Påminnelse, kravbrev och inkassokrav – innan du går till Kronofogden
Den som inte får betalt för en faktura kan inte gå direkt till Kronofogden. Först ska gäldenären få ett skriftligt krav som uppfyller inkassolagens krav och en skälig tid att betala eller invända. Först när den tiden har gått ut får borgenären vidta rättsliga åtgärder, till exempel ansöka om betalningsföreläggande (6 § inkassolagen).
Vägen ser i praktiken ut så här: fakturan förfaller, borgenären skickar en betalningspåminnelse, sedan ett kravbrev (inkassokrav) och därefter en ansökan till Kronofogden. På vägen får borgenären ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen och ersättning för påminnelse och kravbrev, men bara upp till de belopp som lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. tillåter: högst 60 kr för en påminnelse och högst 180 kr för ett kravbrev.
Här går vi igenom båda sidor. Är du borgenär – företagare, hyresvärd eller privatperson som lånat ut pengar – får du veta hur kravet ska se ut för att hålla och vad du får lägga på. Är du gäldenär får du veta vad ett korrekt krav måste innehålla, vilka avgifter du kan vägra betala och hur du svarar innan ärendet hamnar hos Kronofogden. Preskription av gamla skulder och hur du bestrider ett betalningsföreläggande behandlas i separata texter.
Viktiga fakta
Tidsfrist
Dröjsmålsränta löper från förfallodagen om den är bestämd i förväg, annars från 30 dagar efter att ett krav med upplysning om ränta skickades (3 och 4 §§ räntelagen).
I inkassokravet ska anges en skälig tid för att betala eller invända, och rättslig åtgärd får inte vidtas förrän den tiden har gått ut (5 och 6 §§ inkassolagen). Mellan näringsidkare förfaller en fordran för vara eller tjänst senast 30 dagar efter att kravet framställts (2 a § räntelagen). Hos Kronofogden är svarstiden på ett betalningsföreläggande normalt högst två veckor från delgivningen (25 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning).
Vad du ska göra
Kontrollera att fordran har förfallit.
Ränta och avgifter för sen betalning kan bara tas ut när fordran har förfallit till betalning (2 § räntelagen). Titta därför först på fakturan eller avtalet: finns en bestämd förfallodag, till exempel ”30 dagar netto” från fakturadatum, eller ska betalning ske först efter krav?
Mellan två företag förfaller en fordran för vara eller tjänst senast 30 dagar efter att borgenären har krävt betalning, och ett villkor om längre tid gäller bara om borgenären uttryckligen har godkänt det (2 a § räntelagen). Spara fakturan, avtalet, orderbekräftelsen och bevis på leveransen. Det är samma underlag du behöver om kunden senare invänder eller om ärendet går vidare till Kronofogden eller tingsrätten.
Skicka en betalningspåminnelse.
En påminnelse som bara anger ny tid för betalning, eller upplyser om att skulden lämnas till inkasso om den inte betalas, räknas inte som en inkassoåtgärd (1 § inkassolagen). Den behöver alltså inte uppfylla inkassolagens formkrav, men den bör vara skriftlig och ange fakturanummer, belopp och ny betalningsdag.
En påminnelseavgift får du ta ut bara om ni har avtalat om det senast när skulden uppkom, till exempel i allmänna villkor som kunden godkände vid köpet (2 § lagen om ersättning för inkassokostnader). Avgiften får vara högst 60 kr och bara om påminnelsen var skäligen påkallad (4 §). Har ni inte avtalat om avgiften får du skicka påminnelsen, men inte debitera den.
Räkna dröjsmålsräntan rätt.
Räntan är referensräntan plus åtta procentenheter per år (6 § räntelagen). Referensräntan fastställs av Riksbanken för varje kalenderhalvår (9 §); kontrollera vilken som gäller för den period du räknar på. Har ni avtalat om en annan dröjsmålsränta gäller avtalet, eftersom räntelagen är dispositiv (1 §).
Finns en förfallodag i fakturan löper räntan från den dagen (3 §). Saknas förfallodag löper räntan från 30 dagar efter att du skickade en räkning eller ett krav på ett bestämt belopp, och mot en konsument bara om kravet upplyste om att utebliven betalning medför ränta (4 § första stycket). Mellan näringsidkare behövs inte den upplysningen. Räntan räknas bara på kapitalbeloppet, inte på avgifterna.
Skriv ett inkassokrav som uppfyller lagen.
Kravet ska vara skriftligt och tydligt ange borgenärens namn och vad fordran grundar sig på, till exempel ”faktura 1043 av den 2 september 2026 för målning av fasad”. Kapital, ränta och kostnader ska anges var för sig, och för räntan ska anges upplupet belopp, räntesats, tidsperiod och det kapital som räntan beräknats på. Har fordran överlåtits ska det framgå vem som tar emot betalningen (5 § inkassolagen).
Ange en bestämd sista dag, till exempel tio dagar från avsändandet, inom vilken gäldenären kan betala eller höra av sig med invändningar. Lämnas ingen skälig tid är kravet inte ett korrekt kravbrev, och då får du varken ta ut ersättningen på 180 kr (3 § 1 och 4 § lagen om ersättning för inkassokostnader) eller ansöka hos Kronofogden.
Välj om du driver in själv eller anlitar ett inkassobolag.
Du får alltid skicka krav på dina egna fordringar. Den som driver in fordringar åt någon annan behöver tillstånd från Finansinspektionen, om det inte är en advokat eller ett företag som redan står under Finansinspektionens tillsyn (2 § inkassolagen). Kontrollera i Finansinspektionens företagsregister att bolaget har tillstånd innan du lämnar över ärendet.
Inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed, vilket innebär att gäldenären inte får utsättas för onödig skada, otillbörlig påtryckning eller andra otillbörliga åtgärder (4 §). Hot om att kontakta arbetsgivaren eller grannar, eller vilseledande uppgifter om följderna, är inte tillåtet. Gäldenären behöver aldrig betala mer i kostnader än lagen tillåter, oavsett vad du och inkassobolaget har kommit överens om sinsemellan (6 § lagen om ersättning för inkassokostnader).
Som gäldenär: granska kravet och svara skriftligt.
Kontrollera att du känner igen skulden, att kapitalbeloppet stämmer och att ränta och avgifter redovisas var för sig. En påminnelseavgift över 60 kr, en kravavgift över 180 kr eller avgifter för telefonsamtal, sms eller ”administration” behöver du inte betala; avtalsvillkor som utvidgar ersättningsskyldigheten är ogiltiga (4–6 §§ lagen om ersättning för inkassokostnader).
Är kravet fel helt eller delvis, svara inom den tid som anges och förklara varför, till exempel att varan var felaktig och att du har reklamerat. Ett inkassobolag bör inte gå vidare med en fordran som framstår som obefogad (8 § inkassolagen). Betala gärna den del du inte bestrider, då slipper du ränta på den. Betalning till inkassobolaget räknas som betalning till borgenären (9 §). Ett missbruk av inkassolagen kan anmälas till Finansinspektionen, som har tillsyn (13 §).
Kom överens om en avbetalningsplan om pengarna inte räcker.
Kan gäldenären inte betala allt på en gång är en skriftlig avbetalningsplan ofta billigare för båda parter än en ansökan hos Kronofogden. Borgenären får ta ut högst 170 kr för att upprätta en fullständig plan, men bara om planen har tagits fram i samråd med gäldenären och lämnats skriftligt (3 § 2 och 4 § lagen om ersättning för inkassokostnader).
Skriv in belopp per månad, betalningsdag, hur räntan ska beräknas och vad som händer om en betalning uteblir. Har gäldenären varit förhindrad att betala i tid på grund av sjukdom, arbetslöshet eller liknande som han eller hon inte kunnat råda över kan dröjsmålsräntan jämkas, och det går inte att avtala bort (8 § räntelagen). Är du gäldenär och vill begära jämkning, gör det skriftligt med intyg.
Ansök om betalningsföreläggande hos Kronofogden.
När tiden i kravbrevet har gått ut utan betalning eller godtagbar invändning kan borgenären ansöka om betalningsföreläggande. Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad, i e-tjänsten med avancerad elektronisk underskrift, till exempel BankID (9 och 19 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Ange yrkandet och grunden, fordringens belopp, förfallodagen och den ränta som begärs (10 och 11 §§).
Ansökningsavgiften är 300 kr (1 § förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten). Du kan begära ersättning för den, för ditt eget arbete med högst 380 kr om inte särskilda skäl finns, samt för påminnelse och kravbrev enligt ovan (48 §). Dröjsmålsränta löper i vart fall från delgivningen av ansökan (4 § räntelagen). Gäldenären får sedan normalt högst två veckor att svara (25 §). Bestrider gäldenären kan målet lämnas över till tingsrätten.
Att tänka på
- Påminnelseavgift utan avtal. Har kunden inte godkänt en påminnelseavgift senast när skulden uppkom får den inte tas ut (2 § lagen om ersättning för inkassokostnader). Läggs den ändå på kravet kan gäldenären vägra betala den delen, och det ger ett onödigt bestridande hos Kronofogden.
- För tidig ansökan hos Kronofogden. Rättslig åtgärd får inte vidtas förrän ett korrekt kravbrev har skickats och betalningstiden har löpt ut (6 § inkassolagen). Undantag gäller bara om gäldenären uppenbart försöker undandra sig betalning eller andra särskilda skäl finns (7 §).
- Ränta mot konsument utan upplysning. Saknar fakturan förfallodag och upplyste du inte konsumenten om att utebliven betalning medför ränta, löper räntan inte efter 30 dagar utan i värsta fall först från delgivningen av ansökan hos Kronofogden (4 § räntelagen).
- Kostnader som inte får tas ut. Borgenären får inte kräva ersättning för andra åtgärder än påminnelse, kravbrev och avbetalningsplan, till exempel telefonsamtal eller hembesök (5 § lagen om ersättning för inkassokostnader). Villkor som utvidgar gäldenärens kostnadsansvar är ogiltiga (6 §).
- Betalning till fel mottagare. Har fordran överlåtits till ett inkassobolag eller en finansiär ska kravet tydligt säga det (5 § inkassolagen). Gäldenär som får två krav på samma skuld ska fråga skriftligt vem som är rätt mottagare innan betalning, annars riskerar du att betala två gånger.
- Att gäldenären inte svarar. Den som tiger när kravbrevet kommer förlorar inte rätten att invända, men ärendet går vidare till Kronofogden och kostnaderna växer med ansökningsavgift och ersättning för borgenärens arbete (48 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Ett svar med skälen tidigt är nästan alltid billigare.
- Gamla fordringar. En vanlig fordran mot en konsument preskriberas efter tre år och andra fordringar efter tio år, om preskriptionen inte avbryts, till exempel genom ett skriftligt krav (2 och 5 §§ preskriptionslagen). Borgenären bör därför skicka krav i tid och spara bevis om när de skickades.
Rättslig grund
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan betalningspåminnelse och inkassokrav?
En betalningspåminnelse ger bara en ny tid att betala eller säger att skulden lämnas till inkasso, och räknas inte som inkassoåtgärd (1 § inkassolagen). Ett inkassokrav är ett formellt kravbrev som ska innehålla borgenärens namn, fordringens grund, kapital, ränta och kostnader var för sig samt en skälig tid för betalning eller invändning (5 §). Först efter ett sådant krav får borgenären gå till Kronofogden.
Hur mycket får en påminnelseavgift vara?
Högst 60 kr, och bara om avgiften avtalades senast när skulden uppkom (2 och 4 §§ lagen om ersättning för inkassokostnader). Finns inget sådant avtal får ingen påminnelseavgift tas ut. Varje påminnelse ska dessutom ha varit skäligen påkallad; flera påminnelser i snabb följd för samma skuld kan ifrågasättas.
Hur mycket får en inkassoavgift vara?
Ersättningen för ett kravbrev är högst 180 kr, om inte särskilda skäl finns (4 § lagen om ersättning för inkassokostnader). Den förutsätter att kravbrevet uppfyller formkraven i 5 § inkassolagen. Upprättar borgenären en avbetalningsplan i samråd med dig får ytterligare högst 170 kr tas ut. Andra avgifter behöver du inte betala.
Hur hög är dröjsmålsräntan?
Om inget annat har avtalats är dröjsmålsräntan Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter per år (6 § räntelagen). Referensräntan bestäms för varje kalenderhalvår (9 §), så räntesatsen kan ändras två gånger om året. Ett avtal om högre ränta gäller i princip. För konsumentkrediter som ingåtts från och med den 1 mars 2025 får dröjsmålsräntan dock inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, och konsumenten behöver inte betala annan ersättning för dröjsmålet än dröjsmålsränta (19 a § konsumentkreditlagen).
Hur lång tid måste jag ge gäldenären i ett kravbrev?
Lagen säger ”viss skälig tid” utan att ange antal dagar (5 § inkassolagen). Tiden ska räcka för att gäldenären ska hinna ta emot brevet, kontrollera kravet och betala eller invända. Ange ett bestämt datum i stället för ”snarast”. Är tiden orimligt kort riskerar du att kravet inte godtas som grund för kostnadsersättning eller ansökan.
Får en privatperson skicka inkassokrav?
Ja. Driver du in din egen fordran behöver du inget tillstånd. Inkassolagen gäller enskilda personers indrivning av egna fordringar bara om fordran uppkommit i näringsverksamhet eller övertagits för indrivning (1 § inkassolagen). Ett skriftligt krav med tydliga belopp och en sista betalningsdag är ändå klokt, och rätten till ersättning för kravbrev förutsätter att 5 § följs.
Vem har tillsyn över inkassobolag?
Finansinspektionen ger tillstånd till inkassoverksamhet för annans räkning och utövar tillsyn över att inkassolagen följs, med undantag för advokater (2 och 13 §§ inkassolagen). Advokater står i stället under Advokatsamfundets tillsyn. Anser du att ett inkassobolag bryter mot god inkassosed kan du anmäla det till Finansinspektionen; anmälan avgör inte din tvist men kan leda till åtgärder mot bolaget.
Vad gör jag om jag får ett inkassokrav på något jag inte är skyldig?
Svara skriftligt till inkassobolaget inom den tid som anges och förklara varför du bestrider, gärna med kvitto eller reklamation. Ett inkassobolag bör inte vidta åtgärder om fordran framstår som obefogad (8 § inkassolagen). Går borgenären ändå till Kronofogden ska du bestrida betalningsföreläggandet i tid, annars kan ett utslag meddelas.
Kan räntan sänkas om jag blivit sjuk eller arbetslös?
Ja. Har du på grund av sjukdom, arbetslöshet eller liknande omständighet som du inte kunnat råda över varit förhindrad att betala i tid, och vore full ränta oskälig, får räntan jämkas (8 § räntelagen). Avtalsvillkor som inskränker den rätten gäller inte. Begär jämkning skriftligt hos borgenären och bifoga intyg.
Vad kostar det att ansöka om betalningsföreläggande?
Ansökningsavgiften är 300 kr (1 § förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten). Borgenären kan begära att gäldenären ersätter avgiften och borgenärens eget arbete med högst 380 kr om inte särskilda skäl finns, liksom påminnelse- och kravavgifter enligt lag (48 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Kronofogden prövar självmant storleken på kostnadsyrkandena.
Juridisk vägledning – enskilda guider
Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida