Officiella källorriksdagen.se · EUR-Lex
Europaius

Sjuklön och sjukpenning – karensavdrag, läkarintyg och rättigheter

När du som anställd blir sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön under de första 14 kalenderdagarna, och därefter tar Försäkringskassan över med sjukpenning. Rätten till sjuklön gäller från första anställningsdagen; den som har en anställning kortare än en månad måste först ha varit anställd i 14 kalenderdagar i följd (3 § sjuklönelagen). Sjuklönen är 80 procent av lön och andra anställningsförmåner, och från den görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön (6 § sjuklönelagen). Reglerna är tvingande: ett avtal som ger dig sämre villkor är ogiltigt i den delen, även om kollektivavtal får reglera vissa detaljer (2 § sjuklönelagen).

Från dag 15 gäller socialförsäkringsbalken. Sjukpenning lämnas när arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och betalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån (27 kap. 2, 4 och 45 §§ socialförsäkringsbalken). Hur arbetsförmågan bedöms skärps stegvis efter 90, 180 och 365 dagar.

Här går vi igenom sjukanmälan, försäkran och läkarintyg, hur karensavdraget räknas, när arbetsgivaren får kräva intyg från första dagen, vad som händer när Försäkringskassan tar över, hur du begär omprövning och vilket skydd du har mot uppsägning under sjukdom.

Arbetsrätt

Viktiga fakta

Tidsfrist
Läkarintyg till arbetsgivaren krävs för sjukfrånvaro från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan, det vill säga från dag 8 (8 § sjuklönelagen).
Rättsområde
Arbetsrätt
Steg
Rättspraxis
2
Uppdaterad
2026-11-17

Tidsfrist

Läkarintyg till arbetsgivaren krävs för sjukfrånvaro från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan, det vill säga från dag 8 (8 § sjuklönelagen).

Arbetsgivaren ska anmäla sjukfallet till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar efter att sjuklöneperioden på 14 dagar har löpt ut (12 § sjuklönelagen). Sjukpenning lämnas i regel inte för längre tid tillbaka än sju dagar före din egen anmälan till Försäkringskassan (27 kap. 17 § socialförsäkringsbalken). En begäran om omprövning av Försäkringskassans beslut ska ha kommit in inom två månader från den dag du fick del av beslutet, och samma frist gäller för överklagande till förvaltningsrätten (113 kap. 19 och 20 §§ socialförsäkringsbalken). Vill du ogiltigförklara en uppsägning måste du underrätta arbetsgivaren inom två veckor (40 § LAS).

Vad du ska göra

  1. Sjukanmäl dig samma dag som du blir sjuk.

    Sjuklön betalas inte för tid innan arbetsgivaren har fått din sjukanmälan (8 § sjuklönelagen). Ring eller använd det system som arbetsplatsen har bestämt, helst innan arbetsdagen börjar, och spara en bekräftelse, till exempel ett sms eller e-post. Har du varit förhindrad att anmäla, till exempel för att du låg på sjukhus, ska du anmäla direkt när hindret upphört; då får du sjuklön från första sjukdagen.

    Du behöver inte berätta vilken sjukdom du har, bara att du är sjuk och i vilken omfattning du inte kan arbeta. Kan du arbeta en del av dagen, säg det: sjuklön och sjukpenning lämnas även för partiell nedsättning, och arbetsgivaren ska veta vad du klarar.

  2. Lämna skriftlig försäkran när du är tillbaka.

    När sjukperioden är slut ska du lämna en skriftlig försäkran om att du varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt (9 § sjuklönelagen). Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklönen innan försäkran har kommit in, så gör det direkt, oftast i lönesystemet eller på en blankett från arbetsgivaren.

    Försäkran behöver inte innehålla någon diagnos. Var noggrann med uppgifterna: en arbetsgivare är inte skyldig att betala sjuklön om du medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga uppgifter (5 § sjuklönelagen). Den som tar del av försäkran eller läkarintyg i arbetsgivarens personaladministration har tystnadsplikt om dina hälsouppgifter (18 § sjuklönelagen).

