Laglott – barns rätt till arv och jämkning av testamente
Laglotten är den del av arvet som ett barn eller barnbarn till den avlidne alltid har rätt till, även om den avlidne har skrivit ett testamente som ger egendomen till någon annan. Enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken är laglotten hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha fått enligt lag. Om testamentet eller gåvor i livet kränker laglotten kan barnet begära jämkning, alltså att testamentet sätts ned så att laglotten blir tillgodosedd.
Den här genomgången vänder sig till dig som är barn till någon som har dött och tycker att testamentet gav dig för lite, till dig som är särkullbarn och vill veta när du kan få ut ditt arv, och till dig som vill skriva testamente eller ge bort egendom i livet utan att skapa en tvist. Du får veta hur laglotten räknas, vad som avräknas som förskott på arv, hur gåvor kan jämkas enligt 7 kap. 4 §, vilken frist som gäller och vad ett arvsavstående innebär. Ärvdabalken (1958:637) finns inte i vårt material, så hänvisningarna går till riksdagens text. Resultatet är att du vet om och hur du ska agera, och inom vilken tid.
Viktiga fakta
Tidsfrist
Ett barn som vill få testamentet jämkat måste göra det inom sex månader efter att barnet har fått del av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken), annars förloras rätten. Jämkning av en gåva i livet ska enligt 7 kap. 4 § påkallas inom ett år efter bouppteckningen, så agera i god tid och kontakta en jurist redan när du får testamentet.
Vad du ska göra
Kontrollera att du är bröstarvinge. Laglott tillkommer bara bröstarvingar, alltså den avlidnes barn och, om ett barn har dött före, barnets barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). Make, sambo, föräldrar och syskon har ingen laglott. Barn ärver lika, och adoptivbarn jämställs med biologiska barn. Därför kan en make eller sambo ges allt genom testamente utan att någon annan än barnen kan angripa det.
Barn som är gemensamma med den efterlevande maken får normalt vänta med sitt arv tills den efterlevande dör, medan särkullbarn, alltså barn som inte är gemensamma, enligt 3 kap. 1 § kan kräva sitt arv direkt. Fråga om du är gemensamt barn eller särkullbarn innan du agerar.
Räkna ut din arvslott och laglott. Först avgörs vem som ärver enligt lag. Barnen delar kvarlåtenskapen lika om det inte finns en efterlevande make. Har den avlidne tre barn och ingen make är arvslotten en tredjedel för varje barn, och laglotten hälften av den, alltså en sjättedel. Testamentet får alltså ge dig minst en sjättedel av kvarlåtenskapen.
Bouppteckningen visar tillgångar och skulder, och ger underlaget. Var den avlidne gift ska bodelning göras först (9 kap. 1 § äktenskapsbalken), och bara den avlidnes del ingår i arvet. En sambo har rätt till bodelning enligt sambolagen (8 och 18 §§), vilket minskar kvarlåtenskapen. Beräkna därför laglotten på det som återstår efter bodelning och skulder.
Räkna in förskott på arv. Enligt 7 kap. 2 § ärvdabalken är en bröstarvinge skyldig att avräkna på sin laglott vad som har fåtts som förskott på arv i livet och vad testamentet ger honom eller henne. Gåvor från föräldrar till barn anses enligt lag normalt vara förskott på arv, om inte annat har bestämts. Har ett barn fått en lägenhet eller en summa pengar i förskott, minskar barnets laglott med motsvarande värde.
Samla in underlag: gåvobrev, kvitton, kontoutdrag och värdering på gåvodagen. Om gåvan inte ska räknas som förskott bör det ha sagts uttryckligen, helst skriftligt. Ställ frågan till dödsbodelägarna redan vid bouppteckningen.
Granska testamentet och bedöm om det kränker laglotten. Läs testamentet noga och jämför vad det ger dig med din laglott. Ger testamentet allt till en make, sambo, annan person eller förening och inget till dig, kan du begära jämkning. Är det vissa saker som testamenterats, räkna deras värde och jämför med din laglott. Begränsade rätter, till exempel nyttjanderätt, påverkar inte din rätt till laglotten fritt disponerad (7 kap. 5 §).
Skickas testamentet till dig ska du få en bestyrkt avskrift (14 kap. 4 §). Om testamentet bara ger din laglott behöver du inte göra något, men du kan inte heller kräva mer. Se till att du har både testamentet och bouppteckningen i handen när du gör beräkningen.
Påkalla jämkning inom sex månader. Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken kan en bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Det görs genom att du inom sex månader efter att du fick del av testamentet underrättar testamentstagaren om att du kräver jämkning, eller väcker talan. Underlåter du det förlorar du rätten.
Skriv ett tydligt, daterat brev som anger vem du är, vilket testamente det gäller, att du begär jämkning på grund av laglott och hur stort belopp du kräver. Skicka det rekommenderat och spara kvittot. Om testamentstagaren inte går med på jämkningen får du väcka talan vid tingsrätten, så att domstolen avgör saken. Ordningen mellan olika testamentsgåvor bestäms i lagen, och allmänna legat jämkas först.
Bedöm om gåvor i livet kan jämkas. Enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken kan en gåva som den avlidne har gett i livet under sådana omständigheter att den fungerar som ett testamente jämkas på samma sätt som testamentsgåvor, om det inte finns särskilda skäl. Det kan till exempel gälla en gåva där givaren behållit besittningen eller där gåvan ska fullbordas först vid givarens död. Då kan gåvotagaren tvingas lämna tillbaka egendomen eller betala dess värde.
Värdet läggs då till kvarlåtenskapen när laglotten beräknas. Talan ska enligt 7 kap. 4 § väckas inom ett år efter bouppteckningen, så kontakta en jurist redan när du upptäcker en misstänkt gåva. Bevisfrågor är svåra, och du behöver gåvobrev, kontoutdrag och vittnen som kan visa vad som hände.
Förstå särkullbarns ställning. Är den avlidne gift och har särkullbarn, har barnet rätt att ta ut sitt arv direkt, även om make lever (3 kap. 1 § ärvdabalken). Särkullbarnet kan dock avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 §). Avstår särkullbarnet får det i stället sitt arv efter den efterlevande makens död, enligt de villkor som anges i 3 kap. 9 §.
En efterlevande make har alltid rätt till egendom motsvarande fyra prisbasbelopp, och ett testamente kan inte inskränka den rätten. Tänk på att särkullbarn har laglott på samma sätt som andra barn. Om du är särkullbarn, ta reda på om den efterlevande maken har skrivit testamente som förbigår dig.
Överväg noga innan du avstår från arv. Det vanligaste lagreglerade fallet är särkullbarnets avstående till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 §). Därutöver kan du i praktiken avstå från ditt arv genom en skriftlig överenskommelse mellan dödsbodelägarna, men då kan avståendet i skatte- och familjerättsligt hänseende behandlas som en gåva från dig.
Tänk igenom konsekvenserna innan du skriver under, eftersom du i regel inte kan ångra dig. Ett avstående kan också påverka dina egna barns och borgenärers ställning. Skriv alltid avståendet i en handling som undertecknas av dig och vittnen, och fråga en jurist om hur den ska formuleras. Vill du bara slippa ett dödsbo med skulder, ta kontakt med en jurist innan du gör något med dödsboets egendom.
Förebygg tvister om du själv skriver testamente. Vill du fördela egendomen annorlunda än efter lag ska du först räkna ut barnens laglott. Skriv i testamentet att du har tänkt på laglotten, och att ett barn som får mindre än laglotten får påkalla jämkning. Förklara också skälet för fördelningen så att barnen förstår.
Ge förskott på arv eller gåvor medan du lever bara om du dokumenterar dem och skriver om de ska avräknas på arvet. Ett gåvobrev bör skrivas under av både dig och mottagaren. Ordna alltid bouppteckning snabbt efter ett dödsfall, så att barnens arvslott kan beräknas och en eventuell jämkning prövas inom fristen.
Att tänka på
- Du missar sexmånadersfristen. Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken måste du påkalla jämkning inom sex månader efter att du fick del av testamentet, annars förlorar du rätten. Fristen kan inte förlängas. Kontakta en jurist direkt när du får testamentet, och skicka ett skriftligt krav i tid.
- Du räknar fel på laglotten. Laglotten är hälften av arvslotten, och beräkningen påverkas av bodelning, skulder, förskott och gåvor. Ett fel kan leda till att du kräver för lite eller för mycket. Beräkna på bouppteckningens värden efter bodelning och skulder, och be en jurist kontrollera siffrorna.
- Förskott på arv glöms bort. Det du redan har fått av den avlidne i livet räknas som förskott och avräknas på din laglott. Ett barn som har fått en bostad eller en större summa kan därför få mindre eller inget. Samla alla underlag om gåvor till alla barn innan du lämnar ett krav.
- Du antar att särkullbarn måste vänta. Särkullbarn har rätt att ta ut sitt arv direkt, även om den efterlevande maken lever. Men den efterlevande kan ha gjort ett arvsavstående eller ett testamente. Kontrollera vad som gäller i ditt fall innan du kräver något.
- Du avstår från arv utan att förstå följderna. Ett arvsavstående kan inte alltid tas tillbaka, och kan innebära att andra får din del eller att du går miste om pengar du hade rätt till. Skriv aldrig under ett avstående som någon annan har förberett utan att ha läst det och förstått vad det innebär.
- En gåva i livet kringgår laglotten utan att du reagerar. Gåvor som fungerar som testamente kan jämkas enligt 7 kap. 4 §, men tiden för att kräva det är ett år efter bouppteckningen. Om du misstänker att den avlidne har gett bort egendom strax före sin död, agera genast och samla bevis.
- Du avvaktar i hopp om en frivillig uppgörelse. Förhandlingar mellan dödsbodelägare drar ofta ut på tiden, och fristen löper under tiden. Håll fast vid att skicka ett formellt, skriftligt krav inom tiden, och förhandla därefter.
Rättslig grund
Vanliga frågor
Vad är laglott?
Laglotten är hälften av den arvslott som ett barn eller barnbarn skulle ha fått enligt lag (7 kap. 1 § ärvdabalken). Den kan inte testamenteras bort. Om testamentet ger dig mindre kan du begära jämkning så att du får ut din laglott.
Vem har rätt till laglott?
Bara bröstarvingar, alltså den avlidnes barn och, om ett barn har dött före, barnets barn. Make, sambo, föräldrar och syskon har ingen laglott. Därför kan du som testator ge allt till din make eller sambo, om du inte har barn.
Hur lång tid har jag på mig att begära jämkning av testamentet?
Sex månader efter att du fick del av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Du kan påkalla jämkning genom att underrätta testamentstagaren eller väcka talan. Missar du fristen förlorar du rätten, så agera direkt och skriftligt.
Vad är förskott på arv?
Det som den avlidne har gett dig i livet och som ska räknas av från ditt arv. Du ska avräkna förskott på din laglott (7 kap. 2 §). En gåva från en förälder till ett barn anses normalt vara förskott på arv om inte annat har bestämts.
Kan en gåva i livet jämkas?
Ja, om gåvan har getts under sådana omständigheter att den fungerar som ett testamente (7 kap. 4 §), och det inte finns särskilda skäl. Då kan gåvotagaren behöva lämna tillbaka egendomen eller betala dess värde. Talan ska väckas inom ett år efter bouppteckningen, så kontakta en jurist snabbt.
Vad gäller för särkullbarn?
Ett särkullbarn har rätt att ta ut sitt arv direkt, även om den efterlevande maken lever (3 kap. 1 § ärvdabalken). Särkullbarnet kan avstå arvet till förmån för maken, och får då arvet efter makens död (3 kap. 9 §). Särkullbarn har laglott på samma sätt som andra barn.
Kan jag få ut laglotten före makens död?
Om du är särkullbarn, ja. Är du gemensamt barn med den efterlevande maken ärver du normalt först efter makens död. Testamente kan ändra på detta, men laglotten kan inte tas ifrån dig.
Vad är ett arvsavstående?
Att du avstår från ditt arv. Det vanligaste lagreglerade fallet är att ett särkullbarn avstår arvet till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 §). Ett avstående bör ske skriftligt, kan vara svårt att ångra och kan i vissa fall behandlas som en gåva, så fråga en jurist först.
Kan jag testamentera bort allt om jag har barn?
Nej. Barnen har rätt till sin laglott, och de kan begära jämkning. Du kan fritt förfoga över resten, den så kallade disponibla kvoten. Räkna ut laglotten före du skriver testamentet.
Måste jag gå till domstol för att få min laglott?
Inte nödvändigtvis. Du påkallar jämkning genom att underrätta testamentstagaren inom sex månader. Går testamentstagaren med på det kan ni lösa saken genom ett arvskifte. Vägrar testamentstagaren får du väcka talan vid tingsrätten.
Juridisk vägledning – enskilda guider
Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida