Kränkningsersättning efter brott – så får du den betald
Kränkningsersättning är skadestånd för det lidande som ligger i själva angreppet: rädslan, förnedringen och känslan av att ha blivit utsatt. Den betalas till den som allvarligt har kränkts genom ett brott mot sin person, frihet, frid eller ära, till exempel misshandel, olaga hot, sexualbrott, ofredande, olaga förföljelse, rån eller grovt förtal (2 kap. 3 § skadeståndslagen). Det krävs alltså ett brott; ett otrevligt bemötande eller ett avtalsbrott räcker inte.
Kränkningsersättning är något annat än ersättning för personskada. Har du fått fysiska eller psykiska skador kan du dessutom kräva ersättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men, kostnader och inkomstförlust (5 kap. 1 § skadeståndslagen). Båda posterna kan begäras i samma mål.
I de flesta fall framställer du kravet som ett enskilt anspråk i brottmålet, där åklagaren eller ditt målsägandebiträde för talan åt dig. Kan gärningspersonen inte betala hjälper Kronofogden till med indrivningen utan avgift, och det som inte går att driva in kan du söka som brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Här går vi igenom hur du får ersättningen fastställd, hur beloppet bestäms, vilka frister som gäller och vad som har ändrats i brottsskadelagen den 1 september 2026. Diskriminering och kränkningar i skolan har egna regler som också berörs.
Viktiga fakta
Tidsfrist
En ansökan om brottsskadeersättning ska ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom tre år från att domen fick laga kraft, från att förundersökningen lades ned eller, om ingen förundersökning inleddes, från brottet; barn får alltid söka till 21 års ålder (15 § brottsskadelagen).
Själva skadeståndsfordringen mot gärningspersonen preskriberas inte före åtalspreskriptionen och, om ansvarsfrågan har avgjorts, tidigast ett år efter domen; huvudregeln är tio år (2 och 3 §§ preskriptionslagen). Kravet i brottmålet ska framställas senast under huvudförhandlingen i tingsrätten. Den som avlider innan kravet har framställts förlorar rätten till kränkningsersättning (6 kap. 3 § skadeståndslagen).
Vad du ska göra
Polisanmäl brottet och säg direkt att du vill ha skadestånd.
Utan anmälan blir det i praktiken ingen ersättning: brottsskadeersättning prövas bara om brottet har anmälts till en brottsutredande myndighet eller om du har haft giltig anledning att låta bli, och om du i skälig utsträckning har hjälpt till att utreda brottet (16 § brottsskadelagen). Anmäl så snart du kan, till polisen på 114 14, via polisens webbplats eller på en polisstation.
När du förhörs som målsägande får du frågan om du vill ha skadestånd. Svara ja och be att det antecknas. Du behöver inte kunna ange belopp ännu, men det är bra att redan då nämna om du har sökt vård, varit sjukskriven eller fått kläder, glasögon eller telefon förstörda.
Dokumentera kränkningen och skadorna.
Kränkningsersättningen bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet, och den ska ge dig upprättelse (5 kap. 6 § skadeståndslagen). Det som höjer beloppet är bland annat om gärningen haft förnedrande inslag, framkallat allvarlig rädsla för liv eller hälsa, riktat sig mot någon som haft svårt att värja sig, inneburit missbruk av ett förtroende eller en nära relation, filmats och riskerat att spridas, utförts av flera tillsammans eller förstärkts av anspelningar på ett våldskapital.
Spara därför meddelanden, skärmbilder, inspelningar och namn på vittnen. Begär journalkopior från vårdcentral, akuten och tandläkare och spara kvitton på medicin, resor och terapi. Skriv själv ned hur händelsen gick till och hur den har påverkat dig efteråt, medan minnet är färskt.
Begär målsägandebiträde om brottet är allvarligt.
Vid sexualbrott ska ett målsägandebiträde förordnas när förundersökningen har inletts, om det inte är uppenbart att du saknar behov av det. Vid misshandel, olaga hot, frihetsbrott och rån med fängelse i straffskalan kan du få biträde om din relation till den misstänkte eller andra omständigheter talar för det, och vid andra brott om du har ett särskilt starkt behov (1 § lagen om målsägandebiträde).
Biträdet är en advokat eller jurist som staten betalar. Hans eller hennes uppgift är att ta till vara dina intressen, ge stöd och hjälpa dig att föra talan om skadestånd när åklagaren inte gör det (3 § samma lag). Be polisen eller åklagaren om ett förordnande; du kan själv föreslå en viss advokat. Utan biträde kan du få hjälp av Brottsofferjouren, som är gratis.
Framställ ett enskilt anspråk i brottmålet.
Skadeståndet behandlas oftast i samma rättegång som åtalet. Det kallas enskilt anspråk och regleras i 22 kap. rättegångsbalken. Åklagaren ska på din begäran förbereda och föra talan om skadeståndet, om det kan ske utan olägenhet och kravet inte är obefogat. Har du målsägandebiträde formulerar biträdet kravet.
Ange varje post för sig: kränkning, sveda och värk, sjukvårdskostnader, inkomstförlust och sakskada, och begär ränta från dagen för brottet. Bifoga kvitton och intyg. Vid domstolens prövning bedöms kränkningen typiskt sett, efter vad gärningen innebar, och du behöver inte bevisa hur dåligt du har mått. Brottsoffermyndighetens referatsamlingar ger en bild av vilka belopp som brukar dömas ut för olika brott.
Förstå vad domen betyder för dig.
Kränkningsersättning förutsätter att gärningen utgör brott, och frågan hänger därför nära ihop med skuldfrågan. Högsta domstolen har ändå slagit fast att den tilltalade tydligt måste ange om han eller hon överklagar skadeståndsdelen; ett överklagande som bara gäller skuldfrågan omfattar inte automatiskt den utdömda kränkningsersättningen (Högsta domstolen T 2214-26).
Läs därför domen noga och kontrollera vad som överklagas. Överklagandetiden till hovrätten är tre veckor från domen. Är du missnöjd med beloppet måste du själv, via åklagaren eller ditt biträde, överklaga i skadeståndsdelen. Har du fått kränkningsersättning ska du som huvudregel inte betala den tilltalades rättegångskostnader i målet (6 kap. 6 § skadeståndslagen).
Låt Kronofogden driva in skadeståndet.
Domen är en exekutionstitel så snart den har fått laga kraft. Betalar gärningspersonen inte frivilligt ansöker du om verkställighet hos Kronofogden. Den som söker utmätning för skadestånd som dömts ut efter talan om enskilt anspråk på grund av brott betalar varken grundavgift, förberedelseavgift eller försäljningsavgift (15 § förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten).
Kronofogden kan utmäta lön, bankmedel och annan egendom enligt utsökningsbalken. Har gärningspersonen inga tillgångar får du en redovisning om att utmätningshinder föreligger. Spara den. Var gärningspersonen under 18 år svarar vårdnadshavarna för kränkningsersättningen upp till en tredjedel av prisbasbeloppet per skadehändelse, för skador från och med den 1 september 2026 (3 kap. 5 § skadeståndslagen).
Ansök om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.
Staten betalar brottsskadeersättning för kränkning genom brott mot person, frihet eller frid och för grovt förtal (5 § brottsskadelagen). Beloppet bestäms enligt samma regler som skadeståndet och får inte bli lägre än vad domstolen har dömt ut. Ersättningen för personskada är högst tjugo prisbasbelopp och betalas inte alls om den sammanlagt understiger 100 kr (14 § brottsskadelagen).
Ansök med myndighetens e-tjänst eller blankett och bifoga domen, Kronofogdens besked, kvitton och uppgift om dina försäkringar. Sedan den 1 september 2026 gäller att du, när åtal har väckts, normalt måste ha framställt ditt skadeståndskrav mot den tilltalade och fått det prövat i en lagakraftvunnen dom innan ansökan kan prövas (16 § andra stycket brottsskadelagen). Det finns ingen ansökningsavgift.
Räkna med avdrag för försäkring och betalt skadestånd.
Brottsskadeersättningen är subsidiär. Från den ersättningen avräknas skadestånd som faktiskt har betalats, försäkringsersättning som har betalats eller som du har rätt till, och ersättning från en annan stat (10 § brottsskadelagen i lydelse från 1 september 2026). Kontrollera därför din hemförsäkring: överfallsskyddet ger ofta ersättning för kränkning, och det beloppet dras av även om du inte har ansökt om det.
När staten har betalat tar Brottsoffermyndigheten över din fordran mot gärningspersonen och kräver tillbaka beloppet (28 och 29 §§ brottsskadelagen). Myndighetens beslut går inte att överklaga, men ett beslut som en tjänsteman har fattat omprövas av Nämnden för brottsskadeersättning om du begär det (24 och 26 §§).
Att tänka på
- Du glömmer att begära skadestånd i brottmålet. Sedan den 1 september 2026 kan Brottsoffermyndigheten vägra pröva ansökan om du utan giltig anledning har avstått från att få kravet prövat i domstol när åtal väckts (16 § brottsskadelagen). Säg därför tidigt till åklagaren att du har krav.
- Du förväxlar kränkning med personskada. Kränkningsersättningen avser angreppet som sådant, medan sveda och värk, men och inkomstförlust kräver att du visar en skada med läkarintyg (5 kap. 1 § skadeståndslagen). Yrka båda posterna och styrk personskadan med journaler.
- Du väntar för länge med ansökan. Treårsfristen i 15 § brottsskadelagen räknas från lagakraftvunnen dom eller nedlagd förundersökning, inte från när Kronofogden är klar. Ett sent inkommet ärende prövas bara om det finns synnerliga skäl.
- Du räknar med att diskriminering ger kränkningsersättning enligt skadeståndslagen. Diskriminering ersätts i stället med diskrimineringsersättning enligt 5 kap. 1 § diskrimineringslagen, som inte kräver brott men har egna korta frister och där Diskrimineringsombudsmannen eller en förening kan föra talan åt dig (6 kap. 2 §).
- Du har själv bidragit till händelsen. Brottsskadeersättningen kan jämkas om du genom ditt uppträdande i samband med brottet har ökat skaderisken (12 § brottsskadelagen), och skadestånd för personskada kan jämkas vid grov vårdslöshet på din sida (6 kap. 1 § skadeståndslagen).
- Du lämnar ofullständiga uppgifter om försäkringar eller utbetalningar. Brottsoffermyndigheten ska kräva tillbaka ersättning som betalats ut på grund av oriktiga uppgifter eller om du senare får annan ersättning för samma skada (33 § brottsskadelagen).
- Du tror att en kränkande behandling i skolan ger samma belopp som ett brott. Skollagens kränkningsersättning bestäms självständigt, och Högsta domstolen har sagt att de höjda nivåerna efter brott inte ska påverka mindre allvarliga kränkningar i skolan (Högsta domstolen T 5805-25).
Rättslig grund
Relaterade domstolsavgöranden
Vanliga frågor
Vad är kränkningsersättning?
Det är skadestånd för den kränkning det innebär att bli utsatt för ett brott mot sin person, frihet, frid eller ära, till exempel misshandel, hot, sexualbrott eller grovt förtal (2 kap. 3 § skadeståndslagen). Ersättningen ska ge upprättelse och bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till gärningens art och varaktighet (5 kap. 6 §). Den betalas oberoende av om du har fått någon fysisk skada.
Hur mycket får man i kränkningsersättning?
Det finns ingen tabell i lagen. Domstolen gör en skälighetsbedömning och tar särskilt hänsyn till om gärningen varit förnedrande, framkallat allvarlig rädsla, riktat sig mot ett barn eller en närstående, filmats eller begåtts av flera (5 kap. 6 § skadeståndslagen). Brottsoffermyndigheten publicerar referat som visar vanliga nivåer för olika brott. I ett mål om olaga hot och sexuellt ofredande dömde tingsrätten ut 15 000 kr (Högsta domstolen T 2214-26).
Måste gärningspersonen vara dömd?
Kränkningsersättning enligt skadeståndslagen förutsätter att gärningen är ett brott, men det krävs inte att någon har dömts. Är gärningspersonen okänd eller har förundersökningen lagts ned kan du ändå ansöka om brottsskadeersättning, om brottet har anmälts och du har medverkat i utredningen (16 § brottsskadelagen). Brottsoffermyndigheten bedömer då själv om ett brott har begåtts.
Vad gör jag om gärningspersonen inte betalar?
Ansök om verkställighet hos Kronofogden. Det kostar ingenting när skadeståndet har dömts ut efter talan om enskilt anspråk på grund av brott (15 § förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten). Saknar gärningspersonen tillgångar kan du söka brottsskadeersättning för det som inte betalas. Staten kräver sedan själv gärningspersonen på beloppet (28 § brottsskadelagen).
Får jag ersättning om gärningspersonen är okänd?
Ja, brottsskadeersättning kan betalas även när ingen har lagförts. Fristen är då tre år från att förundersökningen lades ned eller, om ingen förundersökning inleddes, tre år från brottet (15 § brottsskadelagen). Bifoga polisanmälan, beslutet att lägga ned utredningen och läkarintyg. Ersättningen bestäms enligt samma grunder som skadestånd.
Drar Brottsoffermyndigheten av min hemförsäkring?
Ja. Från och med den 1 september 2026 avräknas försäkringsersättning som har betalats eller som du har rätt till på grund av skadan (10 § brottsskadelagen). Har din hemförsäkring ett överfallsskydd som täcker kränkning ska du därför anmäla skadan till försäkringsbolaget. Skadestånd från gärningspersonen avräknas bara till den del det faktiskt har betalats.
Finns det en självrisk för brottsskadeersättning?
Nej, brottsskadelagen innehåller inte längre någon självrisk; paragrafen som tidigare reglerade avdraget (13 §) har upphävts. Det finns däremot en nedre gräns: ersättning betalas inte om den sammanlagt blir lägre än 100 kr (14 § brottsskadelagen). Försäkringens självrisk hos ditt eget bolag kan du i stället få ersatt som en del av skadan.
Kan jag överklaga Brottsoffermyndighetens beslut?
Nej, beslut om brottsskadeersättning får inte överklagas (24 § brottsskadelagen). Har en tjänsteman fattat beslutet kan du begära att Nämnden för brottsskadeersättning omprövar det (26 §). Du kan också begära muntlig förhandling inför nämnden (23 §). Myndigheten ska dessutom ändra ett felaktigt beslut till din fördel, till exempel när nya uppgifter kommer fram (25 §).
Riskerar jag att betala rättegångskostnader om jag kräver kränkningsersättning?
Om du har tillerkänts kränkningsersättning ska du som huvudregel inte betala den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader i målet där skadeståndet prövas (6 kap. 6 § skadeståndslagen). När åklagaren för din talan i brottmålet är risken liten. Driver du ett eget tvistemål utan att få bifall kan kostnadsrisken däremot bli betydande.
Kan staten eller kommunen behöva betala kränkningsersättning?
Ja. Staten eller en kommun ska ersätta en kränkning enligt 2 kap. 3 § som orsakas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning, och en arbetsgivare svarar för kränkningar som anställda begår i tjänsten (3 kap. 1 och 2 §§ skadeståndslagen). Krav mot staten riktas till Justitiekanslern, krav mot en kommun till kommunen själv.
Gäller kränkningsersättning vid diskriminering?
Diskriminering ger diskrimineringsersättning enligt 5 kap. 1 § diskrimineringslagen, inte kränkningsersättning enligt skadeståndslagen. Där krävs inget brott, och bevisbördan är delad: visar du omständigheter som ger anledning att anta diskriminering måste motparten visa att det inte förekommit (6 kap. 3 §). Diskrimineringsombudsmannen kan föra talan åt dig.
Juridisk vägledning – enskilda guider
Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida