Fullmakt och ombud
En fullmakt ger en person (ombud/fullmaktshavare) rätt att företräda och binda en annan person (fullmaktsgivare) i rättshandlingar, till exempel att ingå avtal eller sköta ärenden. De grundläggande reglerna om fullmakt finns i avtalslagen. En framtidsfullmakt, som träder i kraft om fullmaktsgivaren förlorar beslutsförmågan, regleras särskilt. Ange fullmaktens omfattning tydligt och begränsa den vid behov.
En fullmakt kan vara både muntlig och skriftlig, men en skriftlig fullmakt är tydligare och används ofta som legitimation gentemot tredje man, till exempel banker och myndigheter, som regelmässigt kräver skriftlig fullmakt.
En fullmakt återkallas genom att fullmaktsgivaren meddelar det och, för en skriftlig fullmakt, tar tillbaka eller förstör handlingen. Har tredje man underrättats bör även denne informeras för att fullmakten inte längre ska kunna åberopas.
En framtidsfullmakt är en särskild fullmakt som träder i kraft när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom eller liknande varaktigt inte längre kan ta hand om sina angelägenheter. Den regleras i lagen om framtidsfullmakter och har särskilda formkrav, bland annat skriftlighet och bevittning.
Ombudet ska hålla sig inom fullmaktens gränser. Handlar ombudet utanför sin behörighet kan rättshandlingen sakna verkan mot fullmaktsgivaren, och ombudet kan bli ansvarigt gentemot tredje man.