Mobbning på jobbet – kränkande särbehandling och vad du kan göra
Mobbning på arbetsplatsen kallas i arbetsmiljöreglerna kränkande särbehandling: handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller till att någon ställs utanför arbetsplatsens gemenskap (2 kap. AFS 2023:2). Det kan vara utfrysning, förlöjligande, ryktesspridning, att du fråntas arbetsuppgifter utan skäl eller att en chef upprepat skäller ut dig inför andra. En enstaka konflikt eller ett sakligt besked om bristande arbetsprestationer är normalt inte kränkande särbehandling.
Arbetsgivaren har ansvaret. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa, och arbetet ska organiseras så att ingen utsätts för psykiska belastningar som kan medföra ohälsa (2 kap. 1 § och 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen). Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver att arbetsgivaren klargör att kränkande särbehandling inte accepteras och har rutiner för hur den hanteras.
Har trakasserierna samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, eller är de sexuella, gäller dessutom diskrimineringslagen. Då har arbetsgivaren en uttrycklig skyldighet att utreda, och du kan ha rätt till diskrimineringsersättning. Här går vi igenom hur du dokumenterar, vem du vänder dig till och vilka frister som gäller.
Viktiga fakta
Tidsfrist
Arbetsgivaren ska utreda och agera så snart den får kännedom om trakasserierna; lagen anger ingen frist för dig att anmäla internt, men ju tidigare du anmäler, desto starkare står du (2 kap. 3 § diskrimineringslagen).
Vill du kräva diskrimineringsersättning och är medlem i ett fackförbund ska facket begära förhandling inom fyra månader från det att du fick kännedom om händelsen och senast inom två år, och talan ska väckas inom tre månader efter avslutad förhandling (64 och 65 §§ MBL, 6 kap. 4 § diskrimineringslagen). Är du inte företrädd av en organisation ska du väcka talan inom fyra månader från kännedom (66 § MBL). Gäller saken en uppsägning måste du underrätta arbetsgivaren inom två veckor om du vill att den ogiltigförklaras (40 § LAS).
Vad du ska göra
Bedöm vad du utsätts för.
Skriv ner vad som händer och fråga dig om det är upprepade eller allvarliga handlingar riktade mot dig, och om de påverkar din hälsa eller din plats i gemenskapen. Då är det kränkande särbehandling enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2 kap. AFS 2023:2).
Pröva också om det finns ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna, till exempel nedsättande kommentarer om ursprung, ålder eller sexuell läggning, eller om uppträdandet är av sexuell natur. Då är det trakasserier eller sexuella trakasserier enligt 1 kap. 4 § diskrimineringslagen. Skillnaden har betydelse: arbetsmiljöreglerna upprätthålls av Arbetsmiljöverket och ger ingen ersättning, medan diskrimineringslagen ger dig en egen rätt till diskrimineringsersättning.
Dokumentera allt från första dagen.
För en loggbok: datum, tid, plats, vad som sades eller gjordes, vem som var inblandad och vilka som såg det. Spara e-post, chattmeddelanden, sms och kallelser, gärna som skärmbilder med synligt datum och avsändare. Notera hur du påverkas, till exempel sömnproblem, besök i vården eller sjukfrånvaro.
Dokumentationen är din viktigaste tillgång. Vid diskriminering räcker det att du visar omständigheter som ger anledning att anta att du blivit trakasserad eller utsatt för repressalier; då måste arbetsgivaren visa att det inte har skett (6 kap. 3 § diskrimineringslagen). Utan anteckningar blir det ord mot ord. Förvara kopior utanför arbetsgivarens system, men ta inte med dig handlingar som är sekretessbelagda eller som rör andra personer.
Anmäl till arbetsgivaren enligt rutinerna.
Arbetsgivaren ska ha rutiner som anger vem som tar emot information om kränkande särbehandling, vad mottagaren ska göra och hur den utsatte snabbt får hjälp, och rutinerna ska vara kända för alla (2 kap. 11 § AFS 2023:2). Fråga HR eller chefen efter dem. Är det din närmaste chef som kränker dig, vänd dig till en högre chef.
Anmäl skriftligt, beskriv konkreta händelser och be om en bekräftelse. Vid trakasserier som har samband med en diskrimineringsgrund eller är sexuella är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier (2 kap. 3 § diskrimineringslagen). Skyldigheten gäller också när trakasserierna kommer från kollegor eller inhyrd personal.
Ta hjälp av skyddsombudet.
Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska vaka över att arbetsgivaren bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete (6 kap. 4 § arbetsmiljölagen). Berätta vad som pågår; skyddsombudet har tystnadsplikt om dina personliga förhållanden.
Anser skyddsombudet att åtgärder behövs kan det skriftligen begära åtgärder eller en undersökning av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska genast bekräfta begäran och utan dröjsmål lämna besked. Händer inget inom skälig tid kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket, som prövar om arbetsgivaren ska föreläggas att vidta åtgärder, vid behov vid vite (6 kap. 6 a § och 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen). Begäran enligt 6 a § är ofta det snabbaste sättet att tvinga fram en utredning och en handlingsplan.
Följ upp utredningen och åtgärderna.
En utredning bör göras av någon som har kompetens, kan agera opartiskt och har de berördas förtroende, enligt de allmänna råden till AFS 2023:2. Be att få veta vem som utreder, hur du kommer att höras och när den ska vara klar. Lämna din dokumentation och namn på vittnen.
Arbetsgivaren ska därefter vidta åtgärder och, när de inte kan genomföras direkt, tidsplanera dem (3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen). Det kan vara samtal, omorganisation, omplacering av den som kränker eller disciplinära åtgärder. Det är inte rimligt att den utsatta flyttas mot sin vilja som enda åtgärd. Begär skriftligt besked om vilka åtgärder som beslutats och när de följs upp.
Kontakta facket eller Diskrimineringsombudsmannen.
Är du medlem i ett fackförbund, kontakta det tidigt. Facket kan begära förhandling med arbetsgivaren och har förtur att föra talan för dig i Arbetsdomstolen. Begäran om förhandling måste göras inom fyra månader från det att du fick kännedom om omständigheten (64 § MBL).
Gäller saken trakasserier med koppling till en diskrimineringsgrund eller sexuella trakasserier kan du anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO får föra talan för dig om du medger det, men bara om facket inte gör det (6 kap. 2 § diskrimineringslagen). En anmälan till DO är gratis. DO kan också avbryta preskription genom ett skriftligt meddelande till arbetsgivaren (6 kap. 5 §), men räkna inte med att DO driver just ditt ärende.
Kräv diskrimineringsersättning vid trakasserier.
En arbetsgivare som inte utreder och vidtar åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier ska betala diskrimineringsersättning för kränkningen (5 kap. 1 § diskrimineringslagen). Detsamma gäller om du utsätts för repressalier för att du har anmält eller medverkat i en utredning (2 kap. 18 §). Ersättningen ska också avskräcka från nya överträdelser.
Ren mobbning utan koppling till en diskrimineringsgrund ger normalt ingen sådan ersättning; arbetsmiljölagstiftningen reglerar enligt Arbetsmiljöverket inte frågor om kompensation och skuld. Handlar det om brott, till exempel ofredande eller förtal, kan du polisanmäla och kräva skadestånd av gärningspersonen. Mål om diskriminering i arbetslivet prövas enligt lagen om rättegången i arbetstvister (6 kap. 1 §).
Ta hand om hälsan och anmäl arbetsskada.
Sök vård eller företagshälsovården om du mår dåligt. Blir du sjukskriven gäller vanliga regler om sjuklön och sjukpenning, och arbetsgivaren ska arbeta med anpassning och rehabilitering (3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen och 30 kap. 6 a § socialförsäkringsbalken).
Begär att arbetsgivaren anmäler arbetsskada till Försäkringskassan; arbetsgivaren som fått kännedom om en arbetsskada ska anmäla den omedelbart (42 kap. 10 § socialförsäkringsbalken). Med arbetsskada avses skada till följd av skadlig inverkan i arbetet, men psykiska skador som beror på vantrivsel med arbetskamrater eller bristande uppskattning räknas inte (39 kap. 3 och 5 §§). Beskriv därför konkreta kränkande händelser, inte bara dålig stämning.
Säg inte upp dig förhastat.
Den som säger upp sig själv riskerar avstängning från a-kassan och förlorar möjligheten att få frågan prövad inifrån anställningen. Har arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden mot dig får du frånträda anställningen med omedelbar verkan (4 § tredje stycket LAS), men bedömningen är sträng och bör göras tillsammans med facket eller en advokat.
Blir du själv uppsagd eller omplacerad efter att du anmält, kan det vara en otillåten repressalie (2 kap. 18 § diskrimineringslagen), och uppsägningen måste ha sakliga skäl (7 § LAS). Underrätta arbetsgivaren inom två veckor om du vill ha uppsägningen ogiltigförklarad (40 § LAS).
Att tänka på
- Du anmäler bara muntligt. Utan skriftlig anmälan är det svårt att visa när arbetsgivaren fick kännedom, och det är först då utredningsskyldigheten inträder.
- Du väntar för länge. Fristen för att begära förhandling eller väcka talan om diskrimineringsersättning är fyra månader från kännedom, och efter två år är rätten förlorad oavsett.
- Du behandlar mobbningen som ett enbart personligt problem. Utan dokumentation av konkreta händelser blir det svårt både i en intern utredning och vid en anmälan om arbetsskada.
- Du svarar med motangrepp i e-post eller i sociala medier. Det kan användas mot dig och flytta fokus från arbetsgivarens skyldigheter till ditt eget agerande.
- Du accepterar att bli flyttad som enda lösning. Arbetsgivaren ska åtgärda orsakerna i arbetsmiljön, inte bara förflytta den som har anmält.
- Du skriver under ett avslutsavtal under press. Ett avtal om att anställningen upphör mot ersättning innebär ofta att du avstår från fortsatta krav; låt facket eller en advokat granska det först.
- Du sprider inspelningar eller handlingar om kollegor. Det kan strida mot lojalitetsplikten eller dataskyddsreglerna; lämna materialet till utredaren, facket eller ditt ombud.
Rättslig grund
Vanliga frågor
Vad räknas som kränkande särbehandling på jobbet?
Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att någon ställs utanför gemenskapen. Exempel är utfrysning, förlöjligande, att undanhålla information som behövs i arbetet, ryktesspridning och att utan skäl frånta någon arbetsuppgifter. En sakligt framförd kritik eller en enstaka konflikt räknas normalt inte.
Vad är skillnaden mellan mobbning och trakasserier?
Mobbning är ett vardagsord för kränkande särbehandling, som regleras i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trakasserier i diskrimineringslagens mening kräver ett samband med en diskrimineringsgrund, till exempel kön, etnisk tillhörighet eller ålder, eller att uppträdandet är sexuellt. Bara vid trakasserier enligt diskrimineringslagen finns en lagstadgad rätt till diskrimineringsersättning.
Måste arbetsgivaren utreda mobbning?
Ja. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att ta emot och hantera uppgifter om kränkande särbehandling och se till att den utsatte snabbt får hjälp (2 kap. 11 § AFS 2023:2). Gäller det trakasserier med koppling till en diskrimineringsgrund eller sexuella trakasserier är arbetsgivaren dessutom skyldig att utreda och vidta skäliga åtgärder (2 kap. 3 § diskrimineringslagen).
Vad gör jag om det är chefen som mobbar mig?
Vänd dig till chefens chef, till HR eller till skyddsombudet. Arbetsgivarens rutiner ska ange vem som tar emot sådana uppgifter. Anmäl skriftligt och spara en kopia. Är du medlem i ett fackförbund, kontakta det samtidigt. Arbetsgivarens ansvar är detsamma oavsett om det är en chef eller en kollega som kränker dig.
Kan jag anmäla mobbning till Arbetsmiljöverket?
Arbetsmiljöverket utreder inte enskilda konflikter, men myndigheten kan förelägga arbetsgivaren att följa arbetsmiljöreglerna, till exempel att ta fram rutiner eller göra en riskbedömning (7 kap. 7 § arbetsmiljölagen). Det effektivaste är ofta att skyddsombudet gör en begäran enligt 6 kap. 6 a § och vänder sig till Arbetsmiljöverket om arbetsgivaren inte agerar.
Kan jag få skadestånd för mobbning på jobbet?
Vid trakasserier enligt diskrimineringslagen, eller om arbetsgivaren inte utreder sådana trakasserier, kan du få diskrimineringsersättning (5 kap. 1 § diskrimineringslagen). Vid mobbning utan koppling till en diskrimineringsgrund finns i regel ingen sådan rätt. Är handlingarna brottsliga, till exempel ofredande eller förtal, kan du kräva skadestånd av den som begått brottet.
Hur anmäler jag till DO?
Du anmäler till Diskrimineringsombudsmannen via myndighetens webbplats eller per post. Beskriv vad som hänt, när, vilken diskrimineringsgrund det gäller och vad arbetsgivaren har gjort. DO väljer självt vilka ärenden som drivs i domstol och för talan bara om ditt fackförbund inte gör det. Anmälan är gratis. Bevaka själv fristerna för talan.
Får jag straffas för att jag anmält mobbning?
Nej. Arbetsgivaren får inte utsätta dig för repressalier för att du anmält eller påtalat trakasserier eller medverkat i en utredning (2 kap. 18 § diskrimineringslagen). Repressalier kan ge rätt till diskrimineringsersättning och ersättning för ekonomisk förlust. Dokumentera förändringar i dina arbetsuppgifter, lön eller schema efter anmälan.
Räknas psykisk ohälsa av mobbning som arbetsskada?
Det kan göra det, om övervägande skäl talar för att skadan beror på skadlig inverkan i arbetet (39 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). Psykiska skador av vantrivsel med arbetskamrater eller bristande uppskattning räknas däremot inte (39 kap. 5 §). Anmäl ändå arbetsskada och beskriv konkreta kränkande händelser; Försäkringskassan gör bedömningen.
Hur lång tid har jag på mig att agera?
Internt finns ingen frist, men anmäl så tidigt som möjligt. För krav på diskrimineringsersättning ska förhandling begäras inom fyra månader från det att du fick kännedom om händelsen, och talan väckas inom tre månader efter förhandlingen. Utan facklig företrädare gäller fyra månader för att väcka talan. Efter två år är rätten förlorad.
Juridisk vägledning – enskilda guider
Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida