Rättshjälp och rättsskydd – så får du hjälp att betala juristen
Att anlita en advokat i en tvist kostar snabbt tiotusentals kronor. Det finns tre vägar att få hjälp med kostnaderna: rådgivning enligt rättshjälpslagen, rättsskyddet i din hem- eller villaförsäkring och statlig rättshjälp. Ordningen mellan dem är inte valfri. Rättshjälp får inte beviljas om du har en rättsskyddsförsäkring som täcker saken, och den som borde ha haft ett sådant skydd men saknar det får rättshjälp bara om det finns särskilda skäl (9 § rättshjälpslagen).
Rättshjälp är alltså inte gratis juridisk hjälp. Den kan beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr per år, som behöver ett juridiskt biträde utöver rådgivning och där det är rimligt att staten bidrar (6–8 §§ rättshjälpslagen). Staten betalar då biträdet, bevisning och vissa avgifter, men du betalar själv en rättshjälpsavgift som är en procentandel av biträdets kostnader. Förlorar du målet kan du dessutom få betala motpartens rättegångskostnader, vilket rättshjälpen inte täcker.
Här går vi igenom hur du först kontrollerar försäkringen, hur rådgivningstimmen fungerar, vem som kan få rättshjälp och i vilka ärenden den är utesluten, hur ansökan görs, vad avgiften blir och hur du överklagar ett avslag.
Viktiga fakta
Tidsfrist
Rättshjälp förutsätter normalt att du först har fått minst en timmes rådgivning hos en advokat eller biträdande jurist (2 § rättshjälpslagen), så boka den innan du ansöker.
Biträdet får ersättning för arbete före ansökan bara om arbetet var litet eller brådskande (27 § rättshjälpslagen), så ansök så tidigt som möjligt. Ett krav mot försäkringsbolaget om rättsskydd måste i konsumentförsäkring drivas till domstol inom tio år från det att försäkringsfallet inträffade, och alltid minst sex månader efter bolagets slutliga besked (7 kap. 4 § försäkringsavtalslagen). Försäkringsvillkoren kräver dessutom ofta att du anmäler tvisten utan dröjsmål och inom en viss tid. Ett beslut av Rättshjälpsmyndigheten överklagas till Rättshjälpsnämnden; tidsfristen står i beslutet.
Vad du ska göra
Ta fram försäkringsvillkoren för din hem- eller villaförsäkring.
Nästan alla hem-, villa- och fritidshusförsäkringar innehåller ett rättsskyddsmoment. Det betalar ombudskostnader i tvister som kan prövas av tingsrätt, hovrätt, Högsta domstolen eller hyresnämnd, till exempel tvister med hantverkare, säljare av en bostad, hyresvärd eller arbetsgivare. Vanliga undantag i villkoren är familjerättsliga tvister som vårdnad och bodelning, brottmål där du är misstänkt, tvister som uppstod innan du hade haft försäkringen en viss tid och tvister med lågt värde.
Omfattningen styrs av villkoren, inte av lagen. Försäkringsavtalslagen ger regler om bland annat information och preskription, men säger inte vad rättsskyddet ska täcka. Läs avsnittet om rättsskydd och notera beloppstaket, självrisken och om tvisten måste ha uppstått under försäkringstiden. Har du ingen hemförsäkring, kontrollera om fackförbundet eller en annan organisation erbjuder rättsskydd.
Anmäl tvisten till försäkringsbolaget genom ditt ombud.
Rättsskydd betalas i regel bara om du anlitar en advokat eller annan jurist som uppfyller villkorens krav, och det är ombudet som gör ansökan hos bolaget. Ansökan ska innehålla en beskrivning av tvisten, motpartens krav eller ditt krav och när tvisten uppstod. Bolaget svarar med ett beslut om rättsskydd eller ett avslag.
Självrisken är ofta en fast del plus en procentandel av kostnaderna, och ersättningen har ett tak per tvist. Kostnader över taket får du betala själv. Även med rättsskydd kan du få betala motpartens rättegångskostnader om du förlorar, eftersom rättsskyddet normalt täcker bara dina egna ombudskostnader. Får du avslag, begär en skriftlig motivering. Anser du att avslaget är fel kan du låta Allmänna reklamationsnämnden pröva saken eller väcka talan mot bolaget; fristen för det framgår av 7 kap. 4 § försäkringsavtalslagen.
