Starta enskild firma – så kommer du igång steg för steg
Att starta enskild firma är det enklaste sättet att börja driva eget i Sverige. Det krävs inget aktiekapital och ingen registrering för att firman ska finnas: du är en enskild näringsidkare från den dag du bedriver näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Det avgörande är alltså hur verksamheten ser ut, inte om du har anmält den.
Den enskilda firman är inte en egen juridisk person. Det betyder att du själv är avtalspart, att du svarar för firmans skulder med hela din förmögenhet och att firmans resultat beskattas som din inkomst. Det är den viktigaste skillnaden mot ett aktiebolag, där ägaren som huvudregel inte har något personligt betalningsansvar.
Den här vägledningen vänder sig till dig som funderar på att starta eget eller redan har börjat sälja något vid sidan av ett jobb. Den går igenom vad du behöver anmäla till Skatteverket och Bolagsverket, när du ska momsregistrera dig, hur bokföring, preliminärskatt och egenavgifter fungerar och vilka misstag som blir dyra. Resultatet är en firma som är korrekt anmäld, har rätt skatteform och uppfyller kraven på bokföring och deklaration från första dagen.
Viktiga fakta
Tidsfrist
Anmäl verksamheten till Skatteverket innan du påbörjar den (7 kap. 2 § skatteförfarandelagen); i praktiken bör du ansöka om F-skatt några veckor före första fakturan, eftersom handläggningen tar tid.
Bokföringen ska löpa från första affärshändelsen, och ett årsbokslut ska vara färdigt senast sex månader efter räkenskapsårets utgång (6 kap. 7 § bokföringslagen). Överstiger din omsättning 120 000 kr under ett kalenderår upphör momsundantaget från den tidpunkten (18 kap. 11 § mervärdesskattelagen), så håll koll på omsättningen löpande. Verksamheten deklareras årligen i inkomstdeklarationen med bilagan NE.
Vad du ska göra
Avgör om du driver näringsverksamhet. Du driver näringsverksamhet om din förvärvsverksamhet bedrivs yrkesmässigt, alltså med viss varaktighet och med syfte att ge vinst, och självständigt, alltså utan att du är underställd en uppdragsgivare på det sätt som kännetecknar en anställning (13 kap. 1 § inkomstskattelagen). Vid bedömningen av om en uppdragstagare arbetar självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats, hur beroende du är av uppdragsgivaren och om du bär ekonomisk risk.
En enstaka försäljning av privata saker är inte näringsverksamhet, men regelbunden försäljning, konsultuppdrag eller hantverk mot betalning är det. Är du osäker på om ett uppdrag i själva verket är en anställning, bör du reda ut det innan du fakturerar. Fel bedömning kan innebära att uppdragsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter och att du inte får dra av dina kostnader som du hade tänkt.
Välj firmanamn och kontrollera att det är ledigt. Som enskild näringsidkare får du driva verksamheten i eget namn eller under en särskild benämning, ett firmanamn. Enligt 2 § firmalagen (1974:156) förvärvar du ensamrätt till en firma genom registrering eller inarbetning, och ensamrätten för en registrerad firma gäller inom det område registreringen omfattar. Söker du i Bolagsverkets register och på internet innan du bestämmer dig undviker du att råka använda någon annans namn eller varumärke.
Namnet ska inte vilseleda om verksamhetens art. Tänk också på att en domän, ett konto på sociala medier och ett eventuellt varumärke är separata frågor. Ett registrerat firmanamn ger inte automatiskt skydd för dem.
Anmäl dig till Skatteverket och ansök om F-skatt. Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan verksamheten påbörjas (7 kap. 2 § skatteförfarandelagen). Anmälan görs på verksamt.se, en gemensam tjänst för Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket, eller på pappersblankett. I samma anmälan ansöker du om F-skatt, och om det är aktuellt om registrering för moms och som arbetsgivare.
Skatteverket ska enligt 9 kap. 1 § skatteförfarandelagen godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt, om inget hinder finns. Hinder kan vara näringsförbud, konkurs eller obetalda skatter i större omfattning (9 kap. 3 §). Godkännandet gäller tills vidare. Med F-skatt betalar du själv in skatt och avgifter, och dina kunder behöver inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på det de betalar dig. Många uppdragsgivare kräver F-skattsedel, så var klar med den innan du börjar fakturera.
