Löneutmätning – förbehållsbelopp och hur du får beslutet ändrat
Löneutmätning innebär att Kronofogden ålägger din arbetsgivare att hålla inne en del av lönen och betala den till myndigheten, som sedan fördelar pengarna mellan dem du är skyldig (7 kap. 3 § utsökningsbalken). Samma regler gäller pension, sjukpenning, föräldrapenning, ersättning från a-kassan och livränta (7 kap. 1 § utsökningsbalken). Det krävs att skulden är fastställd, till exempel genom ett utslag i mål om betalningsföreläggande, en dom eller ett beslut om skatt eller avgift.
Kronofogden får bara ta den del av lönen som överstiger vad du behöver för ditt eget och din familjs underhåll. Den skyddade delen kallas förbehållsbelopp och består av ett normalbelopp för vanliga levnadskostnader plus din bostadskostnad (7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken). Beloppet räknas fram efter dina uppgifter om inkomster, hyra, barn och sambons inkomst, och det är här de flesta fel uppstår: den som inte svarar får ett beslut som bygger på det myndigheten själv har kunnat ta reda på.
Här går vi igenom hur beräkningen görs, vilka uppgifter du ska lämna, hur du får beslutet ändrat när ekonomin förändras, vad arbetsgivaren får och inte får göra och hur du överklagar till tingsrätten.
Viktiga fakta
Tidsfrist
Ett beslut om löneutmätning får överklagas utan tidsgräns, och Kronofogden ska ändra beslutet så snart det finns anledning till det (18 kap. 7 § och 7 kap. 10 § utsökningsbalken).
Innan beslutet fattas ska du få tillfälle att yttra dig (7 kap. 7 § utsökningsbalken); svarstiden står i underrättelsen och är kort. I enskilda mål tas en grundavgift på 600 kr ut för varje år som handläggningen pågår (5 och 6 §§ förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten). Efter ett inledandebeslut om skuldsanering får utmätning för äldre skulder inte ske (42 § skuldsaneringslagen).
Vad du ska göra
Läs underrättelsen och kontrollera skulden.
När en borgenär har ansökt om verkställighet, eller när en skatt eller avgift har lämnats för indrivning, får du ett brev från Kronofogden med uppgift om skulden och en uppmaning att betala. Kontrollera att skulden är din, att beloppet stämmer och att du inte redan har betalat. Har du betalat efter att utslaget eller domen kom ska du genast skicka in kvitto eller kontoutdrag.
Betalar du hela skulden inom den tid som anges i brevet blir det ingen utmätning. Kan du inte betala allt går målet vidare till en tillgångsutredning, där Kronofogden bland annat hämtar uppgifter från din arbetsgivare, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (7 kap. 3 § utsökningsförordningen).
Svara på frågorna om din ekonomi – i tid och med underlag.
Innan lönen utmäts ska du få yttra dig, och du uppmanas då att redogöra för dina inkomster, din försörjningsbörda och annat som har betydelse (7 kap. 7 § utsökningsbalken, 7 kap. 1 § utsökningsförordningen). Lämna uppgifterna i Kronofogdens e-tjänst eller på den blankett som följer med brevet.
Skicka med hyresavi eller låne- och avgiftsbesked för bostaden, senaste lönespecifikation, beslut om underhållsbidrag, uppgift om barn som bor hos dig och sambons eller makens inkomst. Svarar du inte beräknar Kronofogden förbehållsbeloppet på de uppgifter som finns, och då saknas ofta tillägg som du har rätt till. Myndigheten behöver dessutom inte höra dig på nytt när du byter arbetsgivare.
Räkna själv ut ditt förbehållsbelopp.
Förbehållsbeloppet är normalbelopp plus bostadskostnad. Normalbeloppet ska täcka alla vanliga levnadskostnader – mat, kläder, hygien, telefon, el, hemförsäkring – och räknas upp varje år efter prisläget i oktober (7 kap. 5 § utsökningsbalken). Lagens grundbelopp är per år 60 200 kr för ensamstående och 99 450 kr för sammanlevande, samt mellan 32 170 och 51 480 kr per barn beroende på ålder, allt i 2020 års prisläge. Kronofogden publicerar de uppräknade månadsbeloppen för varje år; för 2025 var det 6 090 kr för en ensamstående vuxen.