  3. Kontrollera karensavdraget och sjuklönen på lönebeskedet.

    Sjuklönen är 80 procent av den lön och de förmåner du skulle ha fått, för de dagar under de första 14 kalenderdagarna som du går miste om lön (6 och 7 §§ sjuklönelagen). Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du genomsnittligt får under en vecka. Har du ojämn arbetstid räknas avdraget på genomsnittet, inte på den dag du råkade vara sjuk.

    Blir du sjuk igen inom fem dagar räknas det som samma sjukperiod och inget nytt karensavdrag görs (7 § tredje stycket). Har du fått karensavdrag tio gånger under tolv månader görs inga fler avdrag (6 § tredje stycket). Står det något annat i ditt kollektivavtal, jämför med avtalet och fråga facket.

  4. Skaffa läkarintyg från dag 8.

    Från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen behöver arbetsgivaren bara betala sjuklön om du styrker nedsättningen med intyg av läkare eller tandläkare (8 § andra stycket sjuklönelagen). Boka tid i vården i god tid, eftersom intyget ska täcka hela perioden från dag 8. Intyget behöver inte ange diagnos.

    Kräver arbetsgivaren intyg tidigare måste det finnas särskilda skäl, till exempel upprepad korttidsfrånvaro, och begäran ska vara skriftlig. Den får avse kommande sjukperioder i högst ett år (10 a § sjuklönelagen). Lämnar du inte ett begärt intyg utan godtagbart skäl förlorar du sjuklönen för den del som saknar intyg. Försäkringskassan kan också besluta om intyg från första dagen (10 §).

  5. Ansök om sjukpenning hos Försäkringskassan från dag 15.

    Fortsätter sjukdomen efter 14 dagar ska arbetsgivaren anmäla sjukfallet till Försäkringskassan inom sju dagar (12 § sjuklönelagen). Du ansöker själv om sjukpenning, enklast via Mina sidor. Läkarintyget ska ges in till Försäkringskassan och styrka nedsättningen senast från den sjunde dagen efter sjukperiodens första dag (27 kap. 25 § socialförsäkringsbalken), och sjuklöneperioden räknas in i sjukperioden (27 kap. 26 §).

    Sjukpenningen på normalnivån motsvarar 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) multiplicerad med 0,97, och inkomster över 10 prisbasbelopp räknas inte med (28 kap. 7 § och 25 kap. 5 §). Många kollektivavtal ger ett tillägg från arbetsgivaren eller en avtalsförsäkring; kontrollera ditt avtal.

  6. Följ rehabiliteringskedjan och planen för återgång.

    Arbetsförmågan bedöms de första 90 dagarna mot ditt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder (27 kap. 46 §). Efter 90 dagar prövas om du kan försörja dig på annat arbete hos arbetsgivaren, och efter 180 dagar i regel mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, om det inte finns skäl att vänta (27 kap. 47 och 48 §§).

    Om sjukskrivningen kan antas pågå minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast dag 30 ha upprättat en plan för återgång i arbete, så långt möjligt i samråd med dig (30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken). Delta aktivt och lämna de upplysningar som behövs (30 kap. 7 §); begär planen skriftligt om den inte kommer.

  7. Begär omprövning om sjukpenningen nekas eller dras in.

    Får du avslag, eller anser Försäkringskassan att du kan arbeta i ett normalt förekommande arbete, kan du begära omprövning. Begäran ska ha kommit in inom två månader från den dag du fick del av beslutet (113 kap. 19 § socialförsäkringsbalken). Skriv vilket beslut det gäller, vad du vill ändra och varför, och bifoga nya läkarintyg eller utlåtanden som beskriver vad du konkret inte klarar.

    Omprövningsbeslutet kan överklagas till förvaltningsrätten inom två månader (113 kap. 20 §). Att Försäkringskassan kan ändra din SGI har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen; kontrollera därför SGI i varje beslut. Är du arbetslös och sjuk samtidigt ska du inte samtidigt rapportera dig som arbetssökande till a-kassan.

  8. Tvist om sjuklön: kräv betalning och ta hjälp.

    Vägrar arbetsgivaren betala sjuklön, kräv beloppet skriftligt och hänvisa till sjuklönelagen. Gäller tvisten om din arbetsförmåga varit nedsatt eller hur mycket, kan Försäkringskassan efter skriftlig ansökan besluta att betala ersättning i stället, om det finns sannolika skäl för din rätt och fordran är förfallen (20 och 21 §§ sjuklönelagen). Ansök snabbt: ersättning lämnas inte för sjuklön som förföll till betalning mer än tre månader före ansökningsmånaden.

    Mål om sjuklön handläggs enligt lagen om rättegången i arbetstvister (27 § sjuklönelagen). Är du medlem i ett fackförbund, kontakta det först; facket kan begära förhandling och föra talan för dig.

  9. Var uppmärksam om arbetsgivaren pratar om uppsägning.

    Uppsägning ska grunda sig på sakliga skäl (7 § LAS). Att du är sjuk är i sig inte ett sakligt skäl. Innan sjukdom över huvud taget kan komma i fråga som grund måste arbetsgivaren ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar, bland annat organiserad arbetsanpassning och rehabilitering (3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen och 30 kap. 6 a § socialförsäkringsbalken), och prövat omplacering.

    Får du hel sjukersättning kan arbetsgivaren skriftligen begära att du lämnar anställningen (4 b § LAS). Blir du uppsagd: underrätta arbetsgivaren inom två veckor om du vill ha uppsägningen ogiltigförklarad (40 § LAS), och kontakta facket eller en advokat omedelbart.

Att tänka på

Rättslig grund

5
27 § – Denna lag reglerar arbetstagares rätt att behålla lön och andra anställningsförmåner vid sjukdom, kallat sjuklön.
Denna lag, Socialförsäkringsbalken, samlar regler om social trygghet i Sverige genom socialförsäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem.
40 § – Denna lag reglerar anställningsskydd för arbetstagare och syftar till att skydda deras rättigheter i arbetslivet.
Denna lag syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att skapa en god arbetsmiljö.
Denna lag reglerar rättegången i tvister som rör kollektivavtal och andra tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare, kallade arbetstvister.

Relaterade domstolsavgöranden

2
Försäkringskassan fick vid årlig omräkning fastställa SGI till noll kronor när SGI-skyddet visade sig ha upphört efter ett avbrott.
Medlem som rapporterat sig arbetslös till a-kassan under sjukskrivning uteslöts inte, eftersom han själv hade rättat uppgifterna.

Vanliga frågor

11
Hur mycket får man i sjuklön?

Sjuklönen är 80 procent av lön och andra anställningsförmåner för de dagar under de första 14 kalenderdagarna som du går miste om lön. Från sjuklönen dras ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön (6 § sjuklönelagen). Ditt kollektivavtal kan innehålla närmare regler om beräkningen, men det får inte ge dig sämre villkor än lagen i övrigt.

Hur räknas karensavdraget?

Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön du genomsnittligt skulle få under en vecka. För den som arbetar heltid motsvarar det ungefär en arbetsdags sjuklön, men vid ojämn arbetstid kan det slå både uppåt och nedåt. Blir du sjuk igen inom fem dagar görs inget nytt avdrag, och efter tio avdrag på tolv månader görs inga fler.

När behöver jag läkarintyg?

Till arbetsgivaren från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen, alltså från dag 8 (8 § sjuklönelagen). Arbetsgivaren får kräva intyg tidigare bara om det finns särskilda skäl och begäran är skriftlig; den får gälla högst ett år. Försäkringskassan kan också besluta om intyg från första dagen. Intyget behöver inte innehålla diagnos.

Måste jag berätta för chefen vad jag är sjuk i?

Nej. Varken försäkran eller läkarintyg till arbetsgivaren behöver ange vilken sjukdom du har (8 och 9 §§ sjuklönelagen). Arbetsgivaren behöver däremot veta i vilken omfattning du inte kan arbeta och, vid längre frånvaro, vad som kan underlätta återgång. Den som hanterar uppgifterna har tystnadsplikt.

Har jag rätt till sjuklön som nyanställd?

Ja, rätten gäller från första anställningsdagen. Undantaget är en anställning som är avtalad för kortare tid än en månad: då krävs att du har tillträtt och varit anställd 14 kalenderdagar i följd. Tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med om uppehållet inte är längre än 14 dagar (3 § sjuklönelagen).

Hur mycket är sjukpenningen från Försäkringskassan?

På normalnivån motsvarar sjukpenningen 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst multiplicerad med 0,97. Inkomst över 10 prisbasbelopp räknas inte med, så den som tjänar mer får relativt sett mindre. Efter 364 dagar under en ramtid på 450 dagar lämnas sjukpenning på fortsättningsnivån, 75 procent, om du inte har en allvarlig sjukdom.

Kan jag bli uppsagd för att jag är sjuk?

Sjukdom är i sig inte sakligt skäl för uppsägning enligt 7 § LAS. Arbetsgivaren måste först ha fullgjort sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering och prövat omplacering. Först när det är klarlagt att du varaktigt inte kan utföra arbete av betydelse kan frågan bli aktuell. Kontakta facket direkt om arbetsgivaren tar upp saken.

Vad gör jag om Försäkringskassan nekar sjukpenning?

Begär omprövning inom två månader från den dag du fick del av beslutet. Förklara konkret vilka arbetsuppgifter du inte klarar och bifoga nya medicinska underlag. Blir omprövningsbeslutet negativt kan du överklaga till förvaltningsrätten inom två månader. Det kostar inget att begära omprövning eller överklaga.

Vad är särskilt högriskskydd?

Har du en sjukdom som kan antas ge många sjukperioder under ett år, eller risk för en längre sjukperiod, kan du ansöka hos Försäkringskassan om särskilt högriskskydd. Då betalas sjuklön utan karensavdrag och arbetsgivaren får ersättning för sjuklönekostnaden, vilket kan göra det lättare att behålla jobbet (13, 15 och 16 §§ sjuklönelagen).

Vad gäller om arbetsgivaren inte betalar sjuklön?

Kräv betalning skriftligt. Gäller tvisten om din arbetsförmåga var nedsatt kan du ansöka hos Försäkringskassan om ersättning för den omtvistade sjuklönen; sjuklön som förföll mer än tre månader före ansökningsmånaden ersätts inte. Vid andra tvister kan facket förhandla, och annars väcks talan enligt lagen om rättegången i arbetstvister, i regel vid tingsrätten.

Får jag jobba lite under sjukskrivningen?

Sjuklön och sjukpenning lämnas efter hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Är du deltidssjukskriven ska arbetstiden minskas i motsvarande grad. Arbetar du mer än intyget anger ska du anmäla det till arbetsgivaren och Försäkringskassan, annars riskerar du återkrav.

Juridisk vägledning – enskilda guider

6

Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida

Uppdaterad: · Källor: Lag (1991:1047) om sjuklön – 3, 6–10 a, 12, 18, 20 och 27 §§, Socialförsäkringsbalk (2010:110) – 27, 28, 30 och 113 kap., Lag (1982:80) om anställningsskydd – 4 b, 7 och 40 §§, Arbetsmiljölag (1977:1160) – 3 kap. 2 a §, riksdagen.se, EUR-Lex

Förklaringarna genereras från den officiella lagtexten och är vägledande; endast fulltexten, som varje sida länkar till, är bindande. Europaius tillhandahåller juridisk information, inte advokattjänster.