Boka rådgivning enligt rättshjälpslagen.
Rådgivning lämnas av en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sammanlagt högst två timmar i en och samma angelägenhet (4 § rättshjälpslagen). Avgiften betalas direkt till den som ger rådgivningen och fastställs av Domstolsverket utifrån regeringens timkostnadsnorm (4 § rättshjälpsförordningen). Fråga byrån om aktuellt belopp innan mötet. Om din ekonomi är svag kan avgiften sättas ned till hälften, och för den som är under 18 år till noll.
Rådgivningen är mer än en formalitet. Minst en timmes rådgivning krävs för att du ska kunna få rättshjälp, om den inte är uppenbart obehövlig (2 § rättshjälpslagen). Under timmen bedömer juristen om saken är värd att driva, om försäkringen täcker den och om du uppfyller villkoren för rättshjälp. Ta med avtal, korrespondens, domar eller beslut och uppgifter om din inkomst.
Räkna ut ditt ekonomiska underlag.
Rättshjälp kan bara beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr (6 § rättshjälpslagen). Underlaget är din beräknade årsinkomst det närmaste året, inte bara lönen. Bidrar du till försörjningen av barn minskas inkomsten med 15 000 kr per barn, högst 75 000 kr. Har du betydande förmögenhet läggs ett skäligt belopp till; stora skulder kan ge ett avdrag (38 § rättshjälpslagen). Närmare regler om beräkningen meddelas av Domstolsverket (6 § rättshjälpsförordningen).
Räkna in lön, pension, sjukpenning, a-kassa och inkomst av näringsverksamhet. Ett dödsbo kan få rättshjälp endast om det finns synnerliga skäl. Den som inte är svensk medborgare och aldrig har bott i Sverige kan få rättshjälp bara om saken ska behandlas här och det finns särskilda skäl (12 § rättshjälpslagen).
Kontrollera att ärendet inte är undantaget.
Rättshjälp får inte beviljas för att upprätta deklaration, äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev, för bouppteckning, i ärenden om skuldsanering, inskrivning enligt jordabalken, fastighetstaxering eller bodelning (utom klander av bodelning), och som huvudregel inte i ärenden om trafikskadeersättning eller skadestånd som ska betalas från en ansvarsförsäkring (10 § rättshjälpslagen). I äktenskapsskillnad, underhåll till barn, skattefrågor och mål som avgörs av en ensam lagfaren domare i tingsrätten krävs särskilda skäl (11 §).
Rättshjälp får inte heller beviljas när offentlig försvarare eller offentligt biträde kan komma i fråga (7 § andra stycket). Är du misstänkt för brott är det alltså offentlig försvarare du ska begära, och i asyl- och vissa tvångsvårdsärenden förordnas offentligt biträde. Den som driver eller har drivit näringsverksamhet får rättshjälp för en tvist i verksamheten bara om det finns särskilda skäl (13 §).
Ansök om rättshjälp hos rätt instans.
Ansökan ska vara skriftlig (3 § rättshjälpslagen). Pågår redan ett mål eller ärende vid domstol eller hyresnämnd prövar domstolen ansökan; annars beslutar Rättshjälpsmyndigheten (39 §). I praktiken skickar oftast den advokat du vill ha som biträde in ansökan. Använd Domstolsverkets formulär för uppgifter om ekonomi (9 § rättshjälpsförordningen).
Ansökan ska beskriva saken och om möjligt vad den är värd, ange om du tidigare har sökt rättshjälp och fått rådgivning, och om du har eller har haft en rättsskyddsförsäkring. Saknar du rättsskydd ska du förklara varför (7 och 8 §§ rättshjälpsförordningen). Uppgifterna lämnas på heder och samvete och du ska godkänna att de kontrolleras hos myndigheter (11 § rättshjälpsförordningen). Föreslår du själv ett lämpligt biträde ska den personen förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det (26 § rättshjälpslagen).
Förstå rättshjälpsavgiften och vad staten betalar.
Staten betalar biträdet för högst 100 timmars arbete, kostnader för bevisning och utredning upp till 10 000 kr, och du slipper ansökningsavgiften vid domstol och Kronofogdens avgifter i verkställighet (15–19 §§ rättshjälpslagen). Du betalar själv en rättshjälpsavgift löpande till biträdet. Den är 2 procent av biträdets kostnader om underlaget är högst 50 000 kr och stiger stegvis till 40 procent, minst 5 000 kr, om underlaget överstiger 200 000 kr (23 §).
Procentsatsen står i beslutet. Ändras din ekonomi väsentligt får den jämkas (24 §). Betalar du inte avgiften upphör rättshjälpen och du kan få betala tillbaka statens kostnader (32 och 35 §§). Förlorar du målet ska du som huvudregel ersätta motpartens rättegångskostnader enligt rättegångsbalken; det täcker rättshjälpen inte.
Håll koll under målet och när timmarna tar slut.
Biträdet ska anmäla till rätten när arbetet närmar sig 100 timmar, och rätten avgör då om rättshjälpen ska fortsätta och med hur många timmar (34 § rättshjälpslagen). Högsta domstolen har förklarat att det är den ersättningsgilla tiden, inte den faktiskt nedlagda, som avgör när taket nås. Fråga ditt biträde löpande hur många timmar som har gått åt.
Meddela biträdet om din inkomst ändras, om du får ett nytt arbete eller ärver pengar. Oriktiga uppgifter kan leda till att rättshjälpen upphör och att du får betala tillbaka (32 och 35 §§). Byte av biträde kräver särskilt tillstånd och särskilda skäl, och ett andra byte synnerliga skäl (26 §). Är du missnöjd med biträdet, ta upp det tidigt i stället för att vänta till slutet av målet.
Överklaga ett avslag.
Ett avslagsbeslut ska innehålla skälen för utgången (39 § rättshjälpslagen). Har Rättshjälpsmyndigheten avslagit ansökan överklagar du till Rättshjälpsnämnden, vars beslut inte kan överklagas vidare (44 §). Har en domstol beslutat överklagar du enligt de vanliga reglerna för domstolens beslut (43 §), och överklagandefristen anges i beslutet.
Bemöt det skäl som står i beslutet. Vanliga skäl är att försäkringen borde ha täckt tvisten, att behovet av biträde kan tillgodoses på annat sätt eller att saken inte är så viktig att staten bör bidra (7–9 §§). I mål där domstolen själv ska se till att utredningen blir fullständig, som överklagade byggärenden, är behovet av biträde ofta begränsat; Mark- och miljööverdomstolen har därför avslagit rättshjälp i ett sådant mål. Visa konkret varför du inte klarar saken själv.
Att tänka på
- Du hoppar över försäkringen och söker rättshjälp direkt. Täcker hemförsäkringens rättsskydd tvisten får rättshjälp inte beviljas, och saknar du försäkring utan godtagbar förklaring krävs särskilda skäl (9 § rättshjälpslagen).
- Du tror att rättshjälp skyddar mot motpartens kostnader. Förlorar du målet kan du få betala motpartens advokat, och det beloppet kan bli större än dina egna kostnader.
- Advokaten börjar arbeta långt innan ansökan görs. Arbete före ansökan ersätts bara om det var litet eller brådskande (27 §), och resten kan du få betala själv.
- Du lämnar ofullständiga uppgifter om inkomst eller förmögenhet. Rättshjälpen kan då upphöra och du kan bli skyldig att betala tillbaka statens kostnader (32 och 35 §§ rättshjälpslagen).
- Du söker rättshjälp för något som är undantaget, till exempel bodelning, bouppteckning eller testamente (10 §). Ansökan avslås och tid går förlorad; leta efter andra vägar som rättsskydd eller fast pris.
- Rättsskyddet har ett tak. När taket är nått betalar du resten själv, så be ombudet om en kostnadsprognos tidigt och följ upp den.
- Du missar att anmäla tvisten till försäkringsbolaget i tid enligt villkoren, eller låter fristen i 7 kap. 4 § försäkringsavtalslagen gå ut efter ett avslag. Rätten till ersättning kan då gå förlorad.
Rättslig grund
Relaterade domstolsavgöranden
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan rättshjälp och rättsskydd?
Rättsskydd är en del av din hem- eller villaförsäkring och betalar ombudskostnader enligt försäkringsvillkoren. Rättshjälp är ett statligt stöd enligt rättshjälpslagen för den som har lägre inkomst. Rättsskyddet kommer först: täcker försäkringen tvisten får rättshjälp inte beviljas (9 § rättshjälpslagen).
Vilken inkomstgräns gäller för rättshjälp?
Ditt ekonomiska underlag får inte överstiga 260 000 kr per år (6 § rättshjälpslagen). Underlaget är den beräknade årsinkomsten, minskad med 15 000 kr per barn du försörjer (högst 75 000 kr) och justerad för förmögenhet och skulder (38 §). Det är alltså inte bara bruttolönen som räknas.
Är rättshjälp gratis?
Nej. Du betalar en rättshjälpsavgift som är mellan 2 och 40 procent av biträdets kostnader beroende på ditt ekonomiska underlag (23 § rättshjälpslagen). Staten betalar resten av biträdets arvode, bevisning och vissa avgifter. Förlorar du kan du också få betala motpartens rättegångskostnader.
Kan jag få rättshjälp vid skilsmässa?
Bara om det finns särskilda skäl, eftersom angelägenheter om äktenskapsskillnad och underhåll till barn är särskilt reglerade (11 § rättshjälpslagen). Bodelning är helt undantagen, utom när en bodelning klandras i domstol (10 §). Vårdnadstvister är ofta undantagna i rättsskyddet, så rättshjälp kan då vara aktuell.
Täcker hemförsäkringen tvister med hantverkare?
Oftast ja, om tvisten kan prövas i domstol och du har haft försäkringen tillräckligt länge enligt villkoren. Kontrollera självrisk, beloppstak och om tvister med lågt värde är undantagna. Ombudet anmäler tvisten till bolaget och får ett beslut om rättsskydd innan arbetet tar fart.
Hur ansöker jag om rättshjälp?
Ansökan görs skriftligt, oftast av den advokat du vill ha som biträde. Pågår redan ett mål prövar domstolen ansökan, annars Rättshjälpsmyndigheten (39 § rättshjälpslagen). Du lämnar uppgifter om din ekonomi på Domstolsverkets formulär och anger om du har rättsskyddsförsäkring (8–9 §§ rättshjälpsförordningen).
Kan jag få rättshjälp om jag är misstänkt för brott?
Nej, i brottmål förordnas i stället offentlig försvarare, och rättshjälp får inte beviljas när offentlig försvarare eller offentligt biträde kan komma i fråga (7 § rättshjälpslagen). Är du brottsoffer kan du ha rätt till målsägandebiträde, som också betalas av staten.
Vad kostar rådgivning enligt rättshjälpslagen?
Avgiften fastställs av Domstolsverket utifrån regeringens timkostnadsnorm och betalas direkt till advokaten (4 § rättshjälpslagen, 4 § rättshjälpsförordningen). Fråga byrån om aktuellt belopp. Har du svag ekonomi kan avgiften sättas ned till hälften. Rådgivningen omfattar högst två timmar per angelägenhet.
Hur många timmar betalar staten för advokaten?
Rättshjälpen omfattar högst 100 timmars arbete (15 § rättshjälpslagen). När taket närmar sig ska biträdet anmäla det till rätten, som avgör om rättshjälpen ska fortsätta och med hur många timmar (34 §). Det är den tid som rätten anser skälig som räknas, inte den tid advokaten har lagt ned.
Kan jag själv välja advokat?
Ja. Föreslår du ett lämpligt biträde ska den personen förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det (26 § rättshjälpslagen). Byte av biträde senare kräver särskilt tillstånd och särskilda skäl. Även rättsskyddet låter dig normalt välja ombud, så länge ombudet uppfyller villkorens krav.
Kan jag överklaga om jag får avslag på rättshjälp?
Ja. Rättshjälpsmyndighetens beslut överklagas till Rättshjälpsnämnden, vars beslut är slutligt (44 § rättshjälpslagen). En domstols beslut överklagas enligt de vanliga reglerna, och tidsfristen står i beslutet. Bemöt de skäl som står i avslaget och komplettera med det som saknades.
Juridisk vägledning – enskilda guider
Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida