Arbetstagaren från att rikta ytterligare anspråk mot Arbetsgivaren med anledning av anställningen, med undantag för vad som uttryckligen anges i detta avtal.
8. Övrigt
[Eventuella särskilda villkor, t.ex. konkurrensklausul, referensbrev som bilaga, pensionsfrågor.]
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, ett för respektive part.
Ort: [ort] Datum: [datum]
_____________________________ _____________________________
[Namn], för Arbetsgivaren [Namn], ArbetstagarenKällor från Europaius korpus
Vanliga frågor
Måste ett uppsägningsavtal vara skriftligt?
Ett skriftligt avtal rekommenderas alltid, eftersom det ger bevisning om vad parterna har kommit överens om avseende slutdatum, ersättning och övriga villkor. De tillgängliga källorna reglerar inte uttryckligen formkravet för denna typ av frivilligt avtal, så kontrollera gärna den senaste lydelsen av Lag (1982:80) om anställningsskydd för eventuella formregler som kan vara relevanta i det enskilda fallet.
Påverkar ett uppsägningsavtal rätten till a-kassa?
Ja, en frivillig överenskommelse kan av arbetslöshetskassan bedömas som att arbetstagaren själv har lämnat sin anställning, vilket kan påverka ersättningsrätten. Eftersom de exakta reglerna om avstängning återfinns i den vid var tid gällande lagstiftningen, se aktuell lydelse av Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och kontrollera samtidigt om senare lagstiftning på området har ersatt denna, samt kontakta din arbetslöshetskassa innan avtalet undertecknas.
Kan arbetstagaren ångra sig efter att avtalet undertecknats?
Utgångspunkten är att ett undertecknat avtal är bindande för båda parter. Källorna reglerar inte någon generell ångerrätt för denna typ av avtal, varför arbetstagaren bör begära betänketid och vid behov juridisk rådgivning innan undertecknandet, snarare än att förlita sig på en möjlighet att ångra sig i efterhand.
Vad bör avgångsvederlaget baseras på?
Det finns ingen lagstadgad formel i de tillgängliga källorna för hur ett avgångsvederlag ska beräknas vid en frivillig överenskommelse; beloppet är resultatet av förhandling mellan parterna och bör spegla bland annat anställningstid, lön och den uppsägningstid som annars skulle ha gällt.