Bouppteckning och arvskifte – så går du tillväga efter ett dödsfall

Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken) och ges in till Skatteverket för registrering inom en månad efter att den upprättats. Behöver du mer tid kan Skatteverket på ansökan förlänga tiden, så vänta inte tills fristen har gått ut.

1. Ta reda på vem som är dödsbodelägare. Dödsbodelägare är den efterlevande maken, den avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare. Efterlevande make ärver i första hand, och bröstarvingar (barn och barnbarn) ärver före föräldrar och syskon. Har den avlidne särkullbarn har barnen rätt att ta ut sitt arv direkt, enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. En sambo är inte arvinge, men har rätt till bodelning enligt 18 § sambolagen och kan få del genom testamente.

   Gör en lista med namn, personnummer och adress till alla delägare och kontrollera om det finns ett testamente. Underrättelsen om dödsfallet och uppgifter om släktskap hittar du genom att beställa ett släktutredningsintyg eller ett dödsfallsintyg hos Skatteverket. Är någon delägare underårig eller har god man eller förvaltare, skickar Skatteverket enligt 2 och 3 §§ förordningen (2001:423) en kopia av bouppteckningen till överförmyndaren.

2. Ordna begravningen och bestäm vem som ansvarar. Den som ordnar med begravningen ska enligt 5 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144) så långt möjligt följa den avlidnes önskemål om kremering och gravsättning. Kan de efterlevande inte enas ska frågan medlas och i sista hand prövas av länsstyrelsen (3 och 4 §§). Om ingen anhörig ordnar med gravsättningen gör kommunen det på dödsboets bekostnad (2 §).

   Begravningskostnader betalas normalt av dödsboets tillgångar, innan arvingarna får något. Spara alla kvitton och ta kontakt med banken om dödsboet saknar tillgångar för räkningen, eftersom banker ofta tillåter att begravningskostnader betalas ur den avlidnes konton mot kvitto.

3. Kolla om en dödsboanmälan räcker. Om den avlidnes tillgångar inte räcker till begravningskostnaderna och eventuella andra skulder kan socialnämnden i kommunen göra en dödsboanmälan i stället för en bouppteckning. Anmälan görs på kommunens blankett och bygger på en förenklad redovisning av tillgångar och skulder. Socialnämnden prövar om förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda.

   Dödsboanmälan är inte tillräckligt om det finns fast egendom, bostadsrätt eller andra betydande tillgångar. Kontakta kommunens socialtjänst eller ekonomiska rådgivning om du är osäker. Du bör behålla alla kvitton och avstå från att tömma bostaden innan du har fått besked.

4. Kalla till bouppteckning och boka förrättning. Någon av dödsbodelägarna, oftast den efterlevande maken eller ett barn, ska bestämma tid och plats för bouppteckningen, och alla dödsbodelägare ska kallas (20 kap. 2 § ärvdabalken). Bouppteckningen förrättas på ett möte, där minst en delägare måste vara närvarande, tillsammans med två förrättningsmän som bekräftar riktigheten av uppgifterna. Förrättningsmännen ska vara myndiga och lämpliga och bör inte ha något eget intresse i dödsboet.

   Många anlitar en bouppteckningsbyrå, advokat eller jurist för att sköta bouppteckningen. Då ersätts arbetet ur dödsboet. Du kan också göra den själv. Skatteverket har blanketter och vägledning. Om ingen tar ansvar kan Skatteverket förordna någon att ordna bouppteckningen, och den personen har då rätt till skälig ersättning enligt 6 § förordningen (2001:423).

5. Förbered en förteckning över tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska ange tillgångar och skulder per dödsdagen. Samla in kontoutdrag och saldobesked från bankerna per dödsdagen, värdering av fastighet och bostadsrätt, bilar, värdepapper och försäkringar samt skuldsedlar och kvitton. Ange även gåvor som den avlidne har lämnat, eftersom de kan påverka arvet, och vilka förskott på arv som har lämnats.

   Värdera tillgångarna till marknadsvärde per dödsdagen. Uppgifterna kontrolleras av förrättningsmännen, och därför bör du kunna visa underlag. Är du gift ska också makens egendom redovisas, eftersom en bodelning behövs för att ta reda på vad som ingår i dödsboet. Gör bouppteckningen i god tid, så att den hinner göras före tremånadersfristen.

6. Gör bodelning mellan make eller sambo. Var den avlidne gift ska makarnas egendom fördelas genom bodelning innan arvskiftet (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Bodelningen görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena på dödsdagen (9 kap. 2 §). Enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken kan den efterlevande maken begära att vardera sidan behåller sitt giftorättsgods, vilket ofta är förmånligt om den efterlevande har större tillgångar.

   För sambor gäller sambolagen: begäran om bodelning ska enligt 8 § framställas senast när bouppteckningen förrättas, och bodelningen omfattar bara samboegendom, det vill säga gemensam bostad och bohag som införskaffats för gemensam användning. Enligt 18 § har den efterlevande sambon rätt till minst två gånger prisbasbeloppet av den behållna egendomen. Fråga en jurist om bodelning ska göras innan bouppteckningen avslutas.

7. Skriv under och lämna in bouppteckningen. När förrättningen är klar upprättas bouppteckningen, och handlingen ska enligt 20 kap. 8 § ärvdabalken inom en månad ges in till Skatteverket för registrering. Delägarna och förrättningsmännen skriver under bouppteckningen, och dödsbodelägarna intygar att uppgifterna är riktiga. Du kan lämna in handlingen digitalt eller på papper.

   Skatteverket registrerar bouppteckningen och ger ett registreringsbevis. Skatteverket sänder en kopia till överförmyndaren om en underårig eller en person med förvaltare har del i dödsboet (2 § förordningen 2001:423). Banken vill se registreringsbeviset innan de släpper den avlidnes konton.

8. Genomför arvskiftet och betala skulderna. Efter att bouppteckningen är registrerad och skulderna är betalda kan dödsbodelägarna dela egendomen genom arvskifte. Alla delägare måste vara med på skiftet, och en delägare som inte vill delta kan inte tvingas. Följer ni testamente ska det delges arvingarna. Går det inte att enas kan en delägare begära att tingsrätten förordnar en skiftesman.

   Den efterlevande maken kan välja att sitta kvar i oskiftat bo, och då skiftas dödsboet först senare. Är det efterarvingar involverade, till exempel barn från ett tidigare förhållande hos den avlidne, gäller särskilda regler, och efterarvingarnas rätt bör säkerställas innan egendom delas.

9. Skriv en arvskifteshandling. Arvskiftet ska dokumenteras i en skriftlig handling som alla dödsbodelägare skriver under. Av handlingen ska framgå vem som får vilka tillgångar, vilka skulder som övertas, vem som ansvarar för att betala kvarvarande skulder och att skiftet är slutgiltigt. En arvskifteshandling ska skickas till banken, Lantmäteriet (vid fastighet) och vid behov Skatteverket.

   En bra arvskifteshandling anger dödsboets namn, den avlidnes personnummer, delägarnas namn och andelar, en förteckning över tillgångarna med värden och vad var och en får. Fastigheter kräver särskilda formkrav och lagfart. Du hittar mallar hos banker och juridiska byråer, men anpassa dem alltid till ditt fall och låt en jurist kontrollera handlingen vid oenighet eller stora värden.

• Fristen på tre månader missas. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, och det går att ansöka om förlängning hos Skatteverket. Ansök i god tid, eftersom Skatteverket kan förordna någon annan att ordna bouppteckningen, vilket kostar dödsboet pengar (6 § förordningen 2001:423).
• Förrättningsmännen är fel personer. De ska vara två myndiga och lämpliga personer utan eget intresse i dödsboet. Är de olämpliga kan bouppteckningen underkännas, och då måste den göras om. Låt någon utomstående som känner familjen, eller en professionell byrå, göra uppdraget.
• Du tömmer den avlidnes konton eller säljer saker före bouppteckningen. Dödsboets egendom ägs gemensamt av delägarna. Sådana åtgärder kan leda till krav på ersättning från de övriga delägarna och till tvist om vad som fanns i dödsboet. Avvakta tills bouppteckningen är klar.
• En dödsboanmälan görs fast det finns tillgångar. Då hamnar tillgångar och skulder utanför den bouppteckning som Skatteverket registrerar, och delägarnas rätt kan förbises. Använd dödsboanmälan bara när tillgångarna inte räcker till begravningskostnaderna, och kontrollera att det inte finns fast egendom, bostadsrätt eller försäkringar.
• Sambon förlorar sin rätt till bodelning. Begäran om bodelning enligt 8 § sambolagen ska framställas senast när bouppteckningen förrättas, och sambor ärver inte utan testamente. Den som väntar förlorar rätten. Tänk på bodelningen redan vid första mötet med bouppteckningsförrättaren.
• Arvskiftet görs utan att alla delägare är med. Ett skifte som inte alla delägare har godkänt är inte bindande för den som inte skrev under. Se till att varje delägare, även de som bor utomlands eller är underåriga (då företräds de av förmyndare eller god man), är med och skriver under arvskifteshandlingen.
• Skulder och skatt glöms bort. Dödsboet ska betala skulder, begravningskostnader och skatt innan arvingarna får något. Dödsboet har egen deklarationsskyldighet, och en dödsbodelägare som är ombud får enligt 38 kap. skatteförfarandelagen underteckna dödsboets deklaration. Kontrollera därför skatteskulder och gör en deklaration för dödsåret.

Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida

Uppdaterad: 2026-11-03 · Källor: Förordning (2001:423) om vissa frågor rörande Skatteverkets handläggning enligt 20 kap. ärvdabalken – 2, 3 och 6 §§, Äktenskapsbalk (1987:230) – 9 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 2 § om bodelning vid dödsfall, Sambolag (2003:376) – 8 och 18 §§ om bodelning och efterlevande sambo, Begravningslag (1990:1144) – 5 kap. 1–4 §§ om ordnande av gravsättning, riksdagen.se, EUR-Lex

Förklaringarna genereras från den officiella lagtexten och är vägledande; endast fulltexten, som varje sida länkar till, är bindande. Europaius tillhandahåller juridisk information, inte advokattjänster.