Lägg till din faktiska hyra eller boendekostnad. Bor du med en sambo eller make som har inkomst svarar du bara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar din andel av de sammanlagda inkomsterna (7 kap. 4 § utsökningsbalken).
Begär tillägg för kostnader som normalbeloppet inte täcker.
Kronofogden får meddela närmare föreskrifter om hur förbehållsbeloppet bestäms (7 kap. 4 § utsökningsförordningen). Enligt dem kan beloppet höjas för nödvändiga kostnader utöver det vanliga, till exempel resor till och från arbetet, barnomsorgsavgift, underhållsbidrag som du betalar, umgängesresor, och merkostnader på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
Du måste själv begära tillägget och visa kostnaden med kvitto, avi eller intyg. Ange belopp per månad. Glömmer du arbetsresorna betalar du dem ur normalbeloppet, som inte är beräknat för det. Betalningar på andra skulder – privatlån, kreditkort, avbetalningar – räknas däremot inte in i förbehållsbeloppet.
Kontrollera beslutet och vad arbetsgivaren drar.
I beslutet anges antingen ett högsta belopp som får hållas inne vid varje lönetillfälle (utmätningsbeloppet) och förbehållsbeloppet, eller att all lön över förbehållsbeloppet ska tas (7 kap. 8 § utsökningsbalken). Arbetsgivaren får samma beslut och ska dra preliminär skatt först; skatteavdraget går före utmätningen (7 kap. 15 § utsökningsbalken).
Jämför varje lönespecifikation med beslutet. Arbetsgivaren får bara hålla inne utmätningsbeloppet till den del lönen efter skatt överstiger förbehållsbeloppet (7 kap. 20 § utsökningsbalken). En månad med lägre lön, till exempel vid sjukfrånvaro, ska alltså ge ett lägre eller inget avdrag. Har arbetsgivaren dragit för mycket ska du påpeka det för både lönekontoret och Kronofogden.
Begär ändring så snart något förändras.
Beslutet ska ändras om det finns anledning till det, om inte ändringen vore obetydlig (7 kap. 10 § utsökningsbalken). Anmäl därför direkt om hyran höjs, om du får barn, separerar, blir sjukskriven, går ner i tid eller får nya nödvändiga kostnader. Skriv vad som har ändrats, från vilket datum och bifoga underlag. Det går att göra per telefon, men skriftligt ger dig bevis på när du begärde ändringen.
Ändringen verkar framåt. Det som redan har dragits enligt ett gällande beslut får du normalt inte tillbaka, så varje månads dröjsmål kostar pengar. Vill Kronofogden ändra till din nackdel, till exempel efter en löneökning, ska du först få yttra dig.
Ansök om anstånd om du har särskilda skäl.
Kronofogden får bevilja anstånd med löneutmätningen på din begäran, men bara om borgenären går med på det eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till din och din familjs personliga och ekonomiska situation (7 kap. 11 § utsökningsbalken). Typiska skäl är en tillfällig och ofrånkomlig utgift som inte ryms i förbehållsbeloppet, såsom tandvård, glasögon eller kostnader i samband med flytt eller dödsfall i familjen.
Beskriv utgiften, bifoga kostnadsförslag eller faktura och ange vilken eller vilka månader du vill slippa avdrag. Anståndet tar inte bort skulden; ränta fortsätter att löpa och utmätningen återupptas därefter. Arbetsgivaren underrättas om beslutet av Kronofogden (7 kap. 12 § utsökningsbalken).
Överklaga till tingsrätten om Kronofogden inte ändrar.
Anser du att förbehållsbeloppet är för lågt eller att skulden inte får verkställas kan du överklaga. Ett beslut om löneutmätning får överklagas utan tidsgräns (18 kap. 7 § utsökningsbalken). Överklagandet ska vara skriftligt, ställas till tingsrätten men lämnas in till Kronofogden, som skickar det vidare (18 kap. 1 och 9 §§ utsökningsbalken). Tingsrätten handlägger det enligt lagen om domstolsärenden, och det kostar ingen ansökningsavgift.
Skriv vilket beslut det gäller, hur du vill att det ska ändras och varför, och bifoga dina underlag. Utmätningen fortsätter under tiden om inte tingsrätten beslutar annat, så begär uttryckligen inhibition om avdragen gör att du inte kan betala hyran.
Sök en hållbar lösning på skulderna.
Löneutmätningen pågår tills skulden, räntan och Kronofogdens kostnader är betalda. Grundavgiften på 600 kr läggs på för varje nytt år i enskilda mål (5 och 6 §§ förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten) och tas ut av dig tillsammans med skulden (17 kap. utsökningsbalken). Vid små avdrag kan skulden därför växa trots utmätningen.
Kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning, som är gratis. Är du så skuldsatt att du inte kan antas kunna betala inom överskådlig tid kan du ansöka om skuldsanering (7 § skuldsaneringslagen). När Kronofogden har fattat ett inledandebeslut får utmätning för skulder som uppkommit dessförinnan inte ske, med undantag för bland annat de fordringar som inte omfattas av skuldsaneringen (42 § skuldsaneringslagen).
Att tänka på
- Du svarar inte på Kronofogdens brev. Då sätts förbehållsbeloppet utan dina uppgifter om hyra, barn och arbetsresor, och det blir ofta för lågt. Du kan rätta det i efterhand, men pengar som redan har dragits enligt beslutet får du i regel inte tillbaka.
- Du byter jobb för att komma undan. Kronofogden får besluta om utmätning hos den nya arbetsgivaren utan att höra dig igen (7 kap. 7 § utsökningsbalken). Arbetar du utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning i någon annans verksamhet kan arbetsgivaren åläggas att betala vad en skälig lön hade gett (7 kap. 22 § utsökningsbalken).
- Du låter lönen stå kvar på kontot. Utbetald lön är inte längre lön utan ett banktillgodohavande, som kan utmätas enligt 5 kap. utsökningsbalken (7 kap. 24 §). Skyddat är bara det du behöver för ditt underhåll fram till nästa inkomst, normalt högst en månad (5 kap. 1 § utsökningsbalken).
- Du överlåter eller pantsätter din lön till någon annan. I beslutet erinras du om att du inte får förfoga över din rätt till skada för borgenären utan Kronofogdens medgivande, och att det kan vara straffbart (7 kap. 6 § utsökningsförordningen).
- Du prioriterar fel skulder. Vid löneutmätning betalas underhållsbidrag först, därefter bland annat skatter och avgifter till staten och sedan skadestånd på grund av brott; övriga borgenärer får det som blir över (7 kap. 14 § utsökningsbalken). Avbetalningar du gör vid sidan av påverkar inte förbehållsbeloppet.
- Du tror att arbetsgivaren kan avstå från att dra. En arbetsgivare som betalar ut lön i uppenbar strid mot beslutet kan själv bli utmätt på beloppet, och den som inte betalar in det innehållna i tid kan dömas till böter (7 kap. 21 och 25 §§ utsökningsbalken).
- Du räknar med att skulden försvinner av sig själv. Så länge utmätning pågår eller borgenären påminner om kravet avbryts preskriptionen (5 § preskriptionslagen). Små avdrag som inte täcker ränta och årlig grundavgift gör att skulden ökar.
Rättslig grund
Relaterade domstolsavgöranden
Vanliga frågor
Hur mycket får Kronofogden ta av min lön?
Det finns ingen fast procentsats. Kronofogden får ta det som återstår av lönen efter skatt när förbehållsbeloppet är avräknat, det vill säga normalbelopp plus bostadskostnad och eventuella tillägg (7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken). Har du låg lön och hög hyra kan utmätningsbeloppet bli noll. Har du hög lön tas hela överskottet tills skulden är betald.
Vad är förbehållsbeloppet 2026?
Förbehållsbeloppet är individuellt: årets normalbelopp för dig och dina barn plus din faktiska boendekostnad. Normalbeloppen räknas upp varje år efter prisläget i oktober året före (7 kap. 5 § utsökningsbalken) och publiceras av Kronofogden. För 2025 var normalbeloppet 6 090 kr i månaden för en ensamstående; kontrollera årets belopp på Kronofogdens webbplats eller i ditt beslut.
Vad ska normalbeloppet räcka till?
Alla vanliga levnadskostnader utom bostaden: mat, kläder, hygien, tvätt, telefon och internet, hushållsel, hemförsäkring, fackavgift och mindre utgifter för läkarvård och fritid (7 kap. 5 § utsökningsbalken). Bostadskostnaden läggs till separat. Annat som är nödvändigt, till exempel arbetsresor eller barnomsorg, måste du begära tillägg för och styrka.
Kan Kronofogden utmäta sjukpenning, a-kassa och pension?
Ja. Reglerna om löneutmätning gäller också pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, rehabiliteringspenning och ersättning vid arbetslöshet (7 kap. 1 § utsökningsbalken). Vid dagersättning bestäms utmätningsbelopp och förbehållsbelopp per dag (7 kap. 8 §). Ersättning som ska täcka särskilt angivna kostnader omfattas inte.
Påverkar min sambos inkomst hur mycket som dras?
Ja. Lever du med en make eller sambo ska hans eller hennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader beaktas. Du svarar för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar din andel av era sammanlagda inkomster (7 kap. 4 § utsökningsbalken). Sambons lön utmäts däremot inte för dina skulder.
Får min arbetsgivare veta vad skulden gäller?
Arbetsgivaren underrättas om beslutet och får veta vilket belopp som ska hållas inne och vilket förbehållsbelopp som gäller (7 kap. 12 § utsökningsbalken). Beslutet behöver inte beskriva skuldernas bakgrund. Arbetsgivaren är skyldig att följa beslutet och kan inte avtala bort det med dig.
Kan jag bli uppsagd på grund av löneutmätning?
Löneutmätning i sig utgör inte sakliga skäl för uppsägning (7 § anställningsskyddslagen). Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att verkställa avdraget (7 kap. 20 § utsökningsbalken), och den administrationen ingår i arbetsgivarens ansvar. Annorlunda kan det vara i vissa anställningar med särskilda krav på ordnad ekonomi, där frågan får bedömas enligt anställningsskyddslagen.
Hur länge pågår en löneutmätning?
Tills skulden, räntan och Kronofogdens kostnader är betalda, eller tills borgenären återkallar sin ansökan. Det finns ingen längsta tid. I enskilda mål tillkommer en grundavgift på 600 kr för varje år som handläggningen pågår (5 och 6 §§ förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten).
Kan jag få en månad utan avdrag?
Du kan ansöka om anstånd. Kronofogden får bevilja det om borgenären medger det eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till din och din familjs situation, till exempel en nödvändig engångsutgift (7 kap. 11 § utsökningsbalken). Ansök i god tid före löneutbetalningen och bifoga faktura eller kostnadsförslag.
Vad gör jag om förbehållsbeloppet är fel?
Begär först ändring hos Kronofogden och skicka underlag på hyra, barn och andra kostnader; beslutet ska ändras när det finns anledning till det (7 kap. 10 § utsökningsbalken). Får du nej kan du överklaga till tingsrätten. Det finns ingen tidsgräns för att överklaga ett beslut om löneutmätning (18 kap. 7 § utsökningsbalken).
Stoppas löneutmätningen om jag ansöker om skuldsanering?
Inte av själva ansökan. Först när Kronofogden har fattat ett inledandebeslut får utmätning inte ske för fordringar som uppkommit före beslutet, så länge skuldsaneringsfrågan inte är slutligt avgjord (42 § skuldsaneringslagen). Undantag gäller för fordringar som inte omfattas av skuldsaneringen, till exempel familjerättsligt underhåll (31 § skuldsaneringslagen).
Juridisk vägledning – enskilda guider
Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida