Arbetsskada – anmälan och ersättning steg för steg

Rätten till arbetsskadeersättning går förlorad om du inte ansöker inom sex år – för sjukpenning och livränta räknat från den dag ersättningen avser (42 kap. 6 § socialförsäkringsbalken).

Arbetsgivaren ska underrättas omedelbart när skadan inträffat (42 kap. 7 §) och är själv skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan (42 kap. 10 §). Dödsfall och svårare personskador ska arbetsgivaren utan dröjsmål anmäla till Arbetsmiljöverket (3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen). Begäran om omprövning av Försäkringskassans beslut ska ha kommit in inom två månader från att du fick del av beslutet (113 kap. 19 §), och samma frist gäller för överklagande till förvaltningsrätten (113 kap. 20 §).

1. Sök vård och dokumentera direkt efter skadan.

   Sök vård samma dag om du har skadats, även om det känns lindrigt. Berätta för läkaren att skadan inträffade i arbetet och be att det skrivs in i journalen med datum, tid och hur det gick till. Journalanteckningen gjord nära i tiden är ofta det starkaste beviset när Försäkringskassan senare ska bedöma sambandet.

   Skriv själv ned vad som hände, var, vilka som var närvarande och vilka arbetsmoment du utförde. Ta foton av platsen, utrustningen och skadan. Spara kvitton för läkarbesök, medicin, resor och hjälpmedel. En skada till följd av olycksfall anses ha inträffat dagen för olycksfallet; en skada av annan skadlig inverkan, till exempel en belastningsskada, den dag den först visade sig (39 kap. 8 § socialförsäkringsbalken). Notera därför också när symtomen började.

2. Underrätta arbetsgivaren omedelbart.

   När en arbetstagare drabbas av en arbetsskada ska den arbetsgivare man var anställd hos när skadan inträffade underrättas omedelbart (42 kap. 7 § socialförsäkringsbalken). Underrättelsen kan lämnas till den som leder arbetet på arbetsgivarens vägnar, till exempel arbetsledaren (42 kap. 8 §). Gör det skriftligt, gärna med mejl, och spara en kopia.

   Har skadan visat sig först efter att du slutat vara utsatt för den skadliga inverkan – till exempel en hörselskada som upptäcks efter att du bytt jobb – är det den arbetsgivare där du senast utsattes för inverkan som ska underrättas. Är du studerande i yrkesutbildning likställs rektor eller den som förestår utbildningen med arbetsgivare (42 kap. 9 §). Prata också med skyddsombudet på arbetsplatsen, som kan bevaka att olyckan utreds.

3. Se till att skadan anmäls till Försäkringskassan.

   Arbetsgivaren som fått kännedom om en arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla den till Försäkringskassan (42 kap. 10 § socialförsäkringsbalken). Anmälan görs digitalt på verktyget för arbetsskadeanmälan och går samtidigt till Arbetsmiljöverket. Be att få en kopia och kontrollera att beskrivningen av händelsen stämmer med din.

   Är du egenföretagare eller av annat skäl inte arbetstagare ska du själv anmäla skadan. Om den försäkrade har avlidit till följd av skadan gör den som företräder dödsboet anmälan. Vid dödsfall eller svårare personskada ska arbetsgivaren dessutom utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket (3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen), och den som låter bli kan dömas till böter enligt 8 kap. 2 §. Vägrar arbetsgivaren att anmäla – anmäl själv och berätta det för skyddsombudet eller facket.

4. Visa att skadan beror på arbetet.

   Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet, och skadan ska anses ha uppkommit av sådan orsak om övervägande skäl talar för det (39 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). Det är alltså inte ett krav på full bevisning, men du måste kunna visa både att du utsatts för något i arbetet och att det sannolikt orsakat skadan.

   Olycksfall på väg till eller från arbetet räknas som olycksfall i arbetet om färden föranleddes av och stod i nära samband med arbetet (39 kap. 7 §) – den direkta vägen mellan hem och jobb, utan större avvikelser för privata ärenden. Psykiska skador kan vara arbetsskador, men inte om de är en följd av företagsnedläggelse, bristande uppskattning, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller liknande (39 kap. 5 §). Beskriv därför konkret vilken belastning, vilka arbetsmoment eller vilken händelse som orsakat skadan.

5. Ansök om sjukpenning och kompensation för karens.

   Vid arbetsskada har du rätt till samma förmåner som vid annan sjukdom (40 kap. 2 § socialförsäkringsbalken): sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna och därefter sjukpenning från Försäkringskassan. Karensavdraget i början av sjukperioden kompenseras genom arbetsskadesjukpenning, som lämnas för två sjukdagar med 80 procent av livränteunderlaget delat med 365 (40 kap. 4 §). Kan du visa att du haft fler dagar med inkomstförlust får du ersättning även för dem (40 kap. 5 §).

   Arbetsskadeförsäkringen ersätter också nödvändiga kostnader för tandvård, särskilda hjälpmedel och sjukvård utomlands, inklusive resor, i den mån de inte ersätts på annat sätt (40 kap. 11 §). Ansök om arbetsskadeersättning hos Försäkringskassan och bifoga läkarintyg och kvitton. Dröj inte: rätten går förlorad efter sex år (42 kap. 6 §).

6. Ansök om livränta vid bestående nedsättning.

   Leder skadan till att din förmåga att skaffa dig inkomst genom arbete är nedsatt med minst en femtondel, och kan nedsättningen antas bestå minst ett år, har du rätt till livränta – förutsatt att inkomstförlusten per år uppgår till minst en fjärdedel av prisbasbeloppet (41 kap. 2 § socialförsäkringsbalken). Livräntan motsvarar så stor andel av livränteunderlaget som din förvärvsförmåga har satts ned (41 kap. 8 §).

   Livränteunderlaget är i regel din sjukpenninggrundande inkomst när livräntan börjar lämnas (41 kap. 11 §), men belopp över 7,5 prisbasbelopp räknas inte (41 kap. 18 §). För unga och studerande finns särskilda regler om lägsta underlag (41 kap. 14–16 §§). Förvärvsförmågan bedöms utan hänsyn till läget på arbetsmarknaden men med hänsyn till din utbildning, ålder och tidigare arbete (41 kap. 9 och 10 §§). Livräntan lämnas längst till månaden före riktåldern för pension (41 kap. 5 §) och samordnas med sjukersättning (42 kap. 2 §).

7. Kontrollera avtalsförsäkringen och arbetsgivarens ansvar.

   Har arbetsgivaren kollektivavtal omfattas du normalt också av en avtalsförsäkring vid arbetsskada, som kan ersätta inkomstförlust utöver socialförsäkringen, kostnader samt sveda och värk och bestående men. Anmäl skadan även dit – fråga arbetsgivaren eller facket vilket försäkringsbolag som gäller. Avtalsförsäkringar har egna anmälningsfrister.

   Har arbetsgivaren eller en arbetskamrat orsakat skadan genom fel eller försummelse, till exempel genom att bryta mot arbetsmiljöregler, kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen. Arbetsgivaren svarar för personskada som arbetstagare vållar i tjänsten (3 kap. 1 § skadeståndslagen). Vid beräkningen av skadestånd för inkomstförlust avräknas det du får från socialförsäkringen, och i vissa fall från avtalsförsäkringar (5 kap. 3 §), så skadeståndet täcker i praktiken det som återstår.

8. Begär omprövning om Försäkringskassan säger nej.

   Försäkringskassans beslut om arbetsskada kan omprövas. Begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in inom två månader från den dag du fick del av beslutet (113 kap. 19 § socialförsäkringsbalken). Ange vad du anser är fel och bifoga ny medicinsk utredning, till exempel ett utlåtande från en specialist om sambandet mellan arbetsmomenten och skadan, eller vittnesuppgifter om hur olyckan gick till.

   Är du missnöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från att du fick del av beslutet (113 kap. 20 §). Det kostar ingen avgift. Fackförbundet ger ofta medlemmar juridiskt stöd i arbetsskadeärenden, och en rättsskyddsförsäkring kan täcka kostnad för ombud om ärendet går vidare.

9. Anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen.

   Arbetsskadan ska också leda till förändringar på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och ska utreda olyckan så att den inte upprepas; skyddsombudet kan begära åtgärder. Du är själv skyldig att medverka i arbetsmiljöarbetet och använda skyddsanordningar (3 kap. 4 § arbetsmiljölagen) – att inte göra det kan påverka bedömningen av ett skadestånd.

   Under rehabilitering anses din förmåga att skaffa inkomst nedsatt även i den mån behandlingen hindrar dig från att arbeta (41 kap. 4 § socialförsäkringsbalken). Försäkringskassan kan också betala arbetsskadesjukpenning när du på kassans uppmaning eller med dess samtycke avstår från arbete för att förebygga att skadan förvärras eller återkommer (40 kap. 8 §). Skulle skadan senare blossa upp igen och ge ny sjukskrivning gäller reglerna om återinsjuknande (40 kap. 10 §).

• Du väntar med att söka vård. Utan en journalanteckning nära i tiden är det svårt att visa att övervägande skäl talar för att skadan beror på arbetet (39 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). Sök vård samma dag och säg att det hände i arbetet.
• Du litar på att arbetsgivaren anmäler. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla till Försäkringskassan (42 kap. 10 §), men det glöms ofta bort. Begär en kopia av anmälan och anmäl själv om den inte görs.
• Du missar sexårsfristen. Söker du inte arbetsskadeersättning inom sex år går rätten förlorad (42 kap. 6 §). Belastningsskador upptäcks ofta sent, så ansök så snart sambandet med arbetet blir tydligt.
• Du anmäler inte till avtalsförsäkringen. Socialförsäkringen ersätter inte sveda och värk eller bestående men. Har arbetsgivaren kollektivavtal finns ofta en avtalsförsäkring som gör det, men den kräver en egen anmälan.
• Du tar en omväg på vägen hem. Färdolycksfall räknas bara som arbetsskada om färden stod i nära samband med arbetet (39 kap. 7 §). En större avvikelse för privata ärenden kan bryta sambandet.
• Du beskriver en psykisk skada som vantrivsel. Skador som beror på vantrivsel, bristande uppskattning eller konflikter med kolleger räknas inte som arbetsskada (39 kap. 5 §). Beskriv konkret arbetsbelastning, hot eller våld.
• Du missar omprövningsfristen. Begäran om omprövning och överklagande ska ha kommit in inom två månader (113 kap. 19 och 20 §§). Ett för sent inkommet överklagande avvisas.

Analysera mitt dokument →Juridisk vägledningAvtalsmallarLandets startsida

Uppdaterad: 2026-11-11 · Källor: Socialförsäkringsbalk (2010:110) – 39 kap. 3–8 §§, 40 kap. 2, 4–5, 8, 10–11 §§, 41 kap. 2–18 §§, 42 kap. 2, 6–10 §§, 113 kap. 19–20 §§, Arbetsmiljölag (1977:1160) – 3 kap. 3 a och 4 §§, 8 kap. 2 §, Skadeståndslag (1972:207) – 3 kap. 1 § och 5 kap. 3 §, Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (skador före 2011), riksdagen.se, EUR-Lex

Förklaringarna genereras från den officiella lagtexten och är vägledande; endast fulltexten, som varje sida länkar till, är bindande. Europaius tillhandahåller juridisk information, inte advokattjänster.