Semester och semesterersättning – dina rättigheter

Vill du kräva semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen måste du väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då du skulle ha fått förmånen (33 § semesterlagen).

Semesterersättning vid anställningens slut ska betalas senast en månad efter att anställningen upphört (30 §). Arbetsgivaren ska underrätta dig om hur semestern är förlagd senast två månader före ledighetens början (11 §), och semesterlön för semester som inte kunnat läggas ut ska betalas senast en månad efter semesterårets utgång (26 a §).

1. Förstå semesterår och intjänandeår. Semesteråret löper enligt 3 § semesterlagen från och med den 1 april till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Semesterlön tjänar du alltså in under intjänandeåret, det vill säga året före den semester du tar ut. Det betyder att den som är nyanställd första året ofta har semesterdagar men bara delvis semesterlön.

   Kollektivavtal kan ändra upplägget i vissa avseenden (2 a §), men utgångspunkten är densamma: du har 25 semesterdagar per semesterår, men enbart de dagar du tjänat in ger semesterlön. Läs ditt kollektivavtal och fråga lönekontoret hur ditt år är räknat.

2. Räkna ut hur många dagar med lön du har. Antalet semesterdagar med semesterlön räknas enligt 7 § så här: från de dagar du varit anställd under intjänandeåret subtraheras de dagar du varit helt frånvarande utan lön. Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret, och kvoten multipliceras med 25. Ett brutet tal avrundas uppåt. Har du arbetat hela intjänandeåret får du alltså 25 betalda dagar.

   Frånvaro på grund av semester, permittering, korttidsarbete eller sådan ledighet som är semesterlönegrundande (17–17 b §§) räknas som anställningstid. Du har rätt till 25 semesterdagar även om några av dem är utan lön, och du får avstå från semester utan lön om du vill (8 §).

3. Kontrollera hur semesterlönen beräknas. Semesterlön kan beräknas enligt sammalöneregeln eller procentregeln. För arbetstagare med fast månads- eller veckolön används normalt sammalöneregeln (16 §): du får din vanliga lön under semestern plus ett semestertillägg (16 a §). Tillägget är 0,43 procent av månadslönen för varje betald semesterdag för månadsavlönade och 1,82 procent av veckolönen för veckoavlönade. Har du rörliga lönedelar, till exempel provision, får du tolv procent av den sammanlagda rörliga lönen under semesteråret.

   Procentregeln (16 b §) används till exempel när du har timlön, när den rörliga delen av lönen utgör minst tio procent, eller när din sysselsättningsgrad varierat. Semesterlönen är då tolv procent av din förfallna lön under intjänandeåret. Arbetsgivaren kan också välja procentregeln för dig som annars skulle omfattas av sammalöneregeln.

4. Känn till när arbetsgivaren får lägga ut semestern. Om du och arbetsgivaren inte kan komma överens bestämmer arbetsgivaren om förläggningen, om inte något annat har avtalats (11 § första stycket). Arbetsgivaren ska underrätta dig om beslutet senast två månader före ledighetens början, och om det finns särskilda skäl får beskedet lämnas senare, om möjligt minst en månad före (11 § andra stycket). Före beslutet ska arbetsgivaren samråda med dig eller förhandla med facket (10 §).

   Om inget annat avtalats ska semestern förläggas så att du får en ledighetsperiod på minst fyra veckor under juni–augusti (12 §), den så kallade huvudsemestern. Särskilda skäl kan motivera annan tid. Dagar med semesterlön ska läggas ut före dagar utan lön (12 b §).

5. Vet vad som gäller om du blir sjuk under semestern. Infaller det under semesterledigheten en eller flera dagar då du inte kunnat arbeta på grund av sjukdom eller arbetsskada ska de, om du utan dröjsmål begär det, inte räknas som semesterdagar (15 §). Du ska då anmäla sjukdomen direkt till arbetsgivaren och kunna styrka den enligt arbetsgivarens rutiner, till exempel med läkarintyg.

   De semesterdagar som återstår ska förläggas i ett sammanhang, om du inte medger annat. Har du inte begärt det utan dröjsmål kan du förlora rätten, så tala med arbetsgivaren redan första sjukdagen. Kontrollera även om kollektivavtalet ger fler rättigheter.

6. Spara semesterdagar om du vill. Om du har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön under ett semesterår får du spara överskjutande dagar till ett senare år (18 §). En sparad dag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Du kan inte spara dagar under ett år då du tar ut sparade dagar från tidigare år.

   Vill du ta ut sparade dagar i anslutning till semestern ska du underrätta arbetsgivaren när årets semester planeras. Vill du ta ut dem utan samband med semestern i övrigt ska du meddela det senast två månader i förväg (19 §). Önskar du få ut minst fem sparade dagar samtidigt ska de och hela årets semester läggas ut i en följd, om inte annat avtalats (21 §).

7. Få semesterersättning när anställningen upphör. Om anställningen upphör innan du har fått den semesterlön du tjänat in ska du enligt 28 § få semesterersättning i stället för semesterlön. Ersättningen bestäms enligt samma grunder som semesterlön (29 §) och ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphört (30 §). För sparade dagar beräknas ersättningen som om de togs ut under det semesterår då anställningen upphörde.

   Har du fått semesterlön i förskott, för semester du ännu inte tjänat in, kan arbetsgivaren minska ersättningen med det beloppet (29 a §), förutom i vissa fall, till exempel när anställningen upphör på grund av uppsägning som beror på arbetsbrist. Anställningar som varar högst tre månader kan i stället regleras med semesterersättning utan ledighet (5 §).

8. Granska lönespecifikationen. Semesterlön ska betalas ut i samband med semesterledigheten (26 §), medan rörliga lönedelar enligt 16 a § tredje stycket ska betalas senast en månad efter semesterårets utgång. Semesterdagar med lön som inte sparats och inte har kunnat läggas ut under semesteråret ersätts med semesterlön, som ska betalas senast en månad efter semesterårets utgång (26 a §).

   Kontrollera att antalet dagar, lönegrunden, semestertillägget och eventuella rörliga delar stämmer. Be om en förklaring i skrift om något är oklart, och spara kopior. Förändrar arbetsgivaren din sysselsättningsgrad eller lönesättning, bevaka att semesterlönen räknas om.

9. Uppsägningstid och semester. Semesterledighet får inte utan ditt medgivande förläggas till uppsägningstid (14 § första stycket). Sägs du upp av arbetsgivaren av skäl som inte hänför sig till dig personligen och uppsägningstiden helt eller delvis skulle infalla under redan utlagd semester, ska semesterns förläggning upphävas i motsvarande mån om du begär det (14 § andra stycket). Det gäller inte om uppsägningstiden är längre än sex månader.

   Du kan därför välja att få semesterersättning i stället för att ta ut semesterdagarna under uppsägningstiden. Ta ställning i god tid och skriv ned vad ni kommit överens om.

10. Kräv semesterlön eller ersättning när det blivit fel. Arbetsgivare som bryter mot semesterlagen ska enligt 32 § betala semesterlön eller semesterersättning och dessutom ersättning för uppkommen skada, där hänsyn även tas till ditt intresse av att få semesterledighet. Skicka ett skriftligt krav, kontakta facket och, om arbetsgivaren inte betalar, ansök om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

    Talan måste väckas inom två år från utgången av det semesterår då du skulle ha fått förmånen (33 §), annars är rätten förlorad. Dröjer du med kravet riskerar du att förlora pengar du har intjänat. Skadeståndet kan sättas ned eller helt falla bort om det är skäligt.

• Du väntar för länge med kravet. Rätten att kräva semesterlön, semesterersättning eller skadestånd är förlorad om du inte väcker talan inom två år från utgången av det semesterår då du skulle ha fått förmånen (33 § semesterlagen). Kontrollera din semester redan när du slutar eller byter arbetsgivare.
• Du räknar fel på intjänandeåret. Semesterlön tjänas in under intjänandeåret, det vill säga året före semesteråret (3 §). Har du varit helt frånvarande utan lön, till exempel på tjänstledighet, minskar antalet dagar med lön (7 §). Be om en uträkning från arbetsgivaren innan du bokar långa resor.
• Du anmäler inte sjukdom under semestern direkt. För att sjukdagar inte ska räknas som semesterdagar måste du enligt 15 § semesterlagen utan dröjsmål begära det. Anmäl sjukdomen redan första dagen och spara läkarintyg eller annat underlag.
• Du låter semesterdagar förfalla utan att veta det. Sparade dagar ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då de sparades (18 § andra stycket). Håll koll på saldot och boka in dagarna, eller kom överens om att få ut dem som ersättning när anställningen slutar.
• Du accepterar semester under uppsägningstiden utan att veta att du kan neka. Semester får inte utan ditt medgivande läggas ut under uppsägningstiden (14 §). Säger du ja kan du förlora semesterersättningen. Tala med arbetsgivaren och skriv ned vad ni kommit överens om.
• Du tror att kollektivavtalet inte spelar någon roll. Kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation kan avvika från bland annat reglerna om semesterlön, utbetalning och semesterersättning (2 a § andra stycket). Det kan vara både bättre och sämre för dig, så läs avtalet.
• Du saknar underlag. Utan lönespecifikationer, schema och mejl om semester blir det svårt att visa vilka dagar du tjänat in och tagit ut. Spara allt och be arbetsgivaren om en sammanställning av dina dagar, särskilt om du ska sluta.
• Du förlitar dig på att dröjsmålet automatiskt ger ränta. Semesterersättning som inte betalas i tid ger dröjsmålsränta, men du måste kräva beloppet och yrka ränta. Skicka ett skriftligt krav med förfallodag, och tänk på att semesterersättningen ska betalas senast en månad efter anställningens upphörande (30 §).

Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida

Uppdaterad: 2026-11-03 · Källor: Semesterlag (1977:480) – 3, 4, 7, 11, 12, 14–16 b, 18, 26 a, 28–30 och 32–33 §§, Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet – 11 och 13 §§, Lag (1982:80) om anställningsskydd – 11 §, riksdagen.se, EUR-Lex

Förklaringarna genereras från den officiella lagtexten och är vägledande; endast fulltexten, som varje sida länkar till, är bindande. Europaius tillhandahåller juridisk information, inte advokattjänster.