Bestäm om du ska registrera dig hos Bolagsverket. En enskild näringsidkare kan registreras i handelsregistret, men det är frivilligt (2 § handelsregisterlagen 1974:157). Skyldighet att ansöka gäller bara den som enligt bokföringslagen måste upprätta årsredovisning, vilket inte är fallet för en vanlig enskild firma. Registreringen sker hos Bolagsverket och ger en offentlig uppgift om firman, och den är ett sätt att styrka vem som står bakom verksamheten.
Registrerar du firman får du enligt firmalagen ensamrätt till firmanamnet inom det område registreringen omfattar. Avgiften för registrering fastställs av regeringen och kan ändras, så kontrollera aktuellt belopp hos Bolagsverket. Registreringen är inget krav för att få F-skatt eller för att få ett organisationsnummer. Som enskild näringsidkare använder du ditt personnummer.
Ta ställning till moms. Huvudregeln är att försäljning av varor och tjänster är momspliktig, men enligt 18 kap. 4 § mervärdesskattelagen (2023:200) är leveranser undantagna från skatteplikt om din årsomsättning inom landet inte överstiger 120 000 kr under kalenderåret och inte har överstigit det under något av de två närmast föregående kalenderåren. Överstiger omsättningen gränsen upphör undantaget från den tidpunkten (18 kap. 11 §), så du måste momsregistrera dig inför de försäljningar som går över gränsen.
Många verksamheter är dessutom helt undantagna från moms, till exempel sjukvård och viss utbildning, och för dem gäller andra regler. Omsättningsgränsen gäller omsättning exklusive moms. Anmäl moms i samma ansökan hos Skatteverket om du förväntar dig att passera gränsen eller om du vill dra av ingående moms på inköp. Då får du också besked om hur ofta du ska redovisa momsen.
Ordna bokföringen från första dagen. En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för den (2 kap. 6 § bokföringslagen 1999:1078). Du ska löpande bokföra alla affärshändelser och spara verifikationer för dem (4 kap. 1 §). Ett företag vars nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker (5 kap. 2 §), alltså kontantmetod. Vid räkenskapsårets slut ska dock alla obetalda fordringar och skulder tas med.
Räkenskapsåret är normalt kalenderår. Bokföringen avslutas med ett årsbokslut, och är nettoomsättningen normalt högst tre miljoner kronor får du upprätta det i förenklad form (6 kap. 3 och 6 §§). Räkenskapsinformationen ska bevaras till och med det sjunde året efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (7 kap. 2 §). Ett bokföringsprogram eller en redovisningsbyrå sparar mycket tid.
Räkna ut egenavgifter och preliminärskatt. Överskott av näringsverksamhet är avgiftspliktigt om du har arbetat i verksamheten i inte oväsentlig omfattning (3 kap. 3 § socialavgiftslagen 2000:980). Egenavgifterna är enligt 3 kap. 13 § 16,35 procent av avgiftsunderlaget, uppdelade på bland annat sjukförsäkring, föräldraförsäkring och ålderspension, och därtill kommer allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920). Inga egenavgifter ska betalas om avgiftsunderlaget understiger 1 000 kr (3 kap. 14 §). Skatteverket har en kalkylator för den totala avgiften.
Med F-skatt betalar du preliminär skatt (8 kap. 1–3 §§ skatteförfarandelagen) på ett belopp som så nära som möjligt motsvarar den slutliga skatten. Skatteverket bestämmer beloppet utifrån den beräknade inkomsten, så ange en realistisk siffra i anmälan och justera under året. Betalar du för lite får du kvarskatt och en räntekostnad. Sätt undan pengar till skatten varje gång en kund betalar.
Deklarera varje år med NE-bilagan. Som enskild näringsidkare redovisar du resultatet av firman i din privata inkomstdeklaration, på bilagan NE (Näringsverksamhet enskild näringsidkare). Skatteverket beräknar skatten på ditt överskott tillsammans med eventuell lön och andra inkomster, eftersom näringsverksamhet och tjänst är inkomstslag för samma fysiska person (3 kap. 3 § inkomstskattelagen). Beskattningsåret är normalt kalenderår (3 kap. 13 §). Lämna deklarationen i tid, normalt i början av maj året efter, och kontrollera exakt datum hos Skatteverket.
Blir det underskott kan det i vissa fall dras av mot dina övriga inkomster, men det förutsätter att verksamheten bedrivs i vinstsyfte. Skatteverket kan neka avdrag för ett hobbyliknande underskott. Moms redovisar du separat, normalt via momsdeklaration för den period du fått besked om.
Kontrollera tillstånd, försäkringar och trygghet. Vissa verksamheter kräver tillstånd eller anmälan till en myndighet innan du startar, till exempel livsmedelshantering hos kommunen, alkoholservering, taxi eller yrkesmässig transport, och vissa hälso- och sjukvårdsyrken. Fråga kommunen och branschorganisationen, och ställ frågan på verksamt.se, som listar krav per bransch. Utan tillstånd riskerar du att verksamheten får stängas och att du får betala sanktionsavgift.
Kolla också din privata trygghet. Som egen företagare har du normalt inte samma skydd som anställd: sjukpenning och föräldrapenning beräknas på din sjukpenninggrundande inkomst, som bygger på dina egna uppgifter om inkomst av näringsverksamhet. Villkoren för a-kassa är andra för egenföretagare, och Arbetsförmedlingen kan ha ett stöd för den som startar eget, men kraven ändras, så ta reda på vad som gäller just nu innan du lämnar en anställning. Tecknar du själv en ansvarsförsäkring skyddar du dig mot det personliga betalningsansvaret.
Att tänka på
- Du börjar fakturera utan F-skatt. Saknar du F-skattsedel måste kunden göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter, och många företag vägrar då anlita dig. Anmäl dig och ansök i god tid, eftersom handläggningen tar tid och godkännandet gäller först från beslutet.
- Du blandar privat ekonomi och firmans. Eftersom firman inte är en egen juridisk person är det lätt att betala fakturor från fel konto. Skaffa ett separat konto för verksamheten så att bokföringen går att följa. Det är bokföringsskyldigheten som kräver ordning, och blandade pengar leder till fel i deklarationen.
- Du underskattar det personliga betalningsansvaret. I en enskild firma svarar du med hela din förmögenhet för firmans skulder, inklusive skulder till leverantörer och Skatteverket. Gå inte i borgen eller skriv på stora avtal utan att räkna på risken. Är verksamheten riskfylld kan ett aktiebolag vara ett bättre val.
- Du glömmer att sätta undan skatt. Pengarna på kontot är inte din inkomst. Avdrag för kostnader, egenavgifter och skatt ska betalas, och är den preliminära skatten satt för lågt får du kvarskatt. Reservera en andel av varje betalning till skatten och justera F-skatten när inkomsten ändras.
- Du missar omsättningsgränsen för moms. Passerar du 120 000 kr upphör momsundantaget från den tidpunkten (18 kap. 11 § mervärdesskattelagen). Då ska du redovisa moms på försäljningen från och med den dagen och ha registrerat dig. Följ omsättningen månad för månad om du ligger nära gränsen.
- Du sparar inte verifikationerna. Alla affärshändelser ska verifieras, och räkenskapsinformationen ska bevaras i sju år efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (7 kap. 2 § bokföringslagen). Saknas underlag kan Skatteverket neka avdrag eller göra ett skönsmässigt beslut. Spara kvitton digitalt direkt.
- Du tror att en anställning och uppdrag går att blanda fritt. Bedriver du verksamhet åt din arbetsgivare eller en uppdragsgivare på ett sätt som liknar en anställning, kan Skatteverket bedöma att du inte driver näringsverksamhet självständigt (13 kap. 1 § andra stycket inkomstskattelagen). Då faller grunden för F-skatt och avdrag, och uppdragsgivaren kan krävas på arbetsgivaravgifter.
Rättslig grund
Vanliga frågor
Måste jag registrera min enskilda firma hos Bolagsverket?
Nej. Registrering i handelsregistret är frivillig för en enskild näringsidkare (2 § handelsregisterlagen). Du är enskild näringsidkare från det att du bedriver näringsverksamhet. Du anmäler dig i stället till Skatteverket, där du ansöker om F-skatt. Registrering hos Bolagsverket ger bland annat ensamrätt till firmanamnet inom det område registreringen omfattar.
Vad kostar det att starta enskild firma?
Skatteverket tar ingen avgift för anmälan eller för F-skatt. Registrering i handelsregistret hos Bolagsverket kostar en avgift som fastställs av regeringen, så kontrollera aktuellt belopp hos Bolagsverket. Därtill kommer dina egna kostnader för bokföring, försäkring och eventuella tillstånd. Något aktiekapital krävs inte.
Vad är skillnaden mellan F-skatt och FA-skatt?
Med F-skatt är du näringsidkare och betalar själv skatt och egenavgifter på det du tjänar. FA-skatt betyder att du både har lön från en anställning och driver näringsverksamhet vid sidan om. Då dras skatt på lönen och du betalar preliminär skatt på firman. Godkännande för F-skatt söker du hos Skatteverket enligt 9 kap. 1 § skatteförfarandelagen.
Kan jag starta enskild firma vid sidan av mitt jobb?
Ja, men kontrollera först anställningsavtalet och eventuellt kollektivavtal. Det kan finnas konkurrensklausuler eller krav på att du anmäler biverksamhet. Du kan ansöka om F-skatt även om du har en anställning, och betalar då preliminär skatt på firmans resultat. Du är bokföringsskyldig för firman från första dagen.
När måste jag momsregistrera mig?
Enligt 18 kap. 4 § mervärdesskattelagen är leveranser undantagna från skatteplikt om din årsomsättning inom landet inte överstiger 120 000 kr under kalenderåret och inte har gjort det under de två närmast föregående åren. Överstiger du gränsen upphör undantaget från den tidpunkten (18 kap. 11 §). Vissa verksamheter är momsfria oavsett omsättning.
Vilka avgifter betalar jag som enskild näringsidkare?
Du betalar egenavgifter på överskottet, vilka enligt 3 kap. 13 § socialavgiftslagen är 16,35 procent av avgiftsunderlaget, och därtill allmän löneavgift. Dessutom betalar du inkomstskatt på överskottet. Är avgiftsunderlaget under 1 000 kr betalas inga egenavgifter (3 kap. 14 §). Skatteverkets kalkylator visar den totala avgiften.
Hur länge måste jag spara bokföringen?
Räkenskapsinformationen ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (7 kap. 2 § bokföringslagen). Handlingarna ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och vara lätt åtkomliga. Elektroniska handlingar får bevaras elektroniskt om de kan skrivas ut.
Måste jag ha ett förenklat årsbokslut?
Alla bokföringsskyldiga ska avsluta bokföringen med ett årsbokslut. Är din nettoomsättning normalt högst tre miljoner kronor får du upprätta det i förenklad form, med resultaträkning och balansräkning (6 kap. 3 och 6 §§ bokföringslagen). Det ska vara färdigt senast sex månader efter räkenskapsårets utgång (6 kap. 7 §).
Svarar jag personligen för firmans skulder?
Ja. En enskild firma är inte en egen juridisk person, så du svarar med hela din förmögenhet för skulder som firman får. Det gäller även skulder till Skatteverket. I ett aktiebolag har aktieägarna däremot som huvudregel inget personligt betalningsansvar (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Överväg aktiebolag om risken är stor.
Finns det bidrag för att starta eget?
Arbetsförmedlingen har haft ett stöd för arbetssökande som startar eget, kallat starta eget-ersättning. Villkoren är bland annat att idén är bärkraftig och att du är registrerad som arbetssökande. Reglerna ändras och stödet beviljas inte automatiskt, så kontakta Arbetsförmedlingen innan du startar. Du kan inte räkna med att få stödet i efterhand.
Juridisk vägledning – enskilda guider
Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida