Övertid – hur mycket får du jobba och vad har du rätt till?
Arbetstidslagen bestämmer hur mycket du får arbeta: ordinarie arbetstid högst 40 timmar i veckan, allmän övertid högst 200 timmar per kalenderår och en sammanlagd arbetstid på i genomsnitt högst 48 timmar per vecka. Den säger däremot ingenting om vad du ska få betalt för övertiden. Ersättningen – övertidstillägg i pengar eller kompensationsledighet – bestäms i ditt anställningsavtal eller i kollektivavtalet. Många kollektivavtal har dessutom egna regler om arbetstid som ersätter lagens.
Den här vägledningen är för dig som arbetar mer än ditt schema, som har fått höra att övertiden ”ingår i lönen”, som har deltid och jobbar extra eller som misstänker att arbetsgivaren tar ut mer övertid än lagen tillåter. Den förklarar hur du tar reda på vilka regler som gäller, vad arbetsgivaren måste dokumentera, hur du kräver ersättning och vilka frister som kan göra att kravet faller.
Resultatet ska vara att du vet hur många timmar som är tillåtna, att du har underlag för att få betalt för timmar du redan har arbetat och att du kan agera i tid. Gäller ett kollektivavtal på arbetsplatsen är fristerna korta: facket måste påkalla förhandling inom fyra månader från att ni fick kännedom om felet.
Viktiga fakta
Tidsfrist
Gäller kollektivavtal ska facket påkalla förhandling om obetald övertid inom fyra månader från att det fick kännedom om felet och senast två år efter att det inträffade; är du inte med i det avtalsslutande facket ska du själv väcka talan inom fyra månader (64 och 66 §§ medbestämmandelagen).
Gäller inget kollektivavtal är lönefordran för övertid i princip en vanlig fordran som preskriberas efter tio år (2 § preskriptionslagen), men anställningsavtalet kan innehålla kortare frister – och ju längre du väntar, desto svårare blir bevisningen. Arbetstidsbeskedet: ändringar i ordinarie arbetstidens förläggning ska meddelas minst två veckor i förväg (12 § arbetstidslagen).
Vad du ska göra
Ta reda på vilka regler som gäller för dig.
Börja med anställningsavtalet och ta reda på om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal – fråga facket, HR eller titta på lönespecifikationen. Genom ett kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från arbetstidslagen eller avvikelser från bland annat reglerna om ordinarie arbetstid, övertid och vila (3 § arbetstidslagen). Kollektivavtalet gäller då också för dig som inte är medlem, om du arbetar inom avtalets område.
Lagen gäller inte alls för arbetstagare med företagsledande eller jämförlig ställning, för den som har förtroende att själv disponera sin arbetstid, för arbete i arbetsgivarens hushåll eller när det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat (2 §). Att du har ”förtroendearbetstid” enligt avtalet betyder inte automatiskt att du omfattas av undantaget – det avgörs av dina faktiska arbetsuppgifter och villkor.
Räkna ut vad som är övertid.
Övertid är arbetstid som överstiger den ordinarie arbetstiden enligt 5 § (högst 40 timmar per vecka) och jourtid enligt 6 § (7 § arbetstidslagen). Gäller annan ordinarie arbetstid enligt kollektivavtal räknas övertid från den. Semester, kompensationsledighet och annan ledighet som förläggs till ordinarie arbetstid likställs med arbetad tid när övertiden beräknas.
Arbetar du deltid kallas tiden över din avtalade arbetstid mertid (10 §). Mertid är inte övertid förrän du passerar heltid, och ersättningen är ofta lägre – kontrollera vad avtalet säger. Skriv ned dina faktiska arbetstider varje dag: när du började, raster, när du slutade och vem som bad dig stanna. Spara mejl och meddelanden där chefen beordrar eller godkänner övertid, och tidrapporter från systemet.
Kontrollera taken för övertid.
Allmän övertid får tas ut när det finns särskilt behov av ökad arbetstid, med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, och högst 200 timmar per kalenderår (8 § arbetstidslagen). Extra övertid på ytterligare högst 150 timmar per år får tas ut om det finns särskilda skäl och situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt; allmän och extra övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per månad (8 a §).
Vid natur- eller olyckshändelser som arbetsgivaren inte kunnat förutse får nödfallsövertid tas ut i den utsträckning som krävs (9 §). Oavsett detta får den sammanlagda arbetstiden under varje sjudagarsperiod vara högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader (10 b §). Du ska ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila (13 §) och veckovila enligt 14 §.
Begär att få se arbetsgivarens anteckningar.
Arbetsgivaren ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid, och du har rätt att själv eller genom någon annan ta del av dem. Samma rätt har de fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället (11 § arbetstidslagen). Begär skriftligen att få en utskrift av anteckningarna för de månader det gäller.
Saknas anteckningar, eller stämmer de inte med dina egna, är det en överträdelse som kan anmälas till Arbetsmiljöverket. Det försvagar också arbetsgivarens position i en tvist om hur mycket du har arbetat. Jämför anteckningarna med dina egna noteringar, passerkortsloggar, inloggningstider och mejl skickade sent på kvällen. Det är du som ska visa att du arbetat övertiden, men arbetsgivarens bristande dokumentation kan väga tungt i bevisvärderingen.
Kontrollera hur övertiden ska ersättas.
Arbetstidslagen reglerar inte ersättningen. Läs kollektivavtalet eller anställningsavtalet: det anger normalt ett övertidstillägg per timme, ofta olika för vardagar och helger, eller rätt till kompensationsledighet. Många tjänstemannaavtal tillåter att arbetsgivare och arbetstagare avtalar bort övertidsersättningen mot extra semesterdagar eller högre lön – det måste i så fall framgå av en överenskommelse med dig.
Saknas både kollektivavtal och reglering i ditt anställningsavtal är utgångspunkten att arbete som arbetsgivaren har beordrat eller godtagit ska betalas, men nivån kan bli föremål för tvist. Står det i avtalet att övertid ”ingår i lönen” utan att övertidens omfattning har varit förutsebar, kan det vara värt att låta facket eller en jurist granska villkoret. Har chefen inte beordrat övertiden och inte heller känt till den kan arbetsgivaren invända att den inte ska ersättas.
Framställ kravet skriftligt.
Skicka ett skriftligt krav till arbetsgivaren: vilka datum och timmar det gäller, vilken ersättning du anser att du har rätt till och på vilken grund (anställningsavtal, kollektivavtal), och när du vill ha betalt. Bifoga en sammanställning och kopior av underlag. Spara kopian och ett bevis om när kravet skickades.
Är du med i facket – kontakta facket först. Gäller kollektivavtal ska facket påkalla förhandling inom fyra månader efter att det fått kännedom om omständigheten och senast två år efter att den inträffade, och talan ska därefter väckas inom tre månader från avslutad förhandling (64 och 65 §§ medbestämmandelagen). Är du inte medlem i den organisation som slutit avtalet och inte kan företrädas av den, ska du själv väcka talan inom fyra månader, senast två år efter att felet inträffade (66 § tredje stycket).
Anmäl överträdelser till Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket har tillsyn över att arbetstidslagen följs och får meddela förelägganden och förbud, som kan förenas med vite (20 och 22 §§ arbetstidslagen). Om arbetsgivaren har överträtt reglerna om ordinarie arbetstid, jourtid, övertid, mertid, dygnsvila eller veckovila utan stöd i kollektivavtal ska en sanktionsavgift tas ut, även om överträdelsen inte varit avsiktlig (26 §).
Avgiften är en procent av prisbasbeloppet för varje otillåten timme och varje berörd arbetstagare. Den tillfaller staten, inte dig, men en anmälan kan få arbetsgivaren att ändra rutinerna och dokumentera arbetstiden. Skyddsombudet på arbetsplatsen kan också begära åtgärder och vända sig till Arbetsmiljöverket. Lång och ständig övertid är dessutom en arbetsmiljöfråga enligt arbetsmiljölagen, som kräver att arbetsgivaren förebygger ohälsa.
Driv kravet vidare om arbetsgivaren inte betalar.
Gäller kollektivavtal drivs tvisten normalt av facket, först i lokal förhandling och sedan central förhandling, och därefter i Arbetsdomstolen enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Saknas kollektivavtal kan du väcka talan vid tingsrätten. För mindre belopp handläggs målet som ett förenklat tvistemål med begränsat ansvar för motpartens rättegångskostnader.
Ett snabbare alternativ för en ostridig lönefordran är att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden; ansökningsavgiften är 300 kr (1 § förordningen 1992:1094). Bestrider arbetsgivaren kan målet överlämnas till tingsrätten. Kontrollera om din hemförsäkring har rättsskydd innan du anlitar ombud. Kräv ränta: på en förfallen lönefordran löper dröjsmålsränta enligt räntelagen.
Att tänka på
- Du väntar för länge med kravet. Gäller kollektivavtal måste facket påkalla förhandling inom fyra månader från kännedom, senast inom två år (64 § medbestämmandelagen). Missas fristen kan hela kravet falla.
- Du för inga egna anteckningar. Arbetsgivaren ska anteckna övertid (11 § arbetstidslagen), men utan egna noteringar står ord mot ord om anteckningarna är ofullständiga. Skriv upp tider varje dag.
- Du arbetar övertid utan att chefen vet om det. Övertid som varken beordrats eller godtagits kan arbetsgivaren invända mot. Be om skriftlig bekräftelse, till exempel ett mejl, när du blir ombedd att stanna.
- Du tror att förtroendearbetstid betyder att lagen inte gäller. Undantaget i 2 § arbetstidslagen gäller bara den som faktiskt får disponera sin arbetstid själv eller har företagsledande ställning, inte alla med fast månadslön.
- Du blandar ihop mertid och övertid. Deltidsanställda får mertid upp till heltid (10 §), som ofta ersätts lägre än övertid. Räkna rätt innan du kräver ersättning.
- Du godtar att övertiden ”ingår i lönen” utan avtal. En sådan reglering måste vara avtalad. Har du inte skrivit under något om det, kräv ersättning enligt kollektivavtalet eller anställningsavtalet.
- Du ignorerar vilotiden. Dygnsvila på minst elva timmar (13 §) gäller även när du arbetar övertid. Ständiga brott mot vilan är en arbetsmiljörisk och grund för en anmälan till Arbetsmiljöverket.
Rättslig grund
Vanliga frågor
Hur mycket övertid får man jobba per år?
Allmän övertid högst 200 timmar per kalenderår och högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad (8 § arbetstidslagen). Vid särskilda skäl får extra övertid tas ut med högst 150 timmar till (8 a §). Kollektivavtal kan ha andra gränser (3 §).
Har man rätt till övertidsersättning enligt lag?
Nej, arbetstidslagen reglerar hur mycket övertid som får tas ut men inte ersättningen. Den följer av kollektivavtalet eller anställningsavtalet, ofta som övertidstillägg eller kompensationsledighet. Saknas reglering bör arbete som arbetsgivaren beordrat eller godtagit ändå ersättas, men nivån kan bli föremål för tvist.
Hur länge får man jobba per vecka i Sverige?
Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka (5 § arbetstidslagen). Med övertid får den sammanlagda arbetstiden uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader (10 b §). Semester och sjukfrånvaro räknas då som arbetad tid.
Vad är skillnaden mellan mertid och övertid?
Mertid är tid som en deltidsanställd arbetar utöver sin avtalade arbetstid, upp till heltid (10 § arbetstidslagen). Övertid är tid över heltidens ordinarie arbetstid (7 §). Mertid får tas ut med högst 200 timmar per år plus 150 timmar extra mertid vid särskilda skäl (10 och 10 a §§).
Måste arbetsgivaren föra anteckningar om övertid?
Ja. Arbetsgivaren ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid, och du och facket har rätt att ta del av dem (11 § arbetstidslagen). Begär en utskrift skriftligt om du ska kräva ersättning eller misstänker att taken överskrids.
Får arbetsgivaren tvinga mig att jobba övertid?
Lagen tillåter att allmän övertid tas ut vid särskilt behov av ökad arbetstid inom taken (8 § arbetstidslagen). Om du är skyldig att arbeta övertid avgörs av anställningsavtalet och kollektivavtalet, som ofta anger att du får avböja av godtagbara skäl, till exempel barnomsorg.
Vem gäller inte arbetstidslagen för?
Den gäller inte arbetstagare med företagsledande eller jämförlig ställning, den som har förtroende att själv disponera sin arbetstid, arbete i arbetsgivarens hushåll, fartygsarbete och vissa vägtransporter (2 § arbetstidslagen). Kollektivavtal kan också ersätta lagen helt eller delvis (3 §).
Hur länge kan jag kräva obetald övertid i efterhand?
Gäller kollektivavtal måste facket påkalla förhandling inom fyra månader från kännedom och senast två år efter felet (64 § medbestämmandelagen); oorganiserade som omfattas av avtalet väcker talan inom samma tid (66 §). Utan kollektivavtal gäller i princip tioårig preskription (2 § preskriptionslagen), om inte anställningsavtalet säger annat.
Vad händer om arbetsgivaren bryter mot arbetstidslagen?
Arbetsmiljöverket kan meddela förelägganden och förbud med vite (22 § arbetstidslagen) och ska ta ut en sanktionsavgift på en procent av prisbasbeloppet per otillåten timme och arbetstagare (26 §). Avgiften går till staten; din egen ersättning måste du kräva separat.
Hur mycket vila har jag rätt till mellan arbetspassen?
Minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila, 13 § arbetstidslagen) och veckovila enligt 14 §. Avvikelse får göras tillfälligt vid något särskilt förhållande som inte kunnat förutses, och kollektivavtal kan reglera vilan annorlunda inom EU-direktivets ramar (3 §).
Juridisk vägledning – enskilda guider
Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida